Wikisource:Mötesplatsen

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.10/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.10/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.10.xsd" version="0.10" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikisource</sitename>
    <dbname>svwikisource</dbname>
    <base>https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.39.0-wmf.22</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikisource</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikisourcediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="90" case="first-letter">Tråd</namespace>
      <namespace key="91" case="first-letter">Tråddiskussion</namespace>
      <namespace key="92" case="first-letter">Summering</namespace>
      <namespace key="93" case="first-letter">Summeringsdiskussion</namespace>
      <namespace key="104" case="first-letter">Sida</namespace>
      <namespace key="105" case="first-letter">Siddiskussion</namespace>
      <namespace key="106" case="first-letter">Författare</namespace>
      <namespace key="107" case="first-letter">Författardiskussion</namespace>
      <namespace key="108" case="first-letter">Index</namespace>
      <namespace key="109" case="first-letter">Indexdiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
      <namespace key="2300" case="first-letter">Gadget</namespace>
      <namespace key="2301" case="first-letter">Gadget talk</namespace>
      <namespace key="2302" case="case-sensitive">Gadget definition</namespace>
      <namespace key="2303" case="case-sensitive">Gadget definition talk</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Wikisource:Mötesplatsen</title>
    <ns>4</ns>
    <id>416</id>
    <revision>
      <id>502656</id>
      <parentid>501231</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:37:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Diskussioner */ Arkiverar 2021</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20112" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right;&quot;
|__TOC__
|}__NEWSECTIONLINK__
=Välkommen till Mötesplatsen=
[[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]]
Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. 

[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&amp;action=edit&amp;section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik]

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]].

To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]].

[[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]]

==Gamla diskussioner==
{{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}}

=Diskussioner=

== Small wiki toolkits ==

På meta finns en sida [[m:Small wiki toolkits]] som har en översikt över användbara verktyg (som bottar och Wikidata) och handledningar i hur man kommer igång med dem. Ta en titt på den sidan och få idéer om hur vi kan förbättra oss och varandra. Nu under våren planeras ett antal 👉 '''[[m:Small wiki toolkits/Workshops|Workshops]]''' 👈 i olika ämnen via Google Meet och Etherpad. Datum bestäms i takt med att intresserade '''anmäler sig''' på den sidan. Det första inbokade tillfället är:
*Fredag 25 februari 2022, kl. 17:00 till 18:30 (svensk tid) - Pywikibot, installera och kom igång
--[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 1 februari 2022 kl. 07.21 (CET)

== Ska jag &quot;rätta&quot; det här? ==

I &lt;code&gt;Gamla Stockholm&lt;/code&gt; står det i en fotnot på [[Sida:Gamla_Stockholm_1882.djvu/478|sid. 460]] att det är ett fel på ett årtal i en fotnot på [[Sida:Gamla_Stockholm_1882.djvu/98|sid. 84]], men felet har inte antecknats i [[Sida:Gamla_Stockholm_1882.djvu/657|Rättelserna]]. Ska jag ändra (med [[mall:Korrektion]]) årtalet på sid. 84? Om jag ändrar 84, då blir ju 460 meningslös. Vad tycks? -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 februari 2022 kl. 00.56 (CET)

:Vi brukar lägga in en egen kommentar/not i sådana fall. t ex:
:&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;Sällskapets{{#tag:ref|Lilla Sällskapet bildades 1829&lt;ref group=&quot;ws&quot; &gt;Fel enligt not s 460&lt;/ref&gt;.}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:''&lt;code&gt;#tag:ref&lt;/code&gt; behövs för att kunna lägga en not inuti en not.''
:och sedan läggs t ex:
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;=== Wikisourcenot ===&lt;/nowiki&gt;
:&lt;nowiki&gt;&lt;references group=&quot;ws&quot; /&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;
:under den vanliga referenstaggen i båda namnrymderna.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 4 februari 2022 kl. 08.32 (CET)

== Invitation to join the first Wikisource Triage meeting on 21st March 2022 ==

Hello everyone,

[[User:SWilson (WMF)|Sam Wilson]] and [[User:SGill (WMF)|I]] are excited to share that we will be hosting regular [[:meta:Wikisource Triage meetings|Wikisource Triage meetings]], starting from 21st March 2022. 

These meetings aim to foster the growth of a technical community of Wikisource developers and contributors. The meetings will be primarily focused on identifying, prioritizing and estimating tasks on the All-and-every-Wikisource and ProofreadPage workboards (among others) on Phabricator and eventually reduce the backlog of technical tasks and bugs related to Wikisource by making incremental improvements to Wikisource infrastructure and coordinating these changes with the Wikisource communities.

While these meetings are technology focused, non-technical Wikisource contributors are also invited to join and share any technical challenges that they are facing and we will help them to create phabricator tickets. Newbie developers are also more than welcome!

The first meeting has been scheduled for 21st March 2022 at 10:30 AM UTC / 4:00 PM IST ([https://zonestamp.toolforge.org/1647858641 Check your local time]). If you are interested in joining the meeting, kindly leave a message on '''sgill@wikimedia.org''' and we will add you to the calendar invite. 

Meanwhile, feel free to [[:meta:Wikisource Triage meetings|check out the page on Meta-wiki]] and suggest topics for the agenda.

On behalf of [[User:SWilson (WMF)|Sam Wilson]] and [[User:SGill (WMF)|Satdeep Gill]]

&lt;small&gt;Sent by [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 15 mars 2022 kl. 16.52 (CET)&lt;/small&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGill (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGill_(WMF)/lists/WS_VPs&amp;oldid=22324971 --&gt;

== Helgondagar ==

Jag har validerat en hel del av verket [[Index:Olai_Petri_Svenska_Krönika_(Klemming_1860).pdf|Olai Petri Svenska Krönika]]. Krönikan innehåller ett flertal datumen eller årstider, och de skrivs sällan som månad och dag. Mer vanligt används helgondagar, t. ex., som vi kanske inte är vana vid numera. Jag tycker att det skulle vara bra om läsaren (jag alltså, och kanske du med) kunde översätta helgondagarna till mer vanliga tidsuttryck. Ergo, en lista med dagens (ungefärliga) namn och datum, som vi kan lägga till på, t. ex., indexsidan. Men ... finns det redan något liknande (och bättre; jag har väl lyckats göra åtminstone ett fel och också glömt några/flera) här på Wikisource eller Wikipedia? Jag kan inte hitta något. Vad tycks??

*Sancti Henrici dag ⇒ 19 januari
*Sancti Fabiani dag ⇒ 20 januari
*Sancte Agneta dag ⇒ 21 januari
*Sancti Blasii dag ⇒ 1 februari
*Kyndelsmässodagen (= Kindermesso) (=Jungfru Marie kyrkogångsdag) ⇒ 2 februari
*Sancti Ansgarij ⇒ 3 februari
*Sancte Valentini dag ⇒ 14 februari
*Cathedre Petri dag ⇒ 22 februari
*Sancti Matthie dag ⇒ 24 februari
*Vårfrudagen, Marie bebådelsedag ⇒ 25 mars
*Fastan ⇒ börjar 40 dagar före påsk
*Fastlagen ⇒ sön-mån-tis en vecka före påskdagen
*Påskdagen ⇒ 22 mars - 25 april
*Hvita söndagen ⇒ 1:a söndag efter påskdagen
*Pingstdagen ⇒ 7 veckor/49 dagar efter påskdagen
*Marci Evangeliste dag ⇒ 25 april
*Eriksmessa ⇒ 18 maj
*Sancti Eskilli dag ⇒ 12 juni
*Sancti Johannis / Johannis Baptiste dag ⇒ 24 juni
*Sancti Pedhers och Sancti Pawels dag ⇒ 29 juni
*Sancti Marie Magdalene ⇒ 22 juli
*Sancti Jacobi dag ⇒ 25 juli
*Sancti Olaf (Olafsmesso) ⇒ 29 juli
*Sancti Laurentii ⇒ 10 augusti
*Dyra Vårfrudag ⇒ 15 augusti
*Sancti Bartholomei dag ⇒ 24 augusti
*Egidij tid ⇒ 1 september
*Måremessa ⇒ 8 september
*Helge Korss dag ⇒ 14 september
*Mikelsmässa (Sancti Michaeli dag) ⇒ 29 september
*Birgitte ⇒ 7 oktober
*Calixti ⇒ 14 oktober
*Alla helgona dag ⇒ 1 november
*Martinsmässa / Sancti Martini ⇒ 11 november
*Sancti Clementis dag ⇒ 23 november
*Sancte Katharine dag ⇒ 25 november
*Sancti Andree tid ⇒ 30 november
*Sancte Barbara ⇒ 4 december
*Sancte Lucia ⇒ 13 december	
*Juldagen ⇒ 25 december 

-- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 31 mars 2022 kl. 08.00 (CEST)

:Mitt förslag: {{förkortning|Sancti Henrici dagh|19 januari}} o.s.v. jfr. till exempel sv.wikisource.org/wiki/Sida:Olai_Petri_Svenska_Krönika_(Klemming_1860).pdf/328 [[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 14 april 2022 kl. 02.04 (CEST)

== Poll regarding Third Wikisource Triage meeting ==

Hello fellow Wikisource enthusiasts!
 
We will be organizing the third [[:m:Wikisource Triage meetings|Wikisource Triage meeting]] in the last week of May and we need your help to decide on a time and date that works best for the most number of people. Kindly share your availabilities at the wudele link below by 20th May 2022: 
 
https://wudele.toolforge.org/ctQEP3He1XCNullZ
 
Meanwhile, feel free to check out [[:m:Wikisource Triage meetings|the page on Meta-wiki]] and suggest topics for the agenda.
 
Regards
 
[[:m:User:SWilson (WMF)|Sam Wilson (WMF)]] and [[:m:User:SGill (WMF)|Satdeep Gill (WMF)]]
 
&lt;small&gt;Sent via [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 14 maj 2022 kl. 05.38 (CEST)&lt;/small&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGill (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGill_(WMF)/lists/WS_VPs&amp;oldid=23283908 --&gt;

== Om Mallar ==

Det här har irriterat mig länge nog nu ...

Låt oss säga att vi ser en mall (t.ex. '''Anchor''') som är använd på någon sida. Vad gör den (frågar vi)? Okej, vi ska så klart kolla på sidan som visar alla Mallar, alltså [https://sv.wikisource.org/wiki/Kategori:Mallar '''Kategori:Mallar''']. Men ... det finns inte någon Anchor där! Varför inte? Har någon glömt att infoga den? eller kanske gömt den i en underkategori? Var ska vi leta? Underkategorierna först förstås. Lyckligtvis bara ett dussin. Vi hittar den i 4:e underkategorien. Om det hade varit något annat som vi sökte, så hade vi kanske behövt titta i alla 12. &lt;br&gt;Är det även garanterat att det lyckades?? Vad händer om någon skapar en mall (antagligen?? bara en sida in Mall: namnrymden) och sen glömmer att lägga till någon kategori alls? 

Men ''varför'' skulle vi behöva leta alls? Det skulle ju vara ''SÅ'' mycket enklare om alla mallar som ingår i underkategorier ''automatiskt'' också var med på Kategori:Mallar! Är det möjligt? Jag vet inte. Men ''någon'' här har väl svaret.
--[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 17 maj 2022 kl. 08.04 (CEST)

:Kategoriträdet är tänkt att vara hierarkiskt så det finns ingen automatisk funktion som gör detta. Det skulle i så fall behöva göras manuellt. Men det finns enklare sätt att finna en mall om man vet namnet.
:# I redigeringsläget på sidan där du hittade mallen ({{Mall|Anchor}} finns inte men jag antar att du menar {{Mall|Ankare}}) och tittar under redigeringsrutan finns en rubrik &quot;Mallar som används på den här sidan:&quot; där du hittar länkar till alla mallar på sidan. Om du redigerar ett stycke kan du behöva göra en förhandsvisning först.
:# Samma info finns under Sidinformation-länken som finns i västerspalten på alla sidor.
:# Du kan också skriva in den i sökrutan om mallen finns kommer du direkt dit, annars kan du få förslag på möjliga träffar.
:# Enkelt är också att skapa en tillfällig länk &lt;nowiki&gt;{{Mall|Ankare}}&lt;/nowiki&gt; eller &lt;nowiki&gt;[[Mall:Ankare]]&lt;/nowiki&gt;.
:# Om du vill ha en alfabetisk lista över mallar på Wikisource finns det här: [https://sv.wikisource.org/wiki/Special:Alla_sidor?from=&amp;to=&amp;namespace=10 Special:Alla_sidor] [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 22 maj 2022 kl. 20.19 (CEST)

== Invitation to join the third Wikisource Triage meeting (28th May 2022) ==

Hello fellow Wikisource enthusiasts!


We are the hosting the [[:m:Wikisource Triage meetings|Wikisource Triage meeting]] on '''28th May 2022 at 11 AM UTC / 4:30 PM IST''' ([https://zonestamp.toolforge.org/1653735600 check your local time]) according to the [https://wudele.toolforge.org/ctQEP3He1XCNullZ wudele poll]. We will be welcoming some developers who contributed to Wikisource related tasks during the recently concluded [[:m:Indic Hackathon 2022|Indic Hackathon]].

As always, you don't have to be a developer to participate in these meetings but the focus of these meetings is to improve the Wikisource infrastructure. 

If you are interested in joining the meeting, kindly leave a message on '''sgill@wikimedia.org''' and we will add you to the calendar invite.

Meanwhile, feel free to check out [[:m:Wikisource Triage meetings|the page on Meta-wiki]] and suggest any other topics for the agenda.

Regards

[[:m:User:SWilson (WMF)|Sam Wilson (WMF)]] and [[:m:User:SGill (WMF)|Satdeep Gill (WMF)]]

&lt;small&gt; Sent using [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 23 maj 2022 kl. 05.39 (CEST) &lt;/small&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGill (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGill_(WMF)/lists/WS_VPs&amp;oldid=23314792 --&gt;

== Poll regarding Fourth Wikisource Triage meeting ==

Hello fellow Wikisource enthusiasts!
 
We will be organizing the '''fourth [[:m:Wikisource Triage meetings|Wikisource Triage meeting]]''' in the last week of June and we need your help to decide on a time and date that works best for the most number of people. Kindly '''share your availabilities''' at the wudele link below '''by 20th June 2022''': 
 
https://wudele.toolforge.org/wstriage4
 
Meanwhile, feel free to check out [[:m:Wikisource Triage meetings|the page on Meta-wiki]] and suggest topics for the agenda.
 
Regards

[[:m:User:SWilson (WMF)|Sam Wilson (WMF)]] and [[:m:User:SGill (WMF)|Satdeep Gill (WMF)]]

&lt;small&gt;Sent via [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 14 juni 2022 kl. 15.22 (CEST)&lt;/small&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGill (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGill_(WMF)/lists/WS_VPs&amp;oldid=23314792 --&gt;

== Invitation to join the fourth Wikisource Triage meeting (29th June 2022) ==

Hello fellow Wikisource enthusiasts!
 
We are the hosting the fourth [[:m:Wikisource Triage meetings|Wikisource Triage meeting]] on '''29th June 2022 at 10:00 AM UTC / 3:30 PM IST''' ([https://zonestamp.toolforge.org/1656496824 check your local time]) according to the [https://wudele.toolforge.org/wstriage4 wudele poll]. 
 
There is some exciting news about a few technical projects related to Wikisource that are getting started right now and we will be sharing more information during the meeting. 
 
As always, you don't have to be a developer to participate in these meetings but the focus of these meetings is to improve the Wikisource infrastructure. 
 
If you are interested in joining the meeting, kindly leave a message on '''sgill@wikimedia.org''' and we will add you to the calendar invite.
 
Meanwhile, feel free to check out [[:m:Wikisource Triage meetings|the page on Meta-wiki]] and suggest any other topics for the agenda.
 
Regards
 
[[:m:User:SWilson (WMF)|Sam Wilson (WMF)]] and [[:m:User:SGill (WMF)|Satdeep Gill (WMF)]]
 
&lt;small&gt; Sent using [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 23 juni 2022 kl. 09.39 (CEST)&lt;/small&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGill (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGill_(WMF)/lists/WS_VPs&amp;oldid=23314792 --&gt;

== Icke-komplett skanning ==

Kära Wikisource-användare! Några av er kanske känner igen mig från Wikipedia, men jag har länge tänkt bli aktiv även på Wikisource. Nyligen har jag skannat [[w:Suetonius|Suetonius]] två första kejsarbiografier i en äldre översättning, och lagt upp dessa som en fil på Commons i syfte att transkribera hit. Av tidsbrist hoppade jag tyvärr över det mesta av förordet till Caesar-biografin, och därmed stämmer inte sidnumreringen överens med den i originalet. Biografin över Augustus är dock komplett med förordet, vilket endast var på en sida. Båda biografierna har också publicerats separat, så jag skulle kunna transkribera enbart den andra halvan, men då bör kanske Commons-filen delas i två halvor? Skulle uppskatta tips och råd från er. Hälsningar -[[Användare:KnightofFaerië|KnightofFaerië]] ([[Användardiskussion:KnightofFaerië|diskussion]]) 4 juli 2022 kl. 21.54 (CEST)

:Hej och välkommen till Wikisource [[Användare:KnightofFaerië|KnightofFaerië]]. Det finns lite tips och råd om korrekturläsning på [[Wikisource:Korrekturläsning]] och [[Wikisource:Redigering]].
:Även om det är synd att förordet inte är det inga problem att lägga in verket i sig. Wikisource fungerar så att en  volym eller bok läggs in på index-sidan från denna så transkluderas de ingående verken eller delar av verken till huvudnamnrymden. Hela volymen skall alltså finnas på sidlistan där. Sidnumren måste nästan alltid fixas med parametrar i pagelist-taggen så det är inga problem. 
:Korrekturläsningsfunktionen är egentligen utformat och fungerar bättre med en bild för varje sida i stället för uppslag så om du har möjlighet att ladda upp en ny version med en sida per bild skulle det vara bra men annars fungerar det ändå. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 juli 2022 kl. 23.48 (CEST)

:Så länge bilderna ligger som uppslag måste man i princip koda varje sida för sig i pagestaggen för att det ska bli rätt d.v.s. 2=&quot;12–13&quot; 3=&quot;14–15&quot; o.s.v. Annars räcker det med att koda första sidan i en serie t.ex 2=12 . --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 6 juli 2022 kl. 00.14 (CEST)


:Tre kommentarer:
:• Det fattas ju bara ett fåtal sidor i början. Har du ingen möjlighet alls att skanna dem också? Jag tycker att det skulle vara synd att &lt;u&gt;inte&lt;/u&gt; ta med dem. Varför skanna bara 98% av verket?
:• Håller med Thurs att allting fungerar &lt;u&gt;mycket&lt;/u&gt; bättre med bara EN sida per bild. Jag antar att du inte har Adobe, så att du kunde redigera filen, men kanske går det att hitta något gratis verktyg på webben som kan skära bilderna i mitten? (Jag har inte sökt själv.)
:• Oroa dig inte om sidnumreringen just nu. Om du kan ladda upp verket igen (ny version) med bara en bild per sida så är det lätt att rätta med &lt;pagelist ...&gt; taggen på indexsidan.
:--[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 juli 2022 kl. 08.03 (CEST)


::Tack för kommentarerna, båda två! Just nu är jag ute på landet och kan därför varken få tag på boken (som jag lånade och skannade på plats på ett bibliotek) eller filen, som jag har på en USB jag lämnade hemma. Men om lite mer än en vecka är jag tillbaka i stan, och då kan jag göra det ena eller det andra. Nästa gång jag skannar ett verk ska jag se till att ta med hela boken och skanna sida för sida -[[Användare:KnightofFaerië|KnightofFaerië]] ([[Användardiskussion:KnightofFaerië|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 00.12 (CEST)

:::Okej, jag har hittat en sajt där det går att skära bilderna i mitten. Den heter https://www.sejda.com/pdf-editor och där går det att t.ex. dela &quot;A3 to double A4&quot;. Så det skulle nog fungera i princip. (Jag försökte det med några dussin sidor och det gick bra också.) Men gratis-funktionerna går bara till 100 sidor eller 50Mb, båda två lite mindre än Suetonius-filen. Om du skannade de sidor som fattas så skulle det väl i alla fall vara möjligt med hjälp av (t.ex.) Word att dela originalet i mindre delar och sedan klistra ihop dem igen efteråt. Fast krångligt. Lite för krångligt kanske, eftersom
:::... ett större problem är att om du ska köra OCR (automatiskt i Wikisource eller någon annan programvara, t.ex. gimagereader - som jag använder) så tror jag inte att du får ett bra resultat. En del sidor har tydligen inte blivit skannade helt raka, så raderna lutar eller t.o.m. ser ut som vågor. Jag antar att du hade alltför bråttom när du skannade (det var väl kanske 1:a gången?). 
:::Nu tror jag att det bästa du kan göra är att kasta bort vad du har redan gjort, tyvärr, och börja igen - med alla sidor och bara en boksida per bild och var försiktig att alla sidor ligger raka och platta, även nära bokryggen, där det blir svårare att trycka ned boken. Lite jobbigare i början men du sparar mycket mer tid i framtiden. --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 9 juli 2022 kl. 08.09 (CEST)</text>
      <sha1>kxsnsfbm4id6xmzgae0s29kjjau8pv7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Författare:Julia Nyberg</title>
    <ns>106</ns>
    <id>2738</id>
    <revision>
      <id>502695</id>
      <parentid>468602</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T11:43:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="736" xml:space="preserve">[[Fil:Nordstjernan1843 bild036.jpg|miniatyr|Julia Nyberg, litografi i Nordstjernan 1843.]]
'''Julia Kristina Nyberg''' (''pseudonym: Euphrosyne'') (1784–1854), svensk författare.

