Konservatism

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.10/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.10/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.10.xsd" version="0.10" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikiquote</sitename>
    <dbname>svwikiquote</dbname>
    <base>https://sv.wikiquote.org/wiki/Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.39.0-wmf.21</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikiquote</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikiquotediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
      <namespace key="2300" case="first-letter">Gadget</namespace>
      <namespace key="2301" case="first-letter">Gadget talk</namespace>
      <namespace key="2302" case="case-sensitive">Gadget definition</namespace>
      <namespace key="2303" case="case-sensitive">Gadget definition talk</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Konservatism</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1729</id>
    <revision>
      <id>33826</id>
      <parentid>33737</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:19:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11924" xml:space="preserve">'''[[w:Konservatism|Konservatism]]''' är en social, kulturell och [[Politik|politisk]] filosofi, som syftar till att upprätthålla ordningen i [[samhälle]]t och att värna om kulturen.

== Citat ==
[[Fil:Raymond Aron (1966) by Erling Mandelmann.jpg|miniatyr|Verkligheten är alltid mer konservativ än [[ideologi]]erna. ~ [[Raymond Aron]]]]
{{citat|Verkligheten är alltid mer konservativ än [[ideologi]]erna.
|[[Raymond Aron]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Raymond_Aron Livet.se]}}

{{citat|'''Konservatism är [[revolution]]ärt när det progressiva är [[hegemoni]]skt.'''
|Björn Axén, [https://oikos.se/2021/01/gastkronika-fran-liberalism-till-konservatism-bjorn-axen/ &quot;Från liberalism till konservatism&quot;], gästkrönika på Oikos.se (12 jan 2021)}}

{{citat|Istället för [[liberalism]]ens kvantitativa mål om att helt enkelt minska [[staten]] på alla områden som man inte anser nödvändiga, erbjuder konservatismen ett kvalitativt mål som fokuserar på innehållet som bottnar i idéer om normer, identitet och andlighet.
|Björn Axén, [https://bjornaxen.wordpress.com/2022/01/26/att-tamja-leviatan-hogerns-dubbla-tomhet-och-kampen-om-kulturen/ &quot;Att tämja Leviatan: Högerns dubbla tomhet och kampen om kulturen&quot;] (26 januari 2022)}}

{{citat|Den konservative är förälskad i existerande missförhållanden till skillnad från [[Liberalism|liberalen]] som vill ersätta dem med andra.
|[[Ambrose Bierce]], ''The Devil's Dictionary'' (1911), citerat ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 91}}

{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna [[religion]]ens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med [[lag]] byggas&quot; att alla medborgare skall vara lika inför lagen.
|[[Gösta Bohman]], ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat|Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i [[samhälle]]ts utvecklingsprocess.
|Tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur &quot;Kurs mot framtiden&quot; (1981)}}

[[File:Thomas Carlyle MET DP295239.jpg|thumb|Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i [[lag]]en och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad. ~ [[Thomas Carlyle]]]]
{{citat|'''Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i [[lag]]en och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad.'''
|[[Thomas Carlyle]] i ''Past and Present'' (1843), citerat av [[Herbert Tingsten]] i ''De konservativa idéerna'' (1966), s. 105}}

{{citat|Inte för att skryta, men jag är konservativ.
|[[Kristin Clemet]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Kristin_Clemet Livet.se]}}

{{citat|Idag blåser konservativa vindar […] Det som nu efterfrågas – och behövs – är gemenskap, fungerande institutioner och ordning. Den konservativa traditionen betonar allt detta, därför rör sig [[politik]]en hitåt. Frågan är inte om konservatism kommer att forma framtidens politik, utan vilken konservatism som kommer att göra det.
|[[Joel Halldorf]], [https://www.expressen.se/kultur/joel-halldorf/framtiden-tillhor-de-konservativa/ &quot;Framtiden tillhör de konservativa&quot;] i ''Expressen'' (26 februari 2020)}}

{{citat|Jag tycker om konservativa män med radikala åsikter.
|[[Carl Joachim Hambro]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Carl_Joachim_Hambro Livet.se]}}

{{citat|Konservatism är […] en pragmatisk [[ideologi]] grundad i erfarenhet och en realistisk syn på människan och hennes natur, snarare än ett abstrakt luftslott byggt på önsketänkande och glädjekalkyler.
|[[Ann Heberlein]], [https://www.svd.se/a/ka3pJA/efter-reinfeldts-villfarelser-konservatismens-tid-ar-nu &quot;Efter Reinfeldts villfarelser – konservatismens tid är nu&quot;], ''SvD'' (13 januari 2018)}}

{{citat|''Six canons of conservative thought:''
#Tron att en gudomlig avsikt styr samhället… Politiska [[problem]] är i grunden religiösa och moraliska problem.
#[[Kärlek]] till den outtömliga växlingen och det mystiska i de traditionellt givna livsformerna, till skillnad från den förkrympande uniformiteten och jämlikhetsandan.
#Förvissningen att ett civiliserat samhälle behöver rangskillnader och klasser (order and classes).
#Övertygelsen att egendom och frihet är oskiljaktigt förenade.
#Förlitande på det hävdvunna.
#Samhället måste förändras, ty långsam förändring är medlet att bevara det, liksom människokroppens ständiga förnyelse. Men Försynen är den rätte vägvisaren, och prövostenen får en statsman är hans förmåga att fatta den verkliga riktningen hos de av Försynen ledda krafterna i samhället.
|[[Russell Kirk]], ''The Conservative Mind'' (1954), citerat ur [[Ernst Wigforss]], “Om provisoriska utopier”, Insikt och handling 2 (Lund 1958), s. 105-106}}

{{citat|Konservatismen är det nya punk.
|Julian Kroon, [https://www.svtplay.se/video/28917626/jag-hade-rostat-pa-trump &quot;Jag hade röstat på Trump&quot;], ''SVT Play'' (3 november 2020)}}

{{citat|Det påstås ofta att konservatismen vill slå vakt om det bestående. Det är ett förenklat påstående. Mycket av &quot;det bestående&quot; både under 1800-talet och 1900-talet har kommit till mot de konservativas vilja. En konservativ politik måste i vår tid i många länder innebära krav på genomgripande förändringar i det bestående.
|Reidar Larsson i ''Politiska ideologier i vår tid'' (2006), s. 45}}

[[File:Sven-Erik Liedman 01.jpg|thumb|Det goda [[livet]] [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett [[plikt]]troget arbete och lydnad inför [[lag]]ar och överhet. ~ Sven-Eric Liedman.]]
{{citat|'''Det goda [[livet]] [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett [[plikt]]troget arbete och lydnad inför [[lag]]ar och överhet: det är det goda livet. Det är alltid begränsat, men det är viktigt för att kunna ha sin innerlighet i sig.'''
|Sven-Eric Liedman, &quot;Politiska rummet: Om konservatismen&quot; (10 juli 2021)}}

{{citat|En kärnpunkt i konservatismen är det anti-utopiska. [[Socialism]] och även [[liberalism]] kan vara utopisk, men konservatismen avvisar utopier. Och då kan man säga att [[utopi]] är ''ingenstans'', medan konservatismen är ''någonstans'', alltså att man uppfattar människan som förankrad på något vis, lokaliserad på något vis i tid och rum.
|Svante Nordin, ''ibidem''}}

{{citat|Att vara konservativ är att föredra det bekanta framför det okända, att föredra det beprövade framför det obeprövade, fakta framför det oförklarliga, det verkliga framför det möjliga, det återhållsamma framför det gränslösa, det nära framför det avlägsna, det tillräckliga framför det överflödiga, det lämpliga framför det perfekta, nuets glädje framför [[utopi]]sk lycka. Nära relationer och lojaliteter föredras framför lockelsen av mer ekonomiskt gynnsamma kopplingar; att förvärva och att utöka är mindre viktigt än att behålla, kultivera och ha tid att uppskatta; sorgen efter en förlust är mera påtaglig än upphetsningen inför någonting nytt eller utlovat.
|[[Michael Oakeshott]], ''Rationalism in Politics and other Essays'' (1962), s. 169, citerat av Jakob E:son Söderbaum i ''Modern konservatism'', s. 55–56}}

{{citat|De konservativa är människor som anser sitt [[Historia|historiska]] förflutna vara deras [[ideologi]]ska framtid.
|Rudolf Rolfs, citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Rudolf_Rolfs Livet.se]}}

{{citat|Konservatism är tillbedjan av döda [[revolution]]ärer.
|Clinton Rossiter, citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Clinton_Rossiter Livet.se]}}

[[File:Roger Scruton by Pete Helme.jpg|thumb|Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. ~ [[Roger Scruton]]]]
{{citat|'''Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. [[Frihet]] är givetvis en del av den ekologin, eftersom den utgör en förutsättning för att sociala organismer ska kunna anpassa sig. Men frihet är inte det enda eller det sanna målet för [[politik]]en. Konservatismen inbegriper bevarandet av ett samhälles gemensamma resurser – sociala, materiella, ekonomiska och andliga – och motstånd mot social oordning och nedgång i alla dess former.'''
|[[Roger Scruton]] i ''A Political Philosophy – Arguments for Conservatism'' (2006), s. ix, citerat av Jakob E:son Söderbaum i ''Modern konservatism'', s. 61}}

{{citat|Konservatismen betonar historiska lojaliteter, lokala identiteter och den sorts långsiktiga engagemang som framväxer bland människor genom de dygder som följer av deras lokala och begränsade hängivenhet. Medan [[socialism]] och [[liberalism]] har inneboende globala syften, har konservatismen inneboende lokala syften: ett försvar av någon ficka av socialt kapital mot den anarkiska förändringens krafter.
|''Ibidem''}}

{{citat|Konservatismen bygger på [[Historia|historiska]] erfarenheter, grundläggande värden som traderas (ofta inom [[religion]]en, litteraturen och konsten), skönhet som ett ideal men också, skulle jag vilja säga, kvalité som ett ideal: ''kvalité'' är viktigt inom konservatismen.
|[[Emil Uddhammar]], [https://www.axess.se/tv/en-ny-bok/i-konservatismernas-tid-med-emil-uddhammar/ &quot;I konservatismernas tid med Emil Uddhammar&quot;] (12 mars 2020), ''Axess''}}

{{citat|Problemet med [[Konservativa partiet]] är att det inte har vridit klockan tillbaka en enda sekund.
|[[Evelyn Waugh]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Evelyn_Waugh Livet.se]}}

{{citat|Då man söker foga in något som skulle kunna kallas konservativ utopism i det grova partipolitiska skemat, möter man åtminstone tillsvidare snarast oöverkomliga svårigheter. Inte därför att konservativ kritik av samhället sådant det utvecklat sig skulle sakna skärpa och kraven på förändringar därför skulle bli mindre radikala. Motsatsen kunde hellre sägas vara fallet. Man kanske finner förklaringen i historiska förhållanden. Från början har konservatismen betytt motstånd mot förändringar och när sådana ägt rum har till en tid det gamla stått kvar som något kanske möjligt att återvinna. Det var en organiskt framvuxen samhällsform, ingen godtycklig teoretisk konstruktion, hade alltså ingenting att göra med det utopiska, som varit föremål för all konservativ samhällskritik i Burkes efterföljelse. Men ju längre förändringarna framskridit desto svårare har det blivit att tänka sig det gamla bokstavligen återställt. Om man fortfarande kastat längtande blickar i det förflutna har det mera varit efter vad man trott vara detta förflutnas anda än just de former vari denna anda har varit förkroppsligad. Men att skapa nya former för en viss anda har likväl tillräckligt över sej av utopisk strävan för att inte lätt gå samman med en konservativ inställning.
|[[Ernst Wigforss]], “Om provisoriska utopier”, ''Insikt och handling 2 (1958), s. 104}}

==Externa länkar==
{{wikipedia}}
{{Politisk filosofi}}

[[Kategori:Politik]]</text>
      <sha1>45st8bi9fi681vo2chfj3q3au6j5qbd</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>33827</id>
      <parentid>33826</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:20:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11943" xml:space="preserve">'''[[w:Konservatism|Konservatism]]''' är en social, kulturell och [[Politik|politisk]] filosofi, som syftar till att upprätthålla ordningen i [[samhälle]]t och att värna om kulturen.

