Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.39.0-wmf.21 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk 0 2508 502483 250793 2022-07-24T19:12:40Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki {{Titel|Bida blott, bida blott|Lina Sandell|kommentar=Denna psalm har nr 454 i psalmboken [[Hemlandssånger]], 1891, och är publicerad under rubriken "Hoppet. Hemlängtan." {{Wikipedialänk}}.}} == [[Tros-Sånger]], 1916. == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=259 to=260 fromsection=S223 tosection=S223 prev="[[Vår Gud, vi Dig tacka]]" current="[[Bida blott, bida blott]]" next="[[För Israel Du fordom]]" header=1 /> <references/> </div> == [[Hemlandssånger]], 1891 == <poem> '''1.''' Bida blott, bida blott! Allt blir genom Herrens godhet gott, Tåresäden — glädjeskörd, Trones bön för visso hörd. Ack, för ett i blodet tvaget hjärta Vad är denna tidens korta smärta? Bida blott, bida blott! '''2.''' Kamp och strid, kamp och strid bytas snart i segerns ljuva frid. Vad som mest dig tryckte här Skall ur harpan locka där Renaste och högsta lovsångstonen När förklarad sist du står för tronen. Bida blott, bida blott! '''3.''' Glatt framåt, glatt framåt! Snart för evigt stillas all din gråt. Några steg ännu, och så Tröttad fot med lust skall stå på de ljusa, sälla Sions höjder, Där all nöd förbyts i högsta fröjder. Bida blott, bida blott! </poem> [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] k8fg7xyxwzg0uwqmjyr3lqd76uz31q9 0 25825 502497 113012 2022-07-24T20:12:47Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki {{Titel|Gud älskar utan like|Teodor Trued Truvé|kommentar=Psalm nr 577 i [[w:Sionstoner|Sionstoner 1889]] och nr 25 i [[Svensk söndagsskolsångbok 1929]] under rubriken "Guds kärlek och omsorg".}} == [[Tros-Sånger]], 1916. == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=273 to=274 fromsection=S236 tosection=S236 prev="[[När Herren är min herde]]" current="[[Gud älskar utan like]]" next="[[Gud i kärlek Sonen skänkt]]" header=1 /> <references/> </div> == Annan utgåva == <poem> '''1.''' Gud älskar utan like, Han älskar en och var. Till fattige och rike Han lika kärlek har. Hans fadershjärta ömmar För varje fallen själ, Ej minsta barnet glömmer, Men sörjer för dess väl. '''2.''' Han sig av kärlek vände Till arma syndare Och ende Sonen sände Som deras Frälsare. Nu hörs han vänligt klappa På hjärtat i vart bröst; Han ingen vill borttappa, Som Sonen återlöst. </poem> [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Teodor Trued Truvé]] a2z8a7u2u29f1xokrkhb6bdxxbsw5xn 502498 502497 2022-07-24T20:13:02Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki {{Titel|Gud älskar utan like|Teodor Trued Truvé|kommentar=Psalm nr 577 i [[w:Sionstoner|Sionstoner 1889]] och nr 25 i [[Svensk söndagsskolsångbok 1929]] under rubriken "Guds kärlek och omsorg".}} == [[Tros-Sånger]], 1916. == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=273 to=275 fromsection=S236 tosection=S236 prev="[[När Herren är min herde]]" current="[[Gud älskar utan like]]" next="[[Gud i kärlek Sonen skänkt]]" header=1 /> <references/> </div> == Annan utgåva == <poem> '''1.''' Gud älskar utan like, Han älskar en och var. Till fattige och rike Han lika kärlek har. Hans fadershjärta ömmar För varje fallen själ, Ej minsta barnet glömmer, Men sörjer för dess väl. '''2.''' Han sig av kärlek vände Till arma syndare Och ende Sonen sände Som deras Frälsare. Nu hörs han vänligt klappa På hjärtat i vart bröst; Han ingen vill borttappa, Som Sonen återlöst. </poem> [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Teodor Trued Truvé]] 1lp865r50m2uerwrb1ryoedzeurk98e 0 39670 502505 112384 2022-07-24T20:19:11Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki {{Titel|Än finns det rum|Horatius Bonar|översättare=Erik Nyström|kommentar=Psalm nr 653 (7 v) i Sionstoner 1889, lätt barbetad nr 70 (6 v) i [[Lilla Psalmisten 1909]] och nr 208 (7 v) i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920.}} == [[Tros-Sånger]], 1916. == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=281 to=282 fromsection=S243 tosection=S243 prev="[[Det finns ett hjärta, som för dig ömmar]]" current="[[Än finns det rum]]" next="[[Nu är behaglig tid]]" header=1 /> <references/> </div> == Annan utgåva == <poem> '''1.''' Än finns det rum! Musiken kring Guds Lamm Med harpotoner vinkar än dig fram: Rum, rum, än rum! Kom in, kom in just nu! '''2.''' Re'n sjunker sol, och dagen är så kort, Se, skuggan växer, ljuset ilar bort; Rum, rum, än rum! Kom in, kom in just nu! '''3.''' I bröllopssal'n man skyndar in till fest; Gå in, gå in och bli din brudgums gäst; Rum, rum, än rum! Kom in, kom in just nu! '''4.''' Än finns det rum! Se, nådens dörr ännu Dig öppen står; ack, själ, hvi dröjer du? Rum, rum, än rum! Kom in, kom in just nu! '''5.''' All himlens fröjd dig bjuds! gå in, gå in; Dig änglar vinka; skynda, kronan vinn, Rum, rum, än rum! Kom in, kom in just nu! '''6.''' Guds kärlek än så ljufligt kallar dig; Kom, du, som dröjer, lämna syndens stig; Rum, rum, än rum! Kom in, kom in just nu! '''7.''' Kanske i kväll stängs dörren till, och då Till sist det ljuder: »rum finns ej att få!» Ej rum, ej rum; hur hemskt:ej rum att få! </poem> ==Den bearbetade versionen i [[Lilla Psalmisten 1909]]== <poem> '''1.''' Ännu finns rum i lammets fröjdesal, Dess glädje vinkar dig från jordens kval. Rum, rum, än rum! Stig in, stig in just nu! '''2.''' O, vilken mängd, som där församlar sig; O, skynda, skynda, än finns plats för dig. Rum, rum, än rum! Stig in, stig in just nu! '''3.''' Ännu finns rum, se porten öppen står, Igenom nådens port du ingå får. Rum, rum, än rum! Stig in, stig in just nu! '''4.''' Träd in, träd in, och salig ska du bli, Se, nådens fyllda bägare är fri. Rum, rum, än rum! Stig in, stig in just nu! '''5.''' Där himlen är, all fröjd: gå in, gå in; Dig änglar vänta; kämpa, segra, vinn! Rum, rum, än rum! Stig in, stig in just nu! '''6.''' Mer kraftigt, ljuvt förnimmes nådens ljud; Kom, tvekande, kom åter till din Gud Rum, rum, än rum! Stig in, stig in just nu! </poem> [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Översättningar]] [[Kategori:Horatius Bonar]] [[Kategori:Erik Nyström]] i469rxfa4n17ron9udysvk8ozfxsbvz 0 109380 502526 405661 2022-07-24T21:52:04Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki Melodi upptecknad av G.B. <poem> 1. Är du i nöd Har du ej stöd, Står du allen', förskjuten: l Herren är rik, Alltid sig lik, Aldrig hans dörr är sluten. 2. Rik uti nåd Vet han ock råd, Säg honom hvad dig felar; Stort eller smått, Säg honom blott, Hjälpen han åt dig delar. 3. Sviker dig än Varje din vän, Herren är klippan trygga. Trofast han är, Håller dig kär, På honom kan du bygga. 4. Hjälpen han har Färdig och snar Åt dig i rätta tiden. Prövningens dag Med Guds behag Är innan kort förliden. 5. Fatta blott mod. Herren är god Och skall i mildhet handla. Tårarnas bröd, Hårdaste nöd Vill han i fröjd förvandla. 6. Pris ske Guds namn. Säkraste hamn Är det i alla skiften; Fröjd uti nöd, Liv uti död, Ljuset ännu vid griften. </poem> Selma Lagerström ----------------------- Psalmisten 1904: 351, Hjärtesånger 134, Sions Basun 291 (annan melodi) obibcqa8hxpqj6yuwhyutqxqo30d08v 502527 502526 2022-07-24T21:54:38Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki == [[Tros-Sånger]], 1916 == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=292 to=293 fromsection=S253 tosection=S253 prev="[[O, Guds underbara kärlek]]" current="[[Är du i nöd]]" next="[[Allas ögon skola Herren skåda]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] == Andra versioner == Melodi upptecknad av G.B. Författare: Selma Lagerström <poem> 1. Är du i nöd Har du ej stöd, Står du allen', förskjuten: l Herren är rik, Alltid sig lik, Aldrig hans dörr är sluten. 2. Rik uti nåd Vet han ock råd, Säg honom hvad dig felar; Stort eller smått, Säg honom blott, Hjälpen han åt dig delar. 3. Sviker dig än Varje din vän, Herren är klippan trygga. Trofast han är, Håller dig kär, På honom kan du bygga. 4. Hjälpen han har Färdig och snar Åt dig i rätta tiden. Prövningens dag Med Guds behag Är innan kort förliden. 5. Fatta blott mod. Herren är god Och skall i mildhet handla. Tårarnas bröd, Hårdaste nöd Vill han i fröjd förvandla. 6. Pris ske Guds namn. Säkraste hamn Är det i alla skiften; Fröjd uti nöd, Liv uti död, Ljuset ännu vid griften. </poem> ----------------------- Psalmisten 1904: 351, Hjärtesånger 134, Sions Basun 291 (annan melodi) iiezlk6w1ssqvsd7h1recknbr3f2lx1 502532 502527 2022-07-24T21:56:44Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki == [[Tros-Sånger]], 1916 == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=292 to=294 fromsection=S253 tosection=S253 prev="[[O, Guds underbara kärlek]]" current="[[Är du i nöd]]" next="[[Allas ögon skola Herren skåda]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] == Andra versioner == Melodi upptecknad av G.B. Författare: Selma Lagerström <poem> 1. Är du i nöd Har du ej stöd, Står du allen', förskjuten: l Herren är rik, Alltid sig lik, Aldrig hans dörr är sluten. 2. Rik uti nåd Vet han ock råd, Säg honom hvad dig felar; Stort eller smått, Säg honom blott, Hjälpen han åt dig delar. 3. Sviker dig än Varje din vän, Herren är klippan trygga. Trofast han är, Håller dig kär, På honom kan du bygga. 4. Hjälpen han har Färdig och snar Åt dig i rätta tiden. Prövningens dag Med Guds behag Är innan kort förliden. 5. Fatta blott mod. Herren är god Och skall i mildhet handla. Tårarnas bröd, Hårdaste nöd Vill han i fröjd förvandla. 6. Pris ske Guds namn. Säkraste hamn Är det i alla skiften; Fröjd uti nöd, Liv uti död, Ljuset ännu vid griften. </poem> ----------------------- Psalmisten 1904: 351, Hjärtesånger 134, Sions Basun 291 (annan melodi) gv2gjfdm1g43vahvu8n0l7was34zosp 104 152542 502450 492491 2022-07-24T15:46:48Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 61 )|}}</noinclude><ref follow=s60>gårdar. Verkarne göras breda åt yttra ändan, men hopdragas vid den andra. En öpning lämnas, der med håf Norsen kan upösas, helst vid eld om nätterne. En Ryssia eller Miärde kan jämväl sättas i öpningen.</ref>högde sig ansenligen öfver vattenbrynen. Om de regalera invånarne med en myckenhet Nors om våren, så blir likväl upgången til staden härigenom besvärlig, då vinden ej är desto mera favorabel. Här fordrades mycken handläggning, innan vi kunde hjelpa oss förbi desse ledsame verkar. Än arbetades med årorne; än måste jullen skickas förut, at fästa tåg i gamla stubbar och varpa fram Jakten. Skepparen glömde ej sin Trompet, som nu hade den goda verkan med sig, at några personer snart kommo i ökstockar från staden. Detta beskedliga folket släpade Fartyget i långa linor efter sig, från landsidan, obekymrade om de gingo torrskodde, eller vadade i vatten på de våta ängarne. Under hela detta fram-<noinclude> {{huvud|||tågan-}} <references/></noinclude> 3trufkocyfhfmvmzg9k0454mpqax1as 104 152547 502451 492519 2022-07-24T15:48:40Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 62 )|}}</noinclude>tågandet, fägnades ögonen å ömse sidor af hvarjehanda föremål: gröna landsträckor här och der beväxte med Ekar och andre löfträn, vackra inhägnader, råmande boskaps kreatur, hvaraf staden har ett ansenligt antal. Efter två timars resa på en fjerdedels mil, kommo vi ändteligen klockan 11 förmiddagen up til sjelfva staden, som genast saluterades under Trompetskall med dubbel Svensk lösen, hvilket låckade fram åskådare af bägge könen, alla i sina deshabilleer. Vi foro således triumferande emellan de omliggande husen, ända til det ställe der debarqueringen skulle förrättas. Denna skedde hvarken på strand, hamn eller bro, utan foten sträcktes behändigt från relingen af fartyget, inuti en bod, som Skepparen kallade sit magasin, der Jakten blef liggande. <i>Hic stetimus</i> - - - Här skildes jag efter många bugningar, lyckönskningar, tacksägelser och complimenter från hela Res-sälskapet,<noinclude> {{huvud|||och}} <references/></noinclude> fwa07cdkg0u7gqhmid1wljbn3i6b5xh 104 152559 502452 492532 2022-07-24T15:50:20Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 63 )|}}</noinclude>och från min gode Capten, Hr. <i>And. Ståhle,</i> borgare och invånare i staden Torshälla, sjelf-ägare af den Jakt han berömligen förer och styrer. Jag bör göra honom den rättvisa, at han med ett anständigt upförande förenar munterhet och hurtighet, hvilket bland skepsmanna-corpsen eljest icke så almänt torde träffas. Genom en lång, trång och i bugter gående gata, fortsattes vandringen til fot, åt Gästgifvare-gården; ett af stadens bättre hus, der jag fördes i snygga rum, bemöttes med all tjänstfärdighet, och serverades efter önskan. Så var nu min resa genom den sköna Mälarens farvatten för denna gången slutad; så hade jag ändteligen fått närmare betrakta en god del af denna insjöns behagrika öpningar - - - - I Frankrike och England hade en sådan sjö som Mälaren, blifvit oändeligen firad, i både bunden och obunden<noinclude> {{huvud|||styl}} <references/></noinclude> 4m38h31dz918z5hmuuud6s326ulb0hr 104 152560 502453 492534 2022-07-24T15:51:08Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 64 )|}}</noinclude>styl, af de vackraste snillen. I Sverige äro vi så känslolöse för det inhemska! Ingen beskrifning öfver den täckaste bland sjöar! Hvarföre har jag icke ledighet och förmåga at göra den? Jag vil våga ett utkast. {{Tomrad}}<noinclude> {{huvud|||{{st|MÄ-}}}} <references/></noinclude> 6jixncmtzawykg2kqw4madnbfu5ls6l 104 152561 502471 492535 2022-07-24T18:25:06Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" /></noinclude><center> <h2 style="border:none;">{{sp|MÄLAREN.}}</h2> </center> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 83fzgfk2enpj2njt931d0uc7l5uoa5j 104 154994 502535 499448 2022-07-24T22:00:54Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" /></noinclude>{{innehåll börjar}} {|align="center" |- |align="center" valign="top" colspan="2"|{{större|{{sp|REGISTER}}|150}} |- |align="center" valign="top" colspan="2"|{{linje|5em}} |- |align="left" valign="top"|[[Abba, Fader, Du i kärlek]] |align="right" valign="top"|1 |- |align="left" valign="top"|[[Abba, Fader vi Dig kalla]] |align="right" valign="top"|88 |- |align="left" valign="top"|[[Ack, lär oss bättre känna Dig]] |align="right" valign="top"|5 |- |align="left" valign="top"|[[Ack, var det den Rättfärdige]], |align="right" valign="top"|6 |- |align="left" valign="top"|[[Ack, vem kan tillfyllest prisa]], |align="right" valign="top"|3 |- |align="left" valign="top"|[[Allas ögon skola Herren skåda]] |align="right" valign="top"|254 |- |align="left" valign="top"|[[Alla Herrens vägar|Alla Herrens vägar äro]] |align="right" valign="top"|91 |- |align="left" valign="top"|[[All min nöd min Fader känner]] |align="right" valign="top"|213 |- |align="left" valign="top"|[[All nådens Gud, vem mäta kan din nåd|All nådens Gud, vem mäta kan]] |align="right" valign="top"|98 |- |align="left" valign="top"|[[Att blicka upp och se Dig där]], |align="right" valign="top"|7 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Barmhärtige Fader]], |align="right" valign="top"|105 |- |align="left" valign="top"|[[Bida blott, bida blott|Bida blott, bida blott]]! |align="right" valign="top"|223 |- |align="left" valign="top"|[[Blott en dag, ett ögonblick i sänder]] |align="right" valign="top"|179 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Denna är den stora dagen]] |align="right" valign="top"|37 |- |align="left" valign="top"|[[Den pärlan Kristus funnit har]] |align="right" valign="top"|135 |- |align="left" valign="top"|[[Den vilsegångne hemma är]] |align="right" valign="top"|226 |- |align="left" valign="top"|[[De sina Herren känner]] |align="right" valign="top"|9 |- |align="left" valign="top"|[[Det finns blott en väg]] |align="right" valign="top"|247 |- |align="left" valign="top"|[[Det finns ett hjärta, som för dig]] |align="right" valign="top"|242 |- |align="left" valign="top"|[[Det var den natt av högsta ve]] |align="right" valign="top"|113 |- |align="left" valign="top"|[[Det är ett namn vi älska här]], |align="right" valign="top"|10<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 9qmv6th7a1blhbnzjf4rxwr7067gmt7 502536 502535 2022-07-24T22:02:01Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" /></noinclude>{{innehåll börjar}} {|align="center" |- |align="center" valign="top" colspan="2"|{{större|{{sp|REGISTER}}|150}} |- |align="center" valign="top" colspan="2"|{{linje|5em}} |- |align="left" valign="top"|[[Abba, Fader, Du i kärlek]] |align="right" valign="top"|1 |- |align="left" valign="top"|[[Abba, Fader vi Dig kalla]] |align="right" valign="top"|88 |- |align="left" valign="top"|[[Ack, lär oss bättre känna Dig]] |align="right" valign="top"|5 |- |align="left" valign="top"|[[Ack, var det den Rättfärdige]], |align="right" valign="top"|6 |- |align="left" valign="top"|[[Ack, vem kan tillfyllest prisa]], |align="right" valign="top"|3 |- |align="left" valign="top"|[[Allas ögon skola Herren skåda]] |align="right" valign="top"|254 |- |align="left" valign="top"|[[Alla Herrens vägar|Alla Herrens vägar äro]] |align="right" valign="top"|91 |- |align="left" valign="top"|[[All min nöd min Fader känner]] |align="right" valign="top"|213 |- |align="left" valign="top"|[[All nådens Gud, vem mäta kan din nåd|All nådens Gud, vem mäta kan]] |align="right" valign="top"|98 |- |align="left" valign="top"|[[Att blicka upp och se Dig där]], |align="right" valign="top"|7 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Barmhärtige Fader]], |align="right" valign="top"|105 |- |align="left" valign="top"|[[Bida blott, bida blott|Bida blott, bida blott]]! |align="right" valign="top"|223 |- |align="left" valign="top"|[[Blott en dag, ett ögonblick i sänder]] |align="right" valign="top"|179 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Denna är den stora dagen]] |align="right" valign="top"|37 |- |align="left" valign="top"|[[Den pärla Kristus funnit har]] |align="right" valign="top"|135 |- |align="left" valign="top"|[[Den vilsegångne hemma är]] |align="right" valign="top"|226 |- |align="left" valign="top"|[[De sina Herren känner]] |align="right" valign="top"|9 |- |align="left" valign="top"|[[Det finns blott en väg]] |align="right" valign="top"|247 |- |align="left" valign="top"|[[Det finns ett hjärta, som för dig]] |align="right" valign="top"|242 |- |align="left" valign="top"|[[Det var den natt av högsta ve]] |align="right" valign="top"|113 |- |align="left" valign="top"|[[Det är ett namn vi älska här]], |align="right" valign="top"|10<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 5tvtnc7vsnlfcjgmdvw6gibscwsl6rr 502537 502536 2022-07-24T22:03:21Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" /></noinclude>{{innehåll börjar}} {|align="center" |- |align="center" valign="top" colspan="2"|{{större|{{sp|REGISTER}}|150}} |- |align="center" valign="top" colspan="2"|{{linje|5em}} |- |align="left" valign="top"|[[Abba, Fader, Du i kärlek]] |align="right" valign="top"|1 |- |align="left" valign="top"|[[Abba, Fader vi Dig kalla]] |align="right" valign="top"|88 |- |align="left" valign="top"|[[Ack, lär oss bättre känna Dig]] |align="right" valign="top"|5 |- |align="left" valign="top"|[[Ack, var det den Rättfärdige]], |align="right" valign="top"|6 |- |align="left" valign="top"|[[Ack, vem kan tillfyllest prisa]], |align="right" valign="top"|3 |- |align="left" valign="top"|[[Allas ögon skola Herren skåda]] |align="right" valign="top"|254 |- |align="left" valign="top"|[[Alla Herrens vägar|Alla Herrens vägar äro]] |align="right" valign="top"|91 |- |align="left" valign="top"|[[All min nöd min Fader känner]] |align="right" valign="top"|213 |- |align="left" valign="top"|[[All nådens Gud, vem mäta kan din nåd|All nådens Gud, vem mäta kan]] |align="right" valign="top"|98 |- |align="left" valign="top"|[[Att blicka upp och se Dig där]], |align="right" valign="top"|7 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Barmhärtige Fader]], |align="right" valign="top"|105 |- |align="left" valign="top"|[[Bida blott, bida blott|Bida blott, bida blott]]! |align="right" valign="top"|223 |- |align="left" valign="top"|[[Blott en dag, ett ögonblick i sänder]] |align="right" valign="top"|179 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Denna är den stora dagen]] |align="right" valign="top"|37 |- |align="left" valign="top"|[[Den pärla Kristus funnit har]] |align="right" valign="top"|135 |- |align="left" valign="top"|[[Den vilsegångne hemma är]] |align="right" valign="top"|226 |- |align="left" valign="top"|[[De sina Herren känner]] |align="right" valign="top"|9 |- |align="left" valign="top"|[[Det finns blott en väg]] |align="right" valign="top"|247 |- |align="left" valign="top"|[[Det finns ett hjärta, som för dig ömmar|Det finns ett hjärta, som för dig]] |align="right" valign="top"|242 |- |align="left" valign="top"|[[Det var den natt av högsta ve]] |align="right" valign="top"|113 |- |align="left" valign="top"|[[Det är ett namn vi älska här]], |align="right" valign="top"|10<noinclude> |- |} <references/></noinclude> pbt57tu7efxy2ds0xgfy0ev8iqf7b64 104 155219 502538 498405 2022-07-24T22:07:06Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|ii}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Din kärlek, Fader]] |align="right" valign="top"|89 |- |align="left" valign="top"|[[Dig, o Jesus, nu vår sång vi höja]] |align="right" valign="top"|11 |- |align="left" valign="top"|[[Din kärlek högre än all kunskap är]] |align="right" valign="top"|81 |- |align="left" valign="top"|[[Din måltid, Herre god]] |align="right" valign="top"|109 |- |align="left" valign="top"|[[Din natt av sorg är slut]] |align="right" valign="top"|146 |- |align="left" valign="top"|[[Du död, var är din udd?]] |align="right" valign="top"|140 |- |align="left" valign="top"|[[Du kommer snart]] |align="right" valign="top"|126 |- |align="left" valign="top"|[[Du milde, tålige]] |align="right" valign="top"|188 |- |align="left" valign="top"|[[Du skall komma|Du skall komma och]] |align="right" valign="top"|149 |- |align="left" valign="top"|[[Du som av nåd kunnat kalla]] |align="right" valign="top"|180 |- |align="left" valign="top"|[[Du som av kärlek dog]] |align="right" valign="top"|197 |- |align="left" valign="top"|[[Du som oss älskat]] |align="right" valign="top"|159 |- |align="left" valign="top"|[[Du vilsegångne bliv ej längre]] |align="right" valign="top"|246 |- |align="left" valign="top"|[[Du värdig är av lov och pris]] |align="right" valign="top"|84 |- |align="left" valign="top"|[[Du är det eviga Guds Ord]] |align="right" valign="top"|116 |- |align="left" valign="top"|[[Du är Guds Son]] |align="right" valign="top"|156 |- |align="left" valign="top"|[[Dyra namn, det namnet Jesus]] |align="right" valign="top"|227 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ej av denna världen]] |align="right" valign="top"|165 |- |align="left" valign="top"|[[Ej fjärran är den stund]], |align="right" valign="top"|69 |- |align="left" valign="top"|[[Ej offrens blod, som flöt]] |align="right" valign="top"|13 |- |align="left" valign="top"|[[Ej se vi allting ännu]] |align="right" valign="top"|155 |- |align="left" valign="top"|[[Ej silver, ej guld har förvärvat min frälsning|Ej silver, ej guld har förvärvat]] |align="right" valign="top"|206 |- |align="left" valign="top"|[[En gång på dödens stig jag var|En gång på dödens stig]] |align="right" valign="top"|202 |- |align="left" valign="top"|[[En liten tid — så kommer Han]], |align="right" valign="top"|14 |- |align="left" valign="top"|[[En morgon skön och härlig]] |align="right" valign="top"|174<noinclude> |- |} <references/></noinclude> n7u9n89u3pc0bmoodbasizyshd1i9bh 502539 502538 2022-07-24T22:08:02Z Cassiodore89 12149 /* Proofread */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|ii}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Din kärlek, Fader]] |align="right" valign="top"|89 |- |align="left" valign="top"|[[Dig, o Jesus, nu vår sång vi höja]] |align="right" valign="top"|11 |- |align="left" valign="top"|[[Din kärlek högre än all kunskap är]] |align="right" valign="top"|81 |- |align="left" valign="top"|[[Din måltid, Herre god]] |align="right" valign="top"|109 |- |align="left" valign="top"|[[Din natt av sorg är slut]] |align="right" valign="top"|146 |- |align="left" valign="top"|[[Du död, var är din udd?]] |align="right" valign="top"|140 |- |align="left" valign="top"|[[Du kommer snart]] |align="right" valign="top"|126 |- |align="left" valign="top"|[[Du milde, tålige]] |align="right" valign="top"|188 |- |align="left" valign="top"|[[Du skall komma|Du skall komma och]] |align="right" valign="top"|149 |- |align="left" valign="top"|[[Du som av nåd kunnat kalla]] |align="right" valign="top"|180 |- |align="left" valign="top"|[[Du som av kärlek dog]] |align="right" valign="top"|197 |- |align="left" valign="top"|[[Du som oss älskat]] |align="right" valign="top"|159 |- |align="left" valign="top"|[[Du vilsegångne bliv ej längre]] |align="right" valign="top"|246 |- |align="left" valign="top"|[[Du värdig är av lov och pris]] |align="right" valign="top"|84 |- |align="left" valign="top"|[[Du är det eviga Guds Ord]] |align="right" valign="top"|116 |- |align="left" valign="top"|[[Du är Guds Son]] |align="right" valign="top"|156 |- |align="left" valign="top"|[[Dyra namn, det namnet Jesus]] |align="right" valign="top"|227 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ej av denna världen]] |align="right" valign="top"|165 |- |align="left" valign="top"|[[Ej fjärran är den stund]], |align="right" valign="top"|69 |- |align="left" valign="top"|[[Ej offrens blod, som flöt]] |align="right" valign="top"|13 |- |align="left" valign="top"|[[Ej se vi allting ännu]] |align="right" valign="top"|155 |- |align="left" valign="top"|[[Ej silver, ej guld har förvärvat min frälsning|Ej silver, ej guld har förvärvat]] |align="right" valign="top"|206 |- |align="left" valign="top"|[[En gång på dödens stig jag var|En gång på dödens stig]] |align="right" valign="top"|202 |- |align="left" valign="top"|[[En liten tid — så kommer Han]], |align="right" valign="top"|14 |- |align="left" valign="top"|[[En morgon skön och härlig vänta vi|En morgon skön och härlig]] |align="right" valign="top"|174<noinclude> |- |} <references/></noinclude> l5003n057cjqnimqo8fivwi09xff7zu 4 157148 502542 502392 2022-07-25T07:25:08Z Alexis Jazz 13925 Updating gadget usage statistics from [[Special:GadgetUsage]] ([[phab:T121049]]) wikitext text/x-wiki {{#ifexist:Project:GUS2Wiki/top|{{/top}}|This page provides a historical record of [[Special:GadgetUsage]] through its page history. To get the data in CSV format, see wikitext. To customize this message or add categories, create [[/top]].}} Följande data är cachad och uppdaterades senast 2022-07-23T17:33:46Z. Maximalt {{PLURAL:5000|ett|5000}} resultat finns {{PLURAL:5000|tillgängligt|tillgängliga}} i cachen. {| class="sortable wikitable" ! Finess !! data-sort-type="number" | Antal användare !! data-sort-type="number" | Aktiva användare |- |ReferenceTooltips || data-sort-value="Infinity" | Standard || data-sort-value="Infinity" | Standard |- |hocr || 22 || 3 |- |ocr || 30 || 4 |- |proofread-editnext || 20 || 0 |} * [[Special:GadgetUsage]] * [[w:en:Wikipedia:GUS2Wiki/Script|GUS2Wiki]] <!-- data in CSV format: ReferenceTooltips,default,default hocr,22,3 ocr,30,4 proofread-editnext,20,0 --> dfizreprezjt4rxkrlya64t6gve8lo7 0 157258 502552 502194 2022-07-25T08:25:07Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Förgängligheten|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1823-01-22/edition/144028/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 17], 1823-01-22.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>Förgängligheten</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} <poem> {{större|F|200}}rån stjernan ned till grandet Förgängligheten rår. Den sliter wänskapsbandet, Och barndomsresor sår Uti den helga mullen Wid fädrens tysta graf: Den sänker ungdoms-jullen, Och bryter åldrens staf. Den står på pyramiden, Den gnager bergets rot, Och hand i hand med tiden Den går med jettefot. Dess starka jernband grusar Allt på wår sköna jord! Dess wilda störtflod brusar I söder och i nord. Med wåldsam hand den drifwer Hwar tidsson till sin mor, Och oblygt sönderrifwer Behagens lätta flor. Den bor i guldets glitter, Och wäfs i purpurn in, Och segerkrönt den sitter På fornwerldens ruin. Se upp! den sol, som flammar, Skall mista sjelf sitt sken, Gack hän till grafwens kammar, Och se de strödda ben. Der, liksom nattens wäkter Wid morgonrodnans brand, Församlas lifwets slägter Af dödens kalla hand. Hwar äro Greklands wise, Och Walhalls kämpahär, Och alla de wi prise, Men jorden mer ej bär? På gruset af Palmora Ses månans bleka sken, Och Ossian med sin lyra Har tystnat längesen. Så går det sköna under! Men än står Swea qwar Med sina gröna lunder, Med sina ljusa dar. Wår karlwagn ännu swänger Uti ett guldströdt blå, Och se! Carl Johan hänger Sitt minne deruppå. — Hwad söker du på jorden Bland spillror och bland grus? Af himlen danad worden Du feck ett inre ljus, Att sträfwa till det höga Från lifwets låga ö: Lyft dit din själ, ditt öga, Och blunda sen, och dö. </poem> {{ph|A. L _ _ d.}} {{c|[[File:Stockholms-posten-linje.jpg|250px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] 337themh8m0efw1f0pw0z0dxzxed59s 502555 502552 2022-07-25T09:09:37Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Förgängligheten|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1823-01-22/edition/144028/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 17 1823], 1823-01-22.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>Förgängligheten</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} <poem> {{större|F|200}}rån stjernan ned till grandet Förgängligheten rår. Den sliter wänskapsbandet, Och barndomsresor sår Uti den helga mullen Wid fädrens tysta graf: Den sänker ungdoms-jullen, Och bryter åldrens staf. Den står på pyramiden, Den gnager bergets rot, Och hand i hand med tiden Den går med jettefot. Dess starka jernband grusar Allt på wår sköna jord! Dess wilda störtflod brusar I söder och i nord. Med wåldsam hand den drifwer Hwar tidsson till sin mor, Och oblygt sönderrifwer Behagens lätta flor. Den bor i guldets glitter, Och wäfs i purpurn in, Och segerkrönt den sitter På fornwerldens ruin. Se upp! den sol, som flammar, Skall mista sjelf sitt sken, Gack hän till grafwens kammar, Och se de strödda ben. Der, liksom nattens wäkter Wid morgonrodnans brand, Församlas lifwets slägter Af dödens kalla hand. Hwar äro Greklands wise, Och Walhalls kämpahär, Och alla de wi prise, Men jorden mer ej bär? På gruset af Palmora Ses månans bleka sken, Och Ossian med sin lyra Har tystnat längesen. Så går det sköna under! Men än står Swea qwar Med sina gröna lunder, Med sina ljusa dar. Wår karlwagn ännu swänger Uti ett guldströdt blå, Och se! Carl Johan hänger Sitt minne deruppå. — Hwad söker du på jorden Bland spillror och bland grus? Af himlen danad worden Du feck ett inre ljus, Att sträfwa till det höga Från lifwets låga ö: Lyft dit din själ, ditt öga, Och blunda sen, och dö. </poem> {{ph|A. L _ _ d.}} {{c|[[File:Stockholms-posten-linje.jpg|250px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] ade2g82fuxjhoh2flsxazxafbs5lcjv 106 157259 502548 502385 2022-07-25T08:10:58Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki [[Fil:Lindeblad, Assar.jpg|miniatyr|'''Assar Lindeblad''' på en litografi från omkring 1840.]] '''Assar Lindeblad''', 1800–1848, var en svensk präst och skald. {{wikipedialänk}} == Verk (urval) == * [[Napoleon (Lindeblad)|Napoleon]] av L__d. i Stockholms Posten n:o 58, 1822-03-09. * [[Förgängligheten]] av A. L _ _ d. i Stockholms Posten n:o 17, 1823-01-22. * [[Göthen]] av A. L__d. i Stockholms Posten n:o 110, 1823-05-15. * [[Grekwännen]] av A. L__d. i Stockholms Posten n:o 177, 1823-08-04. * [[En Septembernatt]] av A. L__d. i Stockholms Posten n:o 217, 1823-09-19. * [[Prestwigningen]] av A. L__d. i Stockholms Posten n:o 54, 1824-03-05. * [[Lord Byron's död]] av A. L__d. i Stockholms Posten n:o 219, 1824-09-24. * [[Göthen (med Musik)]] av A. L—d i Iduna H.10 1824, sid 325 ff. * [[Sång i ett Lusthus]] av A. L—d i Iduna H.10 1824, sid 329 f. {{STANDARDSORTERING:Lindeblad, Assar}} [[Kategori:Författare]] [[Kategori:Assar Lindeblad| ]] d115cmitd8iu8h6a0m4km3a0fo946jl 0 157261 502560 502223 2022-07-25T09:15:48Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Lord Byron's död|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1824-09-21/edition/144028/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 219 1824], 1824-09-21.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>Lord Byron's död</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} <poem> {{större|W|200}}äl är det blodiga inseglet tryckt på Greklands frälsning, på dess hjeltars minne; men frihetstemplet wacklar, ofullbyggdt; — en pelare har fallit re'n derinne. När twedrägtsfacklan blossade en dag bland Hellas' söner; när förtrycket höjde sitt Hydrahufwud, och, förblödd och swag, Olympens jord i åldrigt ok sig böjde; O! Byron, då som du, och sammansknöt hwart Grekiskt bröst i syskonfrid, och Hellas, det sköna land, sin gamla frihet njöt; med Gud och dig det kunde icke fällas. Men fällas kunde du, en nordisk ek, som sattes om i söderns myrtenlunder; du trotsade de wilda stormars lek, men himlen ljungade, och du gick under, Gråt, Albion! din sångarfurste står ej mer på Helicon, lik Delos-Guden: med bågen bräckt, med lyran krossad, går han borrt, till Erebi församling buden. Och Hellas! gråt; din hjelteson, din wän stod som en förmur mot förtryck och wåda, och glädjens dag med honom lyfte än; ett ögonblick, — och de förswunno båda. Så står bland himlens stjernor en komet, för wantron fruktanswärd, men kär för ljuset, bak solarne har han sin ewighet, och blott en stund han swäfwar ofwan gruset. Han bor i fridens werld, dit tro och hopp från qwalmig jord sin ömma längtan skicka, och med försoning blickar re'n dit opp hans maka, — dit försonade blott blicka. Ack! länge, länge skall Orion stå med dimmigt öga i den kulna natten, på Pindens topp skall sorgens wålnad gå, och lagern wissna wid Eurotas watten. </poem> {{ph|A. L__d.}} {{c|[[File:Stockholm-posten-linje2.jpg|250px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] c60vhtvewcnqzjun07hg00o0ox6idvj 0 157307 502547 502376 2022-07-25T08:09:27Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Göthen|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1823-05-15/edition/144028/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 110], 1823-05-15.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>Göthen</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} <poem> {{större|Ä|200}}n äro Göthens bygder Det gamla sagoland, Der i hwart bröst gro dygder Och swärd fins i hwar hand. På Göthiska ruiner Står nordens sångförbund, Och minnets fackla skiner Kring ättekullars rund. Kom främling! och sitt neder Wid fädrens ärfda ek: Lär enfald uti seder, Lär mod i bardalek. Kring wåra berg och dalar Har hwarje sinne stål, Och nordens ungdom talar Blott hjeltars tungomål. Den fäders jord, jag brukar, Är kär och nog för mig; Kom! gästfriheten dukar Sitt lilla bord för dig. Uppå en bänk wi taga Wår plats, och orda s'en: Wi eldas af en saga Mer än af brasans sken. Den fordne Göthen skydde Ej kamp och wapenbrak, Han flög dit swärden gnydde, Och fann der hem och tak. En son utaf naturen Han sällan hemma låg, Men på sin drake buren, Han plöjde hafwets wåg. Der hjelm och brynja blänkte, Der trifdes han så godt; På flygt han aldrig tänkte, Men uppå seger blott. Han under sig såg jorden, Han slogs, och trädde se'n Till hjeltars hem: i norden War wägen dertill gen. De kämpar flögo samman, Som falkar, — hwilken strid! Men krig war fädrens gamman, War deras gyllne tid. Wildt ljudde stridens lurar Bland Göthers tappra flock; Då föllo stad och murar, Och fienden föll ock. Walkyrian red i striden, Der slaget hetast brann, Och till Einheria-friden Han inbjöd mången man. Och Walhalls portar sprungo I ljus och sällhet opp, Och wälkomst-skålar klungo, Wid sång i Barders tropp. Der stå de gamla gudar, Som de på jorden stå, Med wapenklädda skrudar Och gyllne hjelmar på. De räcka wänligt handen Åt hwarje kommen gäst Från höga nordanlanden, Och fägna honom bäst. Wäl! jag är redobogen, Att dö för fosterland, Min Gud och Konung trogen, Jag lyfter stridens hand. Att segra eller falla, Det är den konst, jag lärt: Jag längtar till Walhalla, Och Geirsodd är mig kärt. De wilda horder tämjas Med klinga, ej med röst, Och Thor och Baldur sämjas I ett och samma bröst. Hur modigt då jag tågar I kampens öppna led! Der striden djerfwast lågar, Der will jag wara med. </poem> {{ph|A. L__d.}} {{c|[[File:Stockholm-posten-linje2.jpg|300px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] 47m7nes7wayj6yqdywqeccay2ky5cd3 502556 502547 2022-07-25T09:10:18Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Göthen|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1823-05-15/edition/144028/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 110 1823], 1823-05-15.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>Göthen</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} <poem> {{större|Ä|200}}n äro Göthens bygder Det gamla sagoland, Der i hwart bröst gro dygder Och swärd fins i hwar hand. På Göthiska ruiner Står nordens sångförbund, Och minnets fackla skiner Kring ättekullars rund. Kom främling! och sitt neder Wid fädrens ärfda ek: Lär enfald uti seder, Lär mod i bardalek. Kring wåra berg och dalar Har hwarje sinne stål, Och nordens ungdom talar Blott hjeltars tungomål. Den fäders jord, jag brukar, Är kär och nog för mig; Kom! gästfriheten dukar Sitt lilla bord för dig. Uppå en bänk wi taga Wår plats, och orda s'en: Wi eldas af en saga Mer än af brasans sken. Den fordne Göthen skydde Ej kamp och wapenbrak, Han flög dit swärden gnydde, Och fann der hem och tak. En son utaf naturen Han sällan hemma låg, Men på sin drake buren, Han plöjde hafwets wåg. Der hjelm och brynja blänkte, Der trifdes han så godt; På flygt han aldrig tänkte, Men uppå seger blott. Han under sig såg jorden, Han slogs, och trädde se'n Till hjeltars hem: i norden War wägen dertill gen. De kämpar flögo samman, Som falkar, — hwilken strid! Men krig war fädrens gamman, War deras gyllne tid. Wildt ljudde stridens lurar Bland Göthers tappra flock; Då föllo stad och murar, Och fienden föll ock. Walkyrian red i striden, Der slaget hetast brann, Och till Einheria-friden Han inbjöd mången man. Och Walhalls portar sprungo I ljus och sällhet opp, Och wälkomst-skålar klungo, Wid sång i Barders tropp. Der stå de gamla gudar, Som de på jorden stå, Med wapenklädda skrudar Och gyllne hjelmar på. De räcka wänligt handen Åt hwarje kommen gäst Från höga nordanlanden, Och fägna honom bäst. Wäl! jag är redobogen, Att dö för fosterland, Min Gud och Konung trogen, Jag lyfter stridens hand. Att segra eller falla, Det är den konst, jag lärt: Jag längtar till Walhalla, Och Geirsodd är mig kärt. De wilda horder tämjas Med klinga, ej med röst, Och Thor och Baldur sämjas I ett och samma bröst. Hur modigt då jag tågar I kampens öppna led! Der striden djerfwast lågar, Der will jag wara med. </poem> {{ph|A. L__d.}} {{c|[[File:Stockholm-posten-linje2.jpg|300px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] did34pprvcsv43kv6f97lx2muvmvk8s 0 157308 502557 502349 2022-07-25T09:13:22Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Grekwännen|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1823-08-04/edition/144028/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 177 1823], 1823-08-04.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>Grekwännen</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} {{c|A.}} <poem> {{större|H|200}}war är det land, der konstens tempel samlar en himmelsk ungdom i sin ljusa famn, der främlingen bland minnesstoder famlar, och dagen kysser sina gudars namn? Hwar är det land? Jag längtar dit från norden. Mer warm är solen der, och blommigare jorden. </poem> {{c|Z.}} <poem> Det är ej mer. Olympens sal står öde, och Platos republik wet ingen af, Athén är tomt, dess oratorer döde, Och Thebes' portar stänga blott en graf. Ack! will du se ruiner, hwarför ila till fjerranländer hän? De rundt omkring dig hwila. </poem> {{c|A.}} <poem> Ej blott ruiner, men också det slägte, som wettenskapers wagga fostrat opp; se ångren gråta wid Sokrates häkte, se glädjen leka ibland Nymfers tropp. Farwäl! jag hastar öfwer land och sjöar från nordens kalla berg till Hellas' blomster-öar. </poem> {{c|Z.}} <poem> O! främling, stanna qwar på fosterjorden; det land, du söker, är af slafwar bygdt, der thronar sjelfswåldet, der flyga morden, för ärans helgedom är porten lykt. Jag ser din tår: tryckt till din flickas hjerta, skall du ej gråta mer, du ädle son af Hertha! </poem> {{c|A.}} <poem> Du ser min tår, se ock min luft att strida för Greklands frihet med de tappras mod; Mitt swärd är godt, det wantrifs i sin skida, Det törstat efter Musulmännens blod. Jag måste dit, der krigets åska wältar: o! den, som fick en graf bland Thermopyles hjeltar! </poem> {{c|Z.}} <poem> Kom, ädle! tag min hand: det gamla Hellas Skall segrande gå ur sin långa strid, och lagerkransadt skall ett altar ställas på hwarje punkt med knäböjd tro derwid. Fostbrödralag wi swära nu hwarandra, men stanna på det land, der Carlars skuggor wandra. </poem> {{ph|A. L__d.}} {{c|[[File:Stockholm-posten-linje2.jpg|250px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] m4u01akhixxntcup1jboy8ehmli69q1 0 157309 502558 502294 2022-07-25T09:14:13Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|En Septembernatt|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1823-09-19/edition/144028/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 217 1823], 1823-09-19.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>En Septembernatt</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} <poem> {{em|3}}{{större|S|200}}ilfwerrunden, {{em|3}}blyga måna! wänder du åt jordens frid. {{em|3}}Skön är stunden: {{em|3}}fjerran blåna sekler af en gyllne tid. {{em|3}}Natten breder {{em|3}}ut sin kalla perlduk, lik en smyckad brud. {{em|3}}frid kring eder, {{em|3}}joredens alla trötta söner, — frid af Gud! {{em|3}}Rädd är fången: {{em|3}}winden skaskar tjellens strå och älskarns själ; {{em|3}}men så mången {{em|3}}engel wakar öfwer dygd och oskuld wäl. {{em|3}}Wintern stundar {{em|3}}och naturen sliter blommornas tapet: {{em|3}}Snart hon blundar {{em|3}}sakta buren till en ewig sömnlöshet. {{em|3}}Nordens sköna {{em|3}}näktergalar slå sin ömma drill ej mer: {{em|3}}I de gröna {{em|3}}fält och dalar ej den späda blomman ler. {{em|3}}Löfwen falla: {{em|3}}dagen grånar öfwer stormig lund och wåg. {{em|3}}Winterns kalla {{em|3}}silfwermånar ordna sina stjernors tåg. {{em|3}}Flora tömmer {{em|3}}blomsterhornet icke mer med skogens ätt. {{em|3}}Ladan gömmer {{em|3}}gyllne kornet, bergadt från den rika slätt. {{em|3}}Under lindens {{em|3}}swala krona tänkarn spejar stjernans gång; {{em|3}}ack! och windens {{em|3}}harpor tona ljuft, som någon Selmas sång. {{em|3}}Stormar sätta {{em|3}}sig: sin winge hwilar natten, hemsk och lång: {{em|3}}o! att detta {{em|3}}hjerta finge också hwila någon gång. {{em|3}}Rastlös ilar {{em|3}}öfwer hafwen, anden, lik en wiking ut: {{em|3}}natten hwilar; {{em|3}}ack! i grafwen stanna wåra fjät till slut. {{em|3}}Kärlek! smärta {{em|3}}sångarm gerna du är jords och himmels tolk: {{em|3}}dig, mitt hjerta, {{em|3}}sångens tärna! dig, min kyss, du månans folk! {{em|3}}Lif och frälsning, {{em|3}}gode Fader, Du åt tusen werldar gett: {{em|3}}er, min hälaning, {{em|3}}mriader, som ej ens den wise sett! O! de sändas {{em|3}}till min kulle tusen känslor utan namn; {{em|3}}för en enda {{em|3}}Naso skulle lemna sin Corinnas famn. {{em|3}}Hoppets stjerna {{em|3}}är oss nära, och lik Sirius främst i glans; {{em|3}}hon skasll wärna {{em|3}}nordens ära I en ring af festlig dasns. {{em|3}}Sammalunda {{em|3}}glänser strimman af odödlighetens hopp, {{em|3}}och den runda {{em|3}}morgontimman står ur glada drömmar opp. </poem> {{ph|A. L__d.