{{wikipedialänk}}

== Verk ==
=== Samlingar ===
*[[Samlade dikter, första delen]]
*[[Samlade dikter, andra delen]]
*[[Dikter af Euphrosyne]] i Nordstjernan 1843

=== Enstaka dikter ===
*[[Blomsterglaset]]
*[[De höga platserna]]
*[[Den stackars Anna eller Molltoner från Norrland]] (''Vårvindar friska'')
*[[Fruktmånglerskan med tapperhetsmedalj]]
*[[Jag flyr till dig]]
*[[Jungfrun i det gröna]]
*[[Tiggargossen]]

==Se även ==
*[[:Kategori:Julia Nyberg]]

{{STANDARDSORTERING:Nyberg, Julia}}
[[Kategori:Författare]]
[[Kategori:Julia Nyberg| ]]</text>
      <sha1>2xj9oh0s9vw9hurfhleou3ksvie70i6</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502696</id>
      <parentid>502695</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T11:44:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Se även */</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="694" xml:space="preserve">[[Fil:Nordstjernan1843 bild036.jpg|miniatyr|Julia Nyberg, litografi i Nordstjernan 1843.]]
'''Julia Kristina Nyberg''' (''pseudonym: Euphrosyne'') (1784–1854), svensk författare.

{{wikipedialänk}}

== Verk ==
=== Samlingar ===
*[[Samlade dikter, första delen]]
*[[Samlade dikter, andra delen]]
*[[Dikter af Euphrosyne]] i Nordstjernan 1843

=== Enstaka dikter ===
*[[Blomsterglaset]]
*[[De höga platserna]]
*[[Den stackars Anna eller Molltoner från Norrland]] (''Vårvindar friska'')
*[[Fruktmånglerskan med tapperhetsmedalj]]
*[[Jag flyr till dig]]
*[[Jungfrun i det gröna]]
*[[Tiggargossen]]


{{STANDARDSORTERING:Nyberg, Julia}}
[[Kategori:Författare]]
[[Kategori:Julia Nyberg| ]]</text>
      <sha1>0kk95ama96qrhgey1bfvoa34sc99r58</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/410</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43204</id>
    <revision>
      <id>502652</id>
      <parentid>378375</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:33:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2036" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud||&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|667}}&lt;/noinclude&gt;man kan nog förstå, att de skulle bli bra glada, när de såg
en stor stockeld låga på strandbrädden. De skyndade fram
mot elden utan tanke på någon fara. Först då de var
den helt nära, märkte de, att vid elden satt en fruktansvärd
gammal kämpe, så stor och grov, att de inte kunde tvivla om
att det var en man av jättesläkt, som de hade råkat på.

De stannade och tvekade, men nordanstormen ven över
skäret med en förfärlig köld. De skulle snart frysa ihjäl,
om de inte finge värma sig vid jättens brasa, och de beslöt
att våga sig fram till honom. ’God kväll, far!’ sade den
äldste av dem. ’Vill ni låta två förlista sjömän värma sig
vid er eld?’

Jätten spratt opp ur sina tankar, reste sig halvt och
drog svärdet ur skidan. ’Vad är ni för ena?’ frågade han,
för han var gammal och såg illa och visste inte vad det
var för folk, som hade talat till honom.

’Vi är västgötar båda två, om ni vill veta’t,’ svarade
den äldste av sjömännen. ’Vårt skepp har förlist i havet
härutanför, och vi har kommit opp på land förfrusna och
halvnakna.’

’Jag brukar inte tåla människor på mitt skär, men om
ni är västgötar, är det en annan sak,’ sade jätten och stack
in svärdet i skidan. ’Då kan ni få sitta ner och värma er,
för jag är själv från Västergötland och har bott i den stora
högen i Skalunda i många år.’

Sjömännen tog nu plats på ett par stenar. De vågade
inte tilltala jätten, utan satt tysta och stirrade på honom.
Och ju längre de betraktade honom, desto större syntes
han för deras ögon, och desto mindre och kraftlösare
föreföll de sig själva.

’Jag har dåliga ögon numera,’ förklarade jätten. ’Jag
kan knappt se en skymt av er. Det skulle annars ha roat
mig att veta hur en västgöte tar sig ut nu för tiden. Men
räck mig åtminstone handen, en av er, så att jag får känna
om det ännu finns varmt blod i Sverige!’
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nj0zbzwjyx37zje5ardupycgeil4m7x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/411</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43205</id>
    <revision>
      <id>502654</id>
      <parentid>378376</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:35:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2151" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud|668|&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;Karlarna betraktade ömsevis jättens nävar och sina
egna. Ingen av dem hade någon lust att pröva hans
handslag. Men de såg, att ett järnspett, som jätten brukade
använda till att röra om i brasan med, hade blivit kvarliggande
i elden och var glödhett i ena ändan. De lyfte opp det
med gemensamma krafter och räckte det mot jätten. Han
fattade om spettet och kramade det, så att järnet flöt mellan
fingrarna. ’Åja, jag känner, att det finns varmt blod i Sverige
ännu,’ sade han helt förnöjd till de förbluffade sjömännen.

Det blev åter stilla och tyst vid brasan en stund, men
se detta, att jätten hade råkat landsmän, hade fört hans
tankar tillbaka till Västergötland. Det ena minnet efter det
andra dök opp för honom.

’Jag undrar hur det kan stå till med Skalunda hög nu
för tiden?’ frågade han sjömännen.

Ingen av karlarna hade någon reda på högen, som
jätten frågade efter. ’Den är allt bra nog ihopsjunken,’
svarade den ene liksom på försök. Han kände på sig, att
det inte gick an att stå svarslös inför en sådan spörjare.
’Jaja, jaja, kan nog tro det,’ sade jätten och nickade
bekräftande. ’Det är inte bättre att begära, för den högen
bar min hustru och dotter ihop i sina förkläden på en
morgonstund.’

Åter satt han och grubblade och försökte att samla ihop
sina minnen. Det var inte så alldeles nyligen han hade varit
hemma i Västergötland, och det gick en stund, innan han
kunde tränga tillräckligt djupt ner bland sina hågkomster.

’Men Kinnekulle och Billingen och de andra småbergen,
som låg strödda över den stora slätten, de står väl ändå
kvar?’ sade jätten. — ’Det gör de nog,’ svarade västgöten, och
för att visa jätten, att han förstod, att denne var en duktig
karl, tillade han: ’Ni var kanske med om att resa opp
ett eller annat av de bergen, ni far?’

’Ånej, inte just det,’ sade jätten, ’men jag kan tala om
för dig, att du har att tacka min far för att de där bergen
står kvar där. När jag var liten pilt, fanns det ingen stor&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lmw95hqe41qes4ch2binw2732781tcr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/413</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43206</id>
    <revision>
      <id>502658</id>
      <parentid>378378</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:39:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2205" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud|670|&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;slätt i Västergötland, utan där slätten nu breder ut sig, låg
en bergvidd, som sträckte sig från Vättern till Göta älv. Men
så föresatte sig några älvar, att de skulle grusa sönder berget
och föra ner det till Vänern. Det var inte något riktigt
gråstensberg, utan det bestod mest av kalksten och skiffer,
så att älvarna hade lätt att få bukt med det. Jag minns
hur de gjorde sina rännor och floddalar allt bredare, och
till sist vidgade de ut dem till slätter. Far och jag gick
ibland ut och såg på älvarnas arbete, och far var inte riktigt
nöjd med detta, att de förstörde hela berget. ’De kunde
väl åtminstone lämna oss kvar några viloplatser,’ sade
han, och därmed tog han av sig sina stenskor och satte ner
den ena långt i väster och den andra långt i öster. Sin
stenhatt lade han ner på en bergknöl vid Vänerstranden,
min stenluva slängde han ut längre åt söder och kastade sin
stenklubba åt samma håll. Vad annat vi hade med oss
av god, hård sten lade han på skilda ställen. Sedan sköljde
älvarna bort nästan hela berget, men de ställena, som
far hade skyddat med sitt stengods, vågade de sig inte
på, utan de fick stå kvar. Där far hade satt ut sin ena sko,
blev Halleberg kvar under klacken och Hunneberg under
sulan. Under den andra skon bevarades Billingen, fars
hatt hade gett skydd åt Kinnekulle, under min luva låg
Mösseberg, och under stenklubban gömde sig Ålleberg. Alla
de andra småbergen på Västgötaslätten blev också sparade
för fars skull, och nu undrar jag just om det finns många
karlar i Västergötland, som har så pass respekt med sig.’

’Det är inte så lätt att svara på den saken,’ sade
sjömannen, ’men jag får säga, att om älvar och jättar har
varit så mäktiga i sina dar, så tycker jag, att jag får
liksom ökad aktning för människorna, för nu är det ändå
de, som har gjort sig till herrar över både slätten och
bergen.’

Jätten grinade till en smula. Det såg just inte ut, som
om han skulle ha blivit så nöjd med svaret, men han tog
snart opp samtalet på nytt. ’Hur står det till med Trollhättan&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>k2uua9vcm94ylv6atfe5duvv3nw7pih</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/414</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43207</id>
    <revision>
      <id>502659</id>
      <parentid>378379</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:41:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2211" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud||&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|671}}&lt;/noinclude&gt;nu för tiden?’ sade han. — ’Den forsar och dundrar, som
den alltid har gjort,’ sade sjömannen. ’Ni har kanske
varit med om att ställa i gång de stora vattenfallen, liksom
ni var med om att spara Västgötabergen?’ — ’Ånej, inte
just det,’ sade jätten ’men jag kommer ihåg, att när jag
var en liten pilt, brukade jag och bröderna mina begagna
den till rutschbana. Vi ställde oss på en stock, och så
bar det åstad utför Gullöfallet och Toppöfallet och de andra
tre fallen. Vi kom i så god fart, att vi höll på att rutscha
ända ner till havet. Jag undrar om det numera finns
någon karl i Västergötland, som brukar roa sig på det sättet?’
— ’Det är inte så lätt att veta,’ sade sjömannen. ’Men
jag tycker nästan, att det är en märkvärdigare bragd, att
vi människor har kunnat dra fram en kanal utmed fallen, så
att vi inte bara kan fara utför Trollhättan, som ni gjorde
i er ungdom, utan också gå oppför den med skutor och
ångbåtar.’

’Det var märkligt att höra detta,’ sade jätten, och det
föreföll, som om han skulle ha blivit litet förargad över
svaret. ’Kan du nu också säga mig hur det står till med
den där trakten borta vid sjön Mjörn, som kallades för
Svältorna?’ — ’Ja, de har allt varit oss till stort bekymmer,’
sade västgöten. ’Kanske att det är ni, far, som har varit med
om att lägga ut dem så ’där magra och tröstlösa?’ — ’Ånej,
inte just det,’ sade jätten, ’i mina dar växte det präktig skog
på dem. Men det var så, att när jag skulle göra bröllop
åt en av mina döttrar, behövde vi mycken ved att lägga i
bakugnen, och då tog jag ett långt tåg, slog det omkring all
skogen på Svältorna, drog omkull den med ett enda ryck
och bar hem den. Jag undrar om det nu för tiden finns
någon, som kan rycka omkull så mycken skog på en gång?’
— ’Det är mer, än jag törs svara på,’ sade västgöten.
’Men det vet jag, att i min ungdom låg Svältorna nakna och
ofruktbara, och att folk nu har planterat skog över hela
området. Det räknar jag också som en manlig gärning.’
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>a3y1k3ysuuox64ov29gdziqfz9bhz3r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/415</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43208</id>
    <revision>
      <id>502665</id>
      <parentid>378380</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:09:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2269" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud|672|&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;’Nå, men nere i södra Västergötland, där kan väl ingen
människa livnära sig?’ sade jätten. — ’Har ni varit med om
att ställa i ordning det landet också?’ frågade västgöten. —
’Ånej, inte just det,’ sade jätten, ’men jag minns, att när vi
jättebarn gick vall med våra hjordar därnere, byggde vi oss
så många stenstugor och gjorde marken så oländig genom
all den sten, som vi kastade på varandra, att jag tycker,
att det skulle vara svårt att röja opp åkerfält i de trakterna.’
— ’Ja, det är sant, att det inte lönar sig mycket med 
jordbruk därnere,’ sade västgöten, ’men folket där har slagit
sig på vävnad och träarbete, och jag tror, att det visar
mer duktighet att kunna skaffa sig sin bärgning i en så
fattig trakt än att vara med om att fördärva den.’

’Nu vet jag bara en sak till att fråga om,’ sade jätten.
’Hur har ni det ställt nere vid kusten, där Götaälv faller
ut i havet?’ — ’Har ni haft er hand med i spelet där
också?’ frågade sjömannen. — ’Inte just det,’ sade jätten,
’men jag kommer ihåg, att vi brukade gå ner till stranden,
locka till oss en val och rida på hans rygg genom fjordar
och kilar i skärgården. Jag undrar om du vet någon, som
brukar bära sig åt på samma sätt?’ — ’Det ska jag låta
vara osagt,’ svarade sjömannen, ’men jag vill räkna det som
en lika så duktig bragd, att vi människor har byggt en stad
nere vid Göta älvs mynning, därifrån det går ut skepp till
alla världens hav.’ Härpå gav jätten intet genmäle, och
sjömannen, som själv var hemma i Göteborg, började
beskriva för honom den rika handelsstaden med dess vida
hamn, med dess broar och kanaler och ståtliga gator och
berättade, att den ägde så många driftiga köpmän och
djärva sjöfarande, att de torde komma att göra den till den
yppersta stad i Norden.

Jätten hade dragit ihop pannan i allt djupare veck
för vart svar han hade fått, och det märktes nog, att han
var bra missnöjd med att människorna hade gjort sig
till herrar över naturen. ’Jag hör, att det har blivit mycket
nytt i Västergötland,’ sade han, ’och jag skulle gärna vilja&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>me2ofwqxaor2iwd94ioditwomkkuhg2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/417</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43209</id>
    <revision>
      <id>502668</id>
      <parentid>378382</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:12:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2215" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud|674|&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;vända tillbaka dit och ställa ett och annat till rätta.’ När
sjömannen hörde dessa ord, blev han en smula ängslig.
Han trodde inte, att jätten skulle komma till Västergötland
i någon god avsikt, men detta tordes han förstås inte
låtsa om. ’Ni kan vara viss på, far, att ni ska få ett
hederligt mottagande,’ sade han. ’Vi ska låta ringa för
er i alla kyrkklockor.’ — ’Jaså, det finns kyrkklockor kvar
i Västergötland,’ sade jätten och lät tvehågsen. ’Är de inte
sönderringda, de stora skällorna i Husaby och Skara och
Värnhem?’ — ’Nej, de finns allt kvar, och de har fått många
systrar sedan er tid. Nu finns det inte något ställe i
Västergötland, där man inte hör kyrkklockor.’ — ’Då får
jag väl allt bli kvar, där jag är,’ sade jätten, ’för det var
för de där klockornas skull, som jag flyttade hemifrån.’

Han försjönk nu i tankar, men snart vände han sig
på nytt till sjömännen. ’Ni kan nu lugnt lägga er att
sova vid elden,’ sade han. ’I morgon bittida ska jag ställa
det så, att ett skepp kommer farande här förbi, som tar
opp er och för er till hemlandet. Men för den gästvänskap,
som jag har visat er, begär jag bara den tjänsten av er, att
ni går till den bästa man, som finns i Västergötland, så snart
som ni har kommit hem, och ger honom den här ringen.
Hälsa honom från mig, och säg honom, att om han vill
bära den på sitt finger, så ska han bli mycket förmer, än
han nu är!’

Så snart som sjömännen var hemkomna, gick de till
den bästa mannen i Västergötland och lämnade honom
ringen. Men han var för klok att genast sätta den på sitt
finger. I stället hängde han den på en liten ek, som stod
på hans gård. Med detsamma började eken växa så fort, att
alla kunde märka det. Den sköt skott och sände ut kvistar.
Stammen tjocknade, barken hårdnade. Trädet fick nya
blad och fällde dem, fick blommor och frukter och blev
om en liten stund så stort, att ingen hade sett en väldigare
ek. Men knappt var den fullväxt, förrän den med samma
hast började vissna, grenarna föll, stammen blev ihålig,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>avkknav23nt89uztkycvv9py4cg31m1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/418</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43210</id>
    <revision>
      <id>502669</id>
      <parentid>378383</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:14:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1854" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud||&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|675}}&lt;/noinclude&gt;och trädet multnade ner, så att snart ingenting mer fanns
kvar av det än en rotstubbe.

Då tog han, som var den bästa mannen i
Västergötland, och kastade ringen långt bort. ’Denna jättegåvan är
sådan, att den skulle ge en man stora krafter och göra
honom på kort tid utmärktare än alla andra,’ sade han.
’Men den skulle komma honom att förta sig, så att det
inom kort vore slut med hans duglighet och lycka. Jag
vill inte nyttja den, och jag hoppas, att ingen må hitta
den, för den är inte hitsänd i någon god avsikt.’

Men det tör nog vara möjligt, att ringen har blivit
hittad. Alltid, då en god man anstränger sig över
förmågan för att göra nytta, kan man vilja undra om han har
funnit ringen, och om det är den, som tvingar honom att
arbeta så, att han sliter ut sig i förtid och måste lämna
sitt verk ofullbordat.»


'''SÅNGEN.'''

Lärarinnan hade gått med raska steg, medan hon
berättade, och när hon hade slutat, märkte hon, att hon nästan
var framme. Hon såg redan de stora uthusbyggnaderna,
som lågo skuggade av vackra träd, de liksom allt annat
här på gården. Och innan hon hade gått förbi dem,
skymtade redan slottet fram högt uppe på sin terrass.

Ända hittills hade hon varit glad åt sitt företag och
inte känt någon tvekan, men nu, när hon såg gården, började
modet svika henne. Tänk, om det var rent galet, det,
som hon ville göra! Det var väl ingen, som frågade efter
hennes tacksamhet. Kanske att de bara skulle skratta åt
henne, därför att hon kom rusande så där i sena kvällen
med sina skolbarn? Inte förmådde de och hon sjunga så
vackert, att någon kunde sätta värde på det.

Hon började gå långsammare, och när hon kom till
trappan, som ledde upp till slottsterrassen, vek hon av&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>oigytxunrljrf4lywrwq0zo3tc5cnw1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/419</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43211</id>
    <revision>
      <id>502683</id>
      <parentid>378384</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:09:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2107" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud|676|&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;från vägen och gick uppför den. Hon visste mycket väl,
att den stora slottsbyggnaden stod tom allt sedan gamle
herrns död. Hon gick dit bara för att få tid på sig att
tänka över om hon borde gå vidare, eller om hon skulle
vända.

När hon kom upp på terrassen och såg slottet, som låg
bländande vitt i månskenet, när hon såg häckarna och
blomgrupperna och balustraden med sina urnor och den ståtliga
trappuppgången, blev hon än mera modfälld. Hon tyckte,
att alltsammans såg så förnämt och ståtligt ut, att hon
riktigt förstod, att hon inte hade något där att göra. »Kom
mig inte nära!» tyckte hon, att det fina, vita slottet sade
till henne. »Inte kan du väl tro, att du och dina skolbarn
kan göra någon glädje åt den, som är van att bo på ett sådant
här ställe.»

För att driva bort tveksamheten, som började smyga
sig över henne, berättade då lärarinnan för skolbarnen
just detta samma om den gamle och den unge herrn, som
hon själv hade fått höra, när hon hade gått igenom
slöjdkursen. Och detta gjorde henne modigare. Det var ju
ändå en sanning, att slottet och hela stället var skänkt
till slöjdseminariet. Det var skänkt, för att lärare och
lärarinnor skulle få leva en lycklig tid på den vackra gården
och sedan föra kunskaper och glädje med sig därifrån till
sina skolbarn. Men här, där en sådan gåva hade blivit given
till en skola, här hade de väl visat, att de satte värde på
skolfolk. De hade lagt i dagen, att de höllo de svenska
barnens uppfostran för viktigare än allt annat. Just här
borde hon aldrig kunna känna sig försagd.

Dessa tankar gåvo henne en smula förtröstan, så att
hon tyckte, att hon ville fortsätta företaget. Och för att
stärka sitt mod tog hon av neråt parken, som klädde
sluttningen mellan slottshöjden och sjön. När hon gick under
de härliga träden, som stodo så mörka och hemlighetsfulla
i månskenet, vaknade många glada minnen hos henne.
Hon berättade för barnen hur det hade gått till här på&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9tu92hyac5nksaezxl2etd7wt7j0tvq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/420</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43212</id>
    <revision>
      <id>502685</id>
      <parentid>378386</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:11:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2078" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud||&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|677}}&lt;/noinclude&gt;hennes tid, och hur lycklig hon hade varit, medan hon hade
gått igenom kursen och alla dagar hade fått lustvandra
i den här sköna parken. Hon talade om fester och lekar
och arbete, men först och främst berättade hon om den
stora välviljan, som hade öppnat den stolta herrgården för
henne och för så många andra.

På detta sättet lyckades hon hålla modet uppe, så
att hon verkligen kom igenom parken och över bron och
nådde strandängarna, där direktörens villa låg mittibland
skolbyggnaderna.

Alldeles invid bron utbredde sig den gröna lekplanen,
och när hon gick förbi den, beskrev hon för barnen hur
vackert det brukade vara här under sommarkvällarna, då
planen var full av ljusklädda människor, och sånglekar
och bollspel avlöste varandra. Hon visade barnen 
Vänhem, där samlingssalen fanns, seminariet, där 
föreläsningarna höllos, villorna, där gymnastiklokalen och 
slöjdsalarna voro inrymda. Hon gick framåt med rask fart och
talade oupphörligt liksom för att inte hinna att bli ängslig.
Men när hon slutligen kom så långt, att hon såg direktörens
villa, då tvärstannade hon.

»Vet ni, barn, jag tror, att vi inte ska gå längre,» sade
hon. »Jag har inte tänkt på detta förut, men kanske 
direktören är så farligt sjuk, att vi skulle störa honom med
vår sång. Det vore ju förfärligt, om vi skulle göra honom
sämre.»

Den lille Nils Holgersson hade följt med barnen hela
tiden och hade hört allt, vad lärarinnan hade talat om.
Han visste således, att de hade gått ut för att sjunga för
någon, som låg sjuk därborta i villan, och han förstod nu,
att sången inte skulle bli av, därför att de fruktade att
störa och oroa den sjuke.