== Citat ==
[[Fil:Raymond Aron (1966) by Erling Mandelmann.jpg|miniatyr|Verkligheten är alltid mer konservativ än [[ideologi]]erna. ~ [[Raymond Aron]]]]
{{citat|Verkligheten är alltid mer konservativ än [[ideologi]]erna.
|[[Raymond Aron]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Raymond_Aron Livet.se]}}

{{citat|'''Konservatism är [[revolution]]ärt när det progressiva är [[hegemoni]]skt.'''
|Björn Axén, [https://oikos.se/2021/01/gastkronika-fran-liberalism-till-konservatism-bjorn-axen/ &quot;Från liberalism till konservatism&quot;], gästkrönika på Oikos.se (12 jan 2021)}}

{{citat|Istället för [[liberalism]]ens kvantitativa mål om att helt enkelt minska [[staten]] på alla områden som man inte anser nödvändiga, erbjuder konservatismen ett kvalitativt mål som fokuserar på innehållet som bottnar i idéer om normer, identitet och andlighet.
|Björn Axén, [https://bjornaxen.wordpress.com/2022/01/26/att-tamja-leviatan-hogerns-dubbla-tomhet-och-kampen-om-kulturen/ &quot;Att tämja Leviatan: Högerns dubbla tomhet och kampen om kulturen&quot;] (26 januari 2022)}}

{{citat|Den konservative är förälskad i existerande missförhållanden till skillnad från [[Liberalism|liberalen]] som vill ersätta dem med andra.
|[[Ambrose Bierce]], ''The Devil's Dictionary'' (1911), citerat ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 91}}

{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna [[religion]]ens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med [[lag]] byggas&quot; att alla medborgare skall vara lika inför lagen.
|[[Gösta Bohman]], ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat|Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i [[samhälle]]ts utvecklingsprocess.
|[[Gösta Bohman]], tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur &quot;Kurs mot framtiden&quot; (1981)}}

[[File:Thomas Carlyle MET DP295239.jpg|thumb|Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i [[lag]]en och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad. ~ [[Thomas Carlyle]]]]
{{citat|'''Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i [[lag]]en och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad.'''
|[[Thomas Carlyle]] i ''Past and Present'' (1843), citerat av [[Herbert Tingsten]] i ''De konservativa idéerna'' (1966), s. 105}}

{{citat|Inte för att skryta, men jag är konservativ.
|[[Kristin Clemet]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Kristin_Clemet Livet.se]}}

{{citat|Idag blåser konservativa vindar […] Det som nu efterfrågas – och behövs – är gemenskap, fungerande institutioner och ordning. Den konservativa traditionen betonar allt detta, därför rör sig [[politik]]en hitåt. Frågan är inte om konservatism kommer att forma framtidens politik, utan vilken konservatism som kommer att göra det.
|[[Joel Halldorf]], [https://www.expressen.se/kultur/joel-halldorf/framtiden-tillhor-de-konservativa/ &quot;Framtiden tillhör de konservativa&quot;] i ''Expressen'' (26 februari 2020)}}

{{citat|Jag tycker om konservativa män med radikala åsikter.
|[[Carl Joachim Hambro]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Carl_Joachim_Hambro Livet.se]}}

{{citat|Konservatism är […] en pragmatisk [[ideologi]] grundad i erfarenhet och en realistisk syn på människan och hennes natur, snarare än ett abstrakt luftslott byggt på önsketänkande och glädjekalkyler.
|[[Ann Heberlein]], [https://www.svd.se/a/ka3pJA/efter-reinfeldts-villfarelser-konservatismens-tid-ar-nu &quot;Efter Reinfeldts villfarelser – konservatismens tid är nu&quot;], ''SvD'' (13 januari 2018)}}

{{citat|''Six canons of conservative thought:''
#Tron att en gudomlig avsikt styr samhället… Politiska [[problem]] är i grunden religiösa och moraliska problem.
#[[Kärlek]] till den outtömliga växlingen och det mystiska i de traditionellt givna livsformerna, till skillnad från den förkrympande uniformiteten och jämlikhetsandan.
#Förvissningen att ett civiliserat samhälle behöver rangskillnader och klasser (order and classes).
#Övertygelsen att egendom och frihet är oskiljaktigt förenade.
#Förlitande på det hävdvunna.
#Samhället måste förändras, ty långsam förändring är medlet att bevara det, liksom människokroppens ständiga förnyelse. Men Försynen är den rätte vägvisaren, och prövostenen får en statsman är hans förmåga att fatta den verkliga riktningen hos de av Försynen ledda krafterna i samhället.
|[[Russell Kirk]], ''The Conservative Mind'' (1954), citerat ur [[Ernst Wigforss]], “Om provisoriska utopier”, Insikt och handling 2 (Lund 1958), s. 105-106}}

{{citat|Konservatismen är det nya punk.
|Julian Kroon, [https://www.svtplay.se/video/28917626/jag-hade-rostat-pa-trump &quot;Jag hade röstat på Trump&quot;], ''SVT Play'' (3 november 2020)}}

{{citat|Det påstås ofta att konservatismen vill slå vakt om det bestående. Det är ett förenklat påstående. Mycket av &quot;det bestående&quot; både under 1800-talet och 1900-talet har kommit till mot de konservativas vilja. En konservativ politik måste i vår tid i många länder innebära krav på genomgripande förändringar i det bestående.
|Reidar Larsson i ''Politiska ideologier i vår tid'' (2006), s. 45}}

[[File:Sven-Erik Liedman 01.jpg|thumb|Det goda [[livet]] [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett [[plikt]]troget arbete och lydnad inför [[lag]]ar och överhet. ~ Sven-Eric Liedman.]]
{{citat|'''Det goda [[livet]] [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett [[plikt]]troget arbete och lydnad inför [[lag]]ar och överhet: det är det goda livet. Det är alltid begränsat, men det är viktigt för att kunna ha sin innerlighet i sig.'''
|Sven-Eric Liedman, &quot;Politiska rummet: Om konservatismen&quot; (10 juli 2021)}}

{{citat|En kärnpunkt i konservatismen är det anti-utopiska. [[Socialism]] och även [[liberalism]] kan vara utopisk, men konservatismen avvisar utopier. Och då kan man säga att [[utopi]] är ''ingenstans'', medan konservatismen är ''någonstans'', alltså att man uppfattar människan som förankrad på något vis, lokaliserad på något vis i tid och rum.
|Svante Nordin, ''ibidem''}}

{{citat|Att vara konservativ är att föredra det bekanta framför det okända, att föredra det beprövade framför det obeprövade, fakta framför det oförklarliga, det verkliga framför det möjliga, det återhållsamma framför det gränslösa, det nära framför det avlägsna, det tillräckliga framför det överflödiga, det lämpliga framför det perfekta, nuets glädje framför [[utopi]]sk lycka. Nära relationer och lojaliteter föredras framför lockelsen av mer ekonomiskt gynnsamma kopplingar; att förvärva och att utöka är mindre viktigt än att behålla, kultivera och ha tid att uppskatta; sorgen efter en förlust är mera påtaglig än upphetsningen inför någonting nytt eller utlovat.
|[[Michael Oakeshott]], ''Rationalism in Politics and other Essays'' (1962), s. 169, citerat av Jakob E:son Söderbaum i ''Modern konservatism'', s. 55–56}}

{{citat|De konservativa är människor som anser sitt [[Historia|historiska]] förflutna vara deras [[ideologi]]ska framtid.
|Rudolf Rolfs, citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Rudolf_Rolfs Livet.se]}}

{{citat|Konservatism är tillbedjan av döda [[revolution]]ärer.
|Clinton Rossiter, citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Clinton_Rossiter Livet.se]}}

[[File:Roger Scruton by Pete Helme.jpg|thumb|Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. ~ [[Roger Scruton]]]]
{{citat|'''Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. [[Frihet]] är givetvis en del av den ekologin, eftersom den utgör en förutsättning för att sociala organismer ska kunna anpassa sig. Men frihet är inte det enda eller det sanna målet för [[politik]]en. Konservatismen inbegriper bevarandet av ett samhälles gemensamma resurser – sociala, materiella, ekonomiska och andliga – och motstånd mot social oordning och nedgång i alla dess former.'''
|[[Roger Scruton]] i ''A Political Philosophy – Arguments for Conservatism'' (2006), s. ix, citerat av Jakob E:son Söderbaum i ''Modern konservatism'', s. 61}}

{{citat|Konservatismen betonar historiska lojaliteter, lokala identiteter och den sorts långsiktiga engagemang som framväxer bland människor genom de dygder som följer av deras lokala och begränsade hängivenhet. Medan [[socialism]] och [[liberalism]] har inneboende globala syften, har konservatismen inneboende lokala syften: ett försvar av någon ficka av socialt kapital mot den anarkiska förändringens krafter.
|''Ibidem''}}

{{citat|Konservatismen bygger på [[Historia|historiska]] erfarenheter, grundläggande värden som traderas (ofta inom [[religion]]en, litteraturen och konsten), skönhet som ett ideal men också, skulle jag vilja säga, kvalité som ett ideal: ''kvalité'' är viktigt inom konservatismen.
|[[Emil Uddhammar]], [https://www.axess.se/tv/en-ny-bok/i-konservatismernas-tid-med-emil-uddhammar/ &quot;I konservatismernas tid med Emil Uddhammar&quot;] (12 mars 2020), ''Axess''}}

{{citat|Problemet med [[Konservativa partiet]] är att det inte har vridit klockan tillbaka en enda sekund.
|[[Evelyn Waugh]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Evelyn_Waugh Livet.se]}}

{{citat|Då man söker foga in något som skulle kunna kallas konservativ utopism i det grova partipolitiska skemat, möter man åtminstone tillsvidare snarast oöverkomliga svårigheter. Inte därför att konservativ kritik av samhället sådant det utvecklat sig skulle sakna skärpa och kraven på förändringar därför skulle bli mindre radikala. Motsatsen kunde hellre sägas vara fallet. Man kanske finner förklaringen i historiska förhållanden. Från början har konservatismen betytt motstånd mot förändringar och när sådana ägt rum har till en tid det gamla stått kvar som något kanske möjligt att återvinna. Det var en organiskt framvuxen samhällsform, ingen godtycklig teoretisk konstruktion, hade alltså ingenting att göra med det utopiska, som varit föremål för all konservativ samhällskritik i Burkes efterföljelse. Men ju längre förändringarna framskridit desto svårare har det blivit att tänka sig det gamla bokstavligen återställt. Om man fortfarande kastat längtande blickar i det förflutna har det mera varit efter vad man trott vara detta förflutnas anda än just de former vari denna anda har varit förkroppsligad. Men att skapa nya former för en viss anda har likväl tillräckligt över sej av utopisk strävan för att inte lätt gå samman med en konservativ inställning.
|[[Ernst Wigforss]], “Om provisoriska utopier”, ''Insikt och handling 2 (1958), s. 104}}

==Externa länkar==
{{wikipedia}}
{{Politisk filosofi}}

[[Kategori:Politik]]</text>
      <sha1>eklwomhxqhl14xyfnjnres7d0wqgnr9</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>33835</id>
      <parentid>33827</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:30:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11947" xml:space="preserve">'''[[w:Konservatism|Konservatism]]''' är en social, kulturell och [[Politik|politisk]] filosofi, som syftar till att upprätthålla ordningen i [[samhälle]]t och att värna om kulturen.