}} {{c|[[File:Publikenochtidningarne linje6.jpg|250px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] 1qz4j1cf6gykgjbgbsewl2stg0kucie 0 157311 502559 502301 2022-07-25T09:14:48Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Prestwigningen|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1824-03-05/edition/144028/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 54 1824], 1824-03-05.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>Prestwigningen</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} <poem> {{större|O|200}}rgeln brusar: Sionsstämmor flyga som Cheruber inom templets famn: bönens läppar, barnsliga och blyga, stamma tyst den Kärleksfulles namn; ty i dag är andetiden inne, Herren kallar sina Wingårdsmän: glädjoens, bröder! i hwart menlöst sinne {{em|3}}blomma hmlens skördar än. Skön och högtidsfull är wigningsstunden, och de unge med sin hwita skrud lägra sig i frid kring altarrunden, under tårar ropande till Gud. Herre! Du med middagssolens öga skådar pröfwande i hjertat ned, hör hwar suck, som stiger till det höga, {{em|3}}hör hwar bön och hwarhe ed. Bönens händer hwila på min hjessa, och Guds Anda swäfwar ned ur skyn: friden, glädjen, hoppet, alla dessa himlens barn, stå för min tjusta syn. Hwilken salighet! jag sr Messias, full af majestät, på Fadrens thron, och min ande färdas, som Elias, {{em|3}}upp till ljusets region. Ack! hur ljusnar Sions borg! hur skiftar hwarje anlet i Guds tempelhus! Stilla! Nu hans stämma hörs: det hwiner, som en anderöst från grafwens grus. Hosiasnnas! salighetens källa brusar opp, en outtömlig sjö: Hosianna! Salems palmer fälla {{em|3}}i mitt bröst sin blomstersnö. Och de hwälfwasnde Äoner lyssna ur sin soldasg till de Ungas röst; stormen tiger, alla Sferer tystna, templet ljuder af elusisk tröst. Sjunk, du Folk! Den Ewige befaller, och Serafen dignar till Hans fot: Himmel! och jag andas än? jag faller {{em|3}}ej till stoft på grafwars klot? Helig! Helig! jorden ren förswinner, bländwerk, throner, himlar ramla ner: Englars glädje swasllar i mitt sinne, i mitt öra spela harpors ljud; hwad är Kungars nåd och sekters minne {{em|3}}mot Din salighet, o Gud! Nu, I Gudinwigde! gån, att bära fridens budskap till en frälsad werld: gån, att sprida ut Hasns helga lära, ljus och rätt är Edert segerswärd. Allwarsamma, som en faders böner, milda, fromma, som en moders råd, tolken I för alla jordens söner, {{em|3}}himlens kärlek, himlens nåd. Lönen är dock skön: kring jordens länder manar sorgen dig till enwigsstrid; men på himlens palmbewuxna stränder winkar glädje, winkar ewig frid. Ur din twekamp skasll du gå till ära, ur ditt elddop till Guds herrlighet, och din sista åldersstund skall bära {{em|3}}ungdom, lif och salighet. Himlens säd gror i ett barnsligt hjerta, Religionens lampa brinner klar: ewighetens fröjd och tidens smärta stå försonade, ett englapar. Lik en morgonsol från blåa wågor, skådar hoppet fram åt öppen ban, och eteriska och milda lågor {{em|3}}regna på dess rosenplan. Gud! låt ej mitt sköna hopp förspillas i en kall, en dyster öckenwerld, låt mig ej af jordens skuggspel willas och ej fågnas utaf tidens flärd. Oberömd, men älskad utaf många, till det bättre landet sträfwe jag! mödans dagar ware än så långa, {{em|3}}längre är dock hwilans dag. </poem> {{ph|A. L__d.}} {{c|[[File:Stockholm-posten-linje2.jpg|300px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] jctb83r0t8dkodp5ritbb9gille98q4 0 157315 502549 502311 2022-07-25T08:15:51Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Napoleon|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1822-03-09/edition/144028/part/1/page/3/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 58], 1822-03-09.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>Napoleon</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} <poem> {{större|U|200}}ti den Galliska skog Han stod en tänkande yngling {{em|2}}outgrundlig och djup såsom den tigande natt. Tankar waknade opp i Hans själ som hastiga Norrsken, {{em|2}}blodrödt swäfwade de ut öfwer ländernas gräns. Wettet mognade, kraften steg i rundade skullror, {{em|2}}Hjernan blef Honom för stor, werlden blef Honom för trång. Härarne förde Han: — Galliens Fanor, de nyfödda örnar {{em|2}}pröfwade wingarne först högt öfwer Alpernas topp. På Pyreneernas höjd Han steg och såg öfwer jorden, {{em|2}}och uti gruset försänkt under Hans fötter den låg. Samtiden stred Han emot och hatades derför af denne, {{em|2}}men dess klandrande hat störde dock aldrig Hans gång. Ty hwad rörer det wäl den rullande Solen, om äfwen {{em|2}}ned uppå jorden en ros wänder sig bort från dess ljus? ostörd går hon ändå sin ban, tills hon sjunker omsider {{em|2}}liksom Napoleons bort i den blå Ocean. </poem> {{ph|L__d.}} {{c|[[File:Stockholm-posten-linje2.jpg|300px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] cx15ebjg2kwsqxn2d4pmaz86r1sow1c 502550 502549 2022-07-25T08:16:25Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Napoleon|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1822-03-09/edition/144028/part/1/page/3/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 58], 1822-03-09.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>Napoleon</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} <poem> {{större|U|200}}ti den Galliska skog Han stod en tänkande yngling {{em|2}}outgrundlig och djup såsom den tigande natt. Tankar waknade opp i Hans själ som hastiga Norrsken, {{em|2}}blodrödt swäfwade de ut öfwer ländernas gräns. Wettet mognade, kraften steg i rundade skullror, {{em|2}}Hjernan blef Honom för stor, werlden blef Honom för trång. Härarne förde Han: — Galliens Fanor, de nyfödda örnar {{em|2}}pröfwade wingarne först högt öfwer Alpernas topp. På Pyreneernas höjd Han steg och såg öfwer jorden, {{em|2}}och uti gruset försänkt under Hans fötter den låg. Samtiden stred Han emot och hatades derför af denne, {{em|2}}men dess klandrande hat störde dock aldrig Hans gång. Ty hwad rörer det wäl den rullande Solen, om äfwen {{em|2}}ned uppå jorden en ros wänder sig bort från dess ljus? ostörd går hon ändå sin ban, tills hon sjunker omsider {{em|2}}liksom Napoleons bort i den blå Ocean. </poem> {{ph|L__d.}} {{c|[[File:Stockholm-posten-linje2.jpg|250px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] 4zrni5ujvyds3ris4yq19qzr4afrjd8 502554 502550 2022-07-25T09:09:03Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Napoleon|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [https://tidningar.kb.se/1532291/1822-03-09/edition/144028/part/1/page/3/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN Stockholms Posten. n:o 58 1822], 1822-03-09.}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|{{sp|<big>Napoleon</big>}}.}} {{ph|(Insändt).}} <poem> {{större|U|200}}ti den Galliska skog Han stod en tänkande yngling {{em|2}}outgrundlig och djup såsom den tigande natt. Tankar waknade opp i Hans själ som hastiga Norrsken, {{em|2}}blodrödt swäfwade de ut öfwer ländernas gräns. Wettet mognade, kraften steg i rundade skullror, {{em|2}}Hjernan blef Honom för stor, werlden blef Honom för trång. Härarne förde Han: — Galliens Fanor, de nyfödda örnar {{em|2}}pröfwade wingarne först högt öfwer Alpernas topp. På Pyreneernas höjd Han steg och såg öfwer jorden, {{em|2}}och uti gruset försänkt under Hans fötter den låg. Samtiden stred Han emot och hatades derför af denne, {{em|2}}men dess klandrande hat störde dock aldrig Hans gång. Ty hwad rörer det wäl den rullande Solen, om äfwen {{em|2}}ned uppå jorden en ros wänder sig bort från dess ljus? ostörd går hon ändå sin ban, tills hon sjunker omsider {{em|2}}liksom Napoleons bort i den blå Ocean. </poem> {{ph|L__d.}} {{c|[[File:Stockholm-posten-linje2.jpg|250px]]}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] mqf0zy8hqbdx6toc8l9sblyxip9o3dt 104 157398 502438 2022-07-24T13:57:17Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|98}}</noinclude>Djupt sårad af Staels liknöjdhet för henne och kärlek för en annan, steg med blygselns rodnad på Natalias kind, begäret till hämnd i hennes hjerta. Hade hon i det ögonblicket varit en drottning Kristina, skulle Stael kanhända blifvit en ny {{Samma som|på|Q=Q1526268|ord=Monaldeschi}}; nu tvingad inom trängre gränsor af makt, tog äfven hennes hämd en annan rigtning. För att hämnas förakt med förakt och låta Stael förstå hur flygtigt det intryck var, han gjort på hennes hjerta och hur ringa saknad det qvarlemnade i hennes själ, gaf hon snart sitt samtycke till sin förening med Alexander. Sedan hon på detta sätt, så att säga, vändt den hämnande dolken mot sitt eget bröst, var det hennes stolthets angelägnaste omsorg att dölja hur svårt såret blödde. Anländ till Moskau, der hennes skönhet och hennes rang snart ådrogo henne allmän uppmärksamhet och hyllning inom hofvets kretsar, kastade hon sig, med rusig lust och svindlande fart i nöjenas hvirfvel. De många festligheterna som åtföljde czarens triumfdag, hade gifvit den yppersta läglighet dertill och blifvit verkliga triumfdagar för Natalia. Allt som hade öga och sinne för skönheten, fängslade hon vid sin dyrkan och behandlade som slafvar. Det var nu herrsklystnaden och stoltheten, som i detta sjudande hjerta intagit den thron som tillhört kärleken. I berusningen af ständiga segrar ville hon glömma att hon en gång varit besegrad. Till denna punkt hade det kommit med Natalias hjerta, då hon blef det oförmodade vittnet till Hysings samtal med hennes tante. Då hon såg honom färdig att afträda, lemnade hon i förväg, och genom en annan dörr än den han hade att passera, rummet, och gensköt honom i en af de yttre salarne. Der trädde hon honom till möte med den imponerande hållningen af sin ståtliga gestalt, ställde sig i hans väg och sade, under det hennes fingrar vårdslöst lekte med den i briljanter infattade miniaturbilden af hennes trolofvade: — Det är för den svenska kapten Stael von Holstein, ni nyss anropat furstinnan, min tant. Men tro mig, min herre, hvarken hon eller gouvernören, furst Gagarin förmår uppfylla er önskan. — Huru, ädla furstinna? — svarade Hysing. — Man säger dock att den sednare är både mäktig och ädelmodig, och lyckan har gifvit mig sjelf ett prof, som fullkomligen besannar det. — Ni har rätt, min herre, men på furstens höga plats får man lätt fiender af afundsmän; och hafva dessa väl hunnit bemäktiga sig den högste herrskarens öra, så måste den afundade låta sitt ädelmod bevakas af försigtigheten om han icke<noinclude> <references/></noinclude> fp3ysxw0p4wfh5noa9ixhc00g5v9qg7 104 157399 502439 2022-07-24T14:03:03Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|99}}</noinclude>ohjelpligt vill falla. Den ädle furst Gagarin står på denna punkt. Hans lycka, hans anseende, ja, sjelfva hans ädelmod uppkalla tusende stämplingar till hans undergång. I denna kris skulle den ringaste handling af egenmäktighet i hans embetes kall lätt bli ett vapen i hans fienders händer, och derför skall den gamle veta att akta sig. På den vägen skall ni ingenting vinna för er vän. — Jag finner att hans undergång är besluten, oåterkalleligen besluten. Öfverallt omöjligheter, omöjligheter, omöjligheter! — utropade han och stampade med foten. — Förlåt mig, ädla furstinna! Men det förfärliga ödet… Gud vare honom nådig! Det finnes då ingen räddning. — Den skulle ej finnas, om icke… — Natalia hejdade sig, hennes kinder skiftade färg, det syntes att en strid försiggick inom henne. — Den skulle ej finnas om icke? — upprepade Hysing, sedan han med återhållen andedrägt väntat att få höra slutet på denna premiss. Natalia tycktes beböfva en stund för att bekämpa sig innan hon kunde fullfölja; derpå återtog hon stadigt och liksom vägande på hvarje ord: — Om icke ni begagnar er af ''mitt'' ädelmod. — Tala, ädla furstinna, och ni skall aldrig hafva funnit edra ord tacksammare mottagna än af den otålige, som här väntar dem! — Gå till kommendanten, som är närmaste mannen under gouvernören, smickra hans fåfånga genom en oinskränkt tillit till hans makt, och bjud honom att sätta hur högt pris han behagar för ett underslef med Stael von Holsteins afsändning. {{Rättelse|—&nbsp;|}}Hysing tog ett steg tillbaka och fästade sina ögon på Natalia med ett uttryck, som omisskänneligen afspeglade hela den bestörtning hennes ord uppväckte. — Jag har försökt denna utväg. — Och med hvad verkan? — Han är obeveklig. — Obeveklig, säger ni? — Fullkomligt. — Det är kanske hans fordringar som låta er finna honom idan, men, min herre, jag betalar hvad han begär. — Hvad? återtog hon, då Hysing icke kunde återkomma från sin bestörtning, Ni synes obeslutsam, tvekande, förvånad. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> cbra0j7plg9yus7ibfwvhggu4k5et6l 104 157400 502440 2022-07-24T14:07:06Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|100}}</noinclude>— I sanning, min furstinna. — Sade jag er icke, att det är ur ''min'' hand summan skall utgå. — Denna stora frikostighet af er, ädla furstinna, förvånar mig mindre än… än… — Hvad vill ni säga? — Än möjligheten för mig att våga föreslå ett sådant vilkor. Kommendanten skulle tillåta sig att till en underordnad person, en fremmande undersåte och krigsfånge, ''sälja'' sina tjenster? Natalia skrattade. ― Ni har vändt er till kommendanten, utan att förstå understödja edra önskningar? Ha, ha, ha! Och ni beklagar er öfver att de misslyckats! Min kära pastor, edra goda landsmän måtte icke rätt förstå hvartill penningen är nyttig. — Till köp och handel, min furstinna; men hos oss finnes det saker, dem man aktar för högt att göra till kramvaror, Vår unga konung låter hänga soldaten, om han under brinnande krig öfvar roflystnad, och hans fader skonade föga mindre de tjenstemän han märkte vara fala för mutor. — Hvarje land har sin sed, men öfverallt gäller regeln, att man måste antaga den brukliga dit man kommer. Ni har förstått mina råd, och jag ber er följa dem; ty blott derigenom kan ni lyckas. Kommendanten riskerar ingenting och ingen blir komprometterad; ty att se genom finger med en underordnad är något helt annat, än att sjelf bryta emot föreskrift. — Välan! — sade Hysing. — Må Gud förlåta mig att jag inlåter mig i en så usel handel! Men här, om någonsin skall han taga den ursägten till godo, att ändamålet helgar medlet. Farväl, ädla furstinna. Måtte himlen belöna ert hjertas deltagande och mildhet! — Farväl! — sade Natalia. — Glöm icke att göra guldets vältalighet gällande, och att visa kommendanten till mig, för att erhålla sin vedergällning. — Var öfvertygad om att jag ingenting skall glömma af edra befallningar! Gifve Gud att jag lika troget kunde uppfylla mina egna önskningar i afseende på tolkandet af en tacksamhet, som icke känner några gränsor. Då Hysing stängt dörren mellan sig och Natalia, stannade han några ögonblick, lyfte sina blickar gladt och hoppfult emot himlen och drog ett djupt andedrag, fullt af lof och beundran för den försyn, som så underbart framkallar räddningens medel<noinclude> <references/></noinclude> a5pc71kk1ogzdvhltppj4mbt6xj3pfs 104 157401 502441 2022-07-24T14:08:53Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>DEN FÖRHISTORISKA FORNFORSKNINGEN I SVERIGE 1882—84.</small>|59}}</noinclude>att ett obrändt lik en gång nedlagts i denna kista; om det hade varit brändt, skulle benen utan tvifvel kunnat åtminstone till någon del motstå tiden. Under röset, äfven invid och ofvanpå ekkistan, träffades spridda ben och tänder af nötkreatur och svin; flere af benen voro klufna och afslagna i forntiden. — Denna hög, liksom så många andra grafhögar från bronsåldern, är således under den äldre delen af perioden uppkastad öfver en graf, i hvilken ett obrändt lik hvilat; sedermera har man på olika ställen i högen lagt ned lemningarna af brända lik. Den vestligaste af de tre nyss nämnda högarna vid Löddesborg hade gräfts bort år 1881 eller i början af det följande året. Under ett litet stenröse, som lär hafva legat i högens nordöstra del, nära kanten, träffade man då ett nästan förmultnadt skelett samt en vacker dolk med fäste af brons och en dubbelknapp af brons. Dolkens fäste liknar närmast fig. 105 i <i>Sv. forns.,</i> och öfversidan af fästets knapp är prydd med spiraler. Både dolken och knappen tillvaratogos af Löddesborgs egare, fabrikören C. O. Borg i Lund. Sommaren 1882 afslutade docenten Söderberg undersökningen af den vid Ramlösa belägna grupp af grafhögar, som i den förra berättelsen omtalades<ref><i>Sv. Fornm.-för:s tidskr.,</i> 5:te bandet, sid. 18.</ref>. På min begäran har han för denna undersökning meddelat följande redogörelse: »Af de 10 högar, som ursprungligen funnits här, undersöktes sex åren 1879 och 1881 och äro förut beskrifna; två voro så i grund förstörda, att det enda som fanns qvar af dem var obetydliga förhöjningar i marken. Äfven af de två återstående var den ena nära nog alldeles förstörd; den andra var deremot endast i mindre grad skadad.» »Denne senare var en stor hög af 73 stegs omkrets och nära 3,5 meters lodrät höjd. Man berättade, att för omkring 25 år sedan tvänne skattsökare försökt gräfva sig in i den, men ledsnat vid företaget, innan de kommit synnerligen djupt. En rund fördjupning i toppen och en grop derifrån till nordöstra kanten voro de synliga spåren af detta grafplundringsförsök. Högens byggnadssätt var detsamma som i de förut undersökta: i midten ett röse af större kullerstenar, täckt af ett tjockt lager af sandmylla, af samma beskaffenhet som jordmånen i ytan af det<noinclude> <references/></noinclude> th22iam32xc1l1y52cdqyefjmhw42qk 104 157402 502442 2022-07-24T14:10:55Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|101}}</noinclude>för den lidande, der våra egna beräkningar icke mera förslå, samt styrde derpå med lätta steg sin vandring till kommendanten. ― Hvad nu? — sade denne, då han åter blef Hysing varse. — Ni lemnade mig ju nyss, och jag sade er då, att jag ingenting kan göra för er. Ingenting, min herre, ingenting! Och jag hoppas att icke mer bli försatt i nödvändighet att upprepa det. — Jag vågar dock be er betänka… — Jag tänker aldrig på saker, dem jag ej ernar befatta mig med. — Den olycklige sjukes belägenhet… — Rör mig icke. — Och den tacksamhet, hvarmed er godhet skulle uppvägas. — Hm! Hvad var det ni sade? — Att er godhet skulle ''rikligen'' och ''tacksamligen'' belönas. — Min vän, saken är kinkig, ytterst kinkig! — — — Hur var det ni önskade? Hysing, som fann att medlet verkade kraftigare och mera direkt än han kunnat föreställa sig, fruktade nästan vid denna fråga att sätta en trängre gräns för en tjenstvillighet af så elastisk natur, än den, öfverlemnad åt påtryckningen af sina egna beräkningar, skulle medgifva, hvarför han sade: — Som jag redan haft äran att nämna, är kapten Stael von Holsteins tillstånd sådant, att han omöjligen kan uthärda resan till Kasan; och hänskjuter jag, i förhoppning till herr kommendantens mensklighet och makt, åt dess godtfinnande att afgöra om bästa och säkraste sättet att rädda honom derifrån. Den ädle mannen tycktes nog betänka sig på saken, han lade sin panna i djupa veck, tog sig dubbla priser ur dosan och sade: — Det skulle göra mig ondt om han doge på resan. — En rätt hygglig karl, Stael von Holstein. — — Man måste ha barmhertighet med sina medmenniskor, äfven om de tillhöra fiender! — Måhända skulle det vara möjligt, i anseende till de ganska vigtiga förhållandena, att helt och hållet qvarhålla honom. — — Guvernören är en human man; man skulle kunna slå honom en dunst i ögonen… Men företaget är vådligt, i hög grad vådligt, det fordrar i sanning sin vedergällning. — Ni eger att bestämma den så högt ni behagar. — Fyra tusen rubel är en bagatell för en sådan tjenst. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> tjze8sl34u6mmjmfpp2d6cap66pm3d8 104 157403 502443 2022-07-24T14:15:50Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|102}}</noinclude>— Fyra tusen rubel! — upprepade Hysing och tog ett steg tillbaka; ty en så oerhörd begäran hade han verkligen aldrig trott kunde ifrågasättas. Kommendanten, som såg hans bestörtning, skyndade sig att tillägga: — Det torde synas er mycket, men risken, risken. — — Vi skola betänka oss; kanhända kunna vi något jemka.<ref>I efterlemnade anteckningar af flera bland fångarne i Ryssland finnes anekdoter af liknande slag.