»Det är synd, att de går sin väg utan att sjunga,»
tänkte han. »Det vore ju en lätt sak att ta reda på om
han därinne inte tål vid att höra dem. Varför går inte någon
fram till villan och frågar?»
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{sidfot|&lt;small&gt;27. — &lt;i&gt;Nils Holgerssons resa.&lt;/i&gt; II.&lt;/small&gt;||}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ci6aexm3deslbke1tfe52s8zk32denu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/421</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43213</id>
    <revision>
      <id>502687</id>
      <parentid>378387</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:14:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1925" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud|678|&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;Men detta tycktes inte falla lärarinnan in, utan hon
vände och gick sakta tillbaka. Skolbarnen gjorde ett par
invändningar, men hon tystade ner dem. »Nej, nej!» sade
hon. »Det var dumt tänkt av mig att gå hit och sjunga
så sent på kvällen. Vi skulle bara störa.»

Då tyckte Nils Holgersson, att när ingen annan gjorde
det, så fick han lov att ta reda på om det förhöll sig så,
att den sjuke var för svag att höra litet sång. Han skilde
sig från de andra och sprang fram till huset. Det höll en
vagn utanför villan, och en gammal kusk stod bredvid
hästarna och väntade. Pojken hann knappt fram i
närheten av ingången, förrän förstudörren öppnades och en
jungfru kom ut med en bricka. »Larsson får nog vänta
på doktorn ännu en stund,» sade hon. »Frun bad, att jag
skulle ta ut något varmt till honom.»

»Hur går det med husbonden?» frågade kusken.

»Det är inga plågor numera, men det är, som om
hjärtat skulle ha stannat. Direktören ligger orörlig sedan
en timme tillbaka. Vi vet knappast om han är död eller
levande.»

»Säger doktorn, att det ska bli slut?»

»Det står och väger, Larsson, det står och väger. Det
är, som om direktören skulle ligga och lyssna efter en
kallelse. Kommer det bud efter honom ovanifrån, så är
han färdig att följa det.»

Nils Holgersson sprang raskt neråt vägen för att hinna
upp lärarinnan och skolbarnen. Han tänkte på hur det
hade varit, när hans morfar dog. Han hade varit sjöman,
och när han låg på sitt yttersta, hade han bett, att de
skulle öppna fönstret, för att han skulle få höra vindens
brusande än en gång. Och om nu denne, som låg sjuk,
hade älskat att vara omgiven av ungdom och höra dess
sånger och lekar...?

Lärarinnan gick tvehågsen neråt allén. Nu, när hon
vandrade bort från Nääs, ville hon vända om, och när&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>37au4x8tuy2wlspc5rc154ch2gvb6sw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/423</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43214</id>
    <revision>
      <id>502690</id>
      <parentid>378389</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:16:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2021" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud|680|&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;hon hade varit på väg dit, hade hon också velat vända.
Hon var alltjämt i stor ångest och villrådighet.

Hon talade inte mer med barnen, utan vandrade tyst.
Det var så djup skugga i allén, där hon gick, att hon
ingenting kunde se. Men hon tyckte sig höra en sådan massa
röster omkring sig. Det var ängsliga rop från tusentals
olika håll, som nådde henne. »Vi är så långt borta, vi andra,»
sade rösterna. »Men du är i närheten. Gå och sjung ut
vad vi alla känner!»

Och hon kom ihåg den ena efter den andra, som
direktören hade hjälpt och tagit vård om. Det var
övermänskligt, vad han hade ansträngt sig för att bistå alla, som
voro i nöd. »Gå och sjung för honom!» viskade det
omkring henne. »Låt honom inte dö utan att ha fått en
hälsning från sin skola! Tänk inte på att du är ringa och
obetydlig! Tänk på den stora skaran, som står bakom dig!
Låt honom förstå, innan han går ifrån oss, hur vi alla
älskar honom!»

Lärarinnan gick allt långsammare. Då hörde hon något,
som inte bara var röster och maningar i hennes egen själ,
utan som kom från världen utanför henne. Det var ingen
vanlig människoröst. Det var som en fågels kvitter eller en
gräshoppas spel. Men hon hörde ändå alldeles tydligt, att
det ropade, att hon skulle vända tillbaka.

Och mer behövdes det inte för att hon skulle få mod
att göra det. — — —

Lärarinnan och skolbarnen hade sjungit ett par sånger
utanför direktörens fönster. Hon tyckte själv, att deras
sång hade ljudit så märkvärdigt vacker denna kväll. Det
var, som om främmande röster hade sjungit med. Rymden
hade varit full av slumrande toner och ljud. De hade bara
behövt stämma upp, så hade alla dessa vaknat och klingat
med i sången.

Då öppnades förstudörren hastigt, och någon skyndade
ut. »Nu kommer de för att säga mig, att jag inte får sjunga
mer,» tänkte lärarinnan. »Måtte jag bara inte ha ställt&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mf8oqlkq8jixri1h55tu0j8ywev04vj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/424</title>
    <ns>104</ns>
    <id>43215</id>
    <revision>
      <id>502691</id>
      <parentid>378390</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:17:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="722" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{Huvud||&lt;small&gt;EN STOR HERRGÅRD&lt;/small&gt;|681}}&lt;/noinclude&gt;till någon olycka!» Men det var inte så. Det var bud, att
hon skulle komma in i huset och vila och sedan sjunga
ett par sånger till.

På trappan kom doktorn emot henne. »Faran är över för
denna gången,» sade han. »Han låg där i dvala, och hjärtat
slog allt svagare. Men när ni började sjunga, var det,
som om han skulle ha hört en kallelse från alla dem, som
behöver honom. Han kände, att det ännu inte var tid för
honom att söka vilan. Sjung mer för honom! Sjung, och
var glad, för jag tror, att det är er sång, som har fört
honom tillbaka till livet! Nu kanske vi får behålla honom
ett par år till.»


{{linje|8em}}
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8qs26gl0ktkgenbyyv8vt00fvkoburn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Användardiskussion:Thurs</title>
    <ns>3</ns>
    <id>50314</id>
    <revision>
      <id>502651</id>
      <parentid>478267</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:33:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Allt innehåll i sidan byttes ut</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="132" xml:space="preserve">{{c|''Det finns [[Special:Prefixindex/{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}/Arkiv|'''arkiverade diskussioner''']] för den här sidan.''}}
----</text>
      <sha1>cg31w9pc3as4maq0pzr09gxat8oencc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Index:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu</title>
    <ns>108</ns>
    <id>58699</id>
    <revision>
      <id>502679</id>
      <parentid>162105</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:49:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <model>proofread-index</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1929" xml:space="preserve">{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=Riksdagen
|Titel=[[Bihang till riksdagens protokoll 1935 C 25 Samling 9. Avd. 1. Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 21]]
|År=1935
|Oversattare=
|Utgivare=
|Källa=[[:Commons:File:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu|Djvu]]
|Bild=[[fil:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu|page=1|300 px]]
|Sidor=&lt;pagelist from=1 to=8/&gt;
|Anmärkningar=[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 0.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 1.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 2.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 3.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 4.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 5.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 6.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 7.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 8.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 9.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 10.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 11.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 13.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 14.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 15.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 16.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 17.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 18.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 19.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 20.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 21.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 22.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 23.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 24.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 25.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 26.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 27.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 28.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 29.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 30.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 31.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 32.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 33.djvu]]&lt;br&gt;
[[Index:Riksdagen 1935 32 häfte 34.djvu]]&lt;br&gt;
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}
[[Kategori:Korrekturlästa index]]
[[Kategori:Eget arbete]]</text>
      <sha1>0634ogex2hr9zruigj2zfyrz44ie8dq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bihang till riksdagens protokoll 1935 C 25 Samling 9. Avd. 1. Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 21</title>
    <ns>0</ns>
    <id>58704</id>
    <revision>
      <id>502671</id>
      <parentid>180033</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:20:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="312" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;width: 40em; margin: 0 auto; text-align: justify; &quot;&gt;
{{Marginalnot börjar}}
{{Motioner angående bärplockning 1935}}
&lt;pages index=&quot;Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu&quot; header=1 from=1 to=8/&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}


[[Kategori:Riksdagstrycket|1935]]
[[Kategori:1930-talets verk]]</text>
      <sha1>0fngxcq0uz404ocv5r8l18xedzdtmw0</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502681</id>
      <parentid>502671</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:06:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>lägger navmall längst ner</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="312" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;width: 40em; margin: 0 auto; text-align: justify; &quot;&gt;
{{Marginalnot börjar}}

&lt;pages index=&quot;Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu&quot; header=1 from=1 to=8/&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}
{{Motioner angående bärplockning 1935}}

[[Kategori:Riksdagstrycket|1935]]
[[Kategori:1930-talets verk]]</text>
      <sha1>3qse8me5covvcxgt3pljrdjlxg4vcrq</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502682</id>
      <parentid>502681</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:08:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="311" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;width: 40em; margin: 0 auto; text-align: justify; &quot;&gt;
{{Marginalnot börjar}}
&lt;pages index=&quot;Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu&quot; header=1 from=1 to=8/&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}
{{Motioner angående bärplockning 1935}}

[[Kategori:Riksdagstrycket|1935]]
[[Kategori:1930-talets verk]]</text>
      <sha1>g15cpsgo6ghq0u1lgxuzqxmik9si0q3</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502684</id>
      <parentid>502682</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:09:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="296" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
{{Marginalnot börjar}}
&lt;pages index=&quot;Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu&quot; header=1 from=1 to=8/&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}
{{Motioner angående bärplockning 1935}}

[[Kategori:Riksdagstrycket|1935]]
[[Kategori:1930-talets verk]]</text>
      <sha1>p4ihtcpzx5bycoi1ccwup43iy34jx4k</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502686</id>
      <parentid>502684</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:12:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="251" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;

&lt;pages index=&quot;Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu&quot; header=1 from=1 to=8/&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;references/&gt;

{{Motioner angående bärplockning 1935}}

[[Kategori:Riksdagstrycket|1935]]
[[Kategori:1930-talets verk]]</text>
      <sha1>a5zd23vqap7psmzehcitji88kwo2ku4</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502689</id>
      <parentid>502686</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:14:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 502686 av [[Special:Contributions/Thurs|Thurs]] ([[User talk:Thurs|diskussion]]) ogjord</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="296" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
{{Marginalnot börjar}}
&lt;pages index=&quot;Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu&quot; header=1 from=1 to=8/&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}
{{Motioner angående bärplockning 1935}}

[[Kategori:Riksdagstrycket|1935]]
[[Kategori:1930-talets verk]]</text>
      <sha1>p4ihtcpzx5bycoi1ccwup43iy34jx4k</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502692</id>
      <parentid>502689</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:27:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="296" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
{{Marginalnot börjar}}
&lt;pages index=&quot;Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu&quot; header=1 from=1 to=8/&gt;


&lt;references/&gt;
{{Marginalnot slutar}}
{{Motioner angående bärplockning 1935}}
&lt;/div&gt;
[[Kategori:Riksdagstrycket|1935]]
[[Kategori:1930-talets verk]]</text>
      <sha1>sn906bsgdfoupi291xsdpsn5n77geui</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu/1</title>
    <ns>104</ns>
    <id>58707</id>
    <revision>
      <id>502660</id>
      <parentid>388276</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:53:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2800" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud||''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|1}}&lt;/noinclude&gt;
&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Nr 21.'''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;


{{högertext|&lt;small&gt;Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1935 kl. 4 e. m.&lt;/small&gt;}}


&lt;div style=&quot;margin-left:40%&quot;&gt;
{{hängande indrag|''Utlåtande i anledning av väckta motioner om lagstiftning''
''till skydd för markägares rätt till bärplockning å''
''skogs- och hagmark m. m.''|3em}}&lt;/div&gt;


Första lagutskottet har till behandling förehaft följande inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i första
kammaren nr 100 av herr ''Holstenson'' m. fl. samt motionerna i andra kammaren
nr 136 av herr ''Hansson'' i Vännäsby och nr 234 av herr ''Mattsson'' m. fl.

I motionerna I:&amp;nbsp;100 och II:&amp;nbsp;234, vilka äro likalydande, anföres, att,
likaväl som en markägare eller jakträttsinnehavare äger rätt att avlysa och
utnyttja jakten på sitt område, borde en jordägare eller hans rättsinnehavare
äga laglig möjlighet att hävda sin rätt till bärplockning inom de områden,
han för sådant ändamål vill utnyttja. Det syntes därför  riktigt att en 
lagstiftning komme till stånd, som gjorde möjligt för markägaren att 
skydda de jordområden han själv ville och kunde utnyttja, eller ock ett
område som han ville upplåta till någon i orten boende, vilken för sin utkomst
vore beroende av denna förvärvskälla. På grund av det anförda hemställdes,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om lagbestämmelser
till skydd för rätt till bärplockning å skogs- och hagmark i huvudsak efter
de sålunda angivna riktlinjerna.

I motionen II:&amp;nbsp;136 har yrkats, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t
hemställa om återupptagande av tidigare igångsatt men år 1922 nedlagd
utredning angående rätten att tillvarataga skogsbär, samt om vidtagande av
åtgärder i samma syfte som avsågs med »1930 års proposition till riksdagen
angående bestämmelser om förbud för plockning av omogna skogsbär», allt
i ändamål att åt den jordägande lantbefolkningen i högre grad än nu vore
fallet säkerställa avkastningen av skogsbär å deras marker.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna.


De i motionerna berörda spörsmålen ha förut flera gånger varit föremål
för riksdagens prövning.

Beträffande frågan om rätten till vilda bär väcktes redan åren 1899 och l908
motioner med begäran om utredning i ämnet, vilka dock icke vunno
riksdagens bifall. Lagutskottet, som behandlade motionerna, anförde sistnämnda
år bland annat, att den rättsuppfattningen syntes vara allmänt utbredd, att&lt;noinclude&gt;{{huvud||''Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 saml. 1 avd. Nr 21.''|527 35}}

&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lzraqllfwmiiauzip2bvidqunnld639</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502661</id>
      <parentid>502660</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:53:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2800" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud||''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|1}}&lt;/noinclude&gt;
&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Nr 21.'''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;


{{högertext|&lt;small&gt;Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1935 kl. 4 e. m.&lt;/small&gt;}}


&lt;div style=&quot;margin-left:30%&quot;&gt;
{{hängande indrag|''Utlåtande i anledning av väckta motioner om lagstiftning''
''till skydd för markägares rätt till bärplockning å''
''skogs- och hagmark m. m.''|3em}}&lt;/div&gt;


Första lagutskottet har till behandling förehaft följande inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i första
kammaren nr 100 av herr ''Holstenson'' m. fl. samt motionerna i andra kammaren
nr 136 av herr ''Hansson'' i Vännäsby och nr 234 av herr ''Mattsson'' m. fl.

I motionerna I:&amp;nbsp;100 och II:&amp;nbsp;234, vilka äro likalydande, anföres, att,
likaväl som en markägare eller jakträttsinnehavare äger rätt att avlysa och
utnyttja jakten på sitt område, borde en jordägare eller hans rättsinnehavare
äga laglig möjlighet att hävda sin rätt till bärplockning inom de områden,
han för sådant ändamål vill utnyttja. Det syntes därför  riktigt att en 
lagstiftning komme till stånd, som gjorde möjligt för markägaren att 
skydda de jordområden han själv ville och kunde utnyttja, eller ock ett
område som han ville upplåta till någon i orten boende, vilken för sin utkomst
vore beroende av denna förvärvskälla. På grund av det anförda hemställdes,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om lagbestämmelser
till skydd för rätt till bärplockning å skogs- och hagmark i huvudsak efter
de sålunda angivna riktlinjerna.

I motionen II:&amp;nbsp;136 har yrkats, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t
hemställa om återupptagande av tidigare igångsatt men år 1922 nedlagd
utredning angående rätten att tillvarataga skogsbär, samt om vidtagande av
åtgärder i samma syfte som avsågs med »1930 års proposition till riksdagen
angående bestämmelser om förbud för plockning av omogna skogsbär», allt
i ändamål att åt den jordägande lantbefolkningen i högre grad än nu vore
fallet säkerställa avkastningen av skogsbär å deras marker.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna.


De i motionerna berörda spörsmålen ha förut flera gånger varit föremål
för riksdagens prövning.

Beträffande frågan om rätten till vilda bär väcktes redan åren 1899 och l908
motioner med begäran om utredning i ämnet, vilka dock icke vunno
riksdagens bifall. Lagutskottet, som behandlade motionerna, anförde sistnämnda
år bland annat, att den rättsuppfattningen syntes vara allmänt utbredd, att&lt;noinclude&gt;{{huvud||''Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 saml. 1 avd. Nr 21.''|527 35}}

&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ihmfeknmg4kcah6xbedofz2rjj8rxos</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502662</id>
      <parentid>502661</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:54:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2800" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud||''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|1}}&lt;/noinclude&gt;
&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Nr 21.'''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;


{{högertext|&lt;small&gt;Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1935 kl. 4 e. m.&lt;/small&gt;}}


&lt;div style=&quot;margin-left:30%&quot;&gt;
{{hängande indrag|''Utlåtande i anledning av väckta motioner om lagstiftning''
''till skydd för markägares rätt till bärplockning å''
''skogs- och hagmark m. m.''|3em}}&lt;/div&gt;


Första lagutskottet har till behandling förehaft följande inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i första
kammaren nr 100 av herr ''Holstenson'' m. fl. samt motionerna i andra kammaren
nr 136 av herr ''Hansson'' i Vännäsby och nr 234 av herr ''Mattsson'' m. fl.

I motionerna I:&amp;nbsp;100 och II:&amp;nbsp;234, vilka äro likalydande, anföres, att,
likaväl som en markägare eller jakträttsinnehavare äger rätt att avlysa och
utnyttja jakten på sitt område, borde en jordägare eller hans rättsinnehavare
äga laglig möjlighet att hävda sin rätt till bärplockning inom de områden,
han för sådant ändamål vill utnyttja. Det syntes därför  riktigt att en 
lagstiftning komme till stånd, som gjorde möjligt för markägaren att 
skydda de jordområden han själv ville och kunde utnyttja, eller ock ett
område som han ville upplåta till någon i orten boende, vilken för sin utkomst
vore beroende av denna förvärvskälla. På grund av det anförda hemställdes,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om lagbestämmelser
till skydd för rätt till bärplockning å skogs- och hagmark i huvudsak efter
de sålunda angivna riktlinjerna.

I motionen II:&amp;nbsp;136 har yrkats, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t
hemställa om återupptagande av tidigare igångsatt men år 1922 nedlagd
utredning angående rätten att tillvarataga skogsbär, samt om vidtagande av
åtgärder i samma syfte som avsågs med »1930 års proposition till riksdagen
angående bestämmelser om förbud för plockning av omogna skogsbär», allt
i ändamål att åt den jordägande lantbefolkningen i högre grad än nu vore
fallet säkerställa avkastningen av skogsbär å deras marker.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna.


De i motionerna berörda spörsmålen ha förut flera gånger varit föremål
för riksdagens prövning.

Beträffande frågan om rätten till vilda bär väcktes redan åren 1899 och l908
motioner med begäran om utredning i ämnet, vilka dock icke vunno
riksdagens bifall. Lagutskottet, som behandlade motionerna, anförde sistnämnda
år bland annat, att den rättsuppfattningen syntes vara allmänt utbredd, att&lt;noinclude&gt;
{{huvud||''Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 saml. 1 avd. Nr 21.''|527 35}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dg48k1qxxhry7q5l5huy8gobzb2swt4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu/2</title>
    <ns>104</ns>
    <id>58708</id>
    <revision>
      <id>502663</id>
      <parentid>388275</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:01:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3372" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud|2|''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|}}&lt;/noinclude&gt;jordägarens rätt icke i och för sig uteslöte annan från att tillgodogöra sig
ifrågavarande naturalster.

Frågan var därefter föremål för lagberedningens övervägande och i sitt
år 1909 avgivna förslag till ny jordabalk upptog beredningen en
bestämmelse i ämnet av följande lydelse: »Vilt växande bär och svamp äge en var
taga å annans mark, där det kan ske utan skada å. ägor, dock ej å tomtplats
eller i trädgård, ej heller mot förbud av ägaren eller den honom företräder,
inom ett avstånd därifrån av tre hundra meter». Det hade sålunda icke
synts beredningen riktigt att utan vidare lagfästa uppfattningen att envar
hade rätt att på annans mark plocka bär och andra dylika naturalster. Å
andra sidan hade beredningen icke ansett det böra ifrågasättas att alldeles
bryta med den hävdvunna uppfattningen och obetingat förbehålla skogsbären
åt jordägaren.

Vid riksdagen år 1913 väcktes ånyo motioner i ämnet. Lagutskottet
framhöll nu, att åtminstone i de sydligare delarna av landet, där skogsbären
tillades ett jämförelsevis högre värde, rättsuppfattningen vore på väg att
förändras i riktning mot ett starkare hävdande av jordägarens anspråk på att
skogsbären tillkomme honom i likhet med andra alster av hans jord, samt
att han fördenskull borde äga att utan intrång av andra tillgodogöra sig
desamma. Efter hemställan av utskottet avlät riksdagen även en skrivelse till
Kungl. Maj:t med begäran om utredning huruvida och i vilken omfattning
ägare och innehavare av jord kunde beredas skydd mot tillägnande av å deras
mark växande vilda bär, samt om framläggande för riksdagen av förslag till
lagstiftning i ämnet.

Denna riksdagens framställning föranledde utarbetande inom
justitiedepartementet av ett utkast till lag om rätt till bärplockning och
tillvaratagande av vissa andra naturalster. Detta utkast vilade på väsentligen samma
grunder som ovan angivna av lagberedningen förordade bestämmelser. Över
utkastet avgåvo verk och myndigheter m. fl. infordrade yttranden. Ärendet
överlämnades sedermera till de sakkunniga, vilka år 1919 tillkallats för att
biträda i justitiedepartementet vid fortsatt behandling av frågan om ny
jordabalk (1919 års jordabalkssakkunniga). Emellertid förordnade Kungl. Maj:t
den 24 november 1922, att det åt dessa sakkunniga anförtrodda
utredningsarbetet skulle vila från och med den 1 januari 1923. Nämnda sakkunniga
ha sedermera icke återupptagit sitt arbete.