== Citat ==
[[Fil:Raymond Aron (1966) by Erling Mandelmann.jpg|miniatyr|Verkligheten är alltid mer konservativ än [[ideologi]]erna. ~ [[Raymond Aron]]]]
{{citat|Verkligheten är alltid mer konservativ än [[ideologi]]erna.
|[[Raymond Aron]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Raymond_Aron Livet.se]}}

{{citat|'''Konservatism är [[revolution]]ärt när det progressiva är [[hegemoni]]skt.'''
|Björn Axén, [https://oikos.se/2021/01/gastkronika-fran-liberalism-till-konservatism-bjorn-axen/ &quot;Från liberalism till konservatism&quot;], gästkrönika på Oikos.se (12 jan 2021)}}

{{citat|Istället för [[liberalism]]ens kvantitativa mål om att helt enkelt minska [[staten]] på alla områden som man inte anser nödvändiga, erbjuder konservatismen ett kvalitativt mål som fokuserar på innehållet som bottnar i idéer om normer, identitet och andlighet.
|Björn Axén, [https://bjornaxen.wordpress.com/2022/01/26/att-tamja-leviatan-hogerns-dubbla-tomhet-och-kampen-om-kulturen/ &quot;Att tämja Leviatan: Högerns dubbla tomhet och kampen om kulturen&quot;] (26 januari 2022)}}

{{citat|Den konservative är förälskad i existerande missförhållanden till skillnad från [[Liberalism|liberalen]] som vill ersätta dem med andra.
|[[Ambrose Bierce]], ''The Devil's Dictionary'' (1911), citerat ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 91}}

{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna [[religion]]ens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med [[lag]] byggas&quot; att alla medborgare skall vara lika inför lagen.
|[[Gösta Bohman]], ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat|Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i [[samhälle]]ts utvecklingsprocess.
|[[Gösta Bohman]], tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur &quot;Kurs mot framtiden&quot; (1981)}}

[[File:Thomas Carlyle MET DP295239.jpg|thumb|Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i [[lag]]en och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad. ~ [[Thomas Carlyle]]]]
{{citat|'''Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i [[lag]]en och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad.'''
|[[Thomas Carlyle]] i ''Past and Present'' (1843), citerat av [[Herbert Tingsten]] i ''De konservativa idéerna'' (1966), s. 105}}

{{citat|Inte för att skryta, men jag är konservativ.
|[[Kristin Clemet]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Kristin_Clemet Livet.se]}}

{{citat|Idag blåser konservativa vindar […] Det som nu efterfrågas – och behövs – är gemenskap, fungerande institutioner och ordning. Den konservativa traditionen betonar allt detta, därför rör sig [[politik]]en hitåt. Frågan är inte om konservatism kommer att forma framtidens politik, utan vilken konservatism som kommer att göra det.
|[[Joel Halldorf]], [https://www.expressen.se/kultur/joel-halldorf/framtiden-tillhor-de-konservativa/ &quot;Framtiden tillhör de konservativa&quot;] i ''Expressen'' (26 februari 2020)}}

{{citat|Jag tycker om konservativa män med radikala åsikter.
|[[Carl Joachim Hambro]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Carl_Joachim_Hambro Livet.se]}}

{{citat|Konservatism är […] en pragmatisk [[ideologi]] grundad i erfarenhet och en realistisk syn på människan och hennes natur, snarare än ett abstrakt luftslott byggt på önsketänkande och glädjekalkyler.
|[[Ann Heberlein]], [https://www.svd.se/a/ka3pJA/efter-reinfeldts-villfarelser-konservatismens-tid-ar-nu &quot;Efter Reinfeldts villfarelser – konservatismens tid är nu&quot;], ''SvD'' (13 januari 2018)}}

{{citat|''Six canons of conservative thought:''
#Tron att en gudomlig avsikt styr samhället… Politiska [[problem]] är i grunden religiösa och moraliska problem.
#[[Kärlek]] till den outtömliga växlingen och det mystiska i de traditionellt givna livsformerna, till skillnad från den förkrympande uniformiteten och jämlikhetsandan.
#Förvissningen att ett civiliserat samhälle behöver rangskillnader och klasser (order and classes).
#Övertygelsen att egendom och frihet är oskiljaktigt förenade.
#Förlitande på det hävdvunna.
#Samhället måste förändras, ty långsam förändring är medlet att bevara det, liksom människokroppens ständiga förnyelse. Men Försynen är den rätte vägvisaren, och prövostenen får en statsman är hans förmåga att fatta den verkliga riktningen hos de av Försynen ledda krafterna i samhället.
|[[Russell Kirk]], ''The Conservative Mind'' (1954), citerat ur [[Ernst Wigforss]], “Om provisoriska utopier”, Insikt och handling 2 (Lund 1958), s. 105-106}}

{{citat|Konservatismen är det nya punk.
|[[Julian Kroon]], [https://www.svtplay.se/video/28917626/jag-hade-rostat-pa-trump &quot;Jag hade röstat på Trump&quot;], ''SVT Play'' (3 november 2020)}}

{{citat|Det påstås ofta att konservatismen vill slå vakt om det bestående. Det är ett förenklat påstående. Mycket av &quot;det bestående&quot; både under 1800-talet och 1900-talet har kommit till mot de konservativas vilja. En konservativ politik måste i vår tid i många länder innebära krav på genomgripande förändringar i det bestående.
|Reidar Larsson i ''Politiska ideologier i vår tid'' (2006), s. 45}}

[[File:Sven-Erik Liedman 01.jpg|thumb|Det goda [[livet]] [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett [[plikt]]troget arbete och lydnad inför [[lag]]ar och överhet. ~ Sven-Eric Liedman.]]
{{citat|'''Det goda [[livet]] [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett [[plikt]]troget arbete och lydnad inför [[lag]]ar och överhet: det är det goda livet. Det är alltid begränsat, men det är viktigt för att kunna ha sin innerlighet i sig.'''
|Sven-Eric Liedman, &quot;Politiska rummet: Om konservatismen&quot; (10 juli 2021)}}

{{citat|En kärnpunkt i konservatismen är det anti-utopiska. [[Socialism]] och även [[liberalism]] kan vara utopisk, men konservatismen avvisar utopier. Och då kan man säga att [[utopi]] är ''ingenstans'', medan konservatismen är ''någonstans'', alltså att man uppfattar människan som förankrad på något vis, lokaliserad på något vis i tid och rum.
|Svante Nordin, ''ibidem''}}

{{citat|Att vara konservativ är att föredra det bekanta framför det okända, att föredra det beprövade framför det obeprövade, fakta framför det oförklarliga, det verkliga framför det möjliga, det återhållsamma framför det gränslösa, det nära framför det avlägsna, det tillräckliga framför det överflödiga, det lämpliga framför det perfekta, nuets glädje framför [[utopi]]sk lycka. Nära relationer och lojaliteter föredras framför lockelsen av mer ekonomiskt gynnsamma kopplingar; att förvärva och att utöka är mindre viktigt än att behålla, kultivera och ha tid att uppskatta; sorgen efter en förlust är mera påtaglig än upphetsningen inför någonting nytt eller utlovat.
|[[Michael Oakeshott]], ''Rationalism in Politics and other Essays'' (1962), s. 169, citerat av Jakob E:son Söderbaum i ''Modern konservatism'', s. 55–56}}

{{citat|De konservativa är människor som anser sitt [[Historia|historiska]] förflutna vara deras [[ideologi]]ska framtid.
|Rudolf Rolfs, citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Rudolf_Rolfs Livet.se]}}

{{citat|Konservatism är tillbedjan av döda [[revolution]]ärer.
|Clinton Rossiter, citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Clinton_Rossiter Livet.se]}}

[[File:Roger Scruton by Pete Helme.jpg|thumb|Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. ~ [[Roger Scruton]]]]
{{citat|'''Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. [[Frihet]] är givetvis en del av den ekologin, eftersom den utgör en förutsättning för att sociala organismer ska kunna anpassa sig. Men frihet är inte det enda eller det sanna målet för [[politik]]en. Konservatismen inbegriper bevarandet av ett samhälles gemensamma resurser – sociala, materiella, ekonomiska och andliga – och motstånd mot social oordning och nedgång i alla dess former.'''
|[[Roger Scruton]] i ''A Political Philosophy – Arguments for Conservatism'' (2006), s. ix, citerat av Jakob E:son Söderbaum i ''Modern konservatism'', s. 61}}

{{citat|Konservatismen betonar historiska lojaliteter, lokala identiteter och den sorts långsiktiga engagemang som framväxer bland människor genom de dygder som följer av deras lokala och begränsade hängivenhet. Medan [[socialism]] och [[liberalism]] har inneboende globala syften, har konservatismen inneboende lokala syften: ett försvar av någon ficka av socialt kapital mot den anarkiska förändringens krafter.
|''Ibidem''}}

{{citat|Konservatismen bygger på [[Historia|historiska]] erfarenheter, grundläggande värden som traderas (ofta inom [[religion]]en, litteraturen och konsten), skönhet som ett ideal men också, skulle jag vilja säga, kvalité som ett ideal: ''kvalité'' är viktigt inom konservatismen.
|[[Emil Uddhammar]], [https://www.axess.se/tv/en-ny-bok/i-konservatismernas-tid-med-emil-uddhammar/ &quot;I konservatismernas tid med Emil Uddhammar&quot;] (12 mars 2020), ''Axess''}}

{{citat|Problemet med [[Konservativa partiet]] är att det inte har vridit klockan tillbaka en enda sekund.
|[[Evelyn Waugh]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Evelyn_Waugh Livet.se]}}

{{citat|Då man söker foga in något som skulle kunna kallas konservativ utopism i det grova partipolitiska skemat, möter man åtminstone tillsvidare snarast oöverkomliga svårigheter. Inte därför att konservativ kritik av samhället sådant det utvecklat sig skulle sakna skärpa och kraven på förändringar därför skulle bli mindre radikala. Motsatsen kunde hellre sägas vara fallet. Man kanske finner förklaringen i historiska förhållanden. Från början har konservatismen betytt motstånd mot förändringar och när sådana ägt rum har till en tid det gamla stått kvar som något kanske möjligt att återvinna. Det var en organiskt framvuxen samhällsform, ingen godtycklig teoretisk konstruktion, hade alltså ingenting att göra med det utopiska, som varit föremål för all konservativ samhällskritik i Burkes efterföljelse. Men ju längre förändringarna framskridit desto svårare har det blivit att tänka sig det gamla bokstavligen återställt. Om man fortfarande kastat längtande blickar i det förflutna har det mera varit efter vad man trott vara detta förflutnas anda än just de former vari denna anda har varit förkroppsligad. Men att skapa nya former för en viss anda har likväl tillräckligt över sej av utopisk strävan för att inte lätt gå samman med en konservativ inställning.
|[[Ernst Wigforss]], “Om provisoriska utopier”, ''Insikt och handling 2 (1958), s. 104}}

==Externa länkar==
{{wikipedia}}
{{Politisk filosofi}}

[[Kategori:Politik]]</text>
      <sha1>prwk3x5thzx0j5ss6gjbvizsovtc2bi</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>33837</id>
      <parentid>33835</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:37:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12452" xml:space="preserve">'''[[w:Konservatism|Konservatism]]''' är en social, kulturell och [[Politik|politisk]] filosofi, som syftar till att upprätthålla ordningen i [[samhälle]]t och att värna om kulturen.