</ref> Här var likväl icke tid att länge uppehålla sig vid köpslagandet. Natalias frikostighet — och Staels egen förmögenhet voro tillräckliga garantier för en räddning, som för penningar kunde erhållas. Lemnande jemnkningen till ett annat tillfälle, ilade Hysing, att för Natalia redogöra för utgången af sitt ärende. Leende lyckönskade hon honom till hans framgång och sade: — Bär kapten Stael den hälsningen, att det är Natalia Gagarin, furst Alexander Gagarins trolofvade, som skänker honom hans lif, och det med ju mer nöje ju högre dess pris uppskattas. Se der, ännu tusen rubel. — Och hon uppräknade summan. —— Använd dem att förskaffa honom den vård och de beqvämligheter hans tillstånd kräfver. Omgif honom med allt som kan tillfredsställa hans behof och önskningar, och säg honom då han njuter deraf, att det är på höjden af min egen lycka, som jag känner mig rörd till medlidande med honom. Vid dessa sista ord bröt sig dock en suck ur det unga, stolta bröstet, och hon kastade kedjan, som bar det briljanterade porträttet af hennes fästman hastigt åt sidan, hvarpå hon, under en synbar rörelse, med en kort nickning på hufvudet lemnade Hysing. Denne begaf sig nu till Stael. Det var emot aftonen, och han fann honom, såsom vanligt är vid denna tid på dygnet med febersjuka, mycket orolig och betydligt sämre, än först på dagen. Af fruktan, att den tidning han hade att bringa honom, skulle i detta tillstånd verka alltför lifligt på hans genom sjukdomen retligblifna sinnen, och jaga den välgörande sömnen bort för natten, beslöt han att uppskjuta den till en lägligare tid, och infann sig ånyo den följande morgonen. Han träffade då Stael betydligt stärkt, som det syntes, både till kropp och själ, och erfor af de första ord hvarmed han tilltalade honom, att hans tankar voro sysselsatta med hvad som hörde till den förestående resan. Detta i förening med den sig<noinclude> <references/></noinclude> 8lr4ak3djh1yim147ea4ac56a2hzhhq 502444 502443 2022-07-24T14:16:31Z Thuresson 20 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|102}}</noinclude>— Fyra tusen rubel! — upprepade Hysing och tog ett steg tillbaka; ty en så oerhörd begäran hade han verkligen aldrig trott kunde ifrågasättas. Kommendanten, som såg hans bestörtning, skyndade sig att tillägga: — Det torde synas er mycket, men risken, risken. — — Vi skola betänka oss; kanhända kunna vi något jemka.<ref>I efterlemnade anteckningar af flera bland fångarne i Ryssland finnes anekdoter af liknande slag.</ref> Här var likväl icke tid att länge uppehålla sig vid köpslagandet. Natalias frikostighet — och Staels egen förmögenhet voro tillräckliga garantier för en räddning, som för penningar kunde erhållas. Lemnande jemnkningen till ett annat tillfälle, ilade Hysing, att för Natalia redogöra för utgången af sitt ärende. Leende lyckönskade hon honom till hans framgång och sade: — Bär kapten Stael den hälsningen, att det är Natalia Gagarin, furst Alexander Gagarins ''trolofvade'', som skänker honom hans lif, och det med ju mer nöje ju högre dess pris uppskattas. Se der, ännu tusen rubel. — Och hon uppräknade summan. —— Använd dem att förskaffa honom den vård och de beqvämligheter hans tillstånd kräfver. Omgif honom med allt som kan tillfredsställa hans behof och önskningar, och säg honom då han njuter deraf, att det är på höjden af min egen lycka, som jag känner mig rörd till medlidande med honom. Vid dessa sista ord bröt sig dock en suck ur det unga, stolta bröstet, och hon kastade kedjan, som bar det briljanterade porträttet af hennes fästman hastigt åt sidan, hvarpå hon, under en synbar rörelse, med en kort nickning på hufvudet lemnade Hysing. Denne begaf sig nu till Stael. Det var emot aftonen, och han fann honom, såsom vanligt är vid denna tid på dygnet med febersjuka, mycket orolig och betydligt sämre, än först på dagen. Af fruktan, att den tidning han hade att bringa honom, skulle i detta tillstånd verka alltför lifligt på hans genom sjukdomen retligblifna sinnen, och jaga den välgörande sömnen bort för natten, beslöt han att uppskjuta den till en lägligare tid, och infann sig ånyo den följande morgonen. Han träffade då Stael betydligt stärkt, som det syntes, både till kropp och själ, och erfor af de första ord hvarmed han tilltalade honom, att hans tankar voro sysselsatta med hvad som hörde till den förestående resan. Detta i förening med den sig<noinclude> <references/></noinclude> r3u3m4abjn7oictebgvogu8xdtd3x1u 104 157404 502445 2022-07-24T15:22:23Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|103}}</noinclude>tydligt visande förbättringen, bestämde Hysing att upplysa honom om den förändring, som skett, och med den, i glädjen som sorgen, lugnande och fridgifvande hänvisningen till försynens kärleksfulla vård om våra öden berättade han nu hvad som tilldragit sig. Stael hörde uppmärksamt ända till slutet. Då räckte han honom sin hand och sade: — Tack, Hysing, tack för hvad ni gjort. Er vänskap är alltid densamma, liksom mitt hjerta för er! Men himlen har annorlunda beslutat. — Hvad för slag, kapten? ― Nej, aldrig skall jag undfly mitt öde för detta pris! ― Kapten, vänd er åt väggen och sof en smula. Ni talar nu litet på tok; sjukdomen har det med sig. Den tål icke starka sinnesrörelser, och hvad jag berättat er, har naturligtvis till någon del uppskakat er. — Sömnen stärker och reder själens tankar. Ni skall vakna med andra beslut. — Nej, min redlige vän! Jag tackar Gud, att jag i detta ögonblick känner mig redig och stark att kunna afgöra öfver min belägenhet. Aldrig, jag upprepar det, aldrig skall jag af fröken Natalias hand mottaga min räddning, aldrig skall jag låta krossa mig af detta stolta ädelmod! ― Kapten, ni gör er skyldig till otacksamhet emot himlen; och ni misskänner den högstes förbarmande då ni vägrar att begagna de medel han sänder till er räddning. Jag skulle med Guds och förnuftets ord kunna bevisa er, att ni icke eger rättighet, som en kristen, alt förfara som ni gör med vår Herre sjelf och säga: Jag vill icke rädda mitt lif, emedan du kastar till mig den här men icke den der plankan att fatta uti! Jag skulle kunna slå er med en hel straffpredikan, men, det är icke värdt nu, kapten, ni behöfver bättre hvila än aga; ni är upprörd nu, och i denna belägenhet tillhör det vänskapen att bestämma i ert ställe. — Ty värr, — sade Stael, — jag kan fatta min belägenhet i hela dess fasa, — Mitt lif betyder — intet, Dess glädje är röfvad, dess krafter äro brutna. Hvad skall jag med ett hjerta utan min älskade, med min arm utan mitt fädernesland, med min framtid utan förhoppningar, utan verksamhet. Nej, Hysing, jag känner hur arm jag är, och jag prisar Guds barmhertiga skickelse då jag följer ett öde, som snart skall göra ett slut på mitt elände, Jag vill, jag skall följa det; ty jag känner att det lif, hvilket jag till råga på dess börda skulle bära som en nådegåfva från den hand som nu bjudes mig, det skulle innan<noinclude> <references/></noinclude> d1p6cgp9vieypvjiodn21l6j8yctfeq 104 157405 502446 2022-07-24T15:27:16Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|104}}</noinclude>kort bli mig så förhatligt, att jag icke svarar för till hvilket förtvifladt steg det kunde bringa mig. Låtom oss icke fresta Gud, och pröfva våra krafter utöfver det mått, der de ha sin gräns! Ni har nu hört mitt beslut. Jag känner mig på ett förunderligt sätt styrkt: liksom blott för aft kunna afgöra det. Hysing, haf min tack, min hjertinnerliga tack, för allt hvad ni gjort för mig; men gif mig ert hedersord att dervid låta det stanna, och säg fröken Natalia Gagarin, att jag af henne aldrig vill mottaga min räddning. Må läsaren föreställa sig den redlige Hysings känslor vid allt detta. Lik sjömannen, som vid inloppet till hamnen öfverraskas af en orkan, hvilken drifver honom tillbaka till de skär hvaremellan han nyss framlotsat sig, och krossar hans farkost mot någon förrädisk undervattensklippa, den han icke anat, stod den trogne pastorn der och såg frukten af all sin möda strandad mot dessa oförväntade hinder. Bedröfvad, ja, nära förtviflad, lemnade han Stael sedan han ännu förgäfves sökt öfvertala honom att ändra sitt beslut, och ämnade att gå hem till sig sjelf, för att der i ensamheten öfverväga hvad han borde göra, innan han gick att å sin väns vägnar uppfylla det föga angenäma värf, som återstod honom hos Natalia. Denna dag rådde mycken rörelse bland de svenska fångarne. Den nära förestående aftruppningen, som skulle sprida de käcka skarorna, hvilka åt kung Carl vunnit hans oförlikneliga segrar och odödliga rykte, till alla vinklar af det land, som nyss darrat för deras svärd, kallade en hvar att uppsöka trogna kamrater, kära vänner, och dyrbara anhöriga för att säga dem ett farväl, hvilket knappast mildrades af något hopp om ett återseende, samt anropa himlen om beskydd för de okända öden, som de alla gingo till mötes. Då Hysing kom ut från Stael, mötte han på gatan några officerare och bland dem en viss kapten Du Rietz, — afkomling till den bekante läkaren af samma namn, hvilken under drottning Kristinas tid från Frankrike kallades till hennes lifmedikus- — Denne var en gammal bekant både till Stael och Hysing, emedan Westerbottens regimente, vid hvilket han tjent, låg, liksom De la Gardies, under Schlippenbachs befäl, till Lifflands försvar, vid den tid den förstnämnde kommenderades till den hjelpsändning, hvarvid han blef tillfångatagen; och han dessutom genom mycken öfverensslämmelse i tänkesätt och karaktersanlag på den tiden närmat sig denne och slutit sig till ett förtroligare umgänge med honom. Då han nu mötte Hysing, med en uppsyn som var ett bedröfvelsens och förtviflans<noinclude> <references/></noinclude> of1nqwa196ct1fbinfz339djwunwgka 104 157406 502447 2022-07-24T15:31:05Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|105}}</noinclude>sannskyldiga signalement, och hvilket så mycket skarpare sprang honom i ögonen som det, likt ett åskmoln på en i öfrigt ljus sommarhimmel, starkt stack af mot det annars så klara och fridfulla ansigtet, stannade han, träffad af en ovilkorlig förvåning och frågade huru han befann sig, samt om icke han, liksom Du Rietz sjelf, hörde till deras antal, som fick qvarstanna i Moskau, hvilket i sanning borde betraktas som en lycka i jemförelse med att försändas in till det ryska rikets okända trakter. — Jo, — svarade Hysing, — visst skall jag qvarstanna här, men gifve Gud jag kunde utbyta denna fördel! Bland annat har äfven det projektet runnit mig i tankarne, men ''han'' kan inte förrätta presttjensten här bland våra landsmän, och det ena spektaklet skulle snart förråda det andra. — Min bästa pastor, — sade Du Rietz, ert tal förefaller mig något otydligt, alldenstund jag, som ni lätt torde inse, icke har mig det ringaste bekant om hvad eller hvem ni talar. — Ni har rätt! Förlåt mig att jag glömde detta! Ack, min kapten, vi visa oss lika egoistiska både i sorg och glädje, enär det förefaller oss som om en hvar borde vara upptagen af och fördjupad i ämnena för våra känslor. Ni känner ingenting om orsaken till mitt bekymmer, det är sannt; men jag glömde det, då det angår en person, den jag vet att ni en gång känt och värderat. Jag vill derför berätta er det. Du Rietz, som ännu i andra ledet bibehöll den egendomlisa värman af det fransyska blod han på fädernet ärft, med det deraf alstrade lifliga temperament, hvilket så lätt låter uppdrifva sig till denna ädla exaltation, som i alla tidehvarf varit karakteriserande för hans ursprungsstam, samt af sin svenska acklimalisering vunnit denna kärlek till äfventyr och faror, hvilken, utan att så noga beräkna deras vidd, kastar sig i deras famn af ren lust till den omvexling de erbjuda, — Du Rietz, säga vi, hade knappast hört Hysings berättelse till slut, innan han sade: — Låtom oss icke förlora hoppet att rädda ett så ädelt lif, innan vi försökt det sista! Jag vill låta bädda ner mig i hans sjuksläda och företaga resan i hans ställe, om ni lofvar att bedrifva saken ''så'' hos Stael, att han icke gör några upptäckter i otid, utan förblifver i menlös okunnighet tills sprattet redan är verkstäldt och således icke kan ändras, och vidare tar edra mått och steg till afböjande af de äfventyr som deraf kunde uppstå för framtiden. — Var öfvertygad, — sade Hysing, — att det skall blifva mig en helig pligt, att hellre draga äfventyret af hvad som kan<noinclude> <references/></noinclude> ncvukzx175dl3nuqzqu8hmcswjgzdo8 104 157407 502448 2022-07-24T15:35:13Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|106}}</noinclude>hända öfver mitt eget hufvud, än låta hvarken er eller Stael deraf drabbas. Och nu, måtte himlen belöna er för en uppoffring, som räddar ett ädelt lif! Den har gjort er till ett redskap för sina afsigter, den skall ock… — Nog, nog, kära pastor! Vi hafva icke mycken tid för utgjutandet af våra känslor. I morgon bittida lärer aftåget skola ske, och vi torde begge behöfva taga tiden i akt för våra förberedelser. Farväl! Med dessa ord skildes han från Hysing, som vid tanken på sitt kort förut så plötsligt misslyckade försök, gjorde en tyst önskan, att icke äfven denna plan måtte ha sina dolda hinder, att stranda emot. {{linje|5em}} <section end=kap14 /> <section begin=kap15 /> <h2 align="center" style="border-bottom:none;">15 Kapitlet.</h2> Staels sista ansträngningar hade emellertid så uttömt hans få, för några ögonblick återhämtade krafter, att Hysing då han kom tillbaka, fann honom i en belägenhet som ty värr, gaf ingenting mindre att frukta än något motstånd, vare sig i fysiskt afseende eller till följe af hans viljas kraft. Med brännhet andedrägt, blossande kinder och halfslutna ögon låg han i en djup dvala och gaf inga tecken till medvetande af hvad som tilldrog sig omkring honom, eller af hvem han var omgifven. I ett litet hus i en af de obetydligare förstäderna till Moskau, hade Hysing, tillika med Du Rietz och flera andra af de svenska fått sina qvarter, emedan man helst logerade fångarne flera tillsammans för att göra bevakningen lättare. Aftonen före afresan invigde våra begge räddare några af sina boningskamrater i sin hemlighet och begåfvo sig med dem i en täckt kibitka till Stael, under förevändning att säga honom sitt sista farväl. Men i stället togo de honom ur sin säng, och svepte honom med all den sorgfällighet hans tillstånd kräfde och de förmådde använda, i sina egna pelsar, och förde honom så, på sina armar i mörkret mellan sig uti slädan och till deras qvarter; hvaremot Du Rietz intog platsen i sjukbädden. Till undvikande af misstankar, qvarstannade Hysing, som för god betalning förstått att afvinna kommendanten särskilt tillåtelse dertill, hos sin förmente sjuka vän och lemnade honom först följande morgonen, sedan han sett honom behörigen insvept i täcken och fällar nedläggas i sjukslädan. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> mqxfe3vl6cxwajs4weenn3eyl8x0qyz 0 157408 502449 2022-07-24T15:36:07Z Thuresson 20 Kap 14 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf" from=105 to=114 fromsection="kap14" tosection="kap14" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Georg Bogislaus Stael v. Holstein|14]] h0wxjn8cvk1qgvt8ipuv5dvlchs77hq 104 157409 502454 2022-07-24T16:05:36Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|60|<small>OSCAR MONTELIUS.</small>|}}</noinclude>omgifvande fältet. — I södra delen af högen hittades 12 grafvar med brända ben. I nio fall voro de brända benen nedlagda i en af omgifvande stenar skyddad lerkruka; en gång hade de blifvit nedlagda i ett träkärl, som förmultnat, men af hvilket det harts, hvarmed kärlet tätats, fanns qvar; en annan gång lågo de brända benen utbredda på bottnen af en liten välbygd stenkista; slutligen hade på ett ställe brända ben nedlagts i sanden utan något som helst nu märkbart skydd. Nästan hvarje graf innehöll någon eller några småsaker af brons, men i en graf med lerkruka fanns bland de brända benen ett stycke jern, liknande en förrostad syl eller spik utan hufvud, ett fynd som måste anses af stort intresse, emedan det visar, att grafplatsen begagnats ända till dess jernet blifvit kändt. — Alla de nu omtalade grafvarna funnos nära högens yta, utanför det centrala röset; deremot träffades intet spår af någon graf i detta senare. Då man likväl med visshet kan antaga, att hvarje grafhög innehållit en centralgraf, i hvilken den blifvit nedlagd, för hvars skull högen från första början blifvit uppkastad, måste man i det nu i fråga varande fallet antaga, att den äldsta och ursprungliga grafven förstörts. Att detta skulle hafva skett vid det ofvan omtalade plundringsförsöket, anser jag ej troligt, ty det uppgafs bestämdt, att skattsökarne ej kommit synnerligen långt in i högen, och sanningsenligheten af denna uppgift bestyrkes deraf, att röset ännu hade en kullrig form och syntes vara orördt. Snarare antager jag att här, liksom i en af de förut omtalade högarna, den äldsta grafven innehållit träkista med obrändt lik, men att både trä och lik under tidernas lopp fullständigt förmultnat»<ref>»Härmed vill jag rätta en uppgift å sid. 19 i <i>Sv. Fornm. för:s tidskr.,</i> 5:tr bandet. Det säges der, att den träkista, af hvilken förmultnade lemningar hittades, syntes hafva varit af furu. De tillvaratagna smulorna af träet hafva med mycken omsorg undersökts af lektor C. E. Cederwall i Göteborg och han kom till det bestämda resultat, att träslaget varit <i>ek».</i></ref>. »Den sist undersökta högen var, såsom ofvan är omtaladt, nästan alldeles förstörd genom tidigare gräfningar. Den hade uppenbarligen varit af ringa storlek, ehuru dimensionerna nu icke ens tillnärmelsevis kunna uppgifvas. I den orediga massan af större och mindre stenar och sand hittades kringspridda skärfvor af två lerkärl samt brända ben, hvaraf man finner att högen innehållit grafvar från den yngre bronsåldern. Den enda<noinclude> <references/></noinclude> 5pnosz8zplqq91tp32pifiu0se3ankh 104 157410 502455 2022-07-24T16:21:02Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>DEN FÖRHISTORISKA FORNFORSKNINGEN I SVERIGE 1882—84.</small>|61}}</noinclude>del, som ännu qvarstod orubbad, var nordvestra kanten, och här gjordes ett ganska märkligt fynd. Helt nära intill hvarandra lågo nämligen på den ursprungliga jordytan en 26 cm. lång dolkklinga, en 14 cm. lång spjutspets, begge af brons, en liten kula af harts samt ett stycke af en obränd menniskokäke. Något spår af en ordentlig graf kunde deremot icke upptäckas, men att de ofvannämnda sakerna sedan gammal tid legat på detta ställe bevisas bland annat deraf, att dolkklingan ännu var innesluten i de förmultnade lemningarna af sin slida af trä; äfven spjutspetsen hade på falen en beläggning af trä.» Vid Pålsjö, nära Helsingborg, har man på alldeles slät mark, der ej spår af högar syntes, funnit omkring 20 lerkärl, hvart och ett stående i en liten, af flata flisor bildad stenkista. Kärlen innehöllo brända ben, och i ett af dem låg en bit af en smal bronssåg med tapp i ryggen, hvilken jemte bitar af lerkärlen förvaras i hofjägmästaren C. Follins samling på Pålsjö. Inga andra fornsaker anträffades. Ett liknande fynd — der dock kärlen ej voro omgifna af stenkistor — är beskrifvet här ofvan (sid. 55). Vid Pålsjö är äfven hittad en liten halfrund bronsknif, som likaledes förvaras i sistnämnda samling. Knifven är af samma slag som fig. 184 i <i>Sv. forns.</i> och förskrifver sig således från vår bronsålders sista period<ref>Månadsbladet. 1880, sid. 115.</ref> Den låg jemte brända ben och ett sönderslaget lerkärl uti en grafhög. Under plöjning å egorna till Sylstorp n:o 3 i Qvidinge socken, Södra Åsbo härad, gjordes hösten 1883 ett ovanligt stort fynd från slutet af den äldre bronsåldern. Det bestod af: en stor tutulusformad prydnad; delar af två dylika; 4 halsringar, hvilka öppnas derigenom att en del af ringen kan tagas lös; 6 andra halsringar, hvilka på det under bronsåldern vanliga sättet sammanhållas derigenom, att de hakformigt böjda ändarna knäppas om hvarandra; 2 stora, i något utplattade och afrundade ändar slutande spiralarmringar, som nu utgöras af 17 {{bråk|1|3}} och 14 {{bråk|2|3}} hvarf, men förr varit längre; samt några utan tvifvel till dessa spiralringar hörande bitar, som tillsammans utgöra omkring 6 hvarf, allt af brons (St. M. 7326). Der fyndet gjordes, har förr legat en hög, lik de vanliga grafhögarna. Denna har dock<noinclude> <references/></noinclude> 76sn1bme45yzook5gj1299kzas853d4 104 157411 502456 2022-07-24T16:26:40Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|187}}</noinclude>tre knektar tillbringade natten med spel och dryckjom. Jag stannade kvar hos dem ända tills jag fick se G. M. komma, då jag drog mig tillbaka ett stycke nedåt gatan till ett mörkt ställe för att där bevittna det besynnerliga uppträdet. Livdrabanten anhöll honom med pistolen i hand och förklarade hövligt, att han varken stod efter hans liv eller hans pengar, men om han gjorde det minsta motstånd eller uppgåve det svagaste rop, skulle de icke akta för rov att skjuta ned honom. G. M., som utan tvivel fruktade att få kulan i sig, gjorde intet motstånd. Jag såg honom föras bort som ett lamm. Därefter återvände jag oförtövat till Manon och för att undanröja varje misstanke hos tjänarna sade jag vid mitt inträde, att de icke skulle vänta herr de G. M. till kvällsvarden, oförutsedda angelägenheter hade tillstött, vilka kvarhöllo honom borta, och han hade därför givit mig i uppdrag att framföra hans ursäkter och supera tillsammans med mademoiselle Lescaut, vilket jag betraktade såsom en stor förmån, då jag fick sällskapa med en så förtjusande ung dam. Manon understödde fintligt min komedi. Vi satte oss till bords, i det vi bibehöllo en stel och allvarsam hållning, så länge betjänterna voro inne och passade upp. Då vi omsider blevo av med dem, tillbringade vi en av de skönaste kvällarna i vårt liv. Jag gav i<noinclude> <references/></noinclude> 3bb9b0m4usaridf14qz0nnubg7xjmyx 502465 502456 2022-07-24T16:39:40Z Thuresson 20 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|187}}</noinclude>tre knektar tillbringade natten med spel och dryckjom. Jag stannade kvar hos dem ända tills jag fick se G. M. komma, då jag drog mig tillbaka ett stycke nedåt gatan till ett mörkt ställe för att där bevittna det besynnerliga uppträdet. Livdrabanten anhöll honom med pistolen i hand och förklarade hövligt, att han varken stod efter hans liv eller hans pengar, men om han gjorde det minsta motstånd eller uppgåve det svagaste rop, skulle de icke akta för rov att skjuta ned honom. G. M., som utan tvivel fruktade att få kulan i sig, gjorde intet motstånd. Jag såg honom föras bort som ett lamm. Därefter återvände jag oförtövat till Manon och för att undanröja varje misstanke hos tjänarna sade jag vid mitt inträde, att de icke skulle vänta herr de G. M. till kvällsvarden, oförutsedda angelägenheter hade tillstött, vilka kvarhöllo honom borta, och han hade därför givit mig i uppdrag att framföra hans ursäkter och supera tillsammans med