Vid riksdagen år 1927 påyrkades i två motioner fullföljande av den
påbörjade utredningen. I sitt utlåtande över motionerna anförde första
lagutskottet, att skäl icke förebragts för att frågan om rätten till skogsbären
borde göras till föremål för särskild utredning och således utbrytas ur sitt
naturliga sammanhang med revisionen av jordabalken. Det syntes kunna
tagas för givet, att arbetet med denna revision komme att återupptagas så
snart omständigheterna det medgåve. Med hänsyn därtill ansåge utskottet
det icke lämpligt, att framställning gjordes till Kungl. Maj:t om fullföljande
av den utav 1913 års riksdag begärda utredningen i detta ämne, samt 
hemställde, att motionerna icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4udlipruz9vwwi5k2z1umuoj81no4gb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu/3</title>
    <ns>104</ns>
    <id>58709</id>
    <revision>
      <id>502664</id>
      <parentid>327270</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:07:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3547" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud||''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|3}}&lt;/noinclude&gt;I en vid utlåtandet fogad reservation anförde emellertid sju av utskottets
ledamöter, att den utredning angående rätten till växande vilda bär, vilken
på föranledande av riksdagens ovannämnda skrivelse igångsatts, hade fått
vila sedan flera år tillbaka, och att någon utsikt till dess snara återupptagande
icke syntes vara för handen. Då samma skäl som föranlett den omnämnda
riksdagsskrivelsen i oförminskad grad alltjämt gjorde sig gällande och
anledning ej syntes föreligga att uppskjuta utredningen ifråga i avvaktan på
en blivande revision av jordabalken, hemställde de, att ifrågavarande motioner
måtte av riksdagen bifallas.

Vid frågans behandling i kamrarna stannade dessa i olika beslut i det att
första kammaren biföll reservationen, medan andra kammaren biföll utskottets
hemställan. Frågan hade alltså förfallit.

I motioner vid riksdagen år 1928 upprepades yrkandena på utredningens
fullföljande. Första lagutskottet förklarade i sitt utlåtande, att utskottet
intoge samma ståndpunkt som år 1927, och avstyrkte motionerna. Fyra
reservanter hemställde på samma skäl som reservanterna i utskottet sistnämnda
år att motionerna måtte bifallas. Även denna gång biföll första kammaren
reservationen under det att andra kammaren biföll utskottets hemställan, i
följd varav frågan ånyo förfallit.

Slutligen hemställdes i två motioner vid riksdagen år 1934, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsamt utarbetande och
framläggande av förslag till lagbestämmelser angående skydd för rätten till
bärplockning å skogs- och hagmark.

Första lagutskottet anförde i avgivet utlåtande i anledning av motionerna
bland annat följande:

&lt;small&gt;De skäl vilka förut framförts för en lagstiftning på området hade numera
väsentligen avtagit i styrka. I nämnda avseende ville utskottet erinra, att en
förbättrad skogsvård på åtskilliga håll torde ha medfört att tillgången på
bär minskat, och att den ekonomiska betydelsen av exempelvis lingonskörden
till följd härav icke längre vore densamma som förut. Härtill bidroge även
under nuvarande depressionsperiod, att bären i allmänhet måste säljas till
mycket låga priser. Att likväl den gällande ordningen alltjämt kunde vara
förenad med vissa olägenheter, ville utskottet icke bestrida. Med hänsyn
härtill hade utskottet även övervägt de olika förslag till lösning av hithörande
spörsmål som under sakens föregående behandling blivit framförda. Därvid
hade emellertid de betänkligheter, som förut vid olika tillfällen gjort sig
gällande mot desamma, icke kunnat avvisas. Även andra alternativ hade
dryftats men även de mötts av åtskilliga berättigade invändningar. I
betraktande av de svårigheter frågan sålunda alltjämt erbjöde och då som nämnts
olägenheterna av den gällande ordningen nu vore betydligt mindre än förut,
hade utskottet icke ansett sig böra förorda någon lagstiftning i ämnet.&lt;/small&gt;

Utskottet hemställde, att motionerna icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda. Fem ledamöter i utskottet reserverade sig emellertid mot
utlåtandet. Första kammaren biföll motionerna, varemot andra kammaren
biföll utskottets hemställan. Frågan hade alltså även denna gång förfallit.

Här må anmärkas, att Kungl. Maj:t den 1 februari 1935, jämte det Kungl.
Maj:t bestämt att lagberedningen från och med den 1 mars 1935 skulle&lt;noinclude&gt;&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>jhyuvpjijgy21vqm83ekn08omt1fj6n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu/4</title>
    <ns>104</ns>
    <id>58710</id>
    <revision>
      <id>502667</id>
      <parentid>367963</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:11:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3157" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud|4|''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.|}}&lt;/noinclude&gt;övertaga den pågående utredningen om revision av aktiebolagslagstiftningen,
förordnat att en eller två av lagberedningens ledamöter skulle utföra
erforderliga förberedande arbeten för revision av jordabalken, varefter beredningen,
sedan utredningen angående revision av aktiebolagslagstiftningen slutförts,
skulle övergå. till behandling av frågan om en reform av jordabalken.

Vad härefter angår frågan om lagstiftning i ändamål att förhindra
skördandet av omogna skogsbär föreslogs i en motion vid riksdagen år 1913,
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till
lag angående fridlysningstider för lingon. Motionen avslogs emellertid av
riksdagen.

Vid 1917 års riksdag yrkades i motioner förbud mot plockning av lingon
före viss dag. Riksdagen hemställde detta år i skrivelse till Kungl. Maj:t,
att Kungl. Maj:t täcktes snarast låta verkställa utredning om och i vad mån
bestämmelser kunde utfärdas, genom vilka lingonplockning före viss, för
lämpligt område årligen av länsstyrelsen bestämd dag skulle vara vid ansvar
förbjuden, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde
föranleda.

I anledning härav förelade Kungl. Maj:t år 1918 riksdagen en proposition
med förslag till lag om förbud mot plockning av lingon före viss dag. Vid
behandlingen av frågan stannade kamrarna i olika beslut i det första
kammaren avslog propositionen under det att andra kammaren godkände ett
av jordbruksutskottet avgivet förslag i huvudsaklig överensstämmelse med
propositionen. Frågan hade sålunda förfallit. 

Frågan angående lagstiftning om inskränkning av tiden för skörd av lingon
upptogs ånyo i en vid 1927 års riksdag väckt motion. Även nämnda år
förföll frågan genom skiljaktiga beslut i kamrarna.

År 1928 väcktes åter motion i ämnet. Riksdagen hemställde detta år i
skrivelse till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning
angående inskränkning av tiden för skörd av lingon samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

År 1930 förelades riksdagen ny proposition i ämnet. Enligt denna skulle
Konungen, därest förhållandena sådant påkallade till förhindrande av att
lingon plockades innan de uppnått lämplig mognad, äga att på
framställning av hushållningssällskap och landsting förordna, att inom visst område
plockning av lingon, där dessa ej omedelbart förtärdes i samband med
plockningen, icke finge äga rum före dag, som av länsstyrelsen bleve
bestämd.

Jordbruksutskottet anförde i avgivet utlåtande över propositionen, att
utskottet i huvudsak icke hade något att erinra mot densamma, men att
enligt utskottets mening markägaren och arrendator borde undantagas från
förbudet ifråga. Utskottet hemställde fördenskull, att riksdagen måtte lämna
propositionen utan bifall, men anhålla, att Kungl. Maj:t måtte med
beaktande av det anförda utarbeta nytt förslag i ärendet.

Vid utskottsutlåtandet fanns bland annat fogad en reservation av herr&lt;noinclude&gt;&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hdmj1yeiike4ilfiuoblx97mbd4iago</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu/5</title>
    <ns>104</ns>
    <id>58711</id>
    <revision>
      <id>502670</id>
      <parentid>388274</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:18:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3273" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud||''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|5}}&lt;/noinclude&gt;Johansson i Uppmälby m. fl., däri hemställdes, att riksdagen enbart måtte
avslå propositionen.

Första kammaren biföll utskottets hemställan, varemot andra kammaren
anslöt sig till nyssnämnda reservation. Propositionen hade sålunda avslagits
utan att riksdagen begärde nytt förslag i ämnet.


{{Höger marginalnot|''Utskottet''}}Såsom utskottets redogörelse utvisar ha de i motionerna berörda
spörsmålen förut vid upprepade tillfällen varit föremål för överväganden.

Vad först angår den civilrättsliga frågan om rättigheten att tillgodogöra
sig bären har vid dessa överväganden å ena sidan anförts, att jordägaren
borde beredas företrädesrätt åtminstone till en del av de bär som växa å
hans mark. Å andra sidan har hävdats, att bären aldrig tillkommit
jordägaren såsom sådan och att han fördenskull icke kunde göra anspråk på dem
framför andra.

Det är riktigt att lagen i vårt land av gammalt icke uppställt något
förbud att tillgodogöra sig vilda bär å annans mark. En viss begränsning i
möjligheterna härtill har dock förefunnits genom bestämmelser som
meddelats i andra syften. I detta hänseende kan utskottet erinra om förbudet
i 24 kap. 11 § strafflagen att taga väg över annans tomt, åker, äng,
plantering eller andra ägor, vilka därav kunna skadas. Den, som icke äger
beträda viss mark, är uppenbarligen icke heller berättigad att där
tillgodogöra sig bär och dylikt. Vad beträffar andra ägor har väl understundom
gjorts gällande att jordägaren skulle äga rätt att bestämma om där växande
bär ehuru deras tillgodogörande av andra icke blivit straffbelagt. Det torde
emellertid med fog kunna sägas, att man ganska allmänt funnit det
naturligt, att befolkningen på en ort skulle kunna gemensamt tillgodogöra sig
bären å skogsmarken i trakten. Något berättigat missnöje till följd av denna
ordning torde icke heller tidigare ha förefunnits.

Genom kommunikationsmedlens utveckling på senare tid ha förhållandena
emellertid väsentligen förändrats. Det har blivit allt vanligare att folk
från samhällena bege sig ut till mer eller mindre avlägsna trakter för att
där tillgodogöra sig den bärskörd, som tidigare väsentligen varit förbehållen
ortsbefolkningen. Enligt utskottets mening kunna dessa förhållanden
understundom leda till för rättskänslan mindre tilltalande resultat. Mången
jordbrukare är själv i minst lika stort behov av att kunna skaffa sig ett bidrag
till hushållet genom att skörda skogsbär som de människor i understundom
välsituerad ställning vilka från andra håll uppsöka hans marker. Det måste
då synas stötande att vem det vara må skall äga tillgodogöra sig hela den
skörd av bär som växer å jordägarens mark utan möjlighet för honom att
reservera någon del för eget bruk. Ofta är det också omöjligt för honom
och hans familj att skörda bären innan ägorna översvämmas av
bärplockare från annan ort. Enligt utskottets mening är det därför ett
berättigat önskemål att en jordägare beredes möjlighet att i någon mån
förbehålla sig rätten till de bär som växa å hans mark. Av praktiska själ ligger&lt;noinclude&gt;&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>38rx0olwget8j2n3k95h8da7jn5nm7v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu/6</title>
    <ns>104</ns>
    <id>58712</id>
    <revision>
      <id>502672</id>
      <parentid>367967</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:32:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Ej korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3479" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;1&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud|''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|}}&lt;/noinclude&gt;därvid närmast till hands, att denna rätt kommer att avse de ägor som äro
belägna närmast hans gård.

Erfarenheten har även givit vid handen, att konkurrensen om bären
föranlett att de i stor utsträckning skördas långt innan de blivit mogna. Denna
olägenhet skulle väl i viss mån förminskas, därest på sätt utskottet ovan
förutsatt rätten till bären i någon utsträckning förbehölles jordägaren. Det
lärer emellertid även i övrigt vara synnerligen önskvärt att man söker ingripa
mot den särskilt beträffande lingonen utbredda oseden att skörda dem
mycket för tidigt. I fråga om möjligheterna för ett sådant ingripande kan det
väl vara förenat med vissa svårigheter att såsom tidigare föreslagits låta
offentlig myndighet bestämma viss tid före vilken lingonen å en viss ort ej
må skördas. Ett förbud att på uppenbart för tidigt stadium skörda lingonen
skulle dock alltid på denna väg kunna erhållas. Även andra utvägar äro
emellertid tänkbara. Sålunda finner utskottet icke uteslutet att det skulle
kunna meddelas en bestämmelse enligt vilken jordägaren skulle äga att hos
landsfiskalen i orten utverka förbud att skörda omogna lingon å viss mark.
För överträdelse av förbudet borde stadgas ett lågt bötesstraff, som dock
icke skulle äga tillämpning i andra fall än där någon efter det förbudet
blivit exempelvis genom anslag kungjort uppsåtligen eller genom oursäktligt
förbiseende åsidosatt detsamma. Genom att göra förbudet mot plockning
av omogna lingon beroende av jordägarens initiativ skulle detsamma icke
behöva bli mer omfattande än behovet kräver. För en sådan regel kan även
anföras att ett förbud av ifrågavarande slag aldrig lärer kunna bli effektivt,
därest icke jordägaren är intresserad av att medverka till dess
upprätthållande. Vidare må framhållas att den ifrågasätta bestämmelsen alltid skulle
medge rätt att plocka mogna lingon. Att på detta sätt för straffbudets
tillämpning kräva, att någon verkligen illojalt försökt förekomma andra och
skördat bären i förtid, torde även vara överensstämmande med rättskänslan.

Då avsikten med en bestämmelse av nu berört innehåll icke är att
bereda jordägaren en förmån framför andra, synes det vara konsekvent att
föreskriva att, där jordägaren beträffande viss mark utverkat ett sådant
förbud som förut nämnts, icke heller han själv eller hans folk må där skörda lingon
i omoget tillstånd. Vissa invändningar, som förut anförts mot ett sådant
förbud jämväl för jordägaren och hans folk, torde icke äga berättigande
därest bestämmelsen i övrigt utformas på det sätt utskottet ifrågasatt.

De av utskottet berörda spörsmålen torde böra bli föremål för skyndsam
utredning. Såsom utskottet i sin förut intagna redogörelse erinrat har frågan
om rätten till bären förut behandlats av lagberedningen i dess förslag till
jordabalk. Det är emellertid uppenbart att den med fördel kan vinna sin
lösning utan avvaktan å resultatet av den nya utredning om revision av
jordabalken som enligt vad chefen för justitiedepartementet tillkännagivit
kommer att förberedas. Den särskilda frågan om förbud att skörda omogna
lingon torde icke ha något som helst samband med sistnämnda utredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dajtuv9ebivp3dgita4yfck63ffpd4z</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502673</id>
      <parentid>502672</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:32:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3481" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;1&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud|6|''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|}}&lt;/noinclude&gt;därvid närmast till hands, att denna rätt kommer att avse de ägor som äro
belägna närmast hans gård.

Erfarenheten har även givit vid handen, att konkurrensen om bären
föranlett att de i stor utsträckning skördas långt innan de blivit mogna. Denna
olägenhet skulle väl i viss mån förminskas, därest på sätt utskottet ovan
förutsatt rätten till bären i någon utsträckning förbehölles jordägaren. Det
lärer emellertid även i övrigt vara synnerligen önskvärt att man söker ingripa
mot den särskilt beträffande lingonen utbredda oseden att skörda dem
mycket för tidigt. I fråga om möjligheterna för ett sådant ingripande kan det
väl vara förenat med vissa svårigheter att såsom tidigare föreslagits låta
offentlig myndighet bestämma viss tid före vilken lingonen å en viss ort ej
må skördas. Ett förbud att på uppenbart för tidigt stadium skörda lingonen
skulle dock alltid på denna väg kunna erhållas. Även andra utvägar äro
emellertid tänkbara. Sålunda finner utskottet icke uteslutet att det skulle
kunna meddelas en bestämmelse enligt vilken jordägaren skulle äga att hos
landsfiskalen i orten utverka förbud att skörda omogna lingon å viss mark.
För överträdelse av förbudet borde stadgas ett lågt bötesstraff, som dock
icke skulle äga tillämpning i andra fall än där någon efter det förbudet
blivit exempelvis genom anslag kungjort uppsåtligen eller genom oursäktligt
förbiseende åsidosatt detsamma. Genom att göra förbudet mot plockning
av omogna lingon beroende av jordägarens initiativ skulle detsamma icke
behöva bli mer omfattande än behovet kräver. För en sådan regel kan även
anföras att ett förbud av ifrågavarande slag aldrig lärer kunna bli effektivt,
därest icke jordägaren är intresserad av att medverka till dess
upprätthållande. Vidare må framhållas att den ifrågasätta bestämmelsen alltid skulle
medge rätt att plocka mogna lingon. Att på detta sätt för straffbudets
tillämpning kräva, att någon verkligen illojalt försökt förekomma andra och
skördat bären i förtid, torde även vara överensstämmande med rättskänslan.

Då avsikten med en bestämmelse av nu berört innehåll icke är att
bereda jordägaren en förmån framför andra, synes det vara konsekvent att
föreskriva att, där jordägaren beträffande viss mark utverkat ett sådant
förbud som förut nämnts, icke heller han själv eller hans folk må där skörda lingon
i omoget tillstånd. Vissa invändningar, som förut anförts mot ett sådant
förbud jämväl för jordägaren och hans folk, torde icke äga berättigande
därest bestämmelsen i övrigt utformas på det sätt utskottet ifrågasatt.

De av utskottet berörda spörsmålen torde böra bli föremål för skyndsam
utredning. Såsom utskottet i sin förut intagna redogörelse erinrat har frågan
om rätten till bären förut behandlats av lagberedningen i dess förslag till
jordabalk. Det är emellertid uppenbart att den med fördel kan vinna sin
lösning utan avvaktan å resultatet av den nya utredning om revision av
jordabalken som enligt vad chefen för justitiedepartementet tillkännagivit
kommer att förberedas. Den särskilda frågan om förbud att skörda omogna
lingon torde icke ha något som helst samband med sistnämnda utredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>m7fheot2psjmeeub5as371irzie72ql</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502674</id>
      <parentid>502673</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:32:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3481" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud|6|''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|}}&lt;/noinclude&gt;därvid närmast till hands, att denna rätt kommer att avse de ägor som äro
belägna närmast hans gård.

Erfarenheten har även givit vid handen, att konkurrensen om bären
föranlett att de i stor utsträckning skördas långt innan de blivit mogna. Denna
olägenhet skulle väl i viss mån förminskas, därest på sätt utskottet ovan
förutsatt rätten till bären i någon utsträckning förbehölles jordägaren. Det
lärer emellertid även i övrigt vara synnerligen önskvärt att man söker ingripa
mot den särskilt beträffande lingonen utbredda oseden att skörda dem
mycket för tidigt. I fråga om möjligheterna för ett sådant ingripande kan det
väl vara förenat med vissa svårigheter att såsom tidigare föreslagits låta
offentlig myndighet bestämma viss tid före vilken lingonen å en viss ort ej
må skördas. Ett förbud att på uppenbart för tidigt stadium skörda lingonen
skulle dock alltid på denna väg kunna erhållas. Även andra utvägar äro
emellertid tänkbara. Sålunda finner utskottet icke uteslutet att det skulle
kunna meddelas en bestämmelse enligt vilken jordägaren skulle äga att hos
landsfiskalen i orten utverka förbud att skörda omogna lingon å viss mark.
För överträdelse av förbudet borde stadgas ett lågt bötesstraff, som dock
icke skulle äga tillämpning i andra fall än där någon efter det förbudet
blivit exempelvis genom anslag kungjort uppsåtligen eller genom oursäktligt
förbiseende åsidosatt detsamma. Genom att göra förbudet mot plockning
av omogna lingon beroende av jordägarens initiativ skulle detsamma icke
behöva bli mer omfattande än behovet kräver. För en sådan regel kan även
anföras att ett förbud av ifrågavarande slag aldrig lärer kunna bli effektivt,
därest icke jordägaren är intresserad av att medverka till dess
upprätthållande. Vidare må framhållas att den ifrågasätta bestämmelsen alltid skulle
medge rätt att plocka mogna lingon. Att på detta sätt för straffbudets
tillämpning kräva, att någon verkligen illojalt försökt förekomma andra och
skördat bären i förtid, torde även vara överensstämmande med rättskänslan.

Då avsikten med en bestämmelse av nu berört innehåll icke är att
bereda jordägaren en förmån framför andra, synes det vara konsekvent att
föreskriva att, där jordägaren beträffande viss mark utverkat ett sådant
förbud som förut nämnts, icke heller han själv eller hans folk må där skörda lingon
i omoget tillstånd. Vissa invändningar, som förut anförts mot ett sådant
förbud jämväl för jordägaren och hans folk, torde icke äga berättigande
därest bestämmelsen i övrigt utformas på det sätt utskottet ifrågasatt.

De av utskottet berörda spörsmålen torde böra bli föremål för skyndsam
utredning. Såsom utskottet i sin förut intagna redogörelse erinrat har frågan
om rätten till bären förut behandlats av lagberedningen i dess förslag till
jordabalk. Det är emellertid uppenbart att den med fördel kan vinna sin
lösning utan avvaktan å resultatet av den nya utredning om revision av
jordabalken som enligt vad chefen för justitiedepartementet tillkännagivit
kommer att förberedas. Den särskilda frågan om förbud att skörda omogna
lingon torde icke ha något som helst samband med sistnämnda utredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1c1zpfl7di4oiiv0um2qy6dzugzj2i4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu/7</title>
    <ns>104</ns>
    <id>58713</id>
    <revision>
      <id>502677</id>
      <parentid>367969</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:44:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2884" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud||''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|7}}&lt;/noinclude&gt;&lt;div style=&quot;margin-left:30%&quot;&gt;
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla,
att Kungl. Maj:t ville skyndsamt verkställa utredning i de av
utskottet angivna hänseenden samt för riksdagen framlägga det
förslag vartill utredningen kan föranleda.&lt;/div&gt;

Stockholm den 28 februari 1935.

&lt;center&gt;På första lagutskottets vägnar.&lt;/center&gt;
&lt;center&gt;A. ÅKERMAN.&lt;/center&gt;


{{linje|8em}}


Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från {{sp|första}} kammaren: herrar ''Åkerman'', ''Öhman''&lt;ref name=&quot;från&quot;&gt;Ej närvarande vid utlåtandets justering.&lt;/ref&gt;, ''Anderson'' i Hägelåkra,
''Klefbeck'', ''Velander'', ''Branting''&lt;ref name=&quot;från&quot;/&gt;, ''Sköldén''&lt;ref name=&quot;från&quot;/&gt; och ''Karlsson'' i Gillberga;

från {{sp|andra}} kammaren: herrar ''Lindqvist''&lt;ref name=&quot;från&quot;/&gt;, ''Sjögren'' och ''Wallerius'', fru ''Östlund'' samt
herrar ''Olsson'' i Rimforsa, ''Olsson'' i Mellerud, ''Larsson'' och ''Gardell'' i Stenstu.