== Citat ==
[[Fil:Raymond Aron (1966) by Erling Mandelmann.jpg|miniatyr|Verkligheten är alltid mer konservativ än [[ideologi]]erna. ~ [[Raymond Aron]]]]
{{citat|Verkligheten är alltid mer konservativ än [[ideologi]]erna.
|[[Raymond Aron]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Raymond_Aron Livet.se]}}

{{citat|'''Konservatism är [[revolution]]ärt när det progressiva är [[hegemoni]]skt.'''
|Björn Axén, [https://oikos.se/2021/01/gastkronika-fran-liberalism-till-konservatism-bjorn-axen/ &quot;Från liberalism till konservatism&quot;], gästkrönika på Oikos.se (12 jan 2021)}}

{{citat|Istället för [[liberalism]]ens kvantitativa mål om att helt enkelt minska [[staten]] på alla områden som man inte anser nödvändiga, erbjuder konservatismen ett kvalitativt mål som fokuserar på innehållet som bottnar i idéer om normer, identitet och andlighet.
|Björn Axén, [https://bjornaxen.wordpress.com/2022/01/26/att-tamja-leviatan-hogerns-dubbla-tomhet-och-kampen-om-kulturen/ &quot;Att tämja Leviatan: Högerns dubbla tomhet och kampen om kulturen&quot;] (26 januari 2022)}}

{{citat|Den konservative är förälskad i existerande missförhållanden till skillnad från [[Liberalism|liberalen]] som vill ersätta dem med andra.
|[[Ambrose Bierce]], ''The Devil's Dictionary'' (1911), citerat ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 91}}

{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna [[religion]]ens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med [[lag]] byggas&quot; att alla medborgare skall vara lika inför lagen.
|[[Gösta Bohman]], ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat|Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i [[samhälle]]ts utvecklingsprocess.
|[[Gösta Bohman]], tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur &quot;Kurs mot framtiden&quot; (1981)}}

[[File:Thomas Carlyle MET DP295239.jpg|thumb|Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i [[lag]]en och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad. ~ [[Thomas Carlyle]]]]
{{citat|'''Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i [[lag]]en och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad.'''
|[[Thomas Carlyle]] i ''Past and Present'' (1843), citerat av [[Herbert Tingsten]] i ''De konservativa idéerna'' (1966), s. 105}}

{{citat|Inte för att skryta, men jag är konservativ.
|[[Kristin Clemet]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Kristin_Clemet Livet.se]}}

{{citat|Idag blåser konservativa vindar […] Det som nu efterfrågas – och behövs – är gemenskap, fungerande institutioner och ordning. Den konservativa traditionen betonar allt detta, därför rör sig [[politik]]en hitåt. Frågan är inte om konservatism kommer att forma framtidens politik, utan vilken konservatism som kommer att göra det.
|[[Joel Halldorf]], [https://www.expressen.se/kultur/joel-halldorf/framtiden-tillhor-de-konservativa/ &quot;Framtiden tillhör de konservativa&quot;] i ''Expressen'' (26 februari 2020)}}

{{citat|Jag tycker om konservativa män med radikala åsikter.
|[[Carl Joachim Hambro]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Carl_Joachim_Hambro Livet.se]}}

{{citat|Konservatism är […] en pragmatisk [[ideologi]] grundad i erfarenhet och en realistisk syn på människan och hennes natur, snarare än ett abstrakt luftslott byggt på önsketänkande och glädjekalkyler.
|[[Ann Heberlein]], [https://www.svd.se/a/ka3pJA/efter-reinfeldts-villfarelser-konservatismens-tid-ar-nu &quot;Efter Reinfeldts villfarelser – konservatismens tid är nu&quot;], ''SvD'' (13 januari 2018)}}

{{citat|''Six canons of conservative thought:''
#Tron att en gudomlig avsikt styr samhället… Politiska [[problem]] är i grunden religiösa och moraliska problem.
#[[Kärlek]] till den outtömliga växlingen och det mystiska i de traditionellt givna livsformerna, till skillnad från den förkrympande uniformiteten och jämlikhetsandan.
#Förvissningen att ett civiliserat samhälle behöver rangskillnader och klasser (order and classes).
#Övertygelsen att egendom och frihet är oskiljaktigt förenade.
#Förlitande på det hävdvunna.
#Samhället måste förändras, ty långsam förändring är medlet att bevara det, liksom människokroppens ständiga förnyelse. Men Försynen är den rätte vägvisaren, och prövostenen får en statsman är hans förmåga att fatta den verkliga riktningen hos de av Försynen ledda krafterna i samhället.
|[[Russell Kirk]], ''The Conservative Mind'' (1954), citerat ur [[Ernst Wigforss]], “Om provisoriska utopier”, Insikt och handling 2 (Lund 1958), s. 105-106}}

{{citat|Konservatismen är det nya punk.
|[[Julian Kroon]], [https://www.svtplay.se/video/28917626/jag-hade-rostat-pa-trump &quot;Jag hade röstat på Trump&quot;], ''SVT Play'' (3 november 2020)}}

{{citat|Det påstås ofta att konservatismen vill slå vakt om det bestående. Det är ett förenklat påstående. Mycket av &quot;det bestående&quot; både under 1800-talet och 1900-talet har kommit till mot de konservativas vilja. En konservativ politik måste i vår tid i många länder innebära krav på genomgripande förändringar i det bestående.
|Reidar Larsson i ''Politiska ideologier i vår tid'' (2006), s. 45}}

[[File:Sven-Erik Liedman 01.jpg|thumb|Det goda [[livet]] [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett [[plikt]]troget arbete och lydnad inför [[lag]]ar och överhet. ~ Sven-Eric Liedman.]]
{{citat|'''Det goda [[livet]] [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett [[plikt]]troget arbete och lydnad inför [[lag]]ar och överhet: det är det goda livet. Det är alltid begränsat, men det är viktigt för att kunna ha sin innerlighet i sig.'''
|Sven-Eric Liedman, &quot;Politiska rummet: Om konservatismen&quot; (10 juli 2021)}}

{{citat|En kärnpunkt i konservatismen är det anti-utopiska. [[Socialism]] och även [[liberalism]] kan vara utopisk, men konservatismen avvisar utopier. Och då kan man säga att [[utopi]] är ''ingenstans'', medan konservatismen är ''någonstans'', alltså att man uppfattar människan som förankrad på något vis, lokaliserad på något vis i tid och rum.
|Svante Nordin, ''ibidem''}}

{{citat|Att vara konservativ är att föredra det bekanta framför det okända, att föredra det beprövade framför det obeprövade, fakta framför det oförklarliga, det verkliga framför det möjliga, det återhållsamma framför det gränslösa, det nära framför det avlägsna, det tillräckliga framför det överflödiga, det lämpliga framför det perfekta, nuets glädje framför [[utopi]]sk lycka. Nära relationer och lojaliteter föredras framför lockelsen av mer ekonomiskt gynnsamma kopplingar; att förvärva och att utöka är mindre viktigt än att behålla, kultivera och ha tid att uppskatta; sorgen efter en förlust är mera påtaglig än upphetsningen inför någonting nytt eller utlovat.
|[[Michael Oakeshott]], ''Rationalism in Politics and other Essays'' (1962), s. 169, citerat av Jakob E:son Söderbaum i ''Modern konservatism'', s. 55–56}}

{{citat|De konservativa är människor som anser sitt [[Historia|historiska]] förflutna vara deras [[ideologi]]ska framtid.
|Rudolf Rolfs, citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Rudolf_Rolfs Livet.se]}}

{{citat|Konservatism är tillbedjan av döda [[revolution]]ärer.
|Clinton Rossiter, citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Clinton_Rossiter Livet.se]}}

[[File:Roger Scruton by Pete Helme.jpg|thumb|Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. ~ [[Roger Scruton]]]]
{{citat|'''Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. [[Frihet]] är givetvis en del av den ekologin, eftersom den utgör en förutsättning för att sociala organismer ska kunna anpassa sig. Men frihet är inte det enda eller det sanna målet för [[politik]]en. Konservatismen inbegriper bevarandet av ett samhälles gemensamma resurser – sociala, materiella, ekonomiska och andliga – och motstånd mot social oordning och nedgång i alla dess former.'''
|[[Roger Scruton]] i ''A Political Philosophy – Arguments for Conservatism'' (2006), s. ix, citerat av Jakob E:son Söderbaum i ''Modern konservatism'', s. 61}}

{{citat|Konservatismen betonar historiska lojaliteter, lokala identiteter och den sorts långsiktiga engagemang som framväxer bland människor genom de dygder som följer av deras lokala och begränsade hängivenhet. Medan [[socialism]] och [[liberalism]] har inneboende globala syften, har konservatismen inneboende lokala syften: ett försvar av någon ficka av socialt kapital mot den anarkiska förändringens krafter.
|''Ibidem''}}

{{citat|Den ryska [[revolution]]ära hänförelsen är ett motgift mot tröghet, slentrian, konservatism, tankeslöhet, en trälbunden inställning till de nedärvda [[tradition]]erna. Den ryska revolutionära hänförelsen är den livgivande kraft som väcker tanken, driver framåt, som bryter ned allt det gamla, öppnar nya perspektiv. Utan den är allt framåtskridande omöjligt.
|[[Josef Stalin]], ''Leninismens grunder''[http://generaldepoten.bravepages.com/olg/olgnode9.html]}}

{{citat|Konservatismen bygger på [[Historia|historiska]] erfarenheter, grundläggande värden som traderas (ofta inom [[religion]]en, litteraturen och konsten), skönhet som ett ideal men också, skulle jag vilja säga, kvalité som ett ideal: ''kvalité'' är viktigt inom konservatismen.
|[[Emil Uddhammar]], [https://www.axess.se/tv/en-ny-bok/i-konservatismernas-tid-med-emil-uddhammar/ &quot;I konservatismernas tid med Emil Uddhammar&quot;] (12 mars 2020), ''Axess''}}

{{citat|Problemet med [[Konservativa partiet]] är att det inte har vridit klockan tillbaka en enda sekund.
|[[Evelyn Waugh]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Evelyn_Waugh Livet.se]}}

{{citat|Då man söker foga in något som skulle kunna kallas konservativ utopism i det grova partipolitiska skemat, möter man åtminstone tillsvidare snarast oöverkomliga svårigheter. Inte därför att konservativ kritik av samhället sådant det utvecklat sig skulle sakna skärpa och kraven på förändringar därför skulle bli mindre radikala. Motsatsen kunde hellre sägas vara fallet. Man kanske finner förklaringen i historiska förhållanden. Från början har konservatismen betytt motstånd mot förändringar och när sådana ägt rum har till en tid det gamla stått kvar som något kanske möjligt att återvinna. Det var en organiskt framvuxen samhällsform, ingen godtycklig teoretisk konstruktion, hade alltså ingenting att göra med det utopiska, som varit föremål för all konservativ samhällskritik i [[Edmund Burke|Burkes]] efterföljelse. Men ju längre förändringarna framskridit desto svårare har det blivit att tänka sig det gamla bokstavligen återställt. Om man fortfarande kastat längtande blickar i det förflutna har det mera varit efter vad man trott vara detta förflutnas anda än just de former vari denna anda har varit förkroppsligad. Men att skapa nya former för en viss anda har likväl tillräckligt över sej av utopisk strävan för att inte lätt gå samman med en konservativ inställning.
|[[Ernst Wigforss]], “Om provisoriska utopier”, ''Insikt och handling 2 (1958), s. 104}}

==Externa länkar==
{{wikipedia}}
{{Politisk filosofi}}

[[Kategori:Politik]]</text>
      <sha1>s3u7wgw59jx0n0m9hycpmcajfsh04pl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gösta Bohman</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1755</id>
    <revision>
      <id>33830</id>
      <parentid>31146</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:22:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>formalia</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11233" xml:space="preserve">{{wikipedia topp}}
[[File:Gösta Bohman (1967).jpg|thumb|Gösta Bohman 1967]]

{{citat|Äktenskapet vilar inte bara på en religiös eller moralisk syn på formen för två människor samliv utan också på århundradenas erfarenheter och överväganden om familjegemenskapens betydelsefulla roll i generationskedjan. Äktenskap och familjebildning utgör en hörnsten för mänsklig samlevnad och samhällets utveckling. Familjen är ett uttryck för biologisk samhörighet. Där knyts de första banden i en social gemenskap. Det är i familjen som individen för första gången möter begreppet samhörighet och det är framför allt där som det förflutna förmedlas till framtiden. Familjen är grundcellen i samhällslivet. Utan familj, inget samhälle.''&quot;
|Ur ''Kämpande Konservatism'' (1971)}}