mademoiselle Lescaut, vilket jag betraktade såsom en stor förmån, då jag fick sällskapa med en så förtjusande ung dam. Manon understödde fintligt min komedi. Vi satte oss till bords, i det vi bibehöllo en stel och allvarsam hållning, så länge betjänterna voro inne och passade upp. Då vi omsider blevo av med dem, tillbringade vi en av de skönaste kvällarna i vårt liv. Jag gav i<noinclude> <references/></noinclude> s84x6s295km9yvh9bio6kn7k5fdro5v 104 157412 502457 2022-07-24T16:27:41Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />188</noinclude>hemlighet Marcel order att söka upp en hyrkusk och tillsäga denne att före klockan sex på morgonen hålla utanför porten. Fram emot midnatt låtsade jag lämna Manon och huset, men smög mig tyst in igen med Marcels bistånd och beredde mig att intaga G. M:s bädd, liksom jag förut tagit hans plats vid bordet. Under allt detta arbetade vår onda genius på vårt fördärv. Vi tumlade oss i nöjets yra, medan svärdet hotande hängde över våra huvuden. Men för att alla omständigheter vid vårt fall skola bli begripliga, bör jag klargöra orsaken därtill. G. M. åtföljdes av en betjänt, när han greps av knektarna. Förskräckt över sin herres missöde, flydde denne karl tillbaka samma väg han kommit, och den första åtgärd han vidtog till sin husbondes hjälp var att underrätta gamle G. M. om vad som hänt. Denna nyhet kunde helt naturligt ej undgå att oroa denne. Han hade endast en son och var särdeles livaktig för sin ålder. Han begärde först av betjänten att få veta allt vad hans son företagit sig på eftermiddagen, om han råkat i gräl med någon, om han blandat sig i andras tvister eller om han besökt något misstänkt hus. Betjänten som trodde, att hans unge husbonde befann sig i yttersta fara, ansåg sig därför icke böra dölja något, om han blott kunde skaffa honom hjälp. Han yppade därför allt, vad han visste om sin herres tycke för Manon och det han kostat på henne, på vad sätt han tillbringat<noinclude> <references/></noinclude> 94w81j8rnspqomatjhff3ntncwwfm0u 104 157413 502458 2022-07-24T16:28:49Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|189}}</noinclude>eftermiddagen i hennes bostad till omkring klockan nio, huruledes han sedan gått bort och vad som hänt på återvägen. Detta var tillräckligt för att hos den gamle väcka den misstanken, att hans son fallit offer för någon rivals onda anslag. Ehuru klockan var halv elva på kvällen, tvekade han icke att genast begiva sig till polismästaren och bedja denne utfärda särskilda order till vaktpatrullerna. Efter att ha begärt och erhållit en sådan till eskort, skyndade han till den gata, där hans son blivit tillfångatagen. Han genomsökte alla de platser i staden, där han kunde hoppas att finna honom, men då intet spår kunde upptäckas, lät han slutligen föra sig till älskarinnans bostad, i tanke att sonen till äventyrs återvänt dit. Jag stod just i begrepp att lägga mig, då han anlände. Enär sovrummets dörr var stängd, hörde jag icke hans bultning på porten. Han inträdde i huset, åtföljd av två stadsvakter, och sedan han förgäves frågat efter sin son, föll det honom in att söka få några upplysningar av älskarinnan. Han steg således upp till våningen, alltjämt ledsagad av sina stadsvakter. Vi voro färdiga att lägga oss, då han öppnade dörren och isade vårt blod med sin åsyn. — Store Gud, det är gamle G. M., utbrast jag, vänd till Manon. Jag kastade mig över min värja, men olyckligtvis hade den trasslat in sig i mitt bälte. Stadsvakterna<noinclude> <references/></noinclude> rs4b7s1ixupdj18yidwhxudyr4idyut 104 157414 502459 2022-07-24T16:29:50Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />190</noinclude>sågo min rörelse och skyndade fram för att gripa mig. En man i bara skjortan är hjälplös: jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Ehuru bestört över denna scen, kände G. M. snart igen mig. Ännu lättare hade han att igenkänna Manon. — Är det en synvilla, sade han strängt, eller ser jag inte här chevalier des Grieuz och Manon Lescaut. Jag var så utom mig av blygsel och smärta, att jag icke svarade ett ord. Han tycktes en stund välva åtskilliga tankar i sitt huvud, varpå han, som om dessa på en gång upptänt hans vrede, utropade, vänd till mig: — Ah, olycklige, jag är säker på att du mördat min son! Denna skamliga skymf uppretade mig våldsamt. — Gamle skurk, svarade jag häftigt. — Om jag skulle mörda någon av din familj, så borde jag väl börja med dig. — Håll fast honom säkert, sade han till stadsvakterna. Han måste lämna mig underrättelser om min son. Jag låter hänga honom i morgon, om han inte genast bekänner, vad han har gjort med honom. — Du låter hänga mig, utropade jag. — Det är sådana som du, din usling, som man skickar till galgen. Du bör veta, att jag är av renare och ädlare blod än du. Ja, tillade jag, jag vet, vad som hänt din son, men retar du mig ännu mer, så låter jag<noinclude> <references/></noinclude> ez5aeablpfb0gonf8tzvpnp6wkbl16b 104 157415 502460 2022-07-24T16:31:01Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|191}}</noinclude>strypa honom, innan morgondagen inbrutit, och dig lovar jag samma öde. Det var en oförsiktighet av mig att erkänna, att jag visste, var hans son befann sig, men i utbrottet av min harm kunde jag ej hålla inne därmed. Han tillkallade nu fem eller sex andra stadstjänare, som väntat utanför porten, och befallde dem att försäkra sig om husets tjänstfolk. — Jaså, herr chevalier, återtog han därpå i hånfull ton, ni vet, var min son befinner sig, och ni ämnar låta strypa honom, säger ni? Var lugn för att vi nog skola sköta om den här saken. Jag insåg, vilken blunder jag begått. Han gick fram till Manon, som satt på sängkanten och grät, och yttrade några ironiska komplimanger om det välde hon utövade över far och son samt det förträffliga bruk hon gjorde därav. Detta gamla vidunder av kättja försökte till och med taga sig några friheter med henne. — Akta dig för att röra henne, skrek jag. — Det finns ingenting heligt, som då skulle kunna rädda dig ur mina händer! Han avlägsnade sig, kvarlämnande tre stadsvakter, vilka han beordrade att tillse, det vi skyndsamt klädde på oss. Jag vet icke, vad han i denna stund hade för avsikt med oss. Törhända hade vi försatts i frihet, om vi upplyst honom om, var sonen befann sig. Under det jag klädde på mig, övervägde jag, om icke detta vore den säkraste utvägen. Men om han varit<noinclude> <references/></noinclude> m6624ilkgjo24txwlyv259f58csjzeg 104 157416 502461 2022-07-24T16:32:45Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />192</noinclude>böjd för tillmötesgående, då han lämnade oss, så hade han helt och hållet ändrat sig, när han kom tillbaka. Han hade gått att förhöra Manons tjänsteandar, som stadsvakterna arresterat. Han fick ingenting veta av dem, men när han hörde, att Marcel förut tjänat hos oss, beslöt han att ansätta denne med hotelser för att sålunda få honom att tala. Marcel var en trogen tjänare, men simpel och enfaldig. Hågkomsten av det streck han utfört på spinnhuset, tillika med den förskräckelse G. M. ingav honom, utövade en så stark inverkan på hans klena förstånd, att han inbillade sig vara hotad av galgen eller av stegel och hjul. Han lovade därför att yppa allt, som kommit till hans kännedom, om han blott finge behålla livet. G. M. ansåg sig nu övertygad om att det låg något allvarsammare och brottsligare i våra förehavanden än han dittills trott och tillförsäkrade Marcel icke blott livet utan även en belöning för hans bekännelse. Den olycksfågeln underrättade honom då om en del av vår plan, om vilken vi obesvärat samtalat i hans närvaro, enär han ju var bestämd att taga del däri. Visserligen var han alldeles okunnig om de ändringar i densamma, som vi vidtagit i Paris, men vid avresan från Chaillot hade han blivit upplyst om hur företaget skulle utföras och om den roll han skulle spela därvid. Han förklarade sålunda för G. M., huruledes vi planerat att föra hans son bakom<noinclude> <references/></noinclude> tpv7dy9y812qdwrf7bnx5cxd157d1y2 104 157417 502462 2022-07-24T16:34:16Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|193}}</noinclude>ljuset och att Manon skulle erhålla eller redan erhållit tiotusen livres, vilka enligt vår avsikt G. M:s arvingar aldrig skulle få se skymten av. Efter detta avslöjande gick gubben i vredesmod skyndsamt tillbaka upp i vårt rum. Utan att yttra något gick han förbi oss in i kabinettet, där han utan svårighet fann rätt på penningsumman och smyckena. Därpå återvände han till oss, eldröd i ansiktet och överöste oss med skymfliga tillmälen, i det han visade fram vad han behagade kalla vårt tjuvgods. Pärlhalsbandet och armbandet höll han framför näsan på Manon. — Känner ni igen de här, frågade han med ett hånfullt leende. — Det är inte första gången ni sett dem. Alltid densamma, på min ära! De föllo er i smaken, min sköna, det kan jag rasande väl förstå. De stackars barnen, tillade han. De äro sannerligen så innerligt rara båda två, men de äro en smula tjuvaktiga! Mitt bröst höll på att sprängas av raseri vid denna förolämpande utgjutelse. För att få vara fri ett ögonblick skulle jag ha givit… Rättvisa himmel, vad skulle jag inte ha givit! Slutligen lyckades jag dock behärska mig så mycket, att jag kunde säga med en hovsamhet, som endast var en väl återhållen ursinnighet: — Sluta med detta oförsynta gäckeri, min herre! Vad är det fråga om? Vad ämnar ni göra med oss? — Det är fråga om, herr chevalier, svarade han, att genast marschera iväg till Châtelet. I morgon är<noinclude> <references/> {{ph|M. L. 13}}</noinclude> 60dg0ez70vrd92jhxo0lnjqg30gm1bw 104 157418 502463 2022-07-24T16:35:23Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />194</noinclude>det dager, vi komma då att se klarare i våra angelägenheter, och jag hoppas ni skall vara så nådig att till slut upplysa mig om, var min son finnes. Jag insåg utan vidare eftertanke, vilka ödesdigra följder det skulle ha för oss att bli inspärrade i Châteletfängelset. Jag förutsåg med bävan alla därmed förknippade faror. Oaktat allt mitt stolta trots insåg jag nödvändigheten av att böja mig under mitt olycksöde och giva efter för min värsta fiende för att genom underkastelse söka vinna något. Jag bad honom hövligt att lyssna till mig ett ögonblick. — Jag önskar, att ni ville göra mig rättvisa, min herre, återtog jag. — Jag erkänner, att min ungdom förlett mig till svåra förseelser, och att ni blivit tillräckligt kränkt för att med skäl beklaga er. Men om ni känner kärlekens makt, om ni kan fatta vad en olycklig ung man lider, då man frånrövar honom allt, vad han älskar, skall ni kanske finna det förlåtligt, att jag sökt tillfredsställelsen av en liten hämnd, eller åtminstone anse mig tillräckligt straffad genom den förödmjukelse jag nu utstått. Det behövs varken fängelse eller tvång för att få mig att yppa, var er herr son befinner sig. Han är i säkerhet. Mitt syfte har aldrig varit att skada honom, ej heller att förnärma er. Jag är villig att för er uppge det ställe, där han i lugn och ro tillbringar natten, om ni visar mig den ynnesten att bevilja oss friheten. Långt ifrån att bevekas av min vädjan, vände den gamle tigern mig skrattande ryggen. Han lät en-<noinclude> <references/></noinclude> rl1t0ulcgzv9zmged97bhnf2pns4tia 104 157419 502464 2022-07-24T16:39:25Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|195}}</noinclude>dast undfalla sig några ord, som antydde, att han hade kännedom om vår plan från dess början till slut. Vad hans son beträffade, tillade han brutalt, så skulle denne nog komma till rätta i sinom tid, eftersom jag icke lönnmördat honom. — För dem till lilla Châtelet, sade han till stadsvakterna, och se noga till att inte chevaliern listar sig undan, han är en inpiskad skälm, som redan en gång rymt från Saint-Lazare. Han gick och lämnade mig i ett tillstånd, som ni lätt kunna föreställa er. — O Himmel, utropade jag. — Med undergivenhet skall jag mottaga alla slag, utdelade av din hand… men att en eländig kanalje skall ha makt att behandla mig med ett sådant tyranni, det driver mig till förtvivlans brant! Stadsvakterna uppmanade oss att icke låta dem vänta längre. De hade en täckvagn utanför porten. Jag räckte handen åt Manon för att gå ned med henne. — Kom, min dyra drottning, sade jag, kom och underkasta dig vårt bittra öde. Det skall måhända en dag behaga himlen att göra oss lyckligare. {{linje|5em}} <section end=kap17 /> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> j19bj2lxu5wo424fbd5uf5u9rvxmuwg 104 157420 502466 2022-07-24T16:41:28Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />196</noinclude><section begin=kap18 /> <h2 align="center" style="border-bottom:none;">ADERTONDE KAPITLET.</h2> Vi foro bort i samma vagn. Hon vilade i min famn. Jag hade icke hört henne yttra ett ord alltsedan G. M. först uppenbarade sig, men nu, då hon var ensam med mig, sade hon mig otaliga ömma ord och förebrådde sig att ha vållat min olycka. Jag försäkrade henne, att jag aldrig skulle beklaga mig över mitt öde, så länge hon icke upphörde att älska mig. — Det är inte jag, som är att beklaga, fortfor jag. — Några månaders fängelse förskräcker mig inte, och jag föredrar alltid Châtelet framför Saint-Lazare. Det är för dig, min älskade, som mitt hjärta bävar. Vilket öde för en så förtjusande varelse! O himmel, hur kan du så hårt behandla det fullkomligaste av dina verk? Varför ha vi inte båda kommit till världen med egenskaper, som motsvara vårt elände? Vi ha begåvats med själ, smak och känsla… ack vad båtar det oss?… under det så många gemena människor, värda vårt öde, åtnjuta lyckans alla förmåner! Dessa betraktelser uppfyllde mig med svårmod. Men detta var dock ett intet i jämförelse med dem, som rörde framtiden, ty jag förtärdes av farhågor för Manon. Hon hade redan suttit på spinnhuset, och ehuru hon lyckligt och väl kommit ut därifrån,<noinclude> <references/></noinclude> qw4e6jadbfh46boj24w086wuu2u3gwv 0 157421 502467 2022-07-24T16:42:25Z Thuresson 20 Kap 17 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Manon Lescaut 1944.djvu" from=190 to=199 fromsection="kap17" tosection="kap17" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Manon Lescaut|17]] irxfkn6jfvev3mx4h2mcu6kjz9tqrvp 104 157422 502468 2022-07-24T17:41:31Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|107}}</noinclude>Der befann sig nu Du Rietz i daggryningen, väl nedbäddad och med kuren till hälften uppslagen, öfver sitt hufvud, färdig att bortföras till en aflägsen och obekant förvisningsort. Sedan Hysing gjort sig försäkrad om att allt lyckats efter önskan lade han några kopek i körsvennens hand och ilade bort, otålig att öfvertyga sig hur den verkliga Stael befann sig efter förflyttningen. Sjuk-kusken, som tagit tiden väl i akt, och fann sig utan fara kunna uppskjuta aftågandet några minuter, lemnade slädan för att genast på närmaste krog göra sig qvitt de drickspengar han erhållit för att väl behandla den sjuke. Sålunda öfvergifven midt på gatan, låg Du Rietz och förargade sig i sitt hjerta öfver följderna af Hysings gifmildhet, och de ringa förhoppningar han kunde fästa vid en följeslagare, som så började sin tjenst, då han såg någon skymta vid sidan af slädan, och straxt derpå blef varse en liten fin hand, inom ett rikt pelsverk, nedlägga bredvid honom en bok, samt hörde af en ljuf röst, på vacker inhemsk svenska sägas: — Tag den med er på den långa färden! Hon, som af oss begge så ömt saknas, så djupt begråtes, har dervid dagligen anropat himlen om sitt beskydd öfver er. Låt den i sorgens ögonblick tala tröstens ord till ert hjerta! — Ni finner i den en blomma, som jag afklippt af den myrten jag vårdat för hennes brudkrans. Jag kunde icke veta att ni fördes härifrån utan att säga er ett farväl, utan att lemna er ett minne, som jag vet ni förstår att värdera. Farväl! Du Rietz satte sig upp i slädan och den okända uppgaf ett rop. — Gudomliga uppenbarelse, himmelska syn, eller… Ett ögonblick, ett enda ögonblick, att jag må öfvertyga mig om verkligheten af er tillvaro! ― Och med detta utrop fattade Du Rietz hennes hand. ― Store Gud! Ni är icke Stael von Holstein! — stammade Ebba Horn, som i tanka att det var han, förskaffat sig detta tillfälle att få säga honom ett farväl, — Ni finner att jag bedragit mig och… ― För Guds skuld förråd mig icke! Ni skulle endast dermed blottställa honom… som… som eger ert deltagande. Det är icke för mig jag ber er. Af förvåning och öfverraskning förmådde Ebba icke uttala ett enda ord, utan räckte endast handen mekaniskt efter boken. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> degy8o9pixq2o1cyxa6svotuuz0jrnr 104 157423 502469 2022-07-24T17:46:31Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|108}}</noinclude>— Nej, o, nej! — bad Du Rietz, — Beröfva mig den icke! — Och han bäddade den ner under sin hufvuddyna. — Den skall bli min dyrbaraste tröst. — Omöjligt! Ni måste återge mig den. Det kan icke vara ert allvar att så vilja bemäktiga er hvad blott ett misstag… Ebba hann icke tala ut innan körsvennen stod vid slädan, och helt plötsligt gjorde slut på hela uppträdet, i det han, brummande några ryska krafteder, stoppade ned Du Rietz's hufvud, lika okruserligt som om det varit en hunds, tillslöt derpå kuren öfver slädan och körde af, ungefärligen med samma varlighet som om han forslat ett lass torgvaror eller dylikt. {{linje|5em}} <section end=kap15 /> <section begin=kap16 /> <h2 align="center" style="border-bottom:none;">16 Kapitlet.</h2> Må vi, innan vi gå att vidare förtälja läsaren vår hjeltes öden, för en kort tid lemna honom i de goda bänder, vi sett fatta vård om honom, och i hvilka vi kunna vara förvissade om, att han skall röna all den omsorg vänskapen kan upptänka, för att följa Du Rietz's kolonn till dess bestämmelseort, och der något sysselsätta oss med de öden den hade att gå till möte. Må hvem som vill föreställa sig den några och sjuttio mil långa färden längs Wolgas stränder, som denne hade att göra, tillryggalagd i en sjuksläda och under iaktagandet af en rol, som tvingade till afsägande af den tröst, som under vissa, mera omfattande olyckshändelser har en så egen stärkande kraft på menniskolynnet, nemligen sällskap i nöden — må hvem som vill, säga vi, föreställa sig Du Rietz's resa och han måste erkänna det temligen kinkigt att träffa en synpunkt, ur hvilken den kan betraktas annorlunda än både oangenäm och plågsam, och dock egde Du Rietz mot dessa vedervärdigheter en talisman, som på ett underbart sätt förtog honom känslan deraf. Det var minnet af Ebbas bild, sådan den visat sig för honom i ögonblicket af hans afresa. Oupphörligt stod den förtrollande synen deraf så liflig för hans själ, som i det ögonblick den framträdt för hans blickar; och likväl föreföll den honom så omotiverad, så flygtig, så besynnerlig, all han skulle ansett den för en dröm, eller ett foster af en uppdrifven inbillning, om icke boken och blomman stått honom qvar och vittnat om dess konkreta verklighet. Alla sina tankar och känslor<noinclude> <references/></noinclude> c9n48rpwjq2ik49c8f51uf0g4ahqo5y 0 157424 502470 2022-07-24T17:47:23Z Thuresson 20 Kap 15 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf" from=114 to=116 fromsection="kap15" tosection="kap15" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Georg Bogislaus Stael v. Holstein|15]] 8btxkeylopcpspcfxcpk1gvu4p4nj1w 0 157425 502472 2022-07-24T19:04:27Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=250 to=251 fromsection=S214 tosection=S214 prev="[[All min nöd min Fader känner]]" current="[[Som ett banér]]" next="[[Herre, med kraft genom Anden]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=250 to=251 fromsection=S214 tosection=S214 prev="[[All min nöd min Fader känner]]" current="[[Som ett banér]]" next="[[Herre, med kraft genom Anden]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 35sa7vemszvf3xfu67a6w45d3notdv7 0 157426 502473 2022-07-24T19:05:15Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=251 to=251 fromsection=S215 tosection=S215 prev="[[Som ett banér]]" current="[[Herre, med kraft genom Anden]]" next="[[Som pilgrimer och gäster]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=251 to=251 fromsection=S215 tosection=S215 prev="[[Som ett banér]]" current="[[Herre, med kraft genom Anden]]" next="[[Som pilgrimer och gäster]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] rsccjcua2bns617rngc1chb29mfr77f 0 157427 502474 2022-07-24T19:06:03Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=252 to=253 tosection=S216 prev="[[Herre, med kraft genom Anden]]" current="[[Som pilgrimer och gäster]]" next="[[Kärlek, stor som oceanen]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=252 to=253 tosection=S216 prev="[[Herre, med kraft genom Anden]]" current="[[Som pilgrimer och gäster]]" next="[[Kärlek, stor som oceanen]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 8w1rfi3ec2zczl7q4rt5rucygnsfct6 0 157428 502475 2022-07-24T19:06:41Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=253 to=254 fromsection=S217 tosection=S217 prev="[[Som pilgrimer och gäster]]" current="[[Kärlek, stor som oceanen]]" next="[[Upp min själ, din Gud att lova]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=253 to=254 fromsection=S217 tosection=S217 prev="[[Som pilgrimer och gäster]]" current="[[Kärlek, stor som oceanen]]" next="[[Upp min själ, din Gud att lova]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] s04h19u4y4genbww88ibu6cpct9c1ha 0 157429 502476 2022-07-24T19:07:19Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=254 to=255 fromsection=S218 tosection=S218 prev="[[Kärlek, stor som oceanen]]" current="[[Upp min själ, din Gud att lova]]" next="[[Pris vare Dig, o Jesus Krist]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=254 to=255 fromsection=S218 tosection=S218 prev="[[Kärlek, stor som oceanen]]" current="[[Upp min själ, din