{{linje|8em}}


&lt;center&gt;'''Reservation'''&lt;/center&gt;

av herrar ''Åkerman'', ''Klefbeck'', ''Branting'', ''Lindqvist'' och ''Sjögren'', fru ''Östlund''
samt herr ''Olsson'' i Mellerud, vilka anfört:

Beträffande först den civilrättsliga frågan om rättigheten att tillgodogöra
sig vilt växande skogsbär lärer ingen vilja fullständigt beröva menige man
hans hävdvunna rätt i nämnda avseende. Utskottsmajoriteten synes också
härvidlag ha förordat en lösning av spörsmålet huvudsakligen i enlighet
med det förslag, som år 1909 framlades av lagberedningen och gick ut på,
att jordägaren skulle äga företräde till bärplockning inom ett avstånd av
trehundra meter från hans tomtplats eller trädgård, d. v. s. ett område av minst
60 tunnland. Mot en sådan anordning resa sig dock redan av praktiska
skäl stora betänkligheter. Och i tätare bebyggda delar av landet skulle den
för övrigt medföra att rätten till »fri» bärplockning så, gott som försvunne.
Även om såsom påståtts någon gång skulle inträffat att välsituerade
personer kommit farande långväga ifrån för att plocka bort bären intill 
småbrukarens husknutar, hålla vi dock före att den stora mängden av
bärplockare uppträda mera försynt och tillhöra helt andra folkgrupper.
Framför allt lärer väl bärplockning bedrivas av fattigt folk, som därigenom söker
förbättra sina torftiga villkor. Man kan då fråga sig, om det verkligen är med
billigheten överensstämmande att nu förläna jordägaren, som dock sitter på sin
gård, en rätt, som han aldrig förut haft, på bekostnad av verkligt behövande.
Och man må väl även spörja om det kan vara klokt att sålunda
intensifiera äganderätten. I varje fall synes det oss opåkallat att nu, då en
revision av jordabalken i dess helhet står för dörren, utbryta ifrågavarande&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>sko17dkft4991cqjjrre1szo60zw0ak</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502680</id>
      <parentid>502677</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:51:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <minor />
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2885" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud||''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|7}}&lt;/noinclude&gt;&lt;div style=&quot;margin-left:30%&quot;&gt;
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla,
att Kungl. Maj:t ville skyndsamt verkställa utredning i de av
utskottet angivna hänseenden samt för riksdagen framlägga det
förslag vartill utredningen kan föranleda.
&lt;/div&gt;

Stockholm den 28 februari 1935.

&lt;center&gt;På första lagutskottets vägnar.&lt;/center&gt;
&lt;center&gt;A. ÅKERMAN.&lt;/center&gt;


{{linje|8em}}


Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från {{sp|första}} kammaren: herrar ''Åkerman'', ''Öhman''&lt;ref name=&quot;från&quot;&gt;Ej närvarande vid utlåtandets justering.&lt;/ref&gt;, ''Anderson'' i Hägelåkra,
''Klefbeck'', ''Velander'', ''Branting''&lt;ref name=&quot;från&quot;/&gt;, ''Sköldén''&lt;ref name=&quot;från&quot;/&gt; och ''Karlsson'' i Gillberga;

från {{sp|andra}} kammaren: herrar ''Lindqvist''&lt;ref name=&quot;från&quot;/&gt;, ''Sjögren'' och ''Wallerius'', fru ''Östlund'' samt
herrar ''Olsson'' i Rimforsa, ''Olsson'' i Mellerud, ''Larsson'' och ''Gardell'' i Stenstu.


{{linje|8em}}


&lt;center&gt;'''Reservation'''&lt;/center&gt;

av herrar ''Åkerman'', ''Klefbeck'', ''Branting'', ''Lindqvist'' och ''Sjögren'', fru ''Östlund''
samt herr ''Olsson'' i Mellerud, vilka anfört:

Beträffande först den civilrättsliga frågan om rättigheten att tillgodogöra
sig vilt växande skogsbär lärer ingen vilja fullständigt beröva menige man
hans hävdvunna rätt i nämnda avseende. Utskottsmajoriteten synes också
härvidlag ha förordat en lösning av spörsmålet huvudsakligen i enlighet
med det förslag, som år 1909 framlades av lagberedningen och gick ut på,
att jordägaren skulle äga företräde till bärplockning inom ett avstånd av
trehundra meter från hans tomtplats eller trädgård, d. v. s. ett område av minst
60 tunnland. Mot en sådan anordning resa sig dock redan av praktiska
skäl stora betänkligheter. Och i tätare bebyggda delar av landet skulle den
för övrigt medföra att rätten till »fri» bärplockning så, gott som försvunne.
Även om såsom påståtts någon gång skulle inträffat att välsituerade
personer kommit farande långväga ifrån för att plocka bort bären intill 
småbrukarens husknutar, hålla vi dock före att den stora mängden av
bärplockare uppträda mera försynt och tillhöra helt andra folkgrupper.
Framför allt lärer väl bärplockning bedrivas av fattigt folk, som därigenom söker
förbättra sina torftiga villkor. Man kan då fråga sig, om det verkligen är med
billigheten överensstämmande att nu förläna jordägaren, som dock sitter på sin
gård, en rätt, som han aldrig förut haft, på bekostnad av verkligt behövande.
Och man må väl även spörja om det kan vara klokt att sålunda
intensifiera äganderätten. I varje fall synes det oss opåkallat att nu, då en
revision av jordabalken i dess helhet står för dörren, utbryta ifrågavarande&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>2u6olqrnaai5bxdjmwp93cvagl9pcft</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Riksdagen 1935 32 häfte 12.djvu/8</title>
    <ns>104</ns>
    <id>58714</id>
    <revision>
      <id>502678</id>
      <parentid>314939</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:47:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1362" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;{{huvud|8|''Första lagutskottets utlåtande Nr 21.''|}}&lt;/noinclude&gt;spörsmål ur sitt naturliga sammanhang och göra det till föremål för
särbehandling.

Vad därefter angår det hushållningstekniska spörsmålet om förbud mot
plockning av omogna lingon har detta spörsmål upprepade gånger varit
föremål för utredning, varjämte detaljerade lagförslag i ämnet i anledning
av skrivelser från riksdagen framlagts. Då frågan emellertid erbjudit
utomordentliga svårigheter beträffande den praktiska utformningen, har icke något
av de framlagda förslagen lyckats vinna riksdagens bifall. Den motionär,
som nu ånyo fört fram spörsmålet, har icke lämnat något som helst nytt
uppslag för frågans lösning. Utskottsmajoriteten synes för sin del närmast
vilja förorda en bestämmelse, enligt vilken jordägaren skulle äga att hos
landsfiskalen i orten utverka förbud vid bötesansvar att skörda omogna
lingon å viss mark. Detta förslag synes emellertid minst lika omöjligt att
realisera som de tidigare framlagda.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,
&lt;div style=&quot;margin-left:30%&quot;&gt;
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
&lt;/div&gt;


{{Linje|6em}}


{{c|1={{m|1=&lt;span style=&quot;border-top: thin solid #000000;&quot;&gt;Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.&lt;/span&gt;|2=80}}}}
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;

&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8d6m4wpd2ms2xp83p2bleli1igjsnvj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/412</title>
    <ns>104</ns>
    <id>59091</id>
    <revision>
      <id>502655</id>
      <parentid>378377</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:36:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="213" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{Tomrad}}
[[Fil:Nils Holgersson band 2-Jätten från Skalunda hög.jpg|mini|{{ph|&lt;small&gt;Teckning av V. Andrén.&lt;/small&gt;}}&lt;br /&gt;&lt;center&gt;Jätten från Skalunda hög.&lt;/center&gt;|center|320px]]
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kamk38xqapbgdo9hn8n23jewracty28</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/416</title>
    <ns>104</ns>
    <id>59093</id>
    <revision>
      <id>502666</id>
      <parentid>378381</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T09:09:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="144" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{Tomrad}}
[[Fil:Nils Holgersson band 2-Göteborgs hamn.jpg|mini|&lt;br /&gt;&lt;center&gt;Göteborgs hamn.&lt;/center&gt;|center|500px]]
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>tqghlqiv6e96toz6cc307adxhi1a5p8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, band 2.djvu/422</title>
    <ns>104</ns>
    <id>59094</id>
    <revision>
      <id>502688</id>
      <parentid>378388</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T10:14:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="142" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{Tomrad}}
[[Fil:Nils Holgersson band 2-En stor herrgård.jpg|mini|&lt;center&gt;En stor herrgård.&lt;/center&gt;|center|500px]]
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>t1w61qj6envacbt1hklnydke8p9qifk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Användardiskussion:Thurs/Arkiv 3</title>
    <ns>3</ns>
    <id>82672</id>
    <revision>
      <id>502653</id>
      <parentid>445941</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:33:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Flytta två sidor framåt från 61 för Sundhetzens Speghel? */</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="116059" xml:space="preserve">
== Arbetare.djvu ocr ==

Jag har lärt min bot att även ladda upp innehåll i sidhuvudet och -foten förutom i textdelen, så nu har jag laddat upp ocr:n till arbetare.djvu på nytt med sidnumreringen i sidhuvudet. Det kan spara dig några knapptryckningar när du korrläser. -- [[Användare:Simsalabim|Simsalabim]] 9 januari 2012 kl. 22.42 (CET)

:Tack för det. Allt som kan reducera såna rutinsysslor är välkommet./[[Användare:Thurs|Thurs]] 10 januari 2012 kl. 11.04 (CET)

== Frågor om fraktur ==

Hej! Allt väl?

Jag ber om ursäkt för att jag ideligen återkommer till samma frågor, men jag känner mig fortfarande osäker på hur jag skall hantera J. Jag har sett att du ibland transkriberar denna bokstav som I och ibland som J. Efter diskussionen på [[Wikisourcediskussion:Fraktur]] har jag hela tiden försökt att transkribera bokstaven som J, men det slår mig nu att jag kanske tolkade in lite för mycket i ditt svar (&quot;det finns det alternativet ...&quot;) än vad du avsåg.

Jag vill ju gärna hålla samma nivå som ni andra. Är det då opassande att alltid transkribera bokstaven som versalt j? Bör man istället komma överens om detta på varje enskilt verks indexsida? (Jag tänker kanske främst på 1695 års psalmbok...) [[Användare:Diupwijk|Diupwijk]] 8 maj 2012 kl. 17.29 (CEST)

:Hej, jag är ledsen om mitt svar kom att låta mer kategoriskt än det egentligen var menat.  Jag menade inte att just 1732 skulle vara något absolut datum där man före detta datum skulle endast använda J, utan endast att omkring denna tid, första halvan av 1700-talet, börjar ortografin bli så regelmässig att man kan skilja på I och J. Innan dess är det något som får avgöras från fall till fall. 1695 års psalmbok (och Karl XII:s bibel) har en så relativt enhetlig ortografi där det bör gå att urskilja I/J, och så har jag nog gjort i de allra flesta fall. Det kan nog finnas yngre texter som inte har lika regelbunden ortografi, för dessa och för verk äldre än psalmboken skulle jag nog genomgående använda J. 

:Det ska ju dock vara är konsekvent genomfört i ett verk och det kan vara svårt att genomföra när det är flera användare som bidrar över en lång tid som i psalmboken. (Jag har säkert inte varit konsekvent över tiden heller). Så att försöka komma överens på indexsidan tycker jag är ett bra förslag.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 9 maj 2012 kl. 00.58 (CEST)

::Tack så mycket för svaret! Nu klarnade det rätt så rejält.
::Ja, det viktigaste är väl ändå att man är konsekvent inom ett och samma verk. Jag gillar din tabell [[Indexdiskussion:Bibelöversättningarna av år 1536 band I|på 1536-indexet]]. Den kommer verkligen att underlätta arbetet. Med vänliga hälsningar /[[Användare:Diupwijk|Diupwijk]] 9 maj 2012 kl. 18.17 (CEST)

== Mall:H• ==
Kan du importera [[:w:sv:Mall:H•]]? -- [[Användare:Simsalabim|Simsalabim]] ([[Användardiskussion:Simsalabim|diskussion]]) 28 juni 2012 kl. 19.52 (CEST)
:Fixat!--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 28 juni 2012 kl. 19.55 (CEST)
::Det var snabba ryck. Tack! -- [[Användare:Simsalabim|Simsalabim]] ([[Användardiskussion:Simsalabim|diskussion]]) 28 juni 2012 kl. 20.08 (CEST)

== CSS-kod för huvudsida ==
Jag börjar bli klar med första förslaget till [[User:Simsalabim/Huvudsida|ny framsida]]. Kan inte du klistra in koden från min [[:User:Simsalabim/monobook.css|monobook.css]] (ren kopia från svw) i [[:Mediawiki:common.css]] så kan alla se förslaget. CSS-koden påverkar inte andra delar av wikisource (vad jag kan se) och om förslaget inte vinner gehör så är det enkelt att återgå till nuvarande css-kod. -- [[Användare:Simsalabim|Simsalabim]] ([[Användardiskussion:Simsalabim|diskussion]]) 2 juli 2012 kl. 20.21 (CEST)
:Fixat, jag var dock tvungen att byta namn på bakgrundsbilden eftersom det blev en konflikt med den nuvarande huvudsidan. Var det inte tänkt så är det bara att ogöra min ändring på ditt förslag.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 juli 2012 kl. 20.32 (CEST)
::Finemang. Jag uppmärksammade aldrig problemet med bakgrundsbilden. (Exakt vilken bild det bör vara kan diskuteras; själv tycker jag att wikipedias är bättre (har aldrig riktigt förstått charmen med ett isberg.)) -- [[Användare:Simsalabim|Simsalabim]] ([[Användardiskussion:Simsalabim|diskussion]]) 2 juli 2012 kl. 20.46 (CEST)
:::Nej, det är väl en ganska svårförståelig logotyp egentligen. Problemet är att hitta någon bra bild när nästan alla projekt handlar om böcker, text och ord.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 juli 2012 kl. 20.54 (CEST)
::::Skulle gissa att isberget kommer från det tidiga projektförslaget: &quot;Project Sourceberg&quot;, en ordlek på &quot;Project Gutenberg&quot;, Runebergs storebror. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 2 juli 2012 kl. 21.25 (CEST)
:::::Jo, så är det säkert. Men det är ju inget som är känt för utomstående och nykomlingar.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 juli 2012 kl. 22.08 (CEST)
== Rename of Avocato/AvocatoBot ==
Hello. I'm sorry if this is not the right place to request it, but I request renaming my following accounts:
* محمد الجداوي → Avocato
* GedawyBot → AvocatoBot
* Confirmation link: [http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk%3A%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF_%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%AF%D8%A7%D9%88%D9%8A&amp;diff=3902291&amp;oldid=3488161]
* Reason: Privacy reasons
'''Please''', delete all my userpages and talk pages of these accounts before renaming and I will create them later .Thanks in advance.--[[User:محمد الجداوي|M.Gedawy]] 15 juli 2012 kl. 17.54 (CEST)
:Done--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 16 juli 2012 kl. 12.04 (CEST)

== Interwiki ==

Jag upptäckte när jag följde några av [[User:Esquilo|Esquilo]]s länkar, att de ledde till oldwikisource. Har vi gjort några ändringar här, eller är det något som har fixats centralt? - Att det har funkat från tex enws, vet jag, men har aldrig sett det här tidigare. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 7 september 2012 kl. 13.09 (CEST)

:Kan inte svara på var eller när det ändrades men så vitt jag vet är det inget som vi har gjort eftersom det fungerar så på de andra språkversionerna också. Jag skulle gissa på att det har med förändringen av interwiki-funktionen i början av sommaren med [[Special:Interwiki]] att göra där listas ett flertal wikisource-upplagor som aldrig har funnits och som ju måste länka vidare någonstans. Uppenbarligen går nu alla &quot;lediga&quot; (och giltiga) interwikiprefix på Wikisource till flerspråkiga Wikisource nuförtiden. som t ex nynorsk [[nn:]]  och  bokmål [[nb:]] som väl aldrig kommer att få egna språkversioner (och egentligen borde länka till [[no:]]) (Uppenbarligen fungerar inte iw på diskussionssidor, är det nytt?)--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 7 september 2012 kl. 15.28 (CEST)

::Ok!
::Det funkar så även på Wikipedia nu uppenbarligen. Ja, det är nog ganska nytt. På [[wmse:|chapters]] har det alltid sett ut så, och gör så oavsett namnrymd där. 
::Vårt &quot;egna&quot; system med att det står &quot;norsk&quot; istället för &quot;norsk (bokmål)&quot; i iw-länkar till nowp funkar fortfarande. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 7 september 2012 kl. 16.41 (CEST)

== Fjellstedt inkluderar för mycket mallkod ==

Hittills har jag använt AWB för att hantera mallkodsproblemet. Jag har nu istället skapat en ''intelligentare'' kod med DotNetWikiBot, som anpassar sig efter innehållet i respektive delsida. Detta gör förhoppningsvis att färre körningar blir nödvändiga i fortsättningen. Med AWB har det varit samma mallanrop som justerats i alla sidor. Nu blir det istället ett individuellt val för varje sida. Dessutom kommer alla ''typer'' av Fph-mallar att hanteras vid varje redigering. Dock försöker jag även framgent att begränsa antalet mallar som ändras varje gång, för att inte överbelasta servern, och inroducera nya syntaxfel. Känn dig fri att blockera direkt om du ser koden introducera fel, jag har inga garantier alls att nuvarande version är buggfri. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 14 september 2012 kl. 15.03 (CEST)

:OK, jag tror dock inte att botten var ansvarig för de syntaxfel som jag rättat. Den gjorde nog bara befintliga syntaxfel mer synliga.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 14 september 2012 kl. 21.07 (CEST)

::Nej, det tror inte jag heller, men substar man för många mallar på en gång, så blir en del av dem &quot;hängande&quot;, utan att substas, likt de syntaxfel du rättat nyligen. Det är också ett utslag av &quot;för mycket mallkod&quot;. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 15 september 2012 kl. 07.36 (CEST)
:[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Biblia_Fjellstedt_I_(1890)_135.jpg&amp;curid=9632&amp;diff=197178&amp;oldid=162949 Denna] redigeringskommentar är kryptisk. Den beror på att roboten försöker &quot;utveckla&quot; en Fph-mall som inte finns. MediaWiki berättar för roboten ''att'' det finns en sådan mall, men den är ju dold i andra mallar, varför roboten agerar irrationellt. Det gör dock ingen skada, just eftersom det inte finns någon mall med namnet Fph i sidan. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 15 november 2012 kl. 13.15 (CET)
::OK, jag litar på att du har koll på det där.

== Vugar 1981 → NKOzi ==

I would like my username changed from Vugar 1981 to NKOzi. Thanks. --[[Användare:Vugar 1981|Vugar 1981]] ([[Användardiskussion:Vugar 1981|diskussion]]) 18 januari 2013 kl. 06.58 (CET)

:Done ([//meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Steward_requests/Username_changes&amp;diff=prev&amp;oldid=5047948 Global request] for reference)--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 januari 2013 kl. 09.47 (CET)

== γνωθι σεαντὸν ==

Jag har föstått du har tillgång till 1703-K12'an. Jag skrev in näst sista stycket i brödtext-delen till förspråket till Psaltaren. (Jag har hoppat ett antal stycken tillsvidare.) Där stötte jag på lite grekiska. Jag tolkar det som &quot;γνωθι σεαντὸν&quot;, med reservation för att jag inte hittar hur jag ska kunna sätta en &quot;hatt&quot; över 'ω'. Gör gärna en extra koll, tack! -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 28 februari 2013 kl. 17.08 (CET)
:Det ser korrekt ut. I nutid verkar tilde användas för &quot;hatten&quot; se t ex  [[w:en:Know thyself]]. Kanske kan vara ett alternativ om du inte hittar ett mer korrekt tecken.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 28 februari 2013 kl. 18.03 (CET)
:Det är inte riktigt rätt - andra ordets fjärde bokstav ska vara ett ypsilon, inte samma som den sista (ny) --[[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 28 oktober 2013 kl. 22.24 (CET)

::Ja, det har du naturligvis rätt i.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 28 oktober 2013 kl. 23.32 (CET)

== Kategori:URAA ==

Kategori:URAA tänkte jag inte på att kolla om den hade några medlemmar fortfarande. MAn borde kunna göra ett enkelt test och se om det är fritt i Sve/Fin men inte i USA för att avgöra om just uraa sannolikt är haken... -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 18 mars 2013 kl. 16.42 (CET)

:Jag har funderat på det men jag är inte säker att det är så stort behov av den kategorin i nuläget. Jag skapade den för att snabbt kunna få en överblick hur stort problemet var förra våren. Nu är det mesta raderat och det mesta som kan finnas kvar ligger i [[:kategori:Upphovsrätt saknas]]. Om URAA-lagen skulle upphävas går det att återskapa den då.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 mars 2013 kl. 23.31 (CET)

== Midi- och ljudfiler ==

Hej!

Jag skulle precis till att lägga in en ljudfil till [[In dulci jubilo]], men då slog det mig att Wikipedias mall [[w:Mall:Lyssna]] verkar vara mer funktionell än vår [[:Mall:Midi]]. Är det någonting som vi bör ändra på? Kanske kopiera hit mallen?

Sedan har jag även för mig att du gjorde så att man kan lägga till en mindre midilänk i kommentarsfältet. Hur ser koden/mall-länken ut i det fallet? 

Med vänliga hälsningar [[Användare:Diupwijk|Diupwijk]] 10 april 2013 kl. 15.58 (CEST)

:[[w:Mall:Lyssna]] verkar främst användas till ogg-filer. Andra format går att använda men då blir knappast bättre än det vi har förut. Omvänt är {{mall|midi}} tänkt för midifiler som vi nästan uteslutande har haft tidigare. Jag har importerat {{Mall|Lyssna}} hit som man kan använda för ogg-filer, men jag vet inte om det är meningsfullt att försöka slå samman dem.