{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna religionens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med lag byggas&quot;  att alla medborgare skall vara lika inför lagen. Deras rättigheter skall ''inte bara'' garanteras i det inbördes förhållandet medborgarna emellan ''utan även'' i relationen mellan medborgare och myndigheter, mellan den enskilde och den offentliga maktens utövare.'' ''Vi hävdar fortfarande samma grundsyn på lagen som landshövdingen i Fänrik Ståls sägner. Att Fru Justitia har en bindel för ögonen och som symbol för rättvisan har bundit denna bindel i årtusenden är ett uttryck för att alla skall behandlas lika, oberoende av personliga förhållanden såsom tro, åskådning, ras, ursprung, kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögenhet.''&quot;
|Ur ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat|Vet ni om att USA idag har möjlighet - och det kommer alltså andra länder att ha i morgon - att med hjälp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikations trafik över Atlanten. Datorerna är programmerade så att de fortlöpande kan leta igenom det ofantliga informationsmaterialet och söka fram vissa slags samtal och vissa slags informationer, som redan registrerats med datans ofelbara effektivitet.''
:''Visst kan sådan verksamhet vara legitim. Man kan spåra utländsk underrättelseverksamhet, förhindra sabotage eller komma åt narkotikalangare eller andra som försöker kasta grus i ett allt känsligare samhällsmaskineri. Men den kan också missbrukas. Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.
|Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma, Rättvik, 22 november 1975. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979&quot; utgiven av Moderata samlingspartiet 1979}}

{{citat|Vi moderater brukar inte tala europeisk partipolitik på det sätt som [[Olof Palme]] allt oftare gör. För oss är de nationella uppgifterna tillräckligt krävande och framgångsrika. Vi ser dem som det primära. Vi upplever inget behov att klä nationella svårigheter i högtidliga europeiska kläder. Vår europeiska identitet är för oss en självklarhet. Samhörigheten med likasinnade krafter i Europas olika demokratier är ett naturligt uttryck för en gemensam grundsyn på individen och på dennes rättigheter och skyldigheter gentemot den demokratiska gemenskapen.
&lt;br&gt;För oss är friheten det centrala. Ingen uppgift är för oss högre än den att säkra en framtid i frihet för vår nation, för vårt folk och för vårt lands alla medborgare. En frihet mot yttre tvång och inre förmynderi. En frihet som ger varje människa lika möjligheter att utvecklas som medborgare och individ.
&lt;br&gt;Det är därför vi med sådan kraft reagerar mot försök att sudda ut gränsen mellan frihet och ofrihet. Att tona ner kampen mellan demokrati och diktatur. Att omvandla den till en fråga om ekonomiska system. Och att under trycket av parlamentariska realiteter räcka ofrihetens företrädare en samarbetets hand. Gör vi detta, då bidrar vi till att underminera själva den grund som vår frihet bygger på.
|Tal i Gävle den 5 april 1976. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979&quot; utgiven av Moderata samlingspartiet 1979}}

{{citat|Historien om vår demokratis framväxt handlar om enskilda människor krav på handlingsfrihet gentemot överheten. Det har varit en kamp mellan dem som sökt frihet och de maktägande grupper i skilda tiders samhällen som velat förneka och förvägra dem denna. Gradvis har en politisk ideologi växt fram om hur det samhälle skall byggas som sätter människans frihet i centrum. Ur den processen har utgått övertygelsen om att människans frihet är det viktigaste i ett samhällsbygge. Och från den övertygelsen har läran om demokratin fått sin utformning. Läran om hur friheten måste skyddas och garanteras av en statsmakt, som i sin tur är styrd och kontrollerad av folket självt.
&lt;br&gt;I dag ter sig detta självklart. Men för den tid då samhället fortfarande var den oinskränkta överhetens tummelplats uppfattades denna lära som omstörtande. Men den var revolutionär i detta begrepps bästa bemärkelse. Få revolutioner har betytt så mycket för vår civilisations utveckling som den amerikanska frigörelseprocessen. Genom självständighetsdeklarationen i juli 1776 lades för första gången i modern tid grunden för en stat och en nation inom vilken individens oförytterliga fri- och rättigheter betraktades som det mest betydelsefulla. Det som skedde i Nordamerika för snart jämnt två århundraden sedan, beredde vägen för den demokratiska utveckling som fick sitt genombrott i vårt land vid ingången till 1900-talet.
&lt;br&gt;För oss är demokratin den statsform som bättre än någon annan förmår garantera och skydda de enskilda medborgarnas frihet. Friheten är demokratins grundval, dess styrka och inspirationskälla.
|Tal i riksdagen, 4 juni 1976. Källa: [http://www.bohmanfonden.se/wp-content/uploads/2009/07/bohman_tal_19760604.pdf Bohmanfonden]}}

{{citat|Det är framför allt vi som i tidigare skeden lett den ideologiska offensiven gentemot socialdemokraterna. En offensiv ''för'' den enskilde ''mot'' en växande samhällsapparat. Nu är det åter vår sak att hävda den liberala markandshushållningens betydelse för den enskildes frihet och för samhällsekonomins bästa mot den dogmatiska socialiseringspolitiken. De erfarenheter, de kunskaper som konservativt tänkande människor hämtar sin styrka ur, kommer bäst till sin rätt i initiativ och nyskapande i en fri liberal marknadsekonomi. Det är bara inom marknadsekonomins vida ramar och fria arbetsfördelning som medborgarna kan tillförsäkras trygghet och välfärd med bibehållen personlig frihet inom ett bibehållet fritt folkstyre. Detta bekräftar inte bara vår ekonomiska historia utan också det som händer i andra länder, där man i praktisk politik omsatt planhushållningens teorier.
[Tal vid Moderata samlingspartiets stämma, Göteborg, 30 oktober 1978. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979&quot; utgiven av Moderata samlingspartiet 1979}}


{{citat|Att vi moderater valt linje 1 är nära nog en självklarhet. Det är en självklarhet, därför att vi tror på människan. För oss står människan i centrum för samhällslivet. Människan som förnuftigt och logiskt tänkande varelse med vilja och förmåga att ta och bära ansvar. Det är ju just detta som den moderna demokratin förutsätter. Och ytterst är det detta som den nu förestående folkomröstningsdebatten borde syfta till. Folkomröstningen gäller inte bara vår energiförsörjning, vår trygghet och vår välfärd, utan också om rationellt tänkande, kunskaper och mänskligt förnuft skall styra vårt handlande. Om de människors handlande som nu fått möjlighet att själva fatta beslut om sin och sina barns framtid.
|Tal i Göteborg den 11 mars 1980, två veckor innan folkomröstningen om kärnkraft. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Kurs mot framtiden&quot; utgiven av Norstedts, 1981}}

{{citat|Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i samhällets utvecklingsprocess.''&quot;
|Tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur &quot;Kurs mot framtiden&quot; (1981)}}

{{citat|När vi hävdar begreppet frihet under ansvar, när vi påstår att de enskilda människorna bättre än staten, dess politiker eller företrädare kan förvalta resultatet av sitt eget arbete, när vi tror på tankefrihet, på yttrandefrihet och en fri marknadshushållning, på individuell utbildning och social gemenskap grundad på frivillighet och inte på tvång, då gör vi allt detta därför att vi tror att människorna är förnuftiga nog - eller om de får ansvar, kan bli förnuftiga nog - att själva fatta de nödvändiga besluten. Den västerländska demokratin bygger ytterst på just detta. Om man inte förutsatte att medborgarna var förnuftiga, tänkande människor, då skulle det demokratiska systemet vara en omöjlighet. Men i vår förnuftstro ingår också - till skillnad från gamla tiders liberaler - att vi vet att människans kunskap är begränsad. Vi kan aldrig fullt ut se konsekvenserna av våra handlingar. Därför tror vi på en stegvis reformering av samhället. Vi kan ha fel. Låt oss vara ödmjuka nog att erkänna det.
|Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma i Göteborg den 21 november 1980. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Kurs mot framtiden&quot; utgiven av Norstedts, 1981}}

{{citat|De kan ju bo i plåtskjul och äta bananer.
|Om folk i sydligare länder [http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9904/07/ragata2.html]}}

== Andra om Bohman ==
{{citat|Till sista har vi Bohman, en riktig pajastyp&lt;br&gt;
som vunnit valframgångar med lögner och hot och tjuvnyp&lt;br&gt;
Han blixtrar med sina tänder och viftar med sin kniv&lt;br&gt;
och hålls mest på sitt skärgårdsdass som tidsfördriv&lt;br&gt;
Och han älskar kärnkraft, det är nåt vi måste ha&lt;br&gt;
Visst finns det risker, men risker är till för att tas&lt;br&gt;
För även om man bara cyklar så kan ju cykelkedjan gå av&lt;br&gt;
Där ser man vilket livsfarligt samhälle vi har!
|[[w:Lasse Tennander|Lasse Tennander]] på skivan [[w:Nej till kärnkraft!|Nej till kärnkraft!]]}}

{{STANDARDSORTERING:Bohman, Gösta}}
[[Kategori:Svenska moderater]]</text>
      <sha1>0wi9pmjnldmuccod4j554zbvlw26hbu</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>33831</id>
      <parentid>33830</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:23:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11229" xml:space="preserve">{{wikipedia topp}}
[[File:Gösta Bohman (1967).jpg|thumb|Gösta Bohman 1967]]

{{citat|Äktenskapet vilar inte bara på en religiös eller moralisk syn på formen för två människor samliv utan också på århundradenas erfarenheter och överväganden om familjegemenskapens betydelsefulla roll i generationskedjan. Äktenskap och familjebildning utgör en hörnsten för mänsklig samlevnad och samhällets utveckling. Familjen är ett uttryck för biologisk samhörighet. Där knyts de första banden i en social gemenskap. Det är i familjen som individen för första gången möter begreppet samhörighet och det är framför allt där som det förflutna förmedlas till framtiden. Familjen är grundcellen i samhällslivet. Utan familj, inget samhälle.''&quot;
|Ur ''Kämpande Konservatism'' (1971)}}

{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna religionens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med lag byggas&quot;  att alla medborgare skall vara lika inför lagen. Deras rättigheter skall ''inte bara'' garanteras i det inbördes förhållandet medborgarna emellan ''utan även'' i relationen mellan medborgare och myndigheter, mellan den enskilde och den offentliga maktens utövare. Vi hävdar fortfarande samma grundsyn på lagen som landshövdingen i Fänrik Ståls sägner. Att Fru Justitia har en bindel för ögonen och som symbol för rättvisan har bundit denna bindel i årtusenden är ett uttryck för att alla skall behandlas lika, oberoende av personliga förhållanden såsom tro, åskådning, ras, ursprung, kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögenhet.''&quot;
|Ur ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat|Vet ni om att USA idag har möjlighet - och det kommer alltså andra länder att ha i morgon - att med hjälp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikations trafik över Atlanten. Datorerna är programmerade så att de fortlöpande kan leta igenom det ofantliga informationsmaterialet och söka fram vissa slags samtal och vissa slags informationer, som redan registrerats med datans ofelbara effektivitet.''
&lt;br&gt;Visst kan sådan verksamhet vara legitim. Man kan spåra utländsk underrättelseverksamhet, förhindra sabotage eller komma åt narkotikalangare eller andra som försöker kasta grus i ett allt känsligare samhällsmaskineri. Men den kan också missbrukas. Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.
|Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma, Rättvik, 22 november 1975. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979&quot; utgiven av Moderata samlingspartiet 1979}}

{{citat|Vi moderater brukar inte tala europeisk partipolitik på det sätt som [[Olof Palme]] allt oftare gör. För oss är de nationella uppgifterna tillräckligt krävande och framgångsrika. Vi ser dem som det primära. Vi upplever inget behov att klä nationella svårigheter i högtidliga europeiska kläder. Vår europeiska identitet är för oss en självklarhet. Samhörigheten med likasinnade krafter i Europas olika demokratier är ett naturligt uttryck för en gemensam grundsyn på individen och på dennes rättigheter och skyldigheter gentemot den demokratiska gemenskapen.
&lt;br&gt;För oss är friheten det centrala. Ingen uppgift är för oss högre än den att säkra en framtid i frihet för vår nation, för vårt folk och för vårt lands alla medborgare. En frihet mot yttre tvång och inre förmynderi. En frihet som ger varje människa lika möjligheter att utvecklas som medborgare och individ.
&lt;br&gt;Det är därför vi med sådan kraft reagerar mot försök att sudda ut gränsen mellan frihet och ofrihet. Att tona ner kampen mellan demokrati och diktatur. Att omvandla den till en fråga om ekonomiska system. Och att under trycket av parlamentariska realiteter räcka ofrihetens företrädare en samarbetets hand. Gör vi detta, då bidrar vi till att underminera själva den grund som vår frihet bygger på.
|Tal i Gävle den 5 april 1976. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979&quot; utgiven av Moderata samlingspartiet 1979}}