Gud att lova]]" next="[[Pris vare Dig, o Jesus Krist]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] i2b77pop721bsaupugejn91zif98y6t 0 157430 502477 2022-07-24T19:08:01Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=255 to=256 fromsection=S219 tosection=S219 prev="[[Upp min själ, din Gud att lova]]" current="[[Pris vare Dig, o Jesus Krist]]" next="[[Jag hörde Jesus säga]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=255 to=256 fromsection=S219 tosection=S219 prev="[[Upp min själ, din Gud att lova]]" current="[[Pris vare Dig, o Jesus Krist]]" next="[[Jag hörde Jesus säga]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] tbffriirghdijpzkhzqt93xi0k06ve5 0 157431 502478 2022-07-24T19:08:52Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=256 to=257 fromsection=S220 tosection=S220 prev="[[Pris vare Dig, o Jesus Krist]]" current="[[Jag hörde Jesus säga]]" next="[[Tack, att Du möter mig, Herre kär]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=256 to=257 fromsection=S220 tosection=S220 prev="[[Pris vare Dig, o Jesus Krist]]" current="[[Jag hörde Jesus säga]]" next="[[Tack, att Du möter mig, Herre kär]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] akoo61goppm6v7xcmxuy15bse2zxrbr 0 157432 502479 2022-07-24T19:09:57Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=257 to=258 fromsection=S221 tosection=S221 prev="[[Jag hörde Jesus säga]]" current="[[Tack, att Du möter mig, Herre kär]]" next="[[Vår Gud, vi Dig tacka]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=257 to=258 fromsection=S221 tosection=S221 prev="[[Jag hörde Jesus säga]]" current="[[Tack, att Du möter mig, Herre kär]]" next="[[Vår Gud, vi Dig tacka]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] hhpdlsk763rzwry0dmpcimgtxtn43qh 502480 502479 2022-07-24T19:10:15Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=257 to=257 fromsection=S221 tosection=S221 prev="[[Jag hörde Jesus säga]]" current="[[Tack, att Du möter mig, Herre kär]]" next="[[Vår Gud, vi Dig tacka]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 1mnj4bc52vnorbaxfjvs46jrijym8ln 0 157433 502481 2022-07-24T19:11:06Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=258 to=259 fromsection=S222 tosection=S222 prev="[[Tack, att Du möter mig, Herre kär]]" current="[[Vår Gud, vi Dig tacka]]" next="[[Bida blott, bida blott]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=258 to=259 fromsection=S222 tosection=S222 prev="[[Tack, att Du möter mig, Herre kär]]" current="[[Vår Gud, vi Dig tacka]]" next="[[Bida blott, bida blott]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] cdl6x124aghr5x5eb6dkxupkrl4xxdk 502482 502481 2022-07-24T19:11:20Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=258 to=259 tosection=S222 prev="[[Tack, att Du möter mig, Herre kär]]" current="[[Vår Gud, vi Dig tacka]]" next="[[Bida blott, bida blott]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 6vdizfvgadymb98klsxwbzsedgj2azh 0 157434 502484 2022-07-24T19:13:47Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=260 to=261 fromsection=S224 tosection=S224 prev="[[Bida blott, bida blott]]" current="[[För Israel Du fordom]]" next="[[Helige Fader! Tacksamt vi]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=260 to=261 fromsection=S224 tosection=S224 prev="[[Bida blott, bida blott]]" current="[[För Israel Du fordom]]" next="[[Helige Fader! Tacksamt vi]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] qs6enysg3jng3o6w3nt9sqcjm4kpgzi 0 157435 502485 2022-07-24T19:14:27Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=261 to=262 fromsection=S225 tosection=S225 prev="[[För Israel Du fordom]]" current="[[Helige Fader! Tacksamt vi]]" next="[[Den vilsegångne hemma är]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=261 to=262 fromsection=S225 tosection=S225 prev="[[För Israel Du fordom]]" current="[[Helige Fader! Tacksamt vi]]" next="[[Den vilsegångne hemma är]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] ga7yj2xbzxgdfmzvwap6pbm3iab9k15 0 157436 502486 2022-07-24T19:17:41Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=262 to=263 fromsection=S226 tosection=S226 prev="[[Helige Fader! Tacksamt vi]]" current="[[Den vilsegångne hemma är]]" next="[[Dyra namn, det namnet Jesus]]!" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=262 to=263 fromsection=S226 tosection=S226 prev="[[Helige Fader! Tacksamt vi]]" current="[[Den vilsegångne hemma är]]" next="[[Dyra namn, det namnet Jesus]]!" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] o3ax2rwwgaiqa3mspxff62sfufhose2 0 157437 502487 2022-07-24T19:18:31Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=263 to=264 fromsection=S227 tosection=S227 prev="[[Den vilsegångne hemma är]]" current="[[Dyra namn, det namnet Jesus]]!" next="[[Ett lydigt barnasinne]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=263 to=264 fromsection=S227 tosection=S227 prev="[[Den vilsegångne hemma är]]" current="[[Dyra namn, det namnet Jesus]]!" next="[[Ett lydigt barnasinne]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] jv2wws8timfw4n1k9qiqq9jq0n3mrk5 0 157438 502488 2022-07-24T19:19:25Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=264 to=266 fromsection=S228 tosection=S228 prev="[[Dyra namn, det namnet Jesus]]!" current="[[Ett lydigt barnasinne]]" next="[[Vad har Du, Jesus, gjort för mig]]?" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=264 to=266 fromsection=S228 tosection=S228 prev="[[Dyra namn, det namnet Jesus]]!" current="[[Ett lydigt barnasinne]]" next="[[Vad har Du, Jesus, gjort för mig]]?" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 4ewounj6s72axsnbsbs4z2u1qbpij2w 0 157439 502489 2022-07-24T19:22:26Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=266 to=267 fromsection=S229 tosection=S229 prev="[[Ett lydigt barnasinne]]" current="[[Vad har Du, Jesus, gjort för mig]]?" next="[[Vad skall det bli hos Gud]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=266 to=267 fromsection=S229 tosection=S229 prev="[[Ett lydigt barnasinne]]" current="[[Vad har Du, Jesus, gjort för mig]]?" next="[[Vad skall det bli hos Gud]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 4z51evpvz3i9xfggypgc30l3lil2fi9 0 157440 502490 2022-07-24T19:24:11Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=267 to=268 fromsection=S230 tosection=S230 prev="[[Vad har Du, Jesus, gjort för mig]]?" current="[[Vad skall det bli hos Gud]]" next="[[O, djup av barmhärtighet]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=267 to=268 fromsection=S230 tosection=S230 prev="[[Vad har Du, Jesus, gjort för mig]]?" current="[[Vad skall det bli hos Gud]]" next="[[O, djup av barmhärtighet]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] q7ei5lmr9kc0klg02qxlbk9btrphqur 0 157441 502491 2022-07-24T19:25:03Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=268 to=270 fromsection=S231 tosection=S231 prev="[[Vad skall det bli hos Gud]]" current="[[O, djup av barmhärtighet]]" next="[[Trösta, min själ, uppå Herren]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=268 to=270 fromsection=S231 tosection=S231 prev="[[Vad skall det bli hos Gud]]" current="[[O, djup av barmhärtighet]]" next="[[Trösta, min själ, uppå Herren]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] trc0v5l2yl0dwb55sox848vjscqpqxp 0 157442 502492 2022-07-24T19:25:41Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=270 to=271 fromsection=S232 tosection=S232 prev="[[O, djup av barmhärtighet]]" current="[[Trösta, min själ, uppå Herren]]" next="[[Herre kär, var mig när]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=270 to=271 fromsection=S232 tosection=S232 prev="[[O, djup av barmhärtighet]]" current="[[Trösta, min själ, uppå Herren]]" next="[[Herre kär, var mig när]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] tj5be0jkgn9evo6ihw8xhll6xk3h7j1 0 157443 502493 2022-07-24T19:26:20Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=271 to=272 fromsection=S233 tosection=S233 prev="[[Trösta, min själ, uppå Herren]]" current="[[Herre kär, var mig när]]" next="[[Om svår och törnig blir vår stig]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=271 to=272 fromsection=S233 tosection=S233 prev="[[Trösta, min själ, uppå Herren]]" current="[[Herre kär, var mig när]]" next="[[Om svår och törnig blir vår stig]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 8zfngfcx78yimknboxw4l19j1bknyot 502494 502493 2022-07-24T19:26:37Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=271 to=271 fromsection=S233 tosection=S233 prev="[[Trösta, min själ, uppå Herren]]" current="[[Herre kär, var mig när]]" next="[[Om svår och törnig blir vår stig]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] q3ni4z7izdjw8cz8fsdpxbgs9e5paya 0 157444 502495 2022-07-24T19:27:15Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=271 to=272 fromsection=S234 tosection=S234 prev="[[Herre kär, var mig när]]" current="[[Om svår och törnig blir vår stig]]" next="[[När Herren är min herde]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=271 to=272 fromsection=S234 tosection=S234 prev="[[Herre kär, var mig när]]" current="[[Om svår och törnig blir vår stig]]" next="[[När Herren är min herde]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] s08zt0wcfxl2mxcn2p4553ds2keipun 0 157445 502496 2022-07-24T19:28:11Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=272 to=273 fromsection=S235 tosection=S235 prev="[[Om svår och törnig blir vår stig]]" current="[[När Herren är min herde]]" next="[[Gud älskar utan like]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=272 to=273 fromsection=S235 tosection=S235 prev="[[Om svår och törnig blir vår stig]]" current="[[När Herren är min herde]]" next="[[Gud älskar utan like]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] tnj7g5sg989pw701zoxvfxgt3rf39da 0 157446 502499 2022-07-24T20:13:49Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=275 to=276 fromsection=S237 tosection=S237 prev="[[Gud älskar utan like]]" current="[[Gud i kärlek Sonen skänkt]]" next="[[Just som jag är ― ej med ett strå]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=275 to=276 fromsection=S237 tosection=S237 prev="[[Gud älskar utan like]]" current="[[Gud i kärlek Sonen skänkt]]" next="[[Just som jag är ― ej med ett strå]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 6b13ih5n9mqjdcwdrb4g3fgtprjbqes 0 157447 502500 2022-07-24T20:14:28Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=276 to=277 fromsection=S238 tosection=S238 prev="[[Gud i kärlek Sonen skänkt]]" current="[[Just som jag är ― ej med ett strå]]" next="[[Nu nådens dag är inne]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=276 to=277 fromsection=S238 tosection=S238 prev="[[Gud i kärlek Sonen skänkt]]" current="[[Just som jag är ― ej med ett strå]]" next="[[Nu nådens dag är inne]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] m8i58oce60v11ukxturzlgzfz2xvq0b 0 157448 502501 2022-07-24T20:15:08Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=277 to=278 fromsection=S239 tosection=S239 prev="[[Just som jag är ― ej med ett strå]]" current="[[Nu nådens dag är inne]]" next="[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=277 to=278 fromsection=S239 tosection=S239 prev="[[Just som jag är ― ej med ett strå]]" current="[[Nu nådens dag är inne]]" next="[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] mxa00ozaog542e1ba6xp8eilvrgaxag 0 157449 502502 2022-07-24T20:15:44Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=278 to=279 fromsection=S240 tosection=S240 prev="[[Nu nådens dag är inne]]" current="[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]]" next="[[Sannerligen, säger Jesus]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=278 to=279 fromsection=S240 tosection=S240 prev="[[Nu nådens dag är inne]]" current="[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]]" next="[[Sannerligen, säger Jesus]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 2efxbud1grjhkzzeshnu1wobi637xv9 0 157450 502503 2022-07-24T20:16:34Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=279 to=280 fromsection=S241 tosection=S241 prev="[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]]" current="[[Sannerligen, säger Jesus]]" next="[[Det finns ett hjärta, som för dig ömmar]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=279 to=280 fromsection=S241 tosection=S241 prev="[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]]" current="[[Sannerligen, säger Jesus]]" next="[[Det finns ett hjärta, som för dig ömmar]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] hxq64ggqh32dic6seydoah4bbileg54 0 157451 502504 2022-07-24T20:17:22Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=280 to=281 fromsection=S242 tosection=S242 prev="[[Sannerligen, säger Jesus]]" current="[[Det finns ett hjärta, som för dig ömmar]]" next="[[Än finns det rum]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=280 to=281 fromsection=S242 tosection=S242 prev="[[Sannerligen, säger Jesus]]" current="[[Det finns ett hjärta, som för dig ömmar]]" next="[[Än finns det rum]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] me0ngbugxysjdalmtklw794b7bw5857 0 157452 502506 2022-07-24T20:19:46Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=282 to=283 fromsection=S244 tosection=S244 prev="[[Än finns det rum]]" current="[[Nu är behaglig tid]]" next="[[Jesu blod för oss har banat]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=282 to=283 fromsection=S244 tosection=S244 prev="[[Än finns det rum]]" current="[[Nu är behaglig tid]]" next="[[Jesu blod för oss har banat]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] t49p9yqcyseiy05lyv97mnzqsqosr6v 0 157453 502507 2022-07-24T20:20:50Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=283 to=284 fromsection=S245 tosection=S245 prev="[[Nu är behaglig tid]]" current="[[Jesu blod för oss har banat]]" next="[[Du vilsegångna, bliv ej längre borta]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=283 to=284 fromsection=S245 tosection=S245 prev="[[Nu är behaglig tid]]" current="[[Jesu blod för oss har banat]]" next="[[Du vilsegångna, bliv ej längre borta]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 4bx5neo3dxrrxeua104d00imlq4v3m9 0 157454 502508 2022-07-24T20:21:34Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=284 to=285 fromsection=S246 prev="[[Jesu blod för oss har banat]]" current="[[Du vilsegångna, bliv ej längre borta]]" next="[[Det finns blott en väg]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=284 to=285 fromsection=S246 prev="[[Jesu blod för oss har banat]]" current="[[Du vilsegångna, bliv ej längre borta]]" next="[[Det finns blott en väg]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] qhj9bu4wc10jo4eu2a3k4n10h03i98k 104 157455 502509 2022-07-24T20:22:06Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|109}}</noinclude>fästade hon nu vid dessa och målade inom den täppta kuren af sin sjuksläda, taflor så sköna, så underbara, så innehållsrika för hela hans framtid, att timmarne dervid flydde som minuter, och hela den besvärliga resan förbyttes i en skön dröm, om hvars längd man vid uppvaknandet icke har något minne. På boken, som var en psalmbok, inbunden i dyrbart franskt band, med rika förgyllningar och knäppen af guld, stodo initialerna I. C. H. och öfver dem en friherrlig krona. Ehuru otillfredställande och föga upplysande denna upptäckt i det hela kunde vara, hade den dock en oändlig retelse för Du Rietz's inbillningskraft, och lemnade honom intet tvifvel, att ju den okända, sköna herrskarinnan öfver hans alla tankar, tillhörde den börd, hvarom hela hennes väsende bar vittne. Så, mera lefvande i inbillningens fria drömmar, än i verklighetens hårda tvång, upphann Du Rietz och hans afdelning målet för deras färd. Detta var Sviatski, en liten på den tiden ― och vi erkänna vår okunnighet om, huruvida den, sedan dess, i ett eller annat hänseende, gjort några stora framsteg — obetydlig stad, med ett svagt fäste och dertill afpassad besättning, i guvernementet Kasan — det från fordom sagorika Kittellandet, såsom namnet egentligen betyder, till utmärkande af lanets rådande naturformation — och endast tjugo verst aflägsen från staden af samma namn. Här fann Du Rietz fortsättandet af sin sjukrol besvärligt; men med detsamma han återtog bruket af sin goda hälsa och började visa sig bland sina kamrater, som till stor del förut känt honom, borde han äfven göra sig betänkt på, att för de ryska auktoriteterna hålla sin förvexling hemlig, såsom ännu varande i ovisshet, om hvilka följder en upptäckt skulle kunna ådraga både honom och den, hvars person han föreställde. I denna afsigt förtrodde han sig åt öfverstelöjtnant Rühl — korpral vid kung Carls bekanta drabanter — hvilken rådde honom till behållandet al det lånade namnet och lofvade använda sitt inflytande bland kamraterna till hemlighållandet af hans egna. Öfverstelöjtnant Rühl var en af dessa män, hvars ''ja'' eller ''nej'' man plägade taga för goda såsom ett dokument, bestyrkt med underskrift och signet. Du Rietz fick också snart erfara, ej allenast att hans hemlighet obrottsligen vårdades af hans kamrater, utan äfven att hans bekännelse tillförskaffat honom en annan vinst, som i hans ögon var af nästan lika högt värde, nemligen Rühls personliga vänskap. Ehuru temligen skiljda i år, enär Du Rietz tillhörde Staels ålder, hade dock hans handlingssätt tillvunnit honom den förres aktning och fästat denne<noinclude> <references/></noinclude> 6n3u298md0yt7owt6so15iihtzw6p5p 0 157456 502510 2022-07-24T20:22:26Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=286 to=287 tosection=S247 prev="[[Du vilsegångna, bliv ej längre borta]]" current="[[Det finns blott en väg]]" next="[[Hur mäktig och hur tålig]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=286 to=287 tosection=S247 prev="[[Du vilsegångna, bliv ej längre borta]]" current="[[Det finns blott en väg]]" next="[[Hur mäktig och hur tålig]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] gopob2ajmj4dcsebam6e292va7s1g3t 0 157457 502511 2022-07-24T20:24:12Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=287 to=288 fromsection=S248 tosection=S248 prev="[[Det finns blott en väg]]" current="[[Hur mäktig och hur tålig]]" next="[[”Gud är kärlek”]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=287 to=288 fromsection=S248 tosection=S248 prev="[[Det finns blott en väg]]" current="[[Hur mäktig och hur tålig]]" next="[[”Gud är kärlek”]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] cecr38vi1y1va86933fcf4c254nkuw6 104 157458 502512 2022-07-24T20:26:19Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|110}}</noinclude>med ett band, som stärktes ju mer, ju längre de hunno i bekantskapen af hvarandras karakter. Under sådana förhållanden intog Du Rietz här sin sjelfvalda plats bland sina svenska bröder. {{linje|5em}} Snart började enformigheten och overksamheten af det lif våra svenska krigare här måste föra, att blifva dem tung och odräglig. Nästan hvarje dag som förgick uppkallade från de flydda åren minnen af segrar och äfventyr, hvarvid jemförelserna med det närvarande gjorde detta ännu svårare att uthärda. För att fördrifva de långa aftnarne brukade officerarne — som här i det hela fingo åtnjuta mycken frihet och gå obevakade hvar helst de behagade inom stadens område, blott de icke utan sin vakt begåfvo sig derutom — att samla sig i större eller mindre kotterier, för att förtälja sina upplefvade äfventyr och glädja sig åt minnena af sina förra mandater. En afton började Rühl, hvilken såsom drabant, på nära håll omgifvit konungens person och följaktligen varit vittne till många af hans bedrifter, att berätta en mängd af de nästan sagolika bragder, han i slaget vid Holofzin, der han kämpat vid hans sida, sett honom ådagalägga. Han berättade hur han, då han såg hären stanna tvekande framför ett moras, gifvit sig deri, och vadat genom vattnet, som steg honom under armarne; huru han midt under hetaste striden gifvit den sårade Gyllenstjerna sin egen häst och sedan kämpat till fots, der elden var starkast; hur han slog en kossack till jorden, i det ögonblick han spände sin pistol emot honom, vred honom vapnet ur handen och afsköt det öfver hans hufvud, i det han sade: — Du är icke värd att dö för en konungs hand, m. m. Han talade med värma och hänförelse, han talade så, att hans ord verkade som tändbara gnistor i alla sinnen. Alla händer knöto sig, alla blickar brunno och hvarje bröst höjde sig. Det gick en oro genom ringen af de fångna krigarne; det var, som den susning, hvilken låter höra sig i luften före orkanens utbrott. Då Rühl blef varse denna stämning, då han märkte, hvilken den låga var, som hvälfde sina flammor i kratern af hans åhörares hjertan, reste han sig upp från sin plats, ställde sig midt på golfvet och rätade upp sig, så att hans hufvud stod högre än alla andras. — Då vi hafva sagt, att han tillhörde kung Carls drabanter, ha vi med samma trott oss gifva läsaren ett begrepp om hans yttre gestalt; ty, som vi veta, valde kungen dessa bland de<noinclude> <references/></noinclude> 73t99zegdckqkfew8r7vcnmlcos3g9m 104 157459 502513 2022-07-24T20:28:45Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||( 442 )|}}</noinclude>da, at inrättningar af så märkbar nytta blifvit indragne! Hvarföre komma de icke åter i gång? Det kunde ske genom entreprenader. Man borde hafva lätta, snygga fartyg, beqvämligen inrättade, som på viss dag och tima, en eller flere gånger i veckan, til hvar sin destinerade ort afgingo: til Upsala, Arboga <ref>Norra och Södra vägarna ifrån Stockholm, stöta tilhopa vid Arboga. Den ena går norr om Mälaren, den andra genom Södermanland.</ref>, Västerås <ref>Stora stråkvägar ifrån Upland, framlöpa här til bergslagen och flere orter.