:{{Mall|Melodi}} är den mall som kan användas i kommentar-parametern i titelmallen. Den tar samma parametrar som [[mall:midi]], d. v. s. fil och titel.
::Exempel:  &lt;nowiki&gt;{{Titel|Fredmans epistel n:o 2|Carl Michael Bellman|kommentar={{Melodi|fil=CMB_EP02.MID|titel=Nå skrufva Fiolen}}}}&lt;/nowiki&gt;
:Hälsingar [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 10 april 2013 kl. 22.00 (CEST)

::Ojdå, jag fattade inte ens att den bara fungerar som bäst med .ogg-filer. :o
::Jag har aldrig varit nöjd med midi-mallarna, eftersom man inte verkar kunna spela upp ljuden i samma fönster som texten, om du förstår vad jag menar. Jaja, ingen skada skedd antar jag. Den nya mallen kan väl kanske komma till användning vid fler tillfällen. Tack för hjälpen och ursäkta mig för att jag inte riktigt har koll på alla teknikgrejer och sånt! [[Användare:Diupwijk|Diupwijk]] 10 april 2013 kl. 23.06 (CEST)

:::Ja, det är irriterande att midi-filerna inte spelas upp i samma fönster. Om någon kan finna en lösning på det vore det tacksamt.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 10 april 2013 kl. 23.33 (CEST)

== Usurpation of User:Thurs on Dutch Wiktionary ==

I hereby confirm that I have requested to usurp the username Thurs on [[nl:wikt:|Dutch Wiktionary]]--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 13 april 2013 kl. 17.57 (CEST)
:Hi Thurs, I just renamed the account Thurs on the Dutch wiktionary. So, it should be OK now, but in case there is still something to do, just let us know. Kind regards, [[Användare:Annabel|Annabel]] ([[Användardiskussion:Annabel|diskussion]]) 13 april 2013 kl. 18.43 (CEST)
::It seems to be OK know. Thank you for the swift response. --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 13 april 2013 kl. 18.57 (CEST)

== [[m:Special:MyLanguage/Single User Login finalisation announcement|Forced user renames coming soon for SUL]] ==

&lt;div class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
Hi, sorry for writing in English. I'm writing to ask you, as a bureaucrat of this wiki, to [//meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Single+User+Login+finalisation+announcement%2FPersonal+announcement&amp;filter=&amp;action=page translate and review the notification] that will be sent to all users, also on this wiki, who will be forced to change their user name on May 27 and will probably need your help with renames.
You may also want to help with the pages [[m:Rename practices]] and [[m:Global rename policy]].
Thank you, [[m:User:Nemo_bis|Nemo]] 3 maj 2013 kl. 19.15 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0441 --&gt;

== Lite botkörningar åt en trasig rygg ==

Hej!

[[Användare:Lavallen|Lavallen]] har bett mig hjälpa honom med någon botkörning här då han just nu inte kan köra dessa själv på grund av hälsoproblem. Däremot skulle jag behöva botflagga på kontot [[Användare:HangsnaBot]] här (har det nu på SVWP). Han bad mig hänvisa dig till [http://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndardiskussion:Hangsna#Det_.C3.A4r_mycke_nu... detta] inlägg och trodde att du då kunde lösa problemet med robotflagga.

Svara gärna på min diskussion där på SVWP då jag inte tittar in på Wikisource speciellt ofta. /[[Användare:Hangsna|Hangsna]] ([[Användardiskussion:Hangsna|diskussion]]) 26 juni 2013 kl. 10.01 (CEST)

:Fixat, HangsaBot har nu bot-flagga. Välkommen till Wikisource.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 26 juni 2013 kl. 11.40 (CEST)

::Tackar! Körningen är igång och det ser ut att fungera som det ska, även om jag knappt vet vad den gör :) /[[Användare:Hangsna|Hangsna]] ([[Användardiskussion:Hangsna|diskussion]]) 26 juni 2013 kl. 12.07 (CEST)

== Wikisource User Group ==

Wikisource, the free digital library is moving towards better implementation of book management, proofreading and uploading. All language communities are very important in Wikisource. We would like to propose a [[m:Wikisource User Group|Wikisource User Group]], which would be a loose, volunteer organization to facilitate outreach and foster technical development, join if you feel like helping out.
This would also give a better way to share and improve the tools used in the local Wikisources. You are invited to join the mailing list '[https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/wikisource-l wikisource-l]' (English), the IRC channel [http://webchat.freenode.net/?channels=#wikisource #wikisource], the [https://www.facebook.com/Wikisource facebook page] or the [https://twitter.com/wikisource Wikisource twitter]. As a part of the Google Summer of Code 2013, there are four projects related to Wikisource. To get the best results out of these projects, we would like your comments about them. The projects are listed at [[m:Wikisource across projects|Wikisource across projects]]. You can find the midpoint report for developmental work done during the IEG on Wikisource [[m:Grants:IEG/Elaborate Wikisource strategic vision/Midpoint|here]].

[[m:Global message delivery|Global message delivery]], 25 juli 2013 kl. 01.24 (CEST)
&lt;!-- EdwardsBot 0538 --&gt;


== Spambots ==

Jag bad Tegel titta till våra spambotar och han har låst några av de nyskapade kontona! -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 14 september 2013 kl. 11.19 (CEST)

:Bra, man får vara glad så länge det är samma problem här som på Wikilivres, där de just har blockerat över 30000 spamkonton.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 16 september 2013 kl. 12.12 (CEST)
::Det ska tydligen snart vara möjligt att göra Globala IP-kollar, istället för som nu hoppa mellan projekten och använda verktygen på projekt efter projekt. Det går dessutom redan idag att göra IP-kollar på inloggningswikin. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 16 september 2013 kl. 18.51 (CEST)

== Sista raden på en sida i löpande text ==

När jag korrekturläst text som fortsätter löpande på nästa sida ser det ibland ut som om sista raden görs om till nytt stycke; se t.ex. https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Leopold_Samlade_5_1833.djvu/30. Gör jag något fel?

:Nej som jag svarat [[Wikisource:Mötesplatsen#Sista_raden_på_en_sida|här]] är det en halvbuggig funktion i Mediawiki som förorsakar det. Lägg in en radbrytning överst i sidfotsfältet så ska den försvinna.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 28 oktober 2013 kl. 23.03 (CET)

== Citattecken ==

I faksimilen förekommer ofta &quot;uppochnervända&quot; citattecken, vilket följt med över i OCR-tolkningen. Men det är ju inte &quot;svensk standard&quot; numera. Ska de bytas? Kan det i så fall göras automatiskt i hela texten, eller måste man sitta och pilla?

:Nej, vanligen normaliserar vi inte citationstecken och andra skiljetecken här så de ska inte bytas ut mot raka eller sneda &quot;99&quot;-tecken, om det inte finns enighet om en sådan förändring vilket jag inte kan se att det gör för närvarande.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 28 oktober 2013 kl. 22.53 (CET)

== Från korrläst till validerat ==

Nu har jag börjat läsa Personnes teaterhistoria, där första delen redan är korrekturläst. Jag läser den ändå och hittar en del småfel som jag rättar, och då markerar jag sidorna som gröna/validerade. Resultatet syns på [[https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Personne_Svenska_teatern_1.djvu]]. Nu har jag tre frågor.&lt;br /&gt;
1. Är det rätt att jag &quot;grönmarkerar&quot; när jag tycker det är ok, eller ska det till någon mer åtgärd/läsare?&lt;br /&gt;
2. Ska jag i så fall göra det även på sidor som känns färdiglästa men där bilden ännu inte är inlagd?&lt;br /&gt;
3. Finns det något sätt att grönmarkera flera sidor i taget, eller måste jag be att få redigera dem en och en trots att jag inte hittat något fel att rätta, utan bara vill markera dem som ok? [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 25 november 2013 kl. 12.03 (CET)

:Validering innebär att en annan användare ska korrekturläsa texten med samma noggrannhet som första korrekturläsningen, främst att kontrollera att texten stämmer med originalet och att formatering som t. ex. kursiv och spärrning är korrekt återgivet. (I princip ska texten vara korrekt och klar efter första korrekturläsningen men i praktiken det ju inte så.) När du har gjort det kan du grönmarkera den som validerad.
:2. Personligen brukar jag nog undvika det men det finns inget hinder för att validera sidor med illustrationsbehov. Eventuell bildtext ska naturligtvis korrekturläsas.
:3. Nej det finns inget sätt att markera flera sidor i taget så du måste öppna var och en av dem för sig även om du inte hittat några fel att rätta.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 27 november 2013 kl. 13.26 (CET)

==لطرش أحمد الهاشمي → لطرش احمد الهاشمي==
Current Name: لطرش احمد الهاشمي

Reaname to:لطرش أحمد الهاشمي    &lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;&lt;small&gt;([[Special:Contributions/لطرش أحمد الهاشمي|contribs]] &amp;bull; [[Special:Logs/لطرش أحمد الهاشمي|logs]] &amp;bull; [{{fullurl:Special:Renameuser|oldusername={{PAGENAMEE:لطرش احمد الهاشمي}}&amp;newusername={{PAGENAMEE:لطرش أحمد الهاشمي}}}} &lt;span style=&quot;color:#002bb8&quot;&gt;Renaming&lt;/span&gt;])&lt;/small&gt;&lt;/span&gt;

Reason:i want the same name in all wikimedia project

Confirmation:[[:en:Wikipedia:Wikipedia:Changing username/Simple/Archive151#لطرش أحمد الهاشمي → لطرش احمد الهاشمي]]

--[[Användare:لطرش احمد الهاشمي|لطرش احمد الهاشمي]] ([[Användardiskussion:لطرش احمد الهاشمي|diskussion]]) 16 december 2013 kl. 16.13 (CET)

:Done--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 17 december 2013 kl. 11.30 (CET)

== Wikidata ==

Vi får nog hjälpas åt att hålla efter interwiki-flyttarna i huvudnamnrymden! Där ska interwikin (idag) bara flyttas över om det gäller grensidor! Jag har notifierat User:Romaine på Wikidata. Kategorier, mallar och projektsidor kan dock kopplas, och jag har själv kopplat ihop flera sidor i projektnamrymden där jag förväntar att det finns någon sida på något annat språk. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 16 januari 2014 kl. 19.36 (CET)

:Jo, skillnaden mellan verk och olika upplagor av verket verkar inte ha gått fram riktigt på alla håll.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 17 januari 2014 kl. 00.27 (CET)

::Jag har ingen susning (ännu) om hur många av våra psalmtexter ska hanteras. Att ha flera versioner av samma text på samma sida finns det ingen guide om än. Ska de hanteras som grensidor, ska de kanske länkas direkt till verkobjektet. Men om de ska hanteras som en sida med flera ämnen, ska objektet istället gaffla vidare till objekt om olika upplagor. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 17 januari 2014 kl. 09.07 (CET)

:::De är ju konstruerade så att det ska vara ett-till-ett förhållande till Wikipedia-artikeln, vanligen med samma namn också, så i princip är det verket man ska länka till i så fall. Men konstruktionen är rätt hopplöst föråldrad ändå e.m.m. så jag skulle inte ha något emot om man på sikt utrangerar de sidorna till förmån för förgreningssidor.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 17 januari 2014 kl. 14.14 (CET)

::::Vi skulle ju då kunna börja med [[Du gamla, du fria]] som nu blivit sammankopplad med utländska upplagor. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 17 januari 2014 kl. 15.02 (CET)

:::::Ja, och jag ser att du redan hunnit genomföra det. Bra!--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 17 januari 2014 kl. 22.09 (CET)

:Alla sidor i projektnamnrymden som jag kan föreställa mig har interwiki, antingen mot andra WS-projekt eller Wikipedia/Commons har jag nu länkat samman. Det betyder dock inte att alla sidor har WD-objekt eller ens ska ha det. Arkiven till Mötesplatsen kommer nog aldrig ha sådana objekt tex. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 19 januari 2014 kl. 10.18 (CET)

::OK jag tar några i taget som jag kommer på. Vet du om det finns någon interwiki på skyddade sidor kvar att ta bort?--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 januari 2014 kl. 16.18 (CET)
:::Det finns bara två (halv)skyddade sidor och de ska nog behålla sin interwiki tillsvidare. [[Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter]] och [[FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna]]. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 19 januari 2014 kl. 20.44 (CET)
:::I Wikisource- och Författarnamnrymden har Ib nu tagit bort alla interwiki som är identisk med den som finns på WD. Hur mycket som finns kvar återstår att titta på. Även försöka lista alla sidor som saknar. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 19 januari 2014 kl. 20.57 (CET)
::::Jag skummade igenom botändringarna. Det fanns några kvarlämnade länkar i Wikisource-namnrymden, förmodligen mest sidor som flyttats. Författarnamnrymden verkar bottarna ha hållit bättre uppdaterad.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 20 januari 2014 kl. 00.51 (CET)

:::::Denna diskussion innehåller uppgifter som övergår mitt förstånd, men jag tittade i alla fall på förgreningssidan för &quot;Du gamla du fria&quot;. Jag kan inte bedöma om det är bättre eller sämre att ha en sådan här förgreningssida för sångtexter och psalmer jämfört med att ha en artikelsida med en eller flera editioner. Nu när jag lagt in en del av texterna ur [[Hemlandssånger]], så ser jag att i några fall är smärre olikheter inlagda som fotnoter, om olikheterna är större så är flera versioner inlagda med olika rubriker och ibland så omnämns andra versioner endast i kommentarsfältet. Läsaren får själv bedöma om src-versionen duger eller söka efter de andra publikationerna. Sen har jag här och nu &quot;löst&quot; problemet med att Söndagsskolesångboken haft en vers borttagen jämfört med Hemlandssånger, genom att jag lagt in den borttagna texten som finns i den sistnämnda sångboken inom parentes. Det blir ju en förskjutning av versnumren i Hemlandssånger, men den har jag utelämnat. (6 verser i Söndagsskolesångboken men 7 i Hemlandssånger.) 
:::::Det här med &quot;namnrymder&quot; och andra föreställningar, som ni kan hantera som verklighet, övergår verkligen mitt förstånd. De texter jag har lagt in är ju inte några scannade original som ska OCR-tolkas och korrekturläsas utan texter som jag och andra skrivit av. Förhoppningsvis utan stavfel. För mig har SRC mer varit möjligheten att &quot;korsläsa&quot; mellan språk, om originaltexterna är översatta till eller från svenska. Ett annat språks läsare av de olika svenska texterna kan väl bli lite tvekande inför förgreningssidornas valmöjligheter? Sker den här noteringen på förgreningssidorna eller förväntas skribenterna själva komma ihåg det. I annat fall så kan det finnas fem versioner och en förgreningssida med bara 2-3 valmöjligheter.--[[Användare:IP7869|IP7869]] ([[Användardiskussion:IP7869|diskussion]]) 22 januari 2014 kl. 09.54 (CET)
::::::Grejen är att den så kallade &quot;metadata&quot; som hör till varje text, dvs författare, orginal, publicering mm, numer även kan läggas på projektet Wikidata. Det gör vår databas med texter lättläst för de som söker information. ''Haken'' är att det då inte är lämpligt att ha två eller flera texter med olika metadata på samma sida (möjligen skulle det vara möjligt med transkludering). Det skulle också göra det enklare att hålla ordning på det material vi har. Tex skulle vi lättare kunna skapa länkar mellan de olika projekten, Wikipedia, Commons och andra språkversioner av Wikisource, samt även möjligen internt här på svenska Wikisource. Tex tycker jag det vore lika lämpligt att länka mellan Myrbergs och 1917's och Åkesons Psaltare, som det kan vara att länka till motsvarande engelska och grekiska texterna i interwikin. Det kanske känns främmande för många, men känns för ''mig'' naturligt här på Source. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 22 januari 2014 kl. 14.46 (CET)

::::::Jahaaaa ???? Metdata?  och transkludering?   Herre Jesus, känner jag som bävar inför uppgiften att lägga in hela [[Hemlandssånger]]s alla 500 sånger. Men underlättar era tankar att ordna tillgängligheten över språkgränserna så är jag självklart med. Den version av Hemlandssånger som finns på WP är 1892, men egentligen är det väl samma som min 1891. Där finns sångtexter som är översättningar från andra språk, där finns texter som uppskattats av Karl XII soldater i Poltava (ur Moses och Lambsens wisor) och texter som rentav följt med till 1986 års svenska psalmbok. De Psaltar-anknutna texterna (se Lina Sandell) är väldigt intressanta och där kan man uppnå de gräns- och språköverskridande gränserna/hindren. Här känns det lite som att det är viktigt att vi på sv-SRC har våra svenska psaltarversioner klara från Bibeln och sen så många av de äldre versiionerna som möjligt. Har under dagen fört en kort diskussion  om en latinsk psalmtext där jag har en källa 1736 och det finns 1695:an om Kristi himmelsfärd och så finns de äldre  (= medeltida = latinska= katolska texterna) texterna. Dessa psalmer var älskade och uppskattade och Luther och Gustaf Vasa var tvingade att acceptera att folk inte skulle överge dessa texter, även om de inte ens kunde läsa svenska. Vad som är &quot;naturligt&quot; för mig i detta sammanhang har jag ingen aning om. Det jag kan göra är ungefär vad ni redan vet att jag kan och så kan jag kanske tillföra något vidare att jobba med. Jag känner det som dubbeljobb att korrekturläsa 1695:an, som finns på andra sajter.  Men att föra samman Psaltaren och psaltar-sånger  på något överskådligt vis är kanske vettigt?--[[Användare:IP7869|IP7869]] ([[Användardiskussion:IP7869|diskussion]]) 22 januari 2014 kl. 19.47 (CET)
:::::::På WP finns för [[Hemlandssånger]] (1892) en innehållsförteckning A-K där även författare är angivna. Jag har ju &quot;Hemlandssånger 1891&quot;  framför mig och har lagt in t.o.m. 'G'  här på SRC i en innehållsförteckning. Jag tror inte att den skiljer sig från 1892:an på WP, men drar slutsatsen att den kan överföras från WP till SRC. Men vilken stavning och vilken version ska användas om texterna är publicerade tidigare eller senare? --[[Användare:IP7869|IP7869]] ([[Användardiskussion:IP7869|diskussion]]) 22 januari 2014 kl. 19.59 (CET)

== En &quot;bearbetad&quot; text i flera versioner på en sida? ==

I psalm- och sångboksvärlden lånades det ganska friskt. Här är ett exempel där en text uppges ha två skilda författare och endast smärre skillnader i orden, så att samma melodi kan användas. Min erfarenhet av ämnesområdet är att det inte behöver vara varken Bliss eller Lowry som diktat denna text utan de kan ha lånat från någon annan. Det ansågs definitivt &quot;opassande&quot; att kvinnor gav ut texter öppet i eget namn. Ibland var det också så att deras män tog emot betalningen. Ibland använde kvinnorna signaturer och pseudonymer. Från Lina Sandell &quot;lånades&quot; det mycket friskt sen hon drabbats av demens och inte kunde försvara sina egna texter, varken de egna dikterna eller de överstta. Jag vet inte om det är bättre med två sidor för denna text, som här på SRC tillskrivits Bliss, men tidigare var Lowrys. [[Vill du möta mig där ovan]] --[[Användare:IP7869|IP7869]] ([[Användardiskussion:IP7869|diskussion]]) 23 januari 2014 kl. 11.38 (CET)

:Hej, ursäkta att jag inte svarat tidigare. Jag tycker det är bättre att lägga dem på två sidor, förutom de skäl som Lavallen anger ovan om Metadata kan man länka till föregående och nästkommande sång inom en sångbok om man så vill dessutom blir sidans information, kategorier och upphovsrätt tydligare om texten endast kommer från en enda källa. Här har versioner dessutom inte samma förstarad. Kopplingen mellan dem kan man ordna genom förgreningssidor och korslänkar. Det finns en funktion att jämföra texter inom svenska wikisource på samma sätt som interwikilänkar som vi inte har infört här men jag ske se om den kan vara möjligt. I så fall kan man också på ett enkelt sätt jämföra de olika versionerna.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 28 januari 2014 kl. 00.49 (CET)


== Koraler ==

Hej Thurs! Jag hade de senaste dagarna tänkt föreslå att lägga in melodier till 1697'an med hjälp av Lilypond och en bot. Då visste jag inte att MediaWiki hade inbyggt stöd för LilyPond. Det var först i kväll, då jag råkade titta in på din arbetsbänk, som jag insåg detta. Att Wikipedia ger png+midi+ogg är ju suveränt. Jag har nyligen satt samman en melodipsalmbok med hjälp av LilyPond (239 melodier) och har numera en ganska stor erfarenhet av LilyPond. Mestadels har det varit utslätade melodier från 1937:an men även en del gregorianska. Jag experimenterade lite grann med en koral på din arbetsbänk, se [[Användare:Sordin/Arbetsbänk]]. — [[Användare:Sordin|Sordin]] ([[Användardiskussion:Sordin|diskussion]]) 5 februari 2014 kl. 00.10 (CET)

&quot;Gregorianska&quot; melodier har ju i allmänhet inte en jämn takt så det bästa, i min mening, är att sätta &lt;tt&gt;Score.timing = ##f&lt;/tt&gt; och manuellt skriva ut &quot;taktstreck&quot; av olika slag. Taktangivelsen &lt;tt&gt;\time 2/2&lt;/tt&gt; anger enbart taktsymbolens utseende, dvs &quot;alla breve&quot;, och betyder med mensuralnotskrift enbart att pulsen ligger på halvnoter men utan att ange hur många halvnoter det är i varje &quot;takt&quot;. Egentligen borde man använda &lt;tt&gt;\divisioMinima&lt;/tt&gt;, &lt;tt&gt;\divisioMaior&lt;/tt&gt; och &lt;tt&gt;\divisioMaxima&lt;/tt&gt; (från gregorian.ly) men jag lyckades inte få det att fungera i MediaWiki. Jag lade istället in &lt;tt&gt;\divMax = { \bar &quot;|&quot; }&lt;/tt&gt; tills vidare (som dessutom har den bieffekten att det är lättare att göra en mall, se nedan). Med &lt;tt&gt;timing = ##f&lt;/tt&gt; så måste man manuellt lägga in taktstreck för att få till radbrytningar. Lägger man in &lt;tt&gt;\bar &quot;&quot;&lt;/tt&gt; så får man inget taktstreck men LilyPond kan bryta notraden där. Jag tänkte mig en mall som anropas i stil med:

 &lt;nowiki&gt;
{{Koral1697|
\time 2/2 \key d \minor
|
d4. d8 g4 a 
bes4. c8 a4 fis \divMax
g a fis d \divMax
bes'4. a8 g4 c 
bes4. a8 a2 \divMax

fis4. fis8 g4
a4 bes4. c8 d4 bes \divMax
bes4. a8 bes4 bes \divMax
d, g fis g
g fis g2 \barEnd
|
g ees4 d
g c d2
ees4 c d2
g ees4 c
g2 d

d g4 f
bes2 bes,
ees4 f bes, bes,
g,2 d4 ees4
d d, g,2
|
    HEr -- re me -- dan tu tigh döl -- jer/ så full -- föl -- jer Min o -- wän alt sitt be -- gär!
    Ach/ hwij wil tu tigh bort -- wän -- da/ och eij sän -- da Hielp til migh/ som nödh -- stält är?
}
&lt;/nowiki&gt;

och med Mallar som tillåter lite mer finjustering i de fall då de behövs. — [[Användare:Sordin|Sordin]] ([[Användardiskussion:Sordin|diskussion]]) 5 februari 2014 kl. 00.10 (CET)

En sak att fundera på är för övrigt hur man ska göra med förtecken: med &lt;tt&gt;timing = ##f&lt;/tt&gt; så &quot;nollställs&quot; inte förtecknen vid varje taktstreck. Jag vet inte vad som är standard vad gäller detta i gammal/modern gregoriansk notskrift och har inte utforskat vad LilyPond kan göra med avseende på detta. Kanske bör förtecken alltid anges utom vid repetitioner? PS. Exempelmelodin är förmodligen g-dorisk och inte i d-moll. — [[Användare:Sordin|Sordin]] ([[Användardiskussion:Sordin|diskussion]]) 5 februari 2014 kl. 00.10 (CET)

Finns det förresten något bra sätt att experimentera när man skriver en mall? Mer precist, om man skriver mallen XYZ kan man prova att anropa XYZ och se resultatet utan att spara XYZ? Man kan ju använda defaultargument men det blir lite jobbigt om argument 1 används 10 ggr etc... Jag är helt ny på Wikisource och har bara varit aktiv på Wikipedia i några månader. — [[Användare:Sordin|Sordin]] ([[Användardiskussion:Sordin|diskussion]]) 5 februari 2014 kl. 00.10 (CET)

:Hej, roligt att du intresserar dig för Llypond och notskrift. Tyvärr summerar min arbetsbänk i stort sett hela min erfarenhet av Lilypond och Score-taggen så jag kan inte hjälpa dig mycket med de mer avancerade funktionerna. Den nämnda psalmen är ett försök att efterlikna notskriften på [[Sida:Psalm1695-1.djvu/40]]. Det finns en hjälpsida på engelska Wikisource: [[en:Help:Sheet music]] och dokumentationen för själva score-tillägget finns här: [[MW:Extension:Score]]. Men går det att göra en  mall underlättar det säkert.