{{citat|Historien om vår demokratis framväxt handlar om enskilda människor krav på handlingsfrihet gentemot överheten. Det har varit en kamp mellan dem som sökt frihet och de maktägande grupper i skilda tiders samhällen som velat förneka och förvägra dem denna. Gradvis har en politisk ideologi växt fram om hur det samhälle skall byggas som sätter människans frihet i centrum. Ur den processen har utgått övertygelsen om att människans frihet är det viktigaste i ett samhällsbygge. Och från den övertygelsen har läran om demokratin fått sin utformning. Läran om hur friheten måste skyddas och garanteras av en statsmakt, som i sin tur är styrd och kontrollerad av folket självt.
&lt;br&gt;I dag ter sig detta självklart. Men för den tid då samhället fortfarande var den oinskränkta överhetens tummelplats uppfattades denna lära som omstörtande. Men den var revolutionär i detta begrepps bästa bemärkelse. Få revolutioner har betytt så mycket för vår civilisations utveckling som den amerikanska frigörelseprocessen. Genom självständighetsdeklarationen i juli 1776 lades för första gången i modern tid grunden för en stat och en nation inom vilken individens oförytterliga fri- och rättigheter betraktades som det mest betydelsefulla. Det som skedde i Nordamerika för snart jämnt två århundraden sedan, beredde vägen för den demokratiska utveckling som fick sitt genombrott i vårt land vid ingången till 1900-talet.
&lt;br&gt;För oss är demokratin den statsform som bättre än någon annan förmår garantera och skydda de enskilda medborgarnas frihet. Friheten är demokratins grundval, dess styrka och inspirationskälla.
|Tal i riksdagen, 4 juni 1976. Källa: [http://www.bohmanfonden.se/wp-content/uploads/2009/07/bohman_tal_19760604.pdf Bohmanfonden]}}

{{citat|Det är framför allt vi som i tidigare skeden lett den ideologiska offensiven gentemot socialdemokraterna. En offensiv ''för'' den enskilde ''mot'' en växande samhällsapparat. Nu är det åter vår sak att hävda den liberala markandshushållningens betydelse för den enskildes frihet och för samhällsekonomins bästa mot den dogmatiska socialiseringspolitiken. De erfarenheter, de kunskaper som konservativt tänkande människor hämtar sin styrka ur, kommer bäst till sin rätt i initiativ och nyskapande i en fri liberal marknadsekonomi. Det är bara inom marknadsekonomins vida ramar och fria arbetsfördelning som medborgarna kan tillförsäkras trygghet och välfärd med bibehållen personlig frihet inom ett bibehållet fritt folkstyre. Detta bekräftar inte bara vår ekonomiska historia utan också det som händer i andra länder, där man i praktisk politik omsatt planhushållningens teorier.
|Tal vid Moderata samlingspartiets stämma, Göteborg, 30 oktober 1978. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979&quot; utgiven av Moderata samlingspartiet 1979}}

{{citat|Att vi moderater valt linje 1 är nära nog en självklarhet. Det är en självklarhet, därför att vi tror på människan. För oss står människan i centrum för samhällslivet. Människan som förnuftigt och logiskt tänkande varelse med vilja och förmåga att ta och bära ansvar. Det är ju just detta som den moderna demokratin förutsätter. Och ytterst är det detta som den nu förestående folkomröstningsdebatten borde syfta till. Folkomröstningen gäller inte bara vår energiförsörjning, vår trygghet och vår välfärd, utan också om rationellt tänkande, kunskaper och mänskligt förnuft skall styra vårt handlande. Om de människors handlande som nu fått möjlighet att själva fatta beslut om sin och sina barns framtid.
|Tal i Göteborg den 11 mars 1980, två veckor innan folkomröstningen om kärnkraft. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Kurs mot framtiden&quot; utgiven av Norstedts, 1981}}

{{citat|Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i samhällets utvecklingsprocess.''&quot;
|Tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur &quot;Kurs mot framtiden&quot; (1981)}}

{{citat|När vi hävdar begreppet frihet under ansvar, när vi påstår att de enskilda människorna bättre än staten, dess politiker eller företrädare kan förvalta resultatet av sitt eget arbete, när vi tror på tankefrihet, på yttrandefrihet och en fri marknadshushållning, på individuell utbildning och social gemenskap grundad på frivillighet och inte på tvång, då gör vi allt detta därför att vi tror att människorna är förnuftiga nog - eller om de får ansvar, kan bli förnuftiga nog - att själva fatta de nödvändiga besluten. Den västerländska demokratin bygger ytterst på just detta. Om man inte förutsatte att medborgarna var förnuftiga, tänkande människor, då skulle det demokratiska systemet vara en omöjlighet. Men i vår förnuftstro ingår också - till skillnad från gamla tiders liberaler - att vi vet att människans kunskap är begränsad. Vi kan aldrig fullt ut se konsekvenserna av våra handlingar. Därför tror vi på en stegvis reformering av samhället. Vi kan ha fel. Låt oss vara ödmjuka nog att erkänna det.
|Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma i Göteborg den 21 november 1980. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Kurs mot framtiden&quot; utgiven av Norstedts, 1981}}

{{citat|De kan ju bo i plåtskjul och äta bananer.
|Om folk i sydligare länder [http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9904/07/ragata2.html]}}

== Andra om Bohman ==
{{citat|Till sista har vi Bohman, en riktig pajastyp&lt;br&gt;
som vunnit valframgångar med lögner och hot och tjuvnyp&lt;br&gt;
Han blixtrar med sina tänder och viftar med sin kniv&lt;br&gt;
och hålls mest på sitt skärgårdsdass som tidsfördriv&lt;br&gt;
Och han älskar kärnkraft, det är nåt vi måste ha&lt;br&gt;
Visst finns det risker, men risker är till för att tas&lt;br&gt;
För även om man bara cyklar så kan ju cykelkedjan gå av&lt;br&gt;
Där ser man vilket livsfarligt samhälle vi har!
|[[w:Lasse Tennander|Lasse Tennander]] på skivan [[w:Nej till kärnkraft!|Nej till kärnkraft!]]}}

{{STANDARDSORTERING:Bohman, Gösta}}
[[Kategori:Svenska moderater]]</text>
      <sha1>2yjzoaaylw86yyxfu171ralues6vs5f</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>33832</id>
      <parentid>33831</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:26:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11254" xml:space="preserve">{{wikipedia topp}}
[[File:Gösta Bohman (1967).jpg|thumb|Gösta Bohman 1967]]

{{citat|[[Äktenskap]]et vilar inte bara på en religiös eller moralisk syn på formen för två människor samliv utan också på århundradenas erfarenheter och överväganden om familjegemenskapens betydelsefulla roll i generationskedjan. Äktenskap och familjebildning utgör en hörnsten för mänsklig samlevnad och [[samhälle]]ts utveckling. Familjen är ett uttryck för biologisk samhörighet. Där knyts de första banden i en social gemenskap. Det är i familjen som individen för första gången möter begreppet samhörighet och det är framför allt där som det förflutna förmedlas till framtiden. Familjen är grundcellen i samhällslivet. Utan familj, inget samhälle.''&quot;
|Ur ''Kämpande Konservatism'' (1971)}}

{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna religionens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med [[lag]] byggas&quot;  att alla medborgare skall vara lika inför lagen. Deras rättigheter skall ''inte bara'' garanteras i det inbördes förhållandet medborgarna emellan ''utan även'' i relationen mellan medborgare och myndigheter, mellan den enskilde och den offentliga maktens utövare. Vi hävdar fortfarande samma grundsyn på lagen som landshövdingen i Fänrik Ståls sägner. Att Fru Justitia har en bindel för ögonen och som symbol för [[rättvisa]]n har bundit denna bindel i årtusenden är ett uttryck för att alla skall behandlas lika, oberoende av personliga förhållanden såsom tro, åskådning, ras, ursprung, kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögenhet.
|Ur ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat|Vet ni om att USA idag har möjlighet - och det kommer alltså andra länder att ha i morgon - att med hjälp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikations trafik över Atlanten. Datorerna är programmerade så att de fortlöpande kan leta igenom det ofantliga informationsmaterialet och söka fram vissa slags samtal och vissa slags informationer, som redan registrerats med datans ofelbara effektivitet.''
&lt;br&gt;Visst kan sådan verksamhet vara legitim. Man kan spåra utländsk underrättelseverksamhet, förhindra sabotage eller komma åt narkotikalangare eller andra som försöker kasta grus i ett allt känsligare samhällsmaskineri. Men den kan också missbrukas. Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.
|Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma, Rättvik, 22 november 1975. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979&quot; utgiven av Moderata samlingspartiet 1979}}

{{citat|Vi moderater brukar inte tala europeisk partipolitik på det sätt som [[Olof Palme]] allt oftare gör. För oss är de nationella uppgifterna tillräckligt krävande och framgångsrika. Vi ser dem som det primära. Vi upplever inget behov att klä nationella svårigheter i högtidliga europeiska kläder. Vår europeiska identitet är för oss en självklarhet. Samhörigheten med likasinnade krafter i Europas olika [[demokrati]]er är ett naturligt uttryck för en gemensam grundsyn på individen och på dennes rättigheter och skyldigheter gentemot den demokratiska gemenskapen.
&lt;br&gt;För oss är [[frihet]]en det centrala. Ingen uppgift är för oss högre än den att säkra en framtid i frihet för vår nation, för vårt folk och för vårt lands alla medborgare. En frihet mot yttre tvång och inre förmynderi. En frihet som ger varje människa lika möjligheter att utvecklas som medborgare och individ.
&lt;br&gt;Det är därför vi med sådan kraft reagerar mot försök att sudda ut gränsen mellan frihet och ofrihet. Att tona ner kampen mellan demokrati och diktatur. Att omvandla den till en fråga om ekonomiska system. Och att under trycket av parlamentariska realiteter räcka ofrihetens företrädare en samarbetets hand. Gör vi detta, då bidrar vi till att underminera själva den grund som vår frihet bygger på.
|Tal i Gävle den 5 april 1976. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979&quot; utgiven av Moderata samlingspartiet 1979}}

{{citat|Historien om vår demokratis framväxt handlar om enskilda människor krav på handlingsfrihet gentemot överheten. Det har varit en kamp mellan dem som sökt frihet och de maktägande grupper i skilda tiders samhällen som velat förneka och förvägra dem denna. Gradvis har en politisk [[ideologi]] växt fram om hur det samhälle skall byggas som sätter människans frihet i centrum. Ur den processen har utgått övertygelsen om att människans frihet är det viktigaste i ett samhällsbygge. Och från den övertygelsen har läran om demokratin fått sin utformning. Läran om hur friheten måste skyddas och garanteras av en statsmakt, som i sin tur är styrd och kontrollerad av folket självt.
&lt;br&gt;I dag ter sig detta självklart. Men för den tid då samhället fortfarande var den oinskränkta överhetens tummelplats uppfattades denna lära som omstörtande. Men den var revolutionär i detta begrepps bästa bemärkelse. Få revolutioner har betytt så mycket för vår civilisations utveckling som den amerikanska frigörelseprocessen. Genom självständighetsdeklarationen i juli 1776 lades för första gången i modern tid grunden för en stat och en nation inom vilken individens oförytterliga fri- och rättigheter betraktades som det mest betydelsefulla. Det som skedde i Nordamerika för snart jämnt två århundraden sedan, beredde vägen för den demokratiska utveckling som fick sitt genombrott i vårt land vid ingången till 1900-talet.
&lt;br&gt;För oss är demokratin den statsform som bättre än någon annan förmår garantera och skydda de enskilda medborgarnas frihet. Friheten är demokratins grundval, dess styrka och inspirationskälla.
|Tal i riksdagen, 4 juni 1976. Källa: [http://www.bohmanfonden.se/wp-content/uploads/2009/07/bohman_tal_19760604.pdf Bohmanfonden]}}