</ref>, Köping, och andre vid Mälaren belägne orter. På flere ställen i riket, kunde och borde sådana Postjagter inrättas. Väl bygde och med commoditeter försedde, skulle Resande mer och mer låckas, at betjäna sig af dem, om ordning och skyndsamhet tillika observerades. Men skola sjöforor komma i gång, bör frakten vara lindrig, umgälderne måttelige, för all ting icke så betungande som de nu äro, både i detta och flere hänseenden. Det bör ej förmodas, at vexationer och plundrings principer kunna i vårt land blifva rådande.<noinclude> {{huvud|||De}} <references/></noinclude> asiqn031jn1sc1inshrmmm5ejs3tsti 104 157460 502514 2022-07-24T20:32:15Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|111}}</noinclude>mest högvexta, ståtliga och martialiskt sköna bland sina tappra kämpar. — Allvarlig, hög och inponerande kastade han en blick omring sig i samlingen, och började derpå med djup, stadig stämma. Mina bröder, det svallar mäktiga känslor genom ert bröst; de heta kung Carl, frihet och fädernesland. Gud sjelf har skrifvit dem som stjernorna på fästet, klara och oföränderligt desamma i hvarje svenskt hjerta. Vi stå djupt inmörknade i olyckans natt, men de skola lysa oss liksom de himmelska ljusen vandraren genom öknens faror. Välan! Vi vilja icke stanna här i en neslig fångenskap! — — Säg bröder! Det vilja vi ju icke? {{Rättelse|—&nbsp;|}}Det första steget ur träldomen heter ''mod'', det andra ''ståndaktighet'' och ''trofasthet''. Dessa kunna föra oss långt, långt! — — — — Kännen J eder färdiga att taga ut dem? Alla de närvarande sågo frågande på hvarandra, de visste att Rühls ord aldrig brukade vara munväder, och slutade således till att dessa måste ega en afsigt, den de ännu icke kände. Rühl såg deras förundran och återtog: — Frågen ej med edra blickar hvarandra om det svar J bören gifva. Hvar och en af eder är en svensk man. Låte han sitt eget hjerta tala! Ären J färdiga till ''mod'', ''ståndaktighet'' och ''trofasthet''. — Ja! — ropade såsom med en mun alla och uppräckte sina händer{{Rättelse|?|!}} — Välan, kamrater! — fortfor nu talaren. — Jag vill då upptäcka för er en plan, hvilken sedan någon tid lifligt sysselsatt mig. Vi kunna göra oss lediga från denna förhatliga fångenskap. Vi kunna afskuudda detta ok, som lägger träldomens märke på våra fria skuldror. Det beror på oss sjelfva; vi äro här etthundradefemtio svenskar. Hvad förmå ej de med ''mod'', ''ståndaktighet'' och ''trofasthet?'' Bröder, när ha de svenske tviflat på sina krafter? Vi äro här lamt bevakade; hvad skulle hindra oss att gripa kommendanten, binda honom och öfvermanna besättningen, bemäktiga oss krigskassan, vapen och ammunition, och så, i slutna leder, beväpnade till anfall som till försvar, tåga mot polska gränsen och der sluta oss till general Marschalks armé?<ref>Rymningsförsöket af nämnde anstiftare, efter anförda plan och med enahanda tilgång är historiskt. För detaljernas sanning gå vi icke i god.</ref> Öfverraskade af detta lika oväntade som djerfva förslag, stode de närvarande några ögonblick stumma, betraktande hvaran-<noinclude> <references/></noinclude> evefkfplylojcr97qc3ukxrjj3fgz9y 104 157461 502515 2022-07-24T20:37:01Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|112}}</noinclude>dra, liksom för att lyssna till hvem som först skulle taga ordet. Då afbröt Rühl: — J tveken, J ogillen alltså mitt förslag? Rätt kamrater, att J i tider gifven mig det tillkänna! Bättre att vägra i första stunden än svika i den sista. Låtom oss då hädanefter återfinna hvarandra på den punkt dit olyckan nedtryckt oss, undergifna och tålmodiga! Låtom oss fortfarande roa oss med att, likt gamla koketter, som i ålderdomen stoltsera på de eröfringar deras skönhet i ungdomen vunnit, öfva vårt manliga skryt på upprepandet af våra gamla minnen. — Nej, vi vilja följa dig. — Följa mig? sade Rühl. Detta begär jag ej. Jag har blott för eder visat vägen till frihet; det tillhör er att uppgifva en bättre om J veten någon, och att slutligen och i alla händelser efter ert egna fria val afgöra, om J viljen hafva någon i spetsen för eder, och i det fallet, utse den, för hvilken J hysen det högsta förtroendet. — Öfverstlöjtnant Rühl! — Drabantkorperalen Rühl! Må han bestämma. Honom vilja vi höra och följa. — Godt, kamrater! — sade Rübl — Jag har icke missräknat mig på edra svenska hjertan, då J väljen ett tappert och modigt sätt att bryta edra händer ur en neslig boja för att åter räcka dem till ett dyrbart fäderneslands tjenst! Det är icke jag, det är icke J, kamrater, som äro bundna genom denna vår fångenskap; det är fäderneslandets krafter, hvilka ligga i dess söners händer. Och — fortfor han och sträckte ut sin hand, till hvilken alla de andra liksom mekaniskt fogade sina — hvilken massa af kraft ligger i denna knut af trofasta händer! Verke den, verke den för vår konung och vårt fosterland! — Lefve vår konung och fosterlandet! — ropade det genom den lilla skaran. — För att vinna målet af dess fördelar, hvilka endast kunna berättiga oss till hopp om framgång, efter den eviga Försynens råd, böra vi gifva våra planer den största utsträckning som är förenlig med möjligheten af deras utförande. I Kasan ligga, såsom vi känna, de regementen, hvilka Schlippenback, Hjelm och Schreiterfelt uppsatte af värfvade tyskar och hvilka efter ackord vid Pultava ingingo i rysk tjenst. Dessa, tillika med alla våra svenska kamrater derstädes, böra vi äfven indraga i vårt företag, och så komma, återbringande en manstark här i vår armés sprängda luckor. Dessa företagets förstorade dimensioner sporrade endast till ett lifligare intresse derför. Alla biföllo, och oaktadt Rühls för-<noinclude> <references/></noinclude> 6ixopbs9pury2c1cl2zc904evom70cs 104 157462 502516 2022-07-24T20:44:09Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|113}}</noinclude>nyade uppmaningar till ett betänksammare öfvervägande och enhälligare öfverläggningar blef han dock på stället vald till företagets anförare. — Jag tackar eder, kamrater! — sade han — Med ert val läggen J ock ansvaret af utgången på mina skuldror. Jag är svag, och delar med er alla den bristen att latt förbländas af hoppet om framgångar; men låtom oss alla låna hvarandra våra ögon, för att upptäcka stötestenarne på vägen, och lyckans smala stråt som framgår deremellan, och våra hjertan för att stärka förbundet med vänskapens fasthet, blott så kunna vi hoppas att lyckas i våra bemödanden för den gemensamma saken! Och nu låtom oss komma till tals om medlen för dess verkställande. Rühl tystnade här för att ge ordet åt sina kamrater. Men dessa bjödo honom tala och ville icke höra någon annan. Då återtog han: — En klok anförare bespejar terrängen innan han uppställer sina trupper till strid, så måste äfven vi göra. Mig tyckes derföre, att vi böra sända ut kunskapare att undersöka trakterna häromkring så långt sig göra låter, spåra upp vägarne och göra sig underrättade om hvad vi kunna hafva att vänta af motstånd eller understöd af innevånarne på vår väg, m m., samt anförtro någon att under sannolik förevändning söka tillstånd att begifva sig till Kasan för att gå i råd och författning med våra dervarande kamrater. Som företagets kärna bör knyta sig omkring oss, såsom dess upphofsman och ännu de enda delaktige af hemligheten, böra vi utvälja bland oss dem som härutinnan skola bistå oss. Låtom oss alltså företaga valet! För det första uppdraget skedde detta med temlig enighet, emedan kompetensen dertill nödvändigt måste, till väsendtlig del, bero på färdigheten i ryska språket, hvari en kapten Lindston, samt löjtnanterna Gieske och Vass hade ett afgörande företräde framför de flesta andra: men vid det senare förnyade sagan om {{Samma som|på|Q=Q146970|ord=Erisäpplet}} sin gamla sanning. Emellan Du Rietz och en viss adjutant Brink delade sig de flesta rösterna, dock så, att ingen fick något öfvervägande antal, hvarföre man beslöt att öfverlemna afgörandet åt slumpen, och låta det bero af en lottkastning. Denna utföll till den förres fördel. Vid detta utslag kunde Rühl icke dölja sin tillfredsställelse. Hans panna klarnade och han sade, i det han hjertligt skakade Du Rietz' hand: {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{ph|8}}</noinclude> 5spokchoens0qlswz067k5hhhd0bfts 104 157463 502517 2022-07-24T20:48:47Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|114}}</noinclude>— Ert uppdrag kräfver en lika klok som redlig och tillförlitlig man. Ni skall icke låta vårt hopp komma på skam, min kapten. Ni går att åt er kung och ert fosterland återtaga en eröfring, icke af ett stycke jord, utan hvad mer är — af en massa mannakrafter till dess skydd och försvar. — Ni förstår ert värf; den kännedom jag eger om er karakter, öfvertygar mig derom. I den konungs namn, för hvilken vi alla kämpat, och i hvars tjenst vi ännu kanhända skola utgjuta vårt blod, vågar jag upphäfva min röst då jag önskar er lycka och framgång, och inviger er till ert värf genom att öfverlemna er, som ett minne af honom, detta vapen — och han framtog härvid en pistol ur sin bröstficka — hvilket jag en gång hade lyckan slå ur en rysk kosacks hand i samma ögonblick jag såg det rigtadt emot konungens person. Det har sedan aldrig lemnat mig, ej en gång såsom ni ser i sjelfva fångenskapen — der jag, mot mitt hedersord att aldrig ladda det, förvärfvat mig tillstånd att bära det — och jag ber er deri tillika se beviset på min egen aktning för, och tillförsigt till er, såsom vår agent i detta vigtiga värf. Under det Rühl så talade, märkte Du Rietz att ganska olika känslor målade sig på hans kamraters ansigten. De som röstat för honom sågo belåtna ut och önskade honom, i det de skakade hans hand, lycka till hans företag med all den innerlighet och tillfredsställelse, som framgången af deras val naturligtvis måste åstadkomma, under det de andra mer eller mindre tydligt förrådde sitt missnöje. Ingen dolde likväl med mindre höflighet sin förtrytelse än den närmaste medtäflaren, Brink, som utan att ens räcka Du Rietz handen, kallt sade: — Utan att hafva lyckan känna de stora egenskaper, som berättiga till de förhoppningar öfverstlöjtnant Rühl så smickrande uttalat om er, förenar jag mig med dem, som önska att lyckan måtte gynna oss alla, i att snart slippa från vår ledsamma fångenskap. Vid dessa ord uppblossade vredens och den sårade stolthetens låga i Du Rietz's öga, och i det han vände sig till Rühl, sade han: {{Rättelse||―&nbsp;}}För er, herr öfverstlöjtnant, tillhör mig att först och främst nedlägga min tacksamhet för de goda tankar ni täckts yttra om mig, och försäkra er, att jag skulle anse mig halva illa förstått deras värde, om jag skattat dem annorlunda än som en djup och allvarlig väckelse till bemödandet att en dag rättfärdiga dem. Men sedan jag nu uppfyllt denna pligt återstår mig den icke mindre angelägna, att betyga er, mina kamrater, — och<noinclude> <references/></noinclude> lu3h5x14mdkyj1njchwhl2iinhwzric 104 157464 502518 2022-07-24T20:53:31Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|115}}</noinclude>han vände sig till de församlade officerarne, — det jag icke kan betrakta valet till ett så ansvarsfullt värf, som det J viljen ombetro mig, fullgilltigt på det sätt som det här tillgått och att jag räknar det ovärdigt att åt slumpen inrymma en röst der så många mäns fria öfvertygelse eger att tala. — Alltså, mina herrar, insen J, att jag af lika aktning för er, som af billighet för min medtäflare till ert förtroende, hvarken kan eller vill emottaga det, så, som det nu blifvit på mig öfverlåtet; utan får jag anhålla att J ånyo och mera enigt uttalen er för den J hedren med ert val. Emot detta alldeles oväntade inkast upphäfde sig många invändningar, hvilka likväl tillintetgjordes af Du Rietz's fasta beslutsamhet. Ett nytt val måste alltså företagas. Det utföll på samma sätt. Ett sorl af missnöje lät höra sig genom hela kretsen, och Brink darrade af förtrytelse. Man började redan uppgöra förslager till förekommande af samma resultats förnyande, då Du Rietz åter begärde ordet och sade: — Innan J skriden till några nya mått och steg, torde jag få påminna er derom, att en orättvisa denna gång är begången både emot adjutant Brink och mig, enär J tycks hafva glömt, att också vi borde få ha våra röster med i valet. Brink hånlog vid denna anmärkning och sade: — Er uträkningskonst är verkligen beundransvärd, min kapten, om ni häraf kan frambringa några resultater. Men Du Rietz, som fullföljde sitt påstående på grund af den rättvisa, som låg deri, gaf icke vika innan han såg det segra. Ehuru äldre och i graden framför sin medtäflare, lemnade han likväl honom första rösten. — Den föll, såsom man lätt kan föreställa sig, på en tredje, för utgången fullkomligt oskadlig person. Nu afgaf Du Rietz sin, och segren tillhörde — Brink. Den plötsliga rörelse som detta verkade hos Brink och hans parti, skulle hos den uppmärksamme menniskokännaren tolkat den gamla sanningen, att förtjensten alltid blir en nagel i ögat på dem, som dervid ej hafva något att vinna, och att afunden aldrig dör ut, så länge medelmåttan och underlägsenheten hafva sina anspråk på att lyckas bland menniskorna. Häraf förstod Du Rietz emellertid klart hvad han från detta håll kunnat hafva att vänta, om han, utan att söka ändring i valet, låtit det första blifva gällande. Vid åsynen deraf, och beräkningen af de vådor som afunden kunnat ådraga sjelfva företagets framgång, beslöt han att till det yttersta afväpna den,<noinclude> <references/></noinclude> rh1t2ggdv2qw9bdtlo9r52m2ed8d1xg 104 157465 502519 2022-07-24T20:57:08Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|116}}</noinclude>och återlemnade derför det vedermäle, han nyss emottagit på Rühls enskilta vänskap, i det han sade: — Detta dyrbara minne tillhör ej mera mig att förvara; det är till ett annat hjerta det skall tala, ett annat mod det skall lifva. Dess röst är stark, dess kraft mäktig, och skall otvifvelaktigt finna sin del i framgången. Med mörk uppsyn tog Rühl pistolen ur Du Rietz hand och lemnade den till Brink med dessa ord: — Måtte företagets goda genius hafva styrt detta val! Det tillhör er och framtiden att göra rättvisa deråt. Ni är svensk, adjutant Brink, och edra landsmän vänta sig mycket af er. Måtte ni uppfylla det, och en stor tacksamhet skall fästa sig vid ert namn. — Härpå räckte han honom handen och gjorde tecken till uppbrott. {{linje|5em}} <section end=kap16 /> <section begin=kap17 /> <h2 align="center" style="border-bottom:none;">17 Kapitlet.</h2> Emellertid hade samma hand som ombesörjt Ingeborgs hemliga försvinnande äfven styrt så till, att Ebba icke länge fick qvardröja hvarken i Tschammers hus eller i Moskau. Då hon återkom från det afsked hon ämnat Stael, träffades hon af underrättelsen derom, med det tillägg, att hon måste bereda sig på att genast blifva afförd till Kasan, dit hon med en stor del af de i Narva tillfångatagne och hittills i Moskau qvarhållne innevånarne fått sig sin upphållsort för framtiden anvisad. Med dessa mått och steg syftade den hemlige upphofsmannen, i hvilken läsaren redan torde hafva igenkänt general Tschammer, till ett dubbelt mål. Sorgen förlamar själens krafter. Alltså borde förlusten af Ebba — den huldaste systern, den förtrognaste vännen — oron öfver hennes aflägsnande till en obekant, långt bort belägen ort, bekymret öfver hennes öde bland okända menniskor och nya förhållanden, nedstämmande och förkrossande verka på Ingeborg och göra hennes besegrande lättare; dessutom borde systerns öde lära henne erkänna värdet af de omsorger, som räddat henne sjelf derifrån; liksom generalen, genom begagnandet af sitt inflytande, på dertill passande tid, för att utverka den kära systerns återkallande, ju skulle förvärfva sig vidare rätt till Ingeborgs tacksamhet. Lyckligtvis hade han vid dessa planläggningar icke åsidosatt om tankan hvarken på Ebbas värnlöshet och ensamma, öfvergifna ståndpunkt, eller på de behof hennes uppfostran och lefnadsvanorna<noinclude> <references/></noinclude> 4amtkm18n0oje0b9l8zpzum9vimfzvo 0 157466 502520 2022-07-24T20:58:01Z Thuresson 20 Kap 16 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf" from=116 to=124 fromsection="kap16" tosection="kap16" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Georg Bogislaus Stael v. Holstein|16]] 87rq2mavyv255grecqctjxqmd7qo2cx 0 157467 502521 2022-07-24T21:46:23Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=288 to=289 fromsection=S249 tosection=S249 prev="[[Hur mäktig och hur tålig]]" current="[[”Gud är kärlek”]]" next="[[O, kom till Herren Jesus]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=288 to=289 fromsection=S249 tosection=S249 prev="[[Hur mäktig och hur tålig]]" current="[[”Gud är kärlek”]]" next="[[O, kom till Herren Jesus]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 1pejqxifgex6f5083xin8vzv2l25brc 0 157468 502522 2022-07-24T21:50:05Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=289 to=290 fromsection=S250 tosection=S250 prev="[[”Gud är kärlek”]]" current="[[O, kom till Herren Jesus]]" next="[[Som hjort efter vattenbäck trängtar]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=289 to=290 fromsection=S250 tosection=S250 prev="[[”Gud är kärlek”]]" current="[[O, kom till Herren Jesus]]" next="[[Som hjort efter vattenbäck trängtar]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] oh4q5ztonoz94wweyyfujev4w27y41j 0 157469 502523 2022-07-24T21:50:49Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=290 to=291 fromsection=S251 tosection=S251 prev="[[O, kom till Herren Jesus]]" current="[[Som hjort efter vattenbäck trängtar]]" next="[[O, Guds underbara kärlek]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=290 to=291 fromsection=S251 tosection=S251 prev="[[O, kom till Herren Jesus]]" current="[[Som hjort efter vattenbäck trängtar]]" next="[[O, Guds underbara kärlek]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] l2etplhng7wnl71y8h0lzytk80irtt1 0 157470 502524 2022-07-24T21:51:25Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=291 to=292 fromsection=S252 tosection=S252 prev="[[Som hjort efter vattenbäck trängtar]]" current="[[O, Guds underbara kärlek]]" next="[[Är du i nöd]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=291 to=292 fromsection=S252 tosection=S252 prev="[[Som hjort efter vattenbäck trängtar]]" current="[[O, Guds underbara kärlek]]" next="[[Är du i nöd]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 0gejp3vkycdbrv92umwebqugzxdsaws 104 157471 502525 2022-07-24T21:51:31Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||( 443 )|}}</noinclude>De skulle icke allenast förstöra de rörelser vi redan hafva, utan ock afskräcka folket aldeles at tänka på nya; och då vore man sannerligen rätt illa belåten. Det är ett stort företagande, at befordra communicationen emellan landsorterne, at göra transporten lätt, skyndsam, beqvämlig. Om vi viste at draga fördel af Naturens tilbud - - - Men en Regering kan icke göra alt. ”De bäste anstalter i verlden blifva fåfänge, om invånarne sjelfve ej dertil bidraga” <ref>K. {{sc|Gustaf}} den I:s ord på Riksdagen år 1546.</ref>. Det är derföre af en så hufvudsakelig nödvändighet, at sätta alla driffjädrar i gång, som kunna verka uplysning, som kunna uptända bland oss den himmelska låga, hvilken alstrar kärlek til medmänniskjor och fädernesland. Under en mild styrelse bör alt hoppas. {{förkortning|<i>Un Roi sensible promet toutes les vertus.</i>|En känslig kung lovar alla dygder.}} Den enda politik som kan göra oss lyckelige, är den, at älska hvarannan och at bistå hvarannan. Man bör ej tvifla derom. Man bör vara försäkrad,<noinclude> {{huvud|||at}} <references/></noinclude> j5pxnn2q1f941chk2elebjdc4y60x5p 0 157472 502528 2022-07-24T21:55:38Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '== [[Tros-Sånger]], 1916 == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=293 to=294 fromsection=S254 tosection=S254 prev="[[Är du i nöd]]" current="[[Allas ögon skola Herren skåda]]" next="[[Helige Fader, Du som är oss nära]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki == [[Tros-Sånger]], 1916 == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=293 to=294 fromsection=S254 tosection=S254 prev="[[Är du i nöd]]" current="[[Allas ögon skola Herren skåda]]" next="[[Helige Fader, Du som är oss nära]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 3d9gkjc9uywalattujie4cskdbos1gm 502529 502528 2022-07-24T21:55:58Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki == [[Tros-Sånger]], 1916 == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=294 to=295 fromsection=S254 tosection=S254 prev="[[Är du i nöd]]" current="[[Allas ögon skola Herren skåda]]" next="[[Helige Fader, Du som är oss nära]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 7psoba9qatluoam7rtsjt8kuxthbkr3 502530 502529 2022-07-24T21:56:18Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki == [[Tros-Sånger]], 1916 == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=294 to=2956 fromsection=S254 tosection=S254 prev="[[Är du i nöd]]" current="[[Allas ögon skola Herren skåda]]" next="[[Helige Fader, Du som är oss nära]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 47b4z77849i82thbyvqb358aa3td7h1 502531 502530 2022-07-24T21:56:29Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki == [[Tros-Sånger]], 1916 == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=294 to=296 fromsection=S254 tosection=S254 prev="[[Är du i nöd]]" current="[[Allas ögon skola Herren skåda]]" next="[[Helige Fader, Du som är oss nära]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 64ykfvnhd3epwn3k61f2ybzkyhxojqe 0 157473 502533 2022-07-24T21:57:35Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '== [[Tros-Sånger]], 1916 == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=296 to=297 fromsection=S255 tosection=S255 prev="[[Allas ögon skola Herren skåda]]" current="[[Helige Fader, Du som är oss nära]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki == [[Tros-Sånger]], 1916 == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=296 to=297 fromsection=S255 tosection=S255 prev="[[Allas ögon skola Herren skåda]]" current="[[Helige Fader, Du som är oss nära]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] n62ivkuki4d2vlxl7mnqjbpqtbt6cah 502534 502533 2022-07-24T21:57:49Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki == [[Tros-Sånger]], 1916 == <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=296 to=297 fromsection=S255 tosection=S255 prev="[[Allas ögon skola Herren skåda]]" current="[[Helige Fader, Du som är oss nära]]" next="" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 0i96bi255r2s0anmbn0q4vlcj0gv2a4 104 157474 502540 2022-07-24T23:34:36Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||( 444 )|}}</noinclude>at Svenska Nationen har kunnat och kan uträtta stora, de största värf. Men den behöfver at ständigt hafva för ögonen förträffeliga mönster; måste uplysas af grundsatser, måste styrkas af exempel. Kanske fordras längre tid, starkare medel, at upelda detta folkets åtrå; men då det en gång sättes i liflig rörelse, kan desto mera förväntas. Har väl någon annan Nation med lika styrka, i lika belägenhet, på lika kort tid, uträttat så mycket, i snillebragder, vetenskaper, slögder och handtverk? - - Hvarföre då misströsta? Naturen har begåfvat oss med många utvägar til förkofran. Man ropar: at de icke behörigen blifvit nyttjade, at förvärrade seder, mångfaldiga oredor, oändeliga missbruk - - - - <i>Des sujets doivent tout attendre d'un Prince qui les chérit.