:För att förhandsgranska en mall måste du lägga den i den äkta mall-namnrymden t.ex. [[Mall:Testmall]], du ska då få ett alternativ ''Förhandsgranska sida med denna mall'' där du kan ange en testsida som använder mallen.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 7 februari 2014 kl. 00.31 (CET)

:Tyvärr verkar det som om ''gregorian.ly'' inte går att använda i score-taggen:[[Bugzilla:47604]]--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 7 februari 2014 kl. 00.44 (CET)

::Jag såg att även vanliga sidor går använda som mallar genom &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{:sidnamn}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; eller i annan namnrymd t ex &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{Användare:Sordin/Arbetsbänk/Lilymall| ...}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;. Det visste jag inte. Att förhandsgranska mallen med en befintlig sida är förstås också praktiskt (men fungerar bara i mall-namnrymden som du skrev).

::Det tog ett tag innan jag hittade &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{#tag: ...}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; som man behöver använda för mina syften. Nu har jag en fungerande lilypondmall i min arbetsbänk. Jag ska utöka den lite grann och sedan göra en riktig mall.

::Jag funderade lite kring transkludering.
::*Man bör nog lägga notbilden i en egen &quot;section&quot; (på faksimilsidan) för att kunna välja om den ska transkluderas vid publicering.
::*Kanske vill man ha möjligheten att transkludera noterna i moderniserad form (g-klav, vanliga nothuvuden)? Oklart hur detta kan göras på ett bra sätt. Copy &amp; paste kanske är enklare och att föredra?! På korrekturläsningssidan är det ju bra om notbilden överrensstämmer med originalet men det är väl ingeting som säger att den publicerade versionen måste vara så nära originalet som möjligt (jämför fraktur/antikva).
::*Kanske vill man kunna transkludera noterna med annan text? T ex ta noterna från 1697:an och använda texten från Runebergs 1797:a. Ett sätt att implementera detta är att lägga noterna på en undersida och versen på en annan undersida och transkludera dem på faksimilsidan. Alltså något i stil med: &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{Koral1697| {{:melodisida}} | {{:verssida}} }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;. Detta möjliggör också återanvändadet av samma melodisida för olika psalmer med samma melodi. Jag är dock ganska tveksam till detta förslag: korrekturläsning blir lite omständligare och osäkrare då informationen delvis ligger på andra sidor. Förmodligen kan även små varianter (tonart, koralarrangemanget etc) förekomma även om melodin i princip är densamma. — [[Användare:Sordin|Sordin]] ([[Användardiskussion:Sordin|diskussion]]) 7 februari 2014 kl. 15.27 (CET)

:::*Det är säkert en bra ide att lägga noterna i en egen sektion.
:::*Om själva not-koden (noter och tecken) är densamma, kan man relativ enkelt få en mall att ge olika resultat i sidnamnrymden (faksimilerna) och huvudnamnrymden, (ett enkelt exempel: {{mall|rättelse}}). Men om man i princip måste skriva hela mallen två gånger kanske det går lika bra med copypaste. En än mer avancerad möjlighet skulle vara att låta användaren välja utseendet men det kräver en hel del kodning i javascript som jag inte har några större kunskaper i.
:::*1797 är ett hundra år senare, en del förändrades väl på den tiden. Psalmerna med hänvisning till andra koraler i samma upplaga är väl i så fall intressantare.  Jag vet inte om det skulle fungera med undersidor i sidnamnrymden och är osäker hur korrekturläsnings-tillägget skulle reagera på detta. Möjligen skulle man kunna använda diskussionssidan och transkludera dem därifrån. Men du har rätt i att korrekturläsningen blir omständligare. Har inte någon bra idé hur man skulle kunna lösa detta. Att lägga det som copypaste i huvudnamnrymden är kanske ändå ett enklare alternativ även om man dubblerar informationen på det sättet. --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 12 februari 2014 kl. 01.23 (CET)

== Bevakade sidor ==

Jag märker ingen effekt av att markera &quot;Bevaka den här sidan&quot;. Är det inte meningen att man ska få en mejlsignal när en sådan sida har ändrats? [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 17 februari 2014 kl. 17.00 (CET)

:Du måste slå på den funktionen i &lt;tt&gt;Inställningar -&gt; Användardata -&gt; Alternativ för e-post&lt;/tt&gt; genom att kryssa för alternativet &lt;tt&gt;Skicka e-post till mig när en sida eller fil på min bevakningslista ändras&lt;/tt&gt;//[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 17 februari 2014 kl. 19.21 (CET)

:: Tack, nu funkar det!--[[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 19 februari 2014 kl. 17.48 (CET)

== Request for username change : Hosiryuhosi -&gt; Rxy ==

Hello. Could you please change my username?
* Current username: [[User:Hosiryuhosi|Hosiryuhosi]]
* Target username: [[User:Rxy|Rxy]]
* Reason: I want to change my current username to short username at WMF wikis globally. Note: Global account &quot;[[Special:CentralAuth/Rxy|Rxy]]&quot; is my account ([[w:ja:Special:PermaLink/41067254|confirm]]).  Thanks. --[[Användare:Hosiryuhosi|Hosiryuhosi]] ([[Användardiskussion:Hosiryuhosi|diskussion]]) 12 mars 2014 kl. 09.03 (CET)

:Done, Have a nice day!--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 12 mars 2014 kl. 09.22 (CET)

== Lavallen -&gt; Innocent bystander ==

Strula med namnbyte tänker jag inte besvära dig med, men om du kunde flytta över användarsidan ''och'' dess undersidor till mitt nya nick, (en admin ska kunna göra det i ett enda klick) samt flytta över autopatrull-rätten? Att det är samma person bakom framgår [https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Special%3ALogg&amp;type=renameuser&amp;user=&amp;page=Anv%C3%A4ndare%3AInnocent+bystander&amp;year=&amp;month=-1&amp;tagfilter=&amp;hide_patrol_log=1&amp;hide_thanks_log=1 här]. Båda kontona är SULade, även om jag inte styr Ib-kontot på dewp och enwp. -- [[Användare:Innocent bystander|Innocent bystander]] ([[Användardiskussion:Innocent bystander|diskussion]]) 17 april 2014 kl. 20.35 (CEST)

:Utfört, jag förutsätter att du är införstådd med att du inte kan validera sidor med ditt nya konto som  du har markerat som korrekturläst med Lavallen-kontot.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 april 2014 kl. 00.46 (CEST)
::Så mycket förstår jag, och det blir knöligt att hålla ordning på! -- [[Användare:Innocent bystander|Innocent bystander]] ([[Användardiskussion:Innocent bystander|diskussion]]) 18 april 2014 kl. 07.27 (CEST)

== Bakåtlänk ==

Nu har jag betat mig igenom slaget vid Stångebro, men varför blir det ingen automatisk bakåtlänk på [[Capitel_2._Om_Dalekarlarnas_vpresning.]]? För att jag har ändrat namnet på sidan? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 28 april 2014 kl. 22.18 (CEST)

:Systemet förutsätter att titeln är länkad i titelfältet och ignorerar alltid den första wikilänken på indexsidan.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 29 april 2014 kl. 08.41 (CEST)

== Tung sida ==

Visst, [[Svenska teatern|Personne: Svenska teatern]] är väl fel verk att lägga jobb på, men jag kunde inte låta bli att ändå göra färdigt det [[Svenska teatern/Personregister|sammanslagna personregister]] som [[Användare:LA2|LA2]] hade gjort i ordning för del 5-8. Men det ligger ännu så länge kvar i min [[Användare:Slager/sandlåda/Personregister|sandlåda]]. Det är en tung sida för servrarna, eftersom det är drygt 9000 sidnummer som alla anropar [[Mall:stna]] som i sin tur anropar [[Modul:Internlänk]] som i sin tur anropar ett av åtta datablad.

Är det vettigt att lägga ut en sådan sida? Borde man dela upp den i flera, typ en per bokstav (kan ju ha raden med länkar till övriga bokstäver på alla sidor)? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 12 maj 2014 kl. 22.30 (CEST)

:Systemet säger till om det blir för tungt, men det närmar sig nog redan gränsen så en uppdelning kan nog vara bra, även för personer med långsamma uppkopplingar. Lägg dem i så fall på subsidor [[Svenska Teatern/Personregister/A]] &amp;c och ha kvar [[Svenska teatern/Personregister]] som en registersida.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 13 maj 2014 kl. 21.32 (CEST)

::Nu har jag gjort sidor per bokstav, men tyvärr gick jag på din röda undersideslänk och fick med mig stort T i teatern på allihop, plus på kategorisidan. Kan jag ändra sådant, eller måste jag be dig? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 14 maj 2014 kl. 21.35 (CEST)

:::Det är enklare med administratörsrättigheter (i alla fall om man inte rör till det). Jag har fixat sidorna men jag vet inte vad du menar med kategorisidan.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 14 maj 2014 kl. 22.12 (CEST)

::::Jag hade gjort en sida som jag trodde behövdes, men den ligger nu för radering. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 14 maj 2014 kl. 22.40 (CEST)

:::::OK, jag har raderat den nu.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 14 maj 2014 kl. 22.51 (CEST)

== OCR ==

Hej, tack för dina råd! Jag ville ställa en fråga: I dag på morgonen, OCR skapade automatiskt texten men nu det funkar inte längre. Får jag fråga varför? --[[Användare:Nastoshka|Nastoshka]] ([[Användardiskussion:Nastoshka|diskussion]]) 22 maj 2014 kl. 17.15 (CEST)

:Troligen berodde det på att [[User:Edaen|Edaen]]s uppladdning hade trimmat bort OCR-texten. Jag har nu tillfälligt återställt originalversionen så att den kom tillbaka. (Eller fick du det att fungera ändå?) --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 22 maj 2014 kl. 17.36 (CEST)

::Tack! Nu funkar allt bra :) --[[Användare:Nastoshka|Nastoshka]] ([[Användardiskussion:Nastoshka|diskussion]]) 22 maj 2014 kl. 18.00 (CEST)

== An important message about renaming users ==

&lt;div class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
Dear Thurs,
''My aplogies for writing in English. Please translate or have this translated for you if it will help.''
I am cross-posting this message to many places to make sure everyone who is a Wikimedia Foundation project bureaucrat receives a copy. If you are a bureaucrat on more than one wiki, you will receive this message on each wiki where you are a bureaucrat.

As you may have seen, work to perform the Wikimedia cluster-wide [[mw:SUL finalisation|single-user login finalisation]] (SUL finalisation) is taking place. This may potentially effect your work as a local bureaucrat, so please read this message carefully.

Why is this happening? As currently stated at [[m:Global rename policy|the global rename policy]], a global account is a name linked to a single user across all Wikimedia wikis, with local accounts unified into a global collection. Previously, the only way to rename a unified user was to individually rename every local account. This was an extremely difficult and time-consuming task, both for stewards and for the users who had to initiate discussions with local bureaucrats (who perform local renames to date) on every wiki with available bureaucrats. The process took a very long time, since it's difficult to coordinate crosswiki renames among the projects and bureaucrats involved in individual projects. 

The SUL finalisation will be taking place in stages, and one of the first stages will be to turn off Special:RenameUser locally. This needs to be done as soon as possible, on advice and input from Stewards and engineers for the project, so that no more accounts that are unified globally are broken by a local rename to usurp the global account name. Once this is done, the process of global name unification can begin. The date that has been chosen to turn off local renaming and shift over to entirely global renaming is 15 September 2014, or three weeks time from now. In place of local renames is a new tool, hosted on Meta, that allows for global renames on all wikis where the name is not registered will be deployed. 

Your help is greatly needed during this process and going forward in the future if, as a bureaucrat, renaming users is something that you do or have an interest in participating in. The Wikimedia Stewards have set up, and are in charge of, a new community usergroup on Meta in order to share knowledge and work together on renaming accounts globally, called [[m:Global renamers|Global renamers]]. Stewards are in the process of creating documentation to help global renamers to get used to and learn more about global accounts and tools and Meta in general as well as the application format. As transparency is a valuable thing in our movement, the Stewards would like to have at least a brief public application period. If you are an experienced renamer as a local bureaucrat, the process of becoming a part of this group could take as little as 24 hours to complete. You, as a bureaucrat, should be able to apply for the global renamer right on Meta by the [[m:SRGP|requests for global permissions]] page on 1 September, a week from now.

In the meantime please update your local page where users request renames to reflect this move to global renaming, and if there is a rename request and the user has edited more than one wiki with the name, please send them to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]].

Stewards greatly appreciate the trust local communities have in you and want to make this transition as easy as possible so that the two groups can start working together to ensure everyone has a unique login identity across Wikimedia projects. Completing this project will allow for long-desired universal tools like a global watchlist, global notifications and many, many more features to make work easier.

If you have any questions, comments or concerns about the SUL finalisation, read over the [[m:SUL|Help:Unified login]] page on Meta and leave a note on the talk page there, or on the talk page for [[m:Talk:Global renamers|global renamers]]. You can also contact me on [[m:User talk:Keegan (WMF)|my talk page on meta]] if you would like. I'm working as a bridge between Wikimedia Foundation Engineering and Product Development, Wikimedia Stewards, and you to assure that SUL finalisation goes as smoothly as possible; this is a community-driven process and I encourage you to work with the Stewards for our communities.

Thank you for your time.
-- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] [[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]] 25 augusti 2014 kl. 20.24 (CEST)

&lt;small&gt;--This message was sent using [[m:MassMessage|MassMessage]]. Was there an error? [[m:Talk:MassMessage|Report it!]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Keegan_(WMF)/MassMessage/Crats&amp;oldid=9637985 --&gt;


== Scriptfel i biblar ==

Den här gången var det en bugg i modulen. Något av objekten inblandad saknade helt properties, vilket den inte var förberedd på. Vill du ta bort funktionen, så finns anropet till modulen i [[Mall:Titel]]. Det hade varit nice med en &quot;loopdetektor&quot;. Men jag vet inte hur man fixar en sådan. -- [[Användare:Innocent bystander|Innocent bystander]] ([[Användardiskussion:Innocent bystander|diskussion]]) 23 april 2016 kl. 08.34 (CEST)

:OK – tack, jag tror inte att funktionen är hållbar på längre sikt men så länge den fungerar hyfsat bra kan den väl vara kvar tills vidare.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 23 april 2016 kl. 11.22 (CEST)
::Nej, Wikidata började i fel ände, som en repository för interwiki. Och därför går det inte att få folk att tänka annorlunda. -- [[Användare:Innocent bystander|Innocent bystander]] ([[Användardiskussion:Innocent bystander|diskussion]]) 23 april 2016 kl. 12.22 (CEST)

== Fråga om korsreferenser ==

Hej, jag har varit borta från Wikisource lite för länge, tror jag...
Om jag vill göra korsreferenser till de olika recepten i Nylanders kokbok, ska jag lägga ett ankare i varje rubrik, eller går det att referera direkt till något som är taggat som rubrik? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 25 augusti 2016 kl. 14.10 (CEST)

:Ja, det skapas automatiska ankare för rubriker så det fungerar lika bra att länka till dem om man vill.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 25 augusti 2016 kl. 20.44 (CEST)

::Och då måste man ha med hela rubriken precis som den står, eller? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 25 augusti 2016 kl. 20.57 (CEST)

:::Ja, all text inom taggarna (eller likamed-tecknen) ska med (inte eventuell formatering etc). Därför kan det ändå vara smidigare med manuella ankare ibland.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 25 augusti 2016 kl. 21.04 (CEST)
:::&lt;small&gt;(Exempel:[[Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen/Förrätter#N:o 5. Smördeg till Pastejer och Bakelser.]])--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 25 augusti 2016 kl. 21.09 (CEST)&lt;/small&gt;

== Javascript? ==

Kan/bör man använda Javascript på en Wikisource-sida? Jag tänkte det kunde vara kul att ha en interaktiv måttomvandlare för alla recept i t.ex. Nylanders kokbok - lispund, skålpund, qvarter, lod etc. Att användaren alltså kan fylla i t.ex. 3,5 skålpund och få ut hur många gram det motsvarar. Fast det kanske redan finns? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 28 augusti 2016 kl. 19.10 (CEST)

:Javascript som påverkar alla kan bara läggas in av administratörer av säkerhetsskäl. Jag kan inte påminna mig att ha stött på någon liknande funktion på något Wikimedia-projekt. Så jag kan inte avgöra om det är möjligt att lägga in javascript som läggs in i en särskild volym till exempel. Jag har dock rätt begränsade kunskaper i javascript men det innebär också att jag är mycket restriktiv i vad jag lägger in, särskilt av icke nödvändiga funktioner, eftersom det faller under mitt ansvar om jag lägger in dem. --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 29 augusti 2016 kl. 00.16 (CEST)

::Ok, kanske bättre att hitta/göra något jag kan externlänka till. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 29 augusti 2016 kl. 09.24 (CEST)

== Och vad är detta? ==

På andra raden i andra stycket på [[Sida:Handbok_wid_den_nu_brukliga_Finare_Matlagningen-6_upl.djvu/71]] finns ett skumt tecken. Ska det föreställa skålpund/libra, eller vad? Hur hanterar man det? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 2 september 2016 kl. 21.31 (CEST)

:Skålpundtecknet (libra) kan se rätt olika ut i olika skrifter. Jag vet inte om att jag stött på just den här förut men formen överensstämmer väl i stort med ett libra-tecken. Vi brukar använda Unicode-tecknet ℔ för det tecknet. (Finns under redigeringsrutan bland de andra tecknen.)--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 september 2016 kl. 22.18 (CEST)

== Import? ==

Jag har kommit i kontakt med en man som på egen hand har transkriberat hela Muncktells herdaminne för Västerås stift, typ 1500 sidor frakturstil. Han har det på sin egen privata hemsida; Wikisource kände han inte till. Men han kan tänka sig att flytta, eller snarare kopiera, över materialet till Wikisource. Är det en bra idé? 

Han drar sig nog lite för jobbet - finns det något som kan spara handarbete eller underlätta på annat sätt, t.ex. hur man klyver en bild av ett uppslag i boken till två separata sidor? Bilderna finns som pdf-dokument, inscannade av Västerås stadsbibliotek. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 5 september 2016 kl. 21.23 (CEST)

:Jo visst kan det vara en bra idé om han är intresserad. Personhistoriska verk är ju något som är mycket efterfrågade bland annat av Wikipediaanvändare.

:Det är säkert ett drygt arbete men det behöver inte bli övermäktigt tror jag. För att dela upp PDF-filer har jag sett nämnas [https://www.sejda.com/split-pdf-down-the-middle sejda.com] på nätet och [http://briss.sourceforge.net/ Briss] som är ett fristående program. Jag har dock inte provat något av dem själv. 

:För texten kan man använda ett ordbehandlingsprogram, t ex LibreOffice, som exporterar till Wikikod från olika format som html. Det brukar ge ett godkänt resultat. Det som kan behöva göras är att konvertera eller återupprätta interna länkar på sidan. Men om man bibehåller hans länk och sidstruktur bör mycket kunna göras hel eller halvautomatiskt med ''Regular Expressions.'' Ungefär härifrån bör vi kunna hjälpa till en del om han så önskar.