{{citat|Det är framför allt vi som i tidigare skeden lett den ideologiska offensiven gentemot socialdemokraterna. En offensiv ''för'' den enskilde ''mot'' en växande samhällsapparat. Nu är det åter vår sak att hävda den liberala marknadshushållningens betydelse för den enskildes frihet och för samhällsekonomins bästa mot den dogmatiska socialiseringspolitiken. De erfarenheter, de kunskaper som konservativt tänkande människor hämtar sin styrka ur, kommer bäst till sin rätt i initiativ och nyskapande i en fri liberal marknadsekonomi. Det är bara inom marknadsekonomins vida ramar och fria arbetsfördelning som medborgarna kan tillförsäkras trygghet och välfärd med bibehållen personlig frihet inom ett bibehållet fritt folkstyre. Detta bekräftar inte bara vår ekonomiska historia utan också det som händer i andra länder, där man i praktisk politik omsatt planhushållningens teorier.
|Tal vid Moderata samlingspartiets stämma, Göteborg, 30 oktober 1978. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979&quot; utgiven av Moderata samlingspartiet 1979}}

{{citat|Att vi moderater valt linje 1 är nära nog en självklarhet. Det är en självklarhet, därför att vi tror på människan. För oss står människan i centrum för samhällslivet. Människan som förnuftigt och logiskt tänkande varelse med vilja och förmåga att ta och bära ansvar. Det är ju just detta som den moderna demokratin förutsätter. Och ytterst är det detta som den nu förestående folkomröstningsdebatten borde syfta till. Folkomröstningen gäller inte bara vår energiförsörjning, vår trygghet och vår välfärd, utan också om rationellt tänkande, kunskaper och mänskligt förnuft skall styra vårt handlande. Om de människors handlande som nu fått möjlighet att själva fatta beslut om sin och sina barns framtid.
|Tal i Göteborg den 11 mars 1980, två veckor innan folkomröstningen om kärnkraft. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Kurs mot framtiden&quot; utgiven av Norstedts, 1981}}

{{citat|Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i samhällets utvecklingsprocess.''&quot;
|Tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur &quot;Kurs mot framtiden&quot; (1981)}}

{{citat|När vi hävdar begreppet frihet under ansvar, när vi påstår att de enskilda människorna bättre än staten, dess politiker eller företrädare kan förvalta resultatet av sitt eget arbete, när vi tror på tankefrihet, på yttrandefrihet och en fri marknadshushållning, på individuell utbildning och social gemenskap grundad på frivillighet och inte på tvång, då gör vi allt detta därför att vi tror att människorna är förnuftiga nog - eller om de får ansvar, kan bli förnuftiga nog - att själva fatta de nödvändiga besluten. Den västerländska demokratin bygger ytterst på just detta. Om man inte förutsatte att medborgarna var förnuftiga, tänkande människor, då skulle det demokratiska systemet vara en omöjlighet. Men i vår förnuftstro ingår också - till skillnad från gamla tiders liberaler - att vi vet att människans kunskap är begränsad. Vi kan aldrig fullt ut se konsekvenserna av våra handlingar. Därför tror vi på en stegvis reformering av samhället. Vi kan ha fel. Låt oss vara ödmjuka nog att erkänna det.
|Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma i Göteborg den 21 november 1980. Publicerad i Bohman, Gösta. &quot;Kurs mot framtiden&quot; utgiven av Norstedts, 1981}}

{{citat|De kan ju bo i plåtskjul och äta bananer.
|Om folk i sydligare länder [http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9904/07/ragata2.html]}}

== Andra om Bohman ==
{{citat|Till sista har vi Bohman, en riktig pajastyp&lt;br&gt;
som vunnit valframgångar med lögner och hot och tjuvnyp&lt;br&gt;
Han blixtrar med sina tänder och viftar med sin kniv&lt;br&gt;
och hålls mest på sitt skärgårdsdass som tidsfördriv&lt;br&gt;
Och han älskar kärnkraft, det är nåt vi måste ha&lt;br&gt;
Visst finns det risker, men risker är till för att tas&lt;br&gt;
För även om man bara cyklar så kan ju cykelkedjan gå av&lt;br&gt;
Där ser man vilket livsfarligt samhälle vi har!
|[[w:Lasse Tennander|Lasse Tennander]] på skivan [[w:Nej till kärnkraft!|Nej till kärnkraft!]]}}

{{STANDARDSORTERING:Bohman, Gösta}}
[[Kategori:Svenska moderater]]</text>
      <sha1>3ndy815qvy7yxddlxgqwir6c8fimlyb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Benjamin Franklin</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2024</id>
    <revision>
      <id>33823</id>
      <parentid>33568</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:00:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="979" xml:space="preserve">{{wikipedia topp}}
[[File:Benjamin Franklin by Jean-Baptiste Greuze.jpg|thumb|right]]

==Citat ==
{{citat|Då handeln överhuvud inte är något annat än utbytet av ett arbete mot ett annat arbete, taxeras alla tings värde riktigast i arbete.|&quot;The Works of B. Franklin etc.&quot;, utg. av Sparks, Boston, 1836, vol. II, s. 267. Här citerat ur [[Karl Marx]] Kapitalet, del 1.}}

{{citat|Så länge det finns äktenskap utan [[kärlek]] kommer det att finnas kärlek utan äktenskap.
|Ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 39}}

==Tillskrivna citat==
{{citat|Ett samhälle som ger upp lite frihet för att vinna lite säkerhet, förtjänar varken eller och kommer att förlora bägge.|An Historical Review of the Constitution and Government of Pennsylvania. (1759) men det är osäkert om Franklin är upphovsmannen.}}

== Externa länkar ==
{{Politiska filosofer}}

{{STANDARDSORTERING:Franklin, Benjamin}}
[[Kategori:Vetenskapspersonligheter]]
[[Kategori:Amerikanska politiker]]</text>
      <sha1>3mqplol0qowhv620pvokezsvxz378yg</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>33824</id>
      <parentid>33823</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:02:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="983" xml:space="preserve">{{wikipedia topp}}
[[File:Benjamin Franklin by Jean-Baptiste Greuze.jpg|thumb|right]]

==Citat ==
{{citat|Då handeln överhuvud inte är något annat än utbytet av ett arbete mot ett annat arbete, taxeras alla tings värde riktigast i arbete.|&quot;The Works of B. Franklin etc.&quot;, utg. av Sparks, Boston, 1836, vol. II, s. 267. Här citerat ur [[Karl Marx]] Kapitalet, del 1.}}

{{citat|Så länge det finns [[äktenskap]] utan [[kärlek]] kommer det att finnas kärlek utan äktenskap.
|Ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 39}}

==Tillskrivna citat==
{{citat|Ett samhälle som ger upp lite frihet för att vinna lite säkerhet, förtjänar varken eller och kommer att förlora bägge.|An Historical Review of the Constitution and Government of Pennsylvania. (1759) men det är osäkert om Franklin är upphovsmannen.}}

== Externa länkar ==
{{Politiska filosofer}}

{{STANDARDSORTERING:Franklin, Benjamin}}
[[Kategori:Vetenskapspersonligheter]]
[[Kategori:Amerikanska politiker]]</text>
      <sha1>k9l49sp863egv476v3bgp9c58qb0c9s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rättvisa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2198</id>
    <revision>
      <id>33833</id>
      <parentid>33372</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:26:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1573" xml:space="preserve">{{wikipedia topp}}
[[File:Iustitia van Heemskerck.png|thumb|‘’Justitia’’ (Maarten van Heemskerk, 1556)]]

{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna religionens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med [[lag]] byggas&quot;  att alla medborgare skall vara lika inför lagen. Deras rättigheter skall ''inte bara'' garanteras i det inbördes förhållandet medborgarna emellan ''utan även'' i relationen mellan medborgare och myndigheter, mellan den enskilde och den offentliga maktens utövare. Vi hävdar fortfarande samma grundsyn på lagen som landshövdingen i Fänrik Ståls sägner. Att Fru Justitia har en bindel för ögonen och som symbol för [[rättvisa]]n har bundit denna bindel i årtusenden är ett uttryck för att alla skall behandlas lika, oberoende av personliga förhållanden såsom tro, åskådning, ras, ursprung, kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögenhet.
|[[Gösta Bohman]], ur ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat tema|Naturlig rättvisa är en förbindelse utav ömsesidig förmån, för att förhindra en man från att skada eller bli skadad av andra.|[[Epikuros]]}}

{{citat tema|Militär rättvisa är till rättvisan vad militärmusik är till musiken.|[[Groucho Marx]] {{källa saknas}}}}

==Se även==
{{Politisk filosofi}}

[[Kategori:Teman]]</text>
      <sha1>6xxxu8vy0w0yxqnpmmdigft5mbfcdhi</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>33834</id>
      <parentid>33833</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:26:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1569" xml:space="preserve">{{wikipedia topp}}
[[File:Iustitia van Heemskerck.png|thumb|‘’Justitia’’ (Maarten van Heemskerk, 1556)]]

{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna religionens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med [[lag]] byggas&quot;  att alla medborgare skall vara lika inför lagen. Deras rättigheter skall ''inte bara'' garanteras i det inbördes förhållandet medborgarna emellan ''utan även'' i relationen mellan medborgare och myndigheter, mellan den enskilde och den offentliga maktens utövare. Vi hävdar fortfarande samma grundsyn på lagen som landshövdingen i Fänrik Ståls sägner. Att Fru Justitia har en bindel för ögonen och som symbol för rättvisan har bundit denna bindel i årtusenden är ett uttryck för att alla skall behandlas lika, oberoende av personliga förhållanden såsom tro, åskådning, ras, ursprung, kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögenhet.
|[[Gösta Bohman]], ur ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat tema|Naturlig rättvisa är en förbindelse utav ömsesidig förmån, för att förhindra en man från att skada eller bli skadad av andra.|[[Epikuros]]}}

{{citat tema|Militär rättvisa är till rättvisan vad militärmusik är till musiken.|[[Groucho Marx]] {{källa saknas}}}}

==Se även==
{{Politisk filosofi}}

[[Kategori:Teman]]</text>
      <sha1>50zym0vzpyjwrpo65ot3q8zjf5leew2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Charles Baudelaire</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7025</id>
    <revision>
      <id>33822</id>
      <parentid>32642</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T13:37:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2778" xml:space="preserve">[[File:Étienne Carjat, Portrait of Charles Baudelaire, circa 1862.jpg|thumb|right|Det finns bara tre slags aktningsvärda varelser: prästen, krigaren och skalden. Att veta, att döda och att skapa.]]

'''[[w:Charles Baudelaire|Charles Pierre Baudelaire]]''', född 9 april 1821 i Paris, död 31 augusti 1867 i Paris, var en fransk [[poet]], [[författare]] och litteraturkritiker. Han var en föregångare till de [[w:dekadenter|dekadenta]] och [[w:symbolism|symbolistiska]] litterära rörelser som kom att frodas, främst i Paris, under 1800-talets slut. Hans diktning har utövat stort inflytande över den moderna litteraturen och han framstår som en av världslitteraturens mera betydande författare.