</i> Det var ett ganska värdigt företagande, at öpna <i>en Båtfart emellan Mälaren, och derofvanföre belägne orter och bergslager, i Västmanland och stora Kopparbergslän.</i> Desse orter som drifva mycken bergverks och annan rörelse, hafva varit lidande genom dryga for{{-}}<noinclude> {{huvud|||löner}} <references/></noinclude> h1me95vv4mzx8tv05rr09f6q21pnrd7 0 157475 502541 2022-07-25T06:59:59Z RalphE 7636 Skapade sidan med '{{Titel|Göthen|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [http://runeberg.org/iduna/10/0325.html Iduna H.10 1824 sid 325 ff]! med musik av Crusell}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|[[File:Göthen Musik af Crusell.jpg|400px|Göthen (Musik by Crusell) 1824]]<br>Göthen (Musik af Crusell)}} {{c|{{sp|<big>Göthen</big>}}.<ref>Detta Skaldestycke, hwartill Musiken nu åt Allmänheten öfwerlemnas, meddelas oförändradt, sådant det redan år 1823 den 15 Mai w...' wikitext text/x-wiki {{Titel|Göthen|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [http://runeberg.org/iduna/10/0325.html Iduna H.10 1824 sid 325 ff]! med musik av Crusell}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|[[File:Göthen Musik af Crusell.jpg|400px|Göthen (Musik by Crusell) 1824]]<br>Göthen (Musik af Crusell)}} {{c|{{sp|<big>Göthen</big>}}.<ref>Detta Skaldestycke, hwartill Musiken nu åt Allmänheten öfwerlemnas, meddelas oförändradt, sådant det redan år 1823 den 15 Mai wariti Dagbladet Stockholms Posten infördt.</ref>}} {{c|(Med Musik).}} <poem> {{större|Ä|200}}n äro Göthens bygder Det gamla sagoland, Der i hwart bröst gro dygder Och swärd fins i hwar hand. På Göthiska ruiner Står nordens sångförbund, Och minnets fackla skiner Kring ättekullars rund. Kom främling! och sitt neder Wid fädrens ärfda ek: Lär enfald uti seder, Lär mod i bardalek. Kring wåra berg och dalar Har hwarje sinne stål, Och Nordens ungdom talar Blott hjeltars tungomål. Den fäders jord, jag brukar, Är kär och nog för mig; Kom! gästfriheten dukar SItt lilla bord för dig. Uppå en bänk wi taga Wår plats, och orda s'en: Wi eldas af en saga Mer än af brasans sken. Den fordne Göthen skydde Ej kamp och wapenbrak, Hasn flög dit swärden gnydde, Och fann der hem och tak. En son utaf naturen Han sällan hemma låg, Men på sin drake buren, Han plöjde hafwwets wåg. Der hjelm och brynja blänkte, Der trifdes han så godt; På flygt han aldrig tänkte, Men uppå seger blott. Han under sig såg jorden, Hasn slogs, och trädde se'n Till hjeltars hem: i norden War wägen dertill gen. De kämpar flögo sammasn, Som falkar, — hwilken strid! Men krig war fädrens gamman, War deras gyllne tid. Wildt ljudde stridens lurar Bland Göthers tappra flock; Då föllo stad och murar, Och fienden föll ock. Walkyrian red i striden, Der slaget hetast brann, Och till Einheria-friden Han inbjöd mången man. Och Walhalls portar sprungo I ljus och sällhet opp, Och wälkomst-skålar klungo, Wid sång i Barders tropp. Der stå de gamla gudar, Som de på jorden stå, Med waspenklädda skrudar Och gyllne hjelmar på. De räcka wänligt handen Åt hwarje kommen gäst Från höga nordanlanden, Och fägna honom bäst. Wäl! jag är redobogen, Att dö för fosterland, Min Gud och Konung trogen, Jag lyfter stridens hand. Att segra eller falla, Det är den kosnt, jag lärt: Jag l'längtar till alhalla, Och Gersodd är mig kärt. De wilda horder tämjas Med klinga, ej ,ed röst, Och Thor och Baldur sämjas I ett och sammas bröst. Hur modigt då jag tågar I kampens öppna led! Der striden djerfwast lågar, Der will jag wara med. </poem> {{ph|{{sp|A. L__d.}}}} {{linje|8em}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] 2t38yujnqld3qom2uv5xjgcu0fttawp 502543 502541 2022-07-25T07:42:20Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Göthen|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [http://runeberg.org/iduna/10/0325.html Iduna H.10 1824 sid 325 ff]! med musik av Crusell}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|[[File:Göthen Musik af Crusell.jpg|400px|Göthen (Musik by Crusell) 1824]]<br>Göthen (Musik af Bernhard Crusell (1775-1838)}} {{c|{{sp|<big>Göthen</big>}}.<ref>Detta Skaldestycke, hwartill Musiken nu åt Allmänheten öfwerlemnas, meddelas oförändradt, sådant det redan år 1823 den 15 Mai wariti Dagbladet Stockholms Posten infördt.</ref>}} {{c|(Med Musik).}} <poem> {{större|Ä|200}}n äro Göthens bygder Det gamla sagoland, Der i hwart bröst gro dygder Och swärd fins i hwar hand. På Göthiska ruiner Står nordens sångförbund, Och minnets fackla skiner Kring ättekullars rund. Kom främling! och sitt neder Wid fädrens ärfda ek: Lär enfald uti seder, Lär mod i bardalek. Kring wåra berg och dalar Har hwarje sinne stål, Och Nordens ungdom talar Blott hjeltars tungomål. Den fäders jord, jag brukar, Är kär och nog för mig; Kom! gästfriheten dukar SItt lilla bord för dig. Uppå en bänk wi taga Wår plats, och orda s'en: Wi eldas af en saga Mer än af brasans sken. Den fordne Göthen skydde Ej kamp och wapenbrak, Hasn flög dit swärden gnydde, Och fann der hem och tak. En son utaf naturen Han sällan hemma låg, Men på sin drake buren, Han plöjde hafwwets wåg. Der hjelm och brynja blänkte, Der trifdes han så godt; På flygt han aldrig tänkte, Men uppå seger blott. Han under sig såg jorden, Hasn slogs, och trädde se'n Till hjeltars hem: i norden War wägen dertill gen. De kämpar flögo sammasn, Som falkar, — hwilken strid! Men krig war fädrens gamman, War deras gyllne tid. Wildt ljudde stridens lurar Bland Göthers tappra flock; Då föllo stad och murar, Och fienden föll ock. Walkyrian red i striden, Der slaget hetast brann, Och till Einheria-friden Han inbjöd mången man. Och Walhalls portar sprungo I ljus och sällhet opp, Och wälkomst-skålar klungo, Wid sång i Barders tropp. Der stå de gamla gudar, Som de på jorden stå, Med waspenklädda skrudar Och gyllne hjelmar på. De räcka wänligt handen Åt hwarje kommen gäst Från höga nordanlanden, Och fägna honom bäst. Wäl! jag är redobogen, Att dö för fosterland, Min Gud och Konung trogen, Jag lyfter stridens hand. Att segra eller falla, Det är den kosnt, jag lärt: Jag l'längtar till alhalla, Och Gersodd är mig kärt. De wilda horder tämjas Med klinga, ej ,ed röst, Och Thor och Baldur sämjas I ett och sammas bröst. Hur modigt då jag tågar I kampens öppna led! Der striden djerfwast lågar, Der will jag wara med. </poem> {{ph|{{sp|A. L__d.}}}} {{linje|8em}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] qwjkx23twcb09w03ovnnlx27jsh3vkd 502544 502543 2022-07-25T07:45:52Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Göthen|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [http://runeberg.org/iduna/10/0325.html Iduna H.10 1824 sid 325 ff] med [http://runeberg.org/iduna/10/0378.html Musik av Crusell]}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|[[File:Göthen Musik af Crusell.jpg|400px|Göthen (Musik by Crusell) 1824]]<br>Göthen (Musik af Bernhard Crusell (1775-1838)}} {{c|{{sp|<big>Göthen</big>}}.<ref>Detta Skaldestycke, hwartill Musiken nu åt Allmänheten öfwerlemnas, meddelas oförändradt, sådant det redan år 1823 den 15 Mai wariti Dagbladet Stockholms Posten infördt.</ref>}} {{c|(Med Musik).}} <poem> {{större|Ä|200}}n äro Göthens bygder Det gamla sagoland, Der i hwart bröst gro dygder Och swärd fins i hwar hand. På Göthiska ruiner Står nordens sångförbund, Och minnets fackla skiner Kring ättekullars rund. Kom främling! och sitt neder Wid fädrens ärfda ek: Lär enfald uti seder, Lär mod i bardalek. Kring wåra berg och dalar Har hwarje sinne stål, Och Nordens ungdom talar Blott hjeltars tungomål. Den fäders jord, jag brukar, Är kär och nog för mig; Kom! gästfriheten dukar SItt lilla bord för dig. Uppå en bänk wi taga Wår plats, och orda s'en: Wi eldas af en saga Mer än af brasans sken. Den fordne Göthen skydde Ej kamp och wapenbrak, Hasn flög dit swärden gnydde, Och fann der hem och tak. En son utaf naturen Han sällan hemma låg, Men på sin drake buren, Han plöjde hafwwets wåg. Der hjelm och brynja blänkte, Der trifdes han så godt; På flygt han aldrig tänkte, Men uppå seger blott. Han under sig såg jorden, Hasn slogs, och trädde se'n Till hjeltars hem: i norden War wägen dertill gen. De kämpar flögo sammasn, Som falkar, — hwilken strid! Men krig war fädrens gamman, War deras gyllne tid. Wildt ljudde stridens lurar Bland Göthers tappra flock; Då föllo stad och murar, Och fienden föll ock. Walkyrian red i striden, Der slaget hetast brann, Och till Einheria-friden Han inbjöd mången man. Och Walhalls portar sprungo I ljus och sällhet opp, Och wälkomst-skålar klungo, Wid sång i Barders tropp. Der stå de gamla gudar, Som de på jorden stå, Med waspenklädda skrudar Och gyllne hjelmar på. De räcka wänligt handen Åt hwarje kommen gäst Från höga nordanlanden, Och fägna honom bäst. Wäl! jag är redobogen, Att dö för fosterland, Min Gud och Konung trogen, Jag lyfter stridens hand. Att segra eller falla, Det är den kosnt, jag lärt: Jag l'längtar till alhalla, Och Gersodd är mig kärt. De wilda horder tämjas Med klinga, ej ,ed röst, Och Thor och Baldur sämjas I ett och sammas bröst. Hur modigt då jag tågar I kampens öppna led! Der striden djerfwast lågar, Der will jag wara med. </poem> {{ph|{{sp|A. L__d.}}}} {{linje|8em}} {{Tomrad}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] fp8u4jc45qiarsx8hazgs9qhgxmhy2p 502545 502544 2022-07-25T07:47:17Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Göthen|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [http://runeberg.org/iduna/10/0325.html Iduna H.10 1824 sid 325 ff] med [http://runeberg.org/iduna/10/0378.html Musik av Crusell]}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|[[File:Göthen Musik af Crusell.jpg|400px|Göthen (Musik by Crusell) 1824]]<br>Göthen (Musik af Bernhard Crusell (1775-1838)}} {{c|{{sp|<big>Göthen</big>}}.<ref>Detta Skaldestycke, hwartill Musiken nu åt Allmänheten öfwerlemnas, meddelas oförändradt, sådant det redan år 1823 den 15 Mai wariti Dagbladet Stockholms Posten infördt.</ref>}} {{c|(Med Musik).}} <poem> {{större|Ä|200}}n äro Göthens bygder Det gamla sagoland, Der i hwart bröst gro dygder Och swärd fins i hwar hand. På Göthiska ruiner Står nordens sångförbund, Och minnets fackla skiner Kring ättekullars rund. Kom främling! och sitt neder Wid fädrens ärfda ek: Lär enfald uti seder, Lär mod i bardalek. Kring wåra berg och dalar Har hwarje sinne stål, Och Nordens ungdom talar Blott hjeltars tungomål. Den fäders jord, jag brukar, Är kär och nog för mig; Kom! gästfriheten dukar SItt lilla bord för dig. Uppå en bänk wi taga Wår plats, och orda s'en: Wi eldas af en saga Mer än af brasans sken. Den fordne Göthen skydde Ej kamp och wapenbrak, Hasn flög dit swärden gnydde, Och fann der hem och tak. En son utaf naturen Han sällan hemma låg, Men på sin drake buren, Han plöjde hafwwets wåg. Der hjelm och brynja blänkte, Der trifdes han så godt; På flygt han aldrig tänkte, Men uppå seger blott. Han under sig såg jorden, Hasn slogs, och trädde se'n Till hjeltars hem: i norden War wägen dertill gen. De kämpar flögo sammasn, Som falkar, — hwilken strid! Men krig war fädrens gamman, War deras gyllne tid. Wildt ljudde stridens lurar Bland Göthers tappra flock; Då föllo stad och murar, Och fienden föll ock. Walkyrian red i striden, Der slaget hetast brann, Och till Einheria-friden Han inbjöd mången man. Och Walhalls portar sprungo I ljus och sällhet opp, Och wälkomst-skålar klungo, Wid sång i Barders tropp. Der stå de gamla gudar, Som de på jorden stå, Med waspenklädda skrudar Och gyllne hjelmar på. De räcka wänligt handen Åt hwarje kommen gäst Från höga nordanlanden, Och fägna honom bäst. Wäl! jag är redobogen, Att dö för fosterland, Min Gud och Konung trogen, Jag lyfter stridens hand. Att segra eller falla, Det är den kosnt, jag lärt: Jag l'längtar till alhalla, Och Gersodd är mig kärt. De wilda horder tämjas Med klinga, ej ,ed röst, Och Thor och Baldur sämjas I ett och sammas bröst. Hur modigt då jag tågar I kampens öppna led! Der striden djerfwast lågar, Der will jag wara med. </poem> {{ph|{{sp|A. L—d.}}}} {{linje|8em}} {{Tomrad}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] qbusxzgskr49z6g3g0w7pya0newuluq 502546 502545 2022-07-25T07:59:43Z RalphE 7636 wikitext text/x-wiki {{Titel|Göthen|Assar Lindeblad|kommentar=Tryckt i [http://runeberg.org/iduna/10/0325.html Iduna H.10 1824 sid 325 ff] med [http://runeberg.org/iduna/10/0378.html Musik av Crusell]}} <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{c|[[File:Göthen Musik af Crusell.jpg|400px|Göthen (Musik by Crusell) 1824]]<br><b>Göthen</b> (Musik af Bernhard Crusell (1775-1838)}} {{c|{{sp|<big>Göthen</big>}}.<ref>Detta Skaldestycke, hwartill Musiken nu åt Allmänheten öfwerlemnas, meddelas oförändradt, sådant det redan år 1823 den 15 Mai wariti Dagbladet Stockholms Posten infördt.</ref>}} {{c|(Med Musik).}} <poem> {{större|Ä|200}}n äro Göthens bygder Det gamla sagoland, Der i hwart bröst gro dygder Och swärd fins i hwar hand. På Göthiska ruiner Står nordens sångförbund, Och minnets fackla skiner Kring ättekullars rund. Kom främling! och sitt neder Wid fädrens ärfda ek: Lär enfald uti seder, Lär mod i bardalek. Kring wåra berg och dalar Har hwarje sinne stål, Och Nordens ungdom talar Blott hjeltars tungomål. Den fäders jord, jag brukar, Är kär och nog för mig; Kom! gästfriheten dukar Sitt lilla bord för dig. Uppå en bänk wi taga Wår plats, och orda se'n: Wi eldas af en saga Mer än af brasans sken. Den fordne Göthen skydde Ej kamp och wapenbrak, Han flög dit swärden gnydde, Och fann der hem och tak. En son utaf naturen Han sällan hemma låg, Men på sin drake buren, Han plöjde hafwets wåg. Der hjelm och brynja blänkte, Der trifdes han så godt; På flygt han aldrig tänkte, Men uppå seger blott. Han under sig såg jorden, Han slogs, och trädde se'n Till hjeltars hem: i norden War wägen dertill gen. De kämpar flögo samman, Som falkar, — hwilken strid! Men krig war fädrens gamman, War deras gyllne tid. Wildt ljudde stridens lurar Bland Göthers tappra flock; Då föllo stad och murar, Och fienden föll ock. Walkyrian red i striden, Der slaget hetast brann, Och till Einheria-friden Han inböd mången man. Och Walhalls portar sprungo I ljus och sällhet opp, Och wälkomst-skålar klungo, Wid sång i Barders tropp. Der stå de gamla gudar, Som de på jorden stå, Med wapenklädda skrudar Och gyllne hjelmar på. De räcka wänligt handen Åt hwarje kommen gäst Från höga nordanlanden, Och fägna honom bäst. Wäl! jag är redobogen, Att dö för fosterland, Min Gud och Konung trogen, Jag lyfter stridens hand. Att segra eller falla, Det är den konst, jag lärt: Jag längtar till Walhalla, Och Geirsodd är mig kärt. De wilda horder tämjas Med klinga, ej med röst, Och Thor och Baldur sämjas I ett och samma bröst. Hur modigt då jag tågar I kampens öppna led! Der striden djerfwast lågar, Der will jag wara med. </poem> {{ph|{{sp|A. L—d.}}}} {{linje|8em}} {{Tomrad}} [[Kategori:Assar Lindeblad]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:1820-talets verk]] j471pfwlcwrrxbytc5wccddpmziu1ys 104 157476 502551 2022-07-25T08:21:15Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|62|<small>OSCAR MONTELIUS.</small>|}}</noinclude>småningom blifvit utjemnad, emedan stället, så långt någon minnes tillbaka, varit åker. Sakerna lågo tillsammans och endast omkring 6 tum djupt i jorden. De uppdagades derigenom, att plogbillen högg fast om en af ringarna. Inga ben märktes, men jorden närmast omkring bronserna, och på ungefär en qvadratmeters yta, består af en lösare sandblandning, bemängd med kullerstenar. Dessutom iakttogs, att en smal ränna af omkring 60 à 75 cm:s bredd och fyld med samma lösare sandjord utgick från fyndstället i rakt östlig riktning, till huru stor längd, hade dock gräfvarne icke undersökt. Fyndet är utförligt beskrifvet och afbildadt i <i>Månadsbladet</i> 1884, sid. 180—189. Till slutet af den yngre bronsåldern hör deremot ett annat, äfven ganska stort fynd, hvilket samma höst påträffades vid plöjning å egorna till Ynglingarum n:o 5 i Häglinge socken, Vestra Göinge härad. Det bestod af: 3 halsringar, lika fig. 229 i <i>Sv. forns.;</i> 3 andra halsringar, tätt spiralrefflade åt ett håll; samt en 32 cm. lång och 8,5 mm. tjock, hårdt rullad spiral af en nästan trind, slät tråd; allt af brons (St. M. 7329). Spiralen bildar ett smalt, jemnbredt rör; hvarfvens antal är 124, ehuru båda ändarna äro afbrutna. Sakerna lågo på omkring 4 tums djup. Äfven detta fynd är afbildadt och beskrifvet i <i>Månadsbladet</i> 1884, sid. 190—191. I Ignaberga socken, Vestra Göinge härad, har man funnit ett svärd med smal tånge, en bit af ett mycket stort hängkärl, som varit likt fig. 248 i <i>Sv. forns.,</i> samt ena hälften af en halsring med oval platta på ändan, allt af brons. Sakerna lågo tillsammans i en åker (Lunds Museum)<ref>Enligt benäget meddelande af docenten Söderberg, hvilken jag äfven har att tacka för uppgifter om de andra tillökningar, som Lunds Museum under de sista åren erhållit.</ref>. Bland de 77 föremål från vår bronsålder som Lunds Museum erhöll med professor Nilssons senare, år 1884 inköpta samling, böra särskildt nämnas: en dolk med gjutet fäste; 2 halsringar lika fig. 233 i <i>Sv. forns.;</i> 2 halsringar med ovala, prydligt ornerade skifvor vid ändarna; en ornerad knif, funnen tillsammans med en liten tång; en annan liten, mycket prydlig knif med korsformigt skaft, som är omveckladt med guldtråd; en ornerad skaftcelt, afbildad fig. 25 å sid. 43 i tredje bandet af <i>Sv. Fornm. för:s tidskrift;</i> samt två nordiska hängkärl och ett större från<noinclude> <references/></noinclude> d99pghzls61kvosakrilt16plpuwbrn 104 157477 502553 2022-07-25T08:46:27Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ Sista ordet i fotnot 1 ej tolkat. proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>DEN FÖRHISTORISKA FORNFORSKNINGEN I SVERIGE 1882—84.</small>|63}}</noinclude>södra Europa infördt bronskärl med öglor för två grepar<ref>Af samma typ som fig. 8 å pl. 37 i Madsens <i>Broncealderen.</i> Snitor.</ref>, hvilka kärl äro funna i en mosse i Hjernarps socken, Bjäre härad, och förut några gånger omtalade. Innan vi lemna Skåne, vill jag nämna, att jag år 1882 i ryttmästaren G. von Essens vackra samling i Lund såg en bit af klingan till ett vid Edenryd i Villands härad funnet bronssvärd, som i och för sig icke var synnerligen märkvärdig, men om hvilken det var antecknadt, att »hittaren har affilat ryggen för att använda filspånen till att läka sår». Vi se häraf, att fornsakerna af brons, liksom de af sten<ref><i>Sveriges forntid,</i> texten, sid. 161.</ref>, äro föremål för vidskepelse och anses ega underbara krafter. På Hallands Väderö har man i ett stenröse hittat en hålcelt af brons, lik fig. 148 i <i>Sv. forns.</i> (St. M. 7492). I södra {{sp|Halland}} undersökte jag år 1881 en större grafhög vid Eldsberga Prestgård nära Halmstad, och det, som dervid anträffades, är omtaladt i den förra berättelsen<ref><i>Sv. Fornm.-för:s tidskr.,</i> 5:te bandet, sid. 21—22.</ref>. Högen var uppkastad öfver en gånggrift, i och vid hvilken fynd från stenåldern gjordes; bredvid gånggriftens takstenar hade man under den äldre bronsåldern stält två ekkistor, hvilka utan tvifvel innehållit obrända lik; I den ena kistan låg ett svärd, i den andra en qvinnoprydnad; sedan hade man vid tre olika tillfällen under den yngre bronsåldern i högen nedlagt lemningarna af brända lik. Sommaren 1883 fick jag tillfälle att fortsätta undersökningen af de vid Eldsberga belägna fornlemningarna. Att jag då begagnade tillfället för att så vidt möjligt återställa gånggriften i dess ursprungliga skick, är redan nämndt (sid. 36). Helt nära den hög, som täckte gånggriften, lågo 4 andra högar. Emedan kyrkoherden Linné, prestgårdens nu varande innehafvare, hvilken på ett särdeles tillmötesgående och oegennyttigt sätt understödde mig vid arbetet, nyligen låtit utsätta trädplantor på en af dessa högar, för att gifva den ett prydligt utseende och skydda den för förstöring, ansåg jag mig böra lemna denna hög orörd; men de tre andra högarna genomgräfde jag fullständigt sistnämnda år. De fynd, som dervid gjordes, förvaras i Statens Historiska Museum under n:o 7387. På bottnen af den ena högen blottades två stenrösen, ett rundt och liggande i högens midt, det andra aflångt och liggande<noinclude> <references/></noinclude> ev9gsceetycmtxpdm5n2u2obsbwtlph