== Citat ==
=== ''Mitt nakna hjärta'' (1991) [1864] ===
{{citat|Bara den [[aristokrati]]ska regeringsformen är förnuftig och säker. [[Monarki|Kungadöme]] och [[Republikanism|republik]] är lika meningslösa och svaga, om de grundas på [[demokrati]]. '''Det finns bara tre slags aktningsvärda varelser: prästen, krigaren och skalden. Att veta, att döda och att skapa.''' De andra är skattskyldiga och dagsverksskyldiga, gjorda för stallet, dvs för att utöva det man kallar ''yrken''.
|S. 71}}

{{citat|[[Joseph de Maistre|De Maistre]] och [[Edgar Allan Poe|Edgar Poe]] har lärt mig att tänka.
|S. 139}}

== Citat om Baudelaire ==
{{citat|Ni har givit konstens himmel en okänd hemsk stråle; ni har skapat en ny rysning.
|Brev från [[Victor Hugo]] (oktober 1859)}}

{{citat|Fantastiskt anlagd, men på samma gång oförskräckt naturalist, med en verklig mani för det bisarra och paradoxala, drog Baudelaire med välbehag människohjärtats förvillelser och nattsidor i ljuset.
&lt;br&gt;Det är sällsamma och giftiga blommor, uppspirande ur en åldrande och urartad civilisations osunda kyrkogårdsmull, men dock var för sig en fulländad organism med egna färger och doft. Ehuru innerst dyrkare av den ideala skönheten, följer denne skald en dragning till det hiskliga, det fysiskt och moraliskt motbjudande och perversa, alltunder det att han föraktar det och städse visar huru synden, som han anser vara medfödd och obotlig, straffar sig själv genom själskval. Ur denna pestluft höjer han sig stundom till inspirerad flykt mot renhetens blåa eter himmel.
&lt;br&gt;Baudelaire idkade konsten för dess egen skull, utan bihänsyn, och hans stil är i högsta grad konstfulländad, rytmiskt fulltonande, fyndig, koncis och raffinerat sirlig, ägnad att återge de mest sammansatta eller svävande stämningsnyanser, de koketta smådragen hos en artificiell »upphjälpt» natur, den nervsjukes svårmodiga hallucinationer.
|''Nordisk familjebok'' (1896)}}

{{Wikipedia}}

[[Kategori:Författare]]
[[Kategori:Franska författare]]
[[Kategori:Poeter]]</text>
      <sha1>s53r35zalybtf9fiamp6nbc4xu470vj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lag</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7138</id>
    <revision>
      <id>33828</id>
      <parentid>33807</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:21:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1931" xml:space="preserve">'''[[w:Lag|Lag]]''' är en samhällelig norm för handlande som medborgarna är skyldiga att lyda, då de i annat fall drabbas av olika negativa påföljder.

== Citat ==
{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de [[Konservatism|konservativa]] idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna [[religion]]ens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med [[lag]] byggas&quot; att alla medborgare skall vara lika inför lagen.
|[[Gösta Bohman]], ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat|Handla alltid så att du skulle vilja att den princip efter vilken du handlar kan upphöjas till universell lag.
|[[Immanuel Kant]] i ''Kritik av det praktiska förnuftet'' (1788), citerat av Reidar Larsson i ''Politiska ideologier i vår tid'' (2006), s. 84}}

{{citat|Den lag som ger föreskrifter om allt, från de mest allmänna problem i alla länder till familjelivets detaljer, från hela mänsklighetens sociala tillvaro till det personliga [[livet]] för en människa som bor ensam i en grotta, från tiden före människans tillblivelse i moderlivet till efter hennes nedsänkning i graven – den lagen är ingenting annat än Guds lagar. […] Vi skall ge ovedersägliga bevis på att ingenting saknas i islams lag för [[staten]]s styrelse, beskattning, civil- och straffrätt, för allt i ett lands styrelse från upprättandet av en [[krig]]smakt till inrättandet av ministerier.
|Ruhollah Khomeini, citerat av Reidar Larsson i ''Politiska ideologier i vår tid'' (2006), s. 193}}

{{Citat|Liksom det behövs lagar för att upprätthålla en hög moral, behövs det hög moral för att upprätthålla lagarna.
|[[Niccolò Machiavelli]], ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 92}}

== Se även ==
{{Politisk filosofi}}

[[Kategori:Politik]]</text>
      <sha1>jukzjd2nl0vemuray9pmspp0u4o3d0f</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>33829</id>
      <parentid>33828</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T14:21:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1927" xml:space="preserve">'''[[w:Lag|Lag]]''' är en samhällelig norm för handlande som medborgarna är skyldiga att lyda, då de i annat fall drabbas av olika negativa påföljder.

== Citat ==
{{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de [[Konservatism|konservativa]] idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna [[religion]]ens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket &quot;land skall med lag byggas&quot; att alla medborgare skall vara lika inför lagen.
|[[Gösta Bohman]], ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}}

{{citat|Handla alltid så att du skulle vilja att den princip efter vilken du handlar kan upphöjas till universell lag.
|[[Immanuel Kant]] i ''Kritik av det praktiska förnuftet'' (1788), citerat av Reidar Larsson i ''Politiska ideologier i vår tid'' (2006), s. 84}}

{{citat|Den lag som ger föreskrifter om allt, från de mest allmänna problem i alla länder till familjelivets detaljer, från hela mänsklighetens sociala tillvaro till det personliga [[livet]] för en människa som bor ensam i en grotta, från tiden före människans tillblivelse i moderlivet till efter hennes nedsänkning i graven – den lagen är ingenting annat än Guds lagar. […] Vi skall ge ovedersägliga bevis på att ingenting saknas i islams lag för [[staten]]s styrelse, beskattning, civil- och straffrätt, för allt i ett lands styrelse från upprättandet av en [[krig]]smakt till inrättandet av ministerier.
|Ruhollah Khomeini, citerat av Reidar Larsson i ''Politiska ideologier i vår tid'' (2006), s. 193}}

{{Citat|Liksom det behövs lagar för att upprätthålla en hög moral, behövs det hög moral för att upprätthålla lagarna.
|[[Niccolò Machiavelli]], ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 92}}

== Se även ==
{{Politisk filosofi}}

[[Kategori:Politik]]</text>
      <sha1>739zclcsu5l37shbe3m2t1qj3r9jw3s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikiquote:GUS2Wiki</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7230</id>
    <revision>
      <id>33839</id>
      <parentid>33819</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T20:40:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Alexis Jazz</username>
        <id>8405</id>
      </contributor>
      <comment>Updating gadget usage statistics from [[Special:GadgetUsage]] ([[phab:T121049]])</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="686" xml:space="preserve">{{#ifexist:Project:GUS2Wiki/top|{{/top}}|This page provides a historical record of [[Special:GadgetUsage]] through its page history. To get the data in CSV format, see wikitext. To customize this message or add categories, create [[/top]].}}
Följande data är cachad och uppdaterades senast 2022-07-20T20:30:18Z. Maximalt {{PLURAL:5000|ett|5000}} resultat finns {{PLURAL:5000|tillgängligt|tillgängliga}} i cachen.
{| class=&quot;sortable wikitable&quot;
! Finess !! data-sort-type=&quot;number&quot; | Antal användare !! data-sort-type=&quot;number&quot; | Aktiva användare
|-
|hotcat || 17 || 1
|}
* [[Special:GadgetUsage]]
* [[w:en:Wikipedia:GUS2Wiki/Script|GUS2Wiki]]
&lt;!-- data in CSV format:
hotcat,17,1
--&gt;</text>
      <sha1>gc8i4vw8qq360puoweyr7304qq8jnf8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Äktenskap</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7236</id>
    <revision>
      <id>33825</id>
      <timestamp>2022-07-20T14:04:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ''''[[w:Äktenskap|Äktenskap]]''' är en allmänt godtagen typ av samlevnad mellan man och kvinna, som är reglerad av [[lag]]ar eller seder och bruk, särskilt avseende parternas [[Plikt|skyldigheter]] mot varandra och mot gemensamma barn, med varierande utformning i olika tider och samhällstyper.  == Citat == {{citat|Äktenskapet vilar inte bara på en [[Religion|religiös]] eller moralisk syn på formen för två människor samliv utan också på århundradenas erfar...'</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1246" xml:space="preserve">'''[[w:Äktenskap|Äktenskap]]''' är en allmänt godtagen typ av samlevnad mellan man och kvinna, som är reglerad av [[lag]]ar eller seder och bruk, särskilt avseende parternas [[Plikt|skyldigheter]] mot varandra och mot gemensamma barn, med varierande utformning i olika tider och samhällstyper.

== Citat ==
{{citat|Äktenskapet vilar inte bara på en [[Religion|religiös]] eller moralisk syn på formen för två människor samliv utan också på århundradenas erfarenheter och överväganden om familjegemensakens betydelsefulla roll i generationskedjan. Äktenskap och familjebildning utgör en hörnsten för mänsklig samlevnad och [[samhälle]]ts utveckling. Familjen är ett uttryck för biologisk samhörighet. Där knyts de första banden i en social gemenskap. Det är i familjen som individen för första gången möter begreppet samhörighet och det är framför allt där som det förflutna förmedlas till framtiden. Familjen är grundcellen i samhällslivet. Utan familj, inget samhälle.
|[[Gösta Bohman]], ur ''Kämpande Konservatism'' (1971)}}

{{citat|Så länge det finns äktenskap utan [[kärlek]] kommer det att finnas kärlek utan äktenskap.
|[[Benjamin Franklin]], ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 39}}</text>
      <sha1>cj89lpu35r1vn2rvz3z409epswwfmdj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Julian Kroon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7237</id>
    <revision>
      <id>33836</id>
      <timestamp>2022-07-20T14:32:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Trakking</username>
        <id>6637</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ''''[[w:Julian Kroon|''Julian'' Eugen Kroon]]''', född 17 augusti 2001, är en svensk [[politiker]] (Sverigedemokrat) och förbundsordförande i [[w:Konservativa Förbundet|Konservativa Förbundet]].  == Citat == {{citat|[[Konservatism]]en är det nya punk. |[https://www.svtplay.se/video/28917626/jag-hade-rostat-pa-trump &quot;Jag hade röstat på Trump&quot;], ''SVT Play'' (3 november 2020)}}  == Externa länkar == {{Wikipedia}}'</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="423" xml:space="preserve">'''[[w:Julian Kroon|''Julian'' Eugen Kroon]]''', född 17 augusti 2001, är en svensk [[politiker]] (Sverigedemokrat) och förbundsordförande i [[w:Konservativa Förbundet|Konservativa Förbundet]].

== Citat ==
{{citat|[[Konservatism]]en är det nya punk.
|[https://www.svtplay.se/video/28917626/jag-hade-rostat-pa-trump &quot;Jag hade röstat på Trump&quot;], ''SVT Play'' (3 november 2020)}}

== Externa länkar ==
{{Wikipedia}}</text>
      <sha1>t5b1xg3agt0fgkhdsfnc4a2z1ppw0o9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Nike Örbrink</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7238</id>
    <revision>
      <id>33838</id>
      <timestamp>2022-07-20T16:57:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bensin</username>
        <id>42</id>
      </contributor>
      <comment>Ett citat av Nike Örbrink +ref</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="772" xml:space="preserve">{{wikipedia topp}}
[[Fil:Nike Örbrink-scaled.jpg|mini|höger|Nike Örbrink i november 2021]]

'''Nike Örbrink''', född 1 februari 1997, är en svensk politiker för Kristdemokraterna (KD) och förbundsordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU) sedan 2020.

== Citat ==
{{citat|
Förstår ni hur höga skatter vi har i Sverige? Hur absurt det är när Skatteverket åkte till Estland för att producera sina filmer för att det var billigare där för att skatten var lägre.
|2=&quot;[https://www.youtube.com/watch?v=p6y3Gnmdc_4&amp;t=55m27s TUFFA FRÅGOR, ÄRLIGA SVAR - Nike Örbrink (KDU) och Alexander Bard (MED) på Djursholms slott]&quot; (vid 55m27s), KD Danderyd på YouTube, 25 maj 2022.}}

{{STANDARDSORTERING:Örbrink, Nike}}
[[Kategori:Svenska politiker]]</text>
      <sha1>nnwrinrlqxu9tmjsq0wzvys10me3c53</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>