:Det finns en funktion för att dela upp sidor i huvudnamnrymden till sidor i sidnamnrymden.  Jag är dock osäker på om den fungerar tillfredsställande för frakturtexter. Annars tar det inte extremt lång tid att göra det för hand.
:Verket ska ju vara korrekturläst så det huvuddelen av korrekturläsningen blir ju att anpassa formateringen till vår standard, så det tänker jag kan ske efterhand.

:Det här är väl så långt jag har kommit. Du får återkomma om han fortfarande är intresserad.\\[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 7 september 2016 kl. 23.36 (CEST)

== Sidlänkar ==

Nu har jag gjort klart [[Handbok_wid_den_nu_brukliga_Finare_Matlagningen/Register|registret]] till Nylanders kokbok. Det enda som just nu förbryllar mig är att länkarna i vänsterkanten, till resp sida, finns med i början men försvinner längre ner. Har jag ställt till något?

Jag har f.ö. under Kommentarer på titelsidan lagt in en extern länk till min ihopsnickrade måttomvandlare. Så kan man väl göra?

Den tryckta boken slutar med två sidor med andra böcker om hushållning. De finns nu inte med alls i huvudnamnrymden. Borde de det? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 1 oktober 2016 kl. 19.48 (CEST)

:Sidlänkar: Du hade lagt in en ny rad i tabellen längst ned på sidan och eftersom det inte fanns några celler på den raden ignorerades tydligen även sidlänkarna.

:Måttomvandlare: Eftersom du är en välkänd användare går det bra. Om du lägger länken i fältet &quot;Kommentar till verket&quot; på indexsidan syns länken på alla sidorna. Wikimedias har också en egen toolserver [[toollabs:|tool labs]] där du kan skaffa ett konto om du tänker dig göra liknande applikationer framöver.

:Reklam och liknande som inte hör till källtexten behöver inte transkluderas till huvudnamnrymden.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 1 oktober 2016 kl. 22.42 (CEST)

== Undersidor Leopold ==

I Leopolds samlade, Del 1, har LA2 lagt upp sidor som heter typ &quot;Carl Gustaf af Leopolds samlade skrifter/Oden. Personerne&quot;. Jag skulle snarare tänka att man gjorde en sida som hette /Oden, med en egen liten (länkad) innehållsförteckning, och sedan /Personerne under den, alltså /Oden/Personerne. Hur tänker du?

Sen begriper jag inte hur indexsidan byggs upp. Jag har tyckt mig förstå att innehållsförteckningen till höger hämtas från innehållsförteckning i band 2, men där finns inte all information som finns på indexsidan. Var/hur hittar den resten? Läggs färdiga sidor i huvudnamnrymden automatiskt in på indexsidan på nåt vis? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 8 oktober 2016 kl. 17.28 (CEST)

:Jag tycker ditt förslag till struktur är mycket bättre och är mer logisk. Du får gärna genomföra det om du vill.
:De saknade länkarna ligger inom includeonly-taggar på sidan [[Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/5]]. Jag tycker inte det är någon riktigt bra lösning. Det är uppenbarligen förvirrande och lägger till dessutom text på sidan som saknas i källan. Färdiga sidor läggs inte automatiskt in på indexsidor men det är inget som säger att man måste inkludera volymens egen innehållsförteckning utan i fall som detta tycker jag det är bättre att bygga en egen förteckning genom att lägga länkarna på rad i en lista, tabell eller dylikt. --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 8 oktober 2016 kl. 18.02 (CEST)

::Ok, jag har gjort en [[Carl_Gustaf_af_Leopolds_samlade_skrifter/Oden]] nu, med ett antal undersidor, och fortsätter väl så sakteliga på det spåret med återstående akter. Men jag har inte gett mig in i projektets huvudsida, så den som till äventyrs hittar Leopold hittar ändå inte in till Oden (inte ännu i varje fall). -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 8 oktober 2016 kl. 21.32 (CEST)

:::Fixat huvudsidan, om jag förstod dig rätt. Det bör räcka med en länk till ingångssidan till pjäsen där. En annan sak när du flyttar sidor som redan skapats så använd flytta-fliken i flikraden ovanför i fortsättningen. Det har visserligen inte så stor betydelse här som på Wikipedia, i det här fallet, men de som arbetat med sidan förut bör ha erkännande för sina bidrag.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 8 oktober 2016 kl. 22.08 (CEST)

::::Aha, den fliken hade jag inte hittat! Men nu har jag sett var den gömde sig. Tack för hjälpen! -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 9 oktober 2016 kl. 09.33 (CEST)

Nu är ''Oden'' klar. Jag lade även undersidorna i samma kategorier som pjäsens huvudsida, men det var nog lite dumt att lusa ner flera kategorier på det viset. Ska man ge undersidorna en egen kategori, eller hoppar man över kategoriseringen? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 10 oktober 2016 kl. 15.01 (CEST)

:Vanligast är att man skapar egna kategorier för verk med undersidor som exempel [[:Kategori:Stolthet och fördom]] och det är vad jag tycker skulle vara bäst även i detta fallet. (och då hela titeln &quot;Oden, eller Asarnas Utvandring&quot;)--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 10 oktober 2016 kl. 23.33 (CEST)--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 10 oktober 2016 kl. 23.33 (CEST)

== Ännu en Leopold-fråga ==

Jag blir allt mer säker på att parentestecknen (kanske också avslutande punkt) kring scenanvisningarna i Leopold är ditritade i efterhand (av någon som inte varit helt konsekvent heller, när det gäller placering av punkten - se t.ex. [[Sida:Leopold_Samlade_1_1814.djvu/207]]). Hur ska man förhålla sig till dem? Om vi säger att det är 1814 års upplaga så borde parenteserna egentligen tas bort? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 11 oktober 2016 kl. 16.16 (CEST)

:I det har fallet har du nog fel. På litteraturbankens kommentarer till den moderna samlingsupplagan finns en lista med skillnader mellan första upplagan och andra upplagan (S2) - och hela femte akten från andra upplagan - och det framgår tydligt att andra upplagan har scenanvisningarna i parentes till skillnad mot den förra se t. ex. [http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/LeopoldCG/titlar/SamladeSkrifter1_3_2/sida/230/faksimil ditt exempel].
:Annars återger vi inte manuella tillägg i texten, utom i de fall då ändringarna också kan identifieras som tryckfel eller som införda rättelser från listor i volymen.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 12 oktober 2016 kl. 00.01 (CEST)

== ... och en till ==

Jag försöker använda rättelsemallen på [[Sida:Leopold_Samlade_1_1814.djvu/356]], men den fungerar inte som vanligt. Är det punkten som ställer till, eller vad? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 16 oktober 2016 kl. 19.20 (CEST)

:Nej det är &quot;Smallcaps&quot;-mallen, jag tror att problemet är att rättelse-mallen lägger in rättelsen som span title och det fungerar förmodligen inte så bra om rättelsen i sig innehåller en span-tagg.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 16 oktober 2016 kl. 20.22 (CEST)

::Nåja, det ser ut att bli rätt i huvudnamnrymden; kanske kan man nöja sig med det? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 16 oktober 2016 kl. 21.59 (CEST)

:::Nu fixade jag det för en stund sen med en [[Special:Diff/304572|includeonly-tagg]]. Det enda man missar är ett tooltip när man har pekaren över. Jag tycker inte det är någon större förlust.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 16 oktober 2016 kl. 22.09 (CEST)

::::Det är väl så att man inte ''kan'' formatera texten i en vanlig &quot;title&quot;-tooltip. Jag försökte lägga in en egen css-klass som kunde lite mer, men servern köpte inte &amp;#60;style&amp;#62;-taggen utan tolkade om den som text. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 17 oktober 2016 kl. 21.38 (CEST)

:::::Jo, hela rättelse-parametern kommer ut som vanlig text in tooltip, men det är (giltiga) taggar som bryter span-taggen. &lt;style&gt;-taggen är inte giltig i Mediawiki så den tolkas alltid som text.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 17 oktober 2016 kl. 22.06 (CEST)

== Metromanien ==

Nu har jag – med stort nöje – läst 'Metromanien, eller Vers-Vurmen', men upptäcker att jag av någon anledning kallat sidorna och kategorin för 'Metromania'. Finns det något enkelt sätt att döpa om sidorna, eller ska man göra nya och flytta? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 18 oktober 2016 kl. 16.44 (CEST)
:En administratör, som jag, kan flytta alla sidorna på en gång. Ska de ligga på &quot;../Metromanien, eller Vers-Vurmen/&amp;c.&quot; (Titeln är inte så långt att den ''behöver'' förkortas.) Kategorin går att också att flytta men sidorna ligger kvar i den gamla kategorin och måste ändras manuellt som länkarna till sidorna.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 oktober 2016 kl. 16.55 (CEST)

::Ja tack, om du flyttar sidorna - hela titeln är väl bäst - så fixar jag länkarna. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 18 oktober 2016 kl. 17.22 (CEST)

:::Fixat.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 oktober 2016 kl. 18.33 (CEST)
:::Fixade även omlänkningen halvautomatiskt.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 oktober 2016 kl. 20.19 (CEST)

== Ordförklaring som tooltip ==

I Cajsa Warg har [[Användare:Peter Isotalo|Peter Isotalo]] lagt till några ordförklaringar som fotnoter. Jag har på [[Sida:Cajsa_Warg.djvu/209]] prövat en annan variant, som jag tycker är smidigare. Man förlorar visserligen Peters externlänkar, men man slipper bläddra ner till noterna. Finns det någon (annan) hake, eller kan jag fortsätta så? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 27 oktober 2016 kl. 20.32 (CEST)

:Jag ser inte några direkta problem, externlänkarna är väl knappast avgörande. Så kör vidare på det, tycker jag.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 27 oktober 2016 kl. 21.35 (CEST)
:Någon gång har jag använt en wikipedialänk ungefär på samma sätt, exempelvis: [[w:Skogslök|råcken-boll]].--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 27 oktober 2016 kl. 21.57 (CEST)

== Redigera nästa sida ==

När jag går igenom en bok och korrekturläser/validerar sida för sida, så saknar jag en knapp för att direkt gå till nästa sida ''i redigeringsläge''. Det känns som slöseri med tid och datorkraft att först ladda sidan och sen be att få redigera den, dvs två hämtningar i st f en från servern. Eller har jag missat någon genväg? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 15 november 2016 kl. 17.13 (CET)

:Nej, jag känner inte till någon sådan funktion eller finess. Det bör väl inte vara omöjligt att skapa något sådant för någon som är kunnig i javascript (inte jag således). [[Användare:EnDumEn]] och [[Användare:Simsalabim]] har varit de som gjort andra typer funktioner tidigare men ingen av dem är aktiv nuförtiden, men de tittar kanske in någon gång ibland. --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 15 november 2016 kl. 20.33 (CET)

::Hur/var styrs utformningen av sidorna i svenska Wikisource? Nu finns två varianter av Sida, en med pilar och en med flikar i klartext (Föregående sida, Nästa sida etc). Det verkar helt oförutsägbart vilken sort som ska dyka upp på min skärm, vilket försvårar bläddrande. Är detta något övergående, eller kan man välja vilket man föredrar?

::Jag tänkte mig att en ny flik med den först efterlysta funktionen ovan skulle kunna läggas in av samma person/funktion som fixat de andra flikarna? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 15 november 2016 kl. 21.43 (CET)

:::Utformningen styrs av proofread-tillägget som utvecklas av några Mediawiki-utvecklare internationellt. Mest tongivande just nu verkar vara användaren Tpt på franska Wikisource. Det går ju att föreslå förändringar och förbättringar t ex på Phabricator MediaWikis utvecklings- och bugrapporterings-plattform. Om det får något genomslag är ju inte säkert. 
:::Det vi kan göra härifrån är begränsat till att lägga till eller ta bort vissa funktioner lokalt i vårt javascript men sådant belastar laddningen av sidorna.
:::Detta är troligen orsaken till beteendet med de olika flikarna. Det beror på att javascriptet inte laddas klart och då kommer inte pilarna fram. Det verkar också vara mest problem här så något lokalt script kanske tar för mycket tid.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 15 november 2016 kl. 22.42 (CET)
Nu finns en ett alternativ för att &quot;redigera nästa sida&quot; under fliken &quot;finesser&quot; på [[Special:Inställningar]]. Den nya fliken är klartext &quot;Redigera nästa&quot;. Att det på de andra flikarna ibland blir pilar och ibland text ser ut att bero på något skriptfel som bara inträffar ibland, och då körs inte skriptet som ändrar klartexten till pilar. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 19 november 2016 kl. 11.35 (CET)

:Lysande! -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 19 november 2016 kl. 12.14 (CET)

::Utmärkt. Jag har tagit bort en importerad funktion som inte är nödvändig (och möjligen inte uppdaterad), upplever ni att det blivit någon förbättring i laddningen av sidan?--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 november 2016 kl. 14.04 (CET)
:::Det blev bättre. Nu ser jag pilarna varje gång. Desssutom blir det ingen varning i webbkonsolen om föråldrad kod med &quot;negativ inverkan på användarupplevelsen&quot;. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] ([[Användardiskussion:EnDumEn|diskussion]]) 19 november 2016 kl. 20.43 (CET)
::::Bra, då skrotar jag den permanent. Tack för återkopplingen.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 20 november 2016 kl. 12.32 (CET)
:::Ja, bättre har det nog blivit, men problemet (med pilarna) finns kvar. Fast just nu är det inget som direkt stör mig. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 23 november 2016 kl. 16.36 (CET)
::::Det verkar vara väldigt olika med det på olika sidor. Just ''Hielpredan'' är mer än vanligt drabbad, tycker jag mig ha märkt. Möjligen kan den tunga filen på över 400 MB spela in. Jag har nu tagit bort eller gjort frivilligt de extrafunktioner som jag kunnat. Jag hade hoppats att det skulle ge mer men resten är förmodligen utom vår direkta kontroll.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 23 november 2016 kl. 17.01 (CET)

== Fraktur-OCR ==

Hur var det nu med OCR av frakturstil? Jag vet att jag har sett en diskussion, men jag hittar den inte nu.&lt;br&gt;
Jag började titta på Underrättelse om Färgning, och där finns ingen text att redigera utan man får skriva in den själv. Det går ju, men att rätta en halvbra OCR går nog ändå fortare?

Nu heter filen 'Underrätelse_Om_Färgning.djvu'. Det vore väl bättre om den var rättstavad, dvs 'Underrättelse...'. Går det att fixa i efterhand? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 1 december 2016 kl. 17.01 (CET)

:Nej, det finns ingen fraktur-OCR här och har aldrig funnits. OCR-finessen som finns ger inte ett användbart resultat.
:Du får i så fall begära att filen flyttas på Commons se [[c:Commons:File renaming]] och sedan flytta sidorna här om du får igenom flytten på Commons.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 1 december 2016 kl. 23.46 (CET)

== Uppräkningar ==

I ''Underrättelse om Färgning'' finns ibland uppradanden av typen 'Castanie-Lefwer-eller Ljus-Brunt'. Jag har skrivit ut det med mellanslag (men utan att lägga till kommatecken) vid transkriberingen, alltså 'Castanie- Lefwer- eller Ljus-Brunt'. Är det för självsvåldigt? Jag tycker utförandet i originalet handlar om en dåtida typografisk praxis snarare än om det innehållsliga. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 10 december 2016 kl. 21.24 (CET)

:Generellt gäller för mellanslag och mellanrum i text och vid skiljetecken att i det fallet följer vi modern svensk typografi och försöker inte efterlikna originalets.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 11 december 2016 kl. 16.09 (CET)

== Vart tog raden vägen? ==

På sidan 40 i [[Sida:Dag-Bok_Öfwer_en_ifrån_Stockholm_igenom_åtskillige_Rikets_Landskaper_gjord_Resa_år_1749.djvu/48|Hårlemans resedagbok]] finns en rubrik alldeles före tabellen, men i huvudnamnrymden kommer den raden inte med. Varför? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 18 december 2016 kl. 20.19 (CET)

:Jag vet inte. Sådant brukar bero på ett syntaxfel någonstans men jag kan inte hitta något.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 december 2016 kl. 22.56 (CET)

:: Ok, jag har (tycks det) lyckats kringgå felet med en enradig tabell. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 19 december 2016 kl. 17.41 (CET)


== 1600-talsredigering ==

När jag tittade på Överflödsförordningen, [[Kongl. may.tz Stadga och Påbudh, Öfwer åthskillige Excessers och Oordningars affskaffande widh Adelige Troloffningar, Gästebudh, Barndoop och Begraffningar]], väcktes två frågor:

* Om man nu strikt följer originalet när det gäller v/w, borde man inte göra det med u/v också? I den här texten förekommer ord som 'vthan' och 'vhtur', som alltså börjar med v, och ord som 'under', som börjar med u. Men den gjorda transkriptionen tar ingen hänsyn till det, utan använder u genomgående (även på den sida du har validerat).

* Är inte tecknet / att se som ett kommatecken och kunde hellre skrivas ut med ett sådant (alltså en typografisk utformning snarare än en stavning/något innehållsligt)? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 6 januari 2017 kl. 15.19 (CET)

:*Det är ingen allmän regel. Se [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2014#V/u och w/uu i frakturstil]]. Även om det inte kan sägas att Peter Isotalo fick något överväldigande gensvar på förslaget genomförde han det i de 1600-talstexter som han korrekturläste. Det viktigaste är att det är konsekvent inom en volym. Så ska du ändra på det bör du se till att ändra i hela texten.

:*Snedstrecket är ursprungligen det medeltida skiljetecknet virgula. Under loppet av 1600-talet kommer den dock att alltmer fungera som det nutida kommatecknet. Samma sak här: ska du ändra får du göra det i hela den texten.
:--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 januari 2017 kl. 00.04 (CET)

== Share your experience and feedback as a Wikimedian in this global survey ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Hello! The Wikimedia Foundation is asking for your feedback in a survey. We want to know how well we are supporting your work on and off wiki, and how we can change or improve things in the future.&lt;ref&gt;This survey is primarily meant to get feedback on the Wikimedia Foundation's current work, not long-term strategy.&lt;/ref&gt; The opinions you share will directly affect the current and future work of the Wikimedia Foundation. You have been randomly selected to take this survey as we would like to hear from your Wikimedia community. To say thank you for your time, we are giving away 20 Wikimedia T-shirts to randomly selected people who take the survey.&lt;ref&gt;Legal stuff: No purchase necessary.  Must be the age of majority to participate. Sponsored by the Wikimedia Foundation located at 149 New Montgomery, San Francisco, CA, USA, 94105. Ends January 31, 2017. Void where prohibited. [[m:Community Engagement Insights/2016 contest rules|Click here for contest rules]].&lt;/ref&gt; The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes.


&lt;big&gt;'''[https://wikimedia.qualtrics.com/SE/?SID=SV_6mTVlPf6O06r3mt&amp;Aud=VAE&amp;Src=57VAEOP Take the survey now!]'''&lt;/big&gt;


You can find more information about [[m:Community_Engagement_Insights/About_CE_Insights|this project]]. This survey is hosted by a third-party service and governed by this [[:foundation:Community_Engagement_Insights_2016_Survey_Privacy_Statement|privacy statement]]. Please visit our [[m:Community_Engagement_Insights/Frequently_asked_questions|frequently asked questions page]] to find more information about this survey. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email to surveys@wikimedia.org.

Thank you!
--[[:m:User:EGalvez (WMF)|EGalvez (WMF)]]  ([[:m:User talk:EGalvez (WMF)|talk]]) 13 januari 2017 kl. 23.25 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:EGalvez (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Community_Engagement_Insights/MassMessages/Lists/2016/57-VAEOP&amp;oldid=16205400 --&gt;
&lt;references/&gt;

== Djvu ==

Nu har jag gett mig ut på tunn is. Jag har aldrig lagt upp något dokument eller gjort en index-sida förut. Jag lyckades scanna in Julsagan till en djvu-fil och ladda upp den till Commons, men jag lyckades tydligen inte få till någon ocr-tolkning, och jag skulle behöva klippa uppslagen till sidor. Förmodligen har jag för dåliga verktyg. Tips? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 21 januari 2017 kl. 19.21 (CET)
:Jag har tyvärr inte någon erfarenhet av något av problemen så jag kan inte hjälpa till så mycket i det här fallet. Det finns säkert verktyg om du söker på internet men om de är säkra och användbara är jag inte rätt person att bedöma.
:Men, OCR-finessen, även om den är buggig, ger ett acceptabelt resultat i den här volymen och för korrekturläsningen spelar det egentligen ingen större roll om det är uppslag istället för sidor.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 21 januari 2017 kl. 23.13 (CET)


== Att koka fisk ==
Hej Thurs, Angående &quot;Att koka fisk&quot; så är Haquin min farfar och jag har fått släktens tillåtelse att tillgängliggöra hans verk. Jag har nu förstått att jag ska skicka in ett medgivande till wiki. Jag ser till att göra det och sen lägger jag upp farfars kokböcker.
-- [[Användare:Callegyllen|Callegyllen]] ([[Användardiskussion:Callegyllen|diskussion]]) 9 januari 2018 kl. 13.23 (CET)

:OK, återkom när du klarat ut den biten.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 11 januari 2018 kl. 23.01 (CET)

== Tjock bok ==

Jag har börjat fotografera av ''Geografiskt lexicon öwer Skandinavien'' av Daniel Djurberg från 1818. Det är på strax över 1100 sidor. Finns det någon ''best practice'' eller någon tumregel för hur man delar upp (eller inte) ett sådant material i flera djvu-filer? Det är en alfabetiskt uppställd bok, där 1036 sidor ligger i ett enda avsnitt. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 10 juni 2018 kl. 14.58 (CEST)

:En volym behöver inte delas upp om inte filstorleken överstiger 4 GB. Om du måste dela på den finns nog ingen praxis att följa, då det är så sällan vi delar upp volymer. Dela upp dem med ungefär lika många sidor i varje del, är mitt förslag.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 10 juni 2018 kl. 23.57 (CEST)

== Sidhuvud-fråga ==

Skulle vilja lägga in sidhuvud och sidfot på varje sida i [[Index:Djurbergs_geografiska_lexicon_1818.djvu|Djurberg]] som någon sorts halvautomatiskt moment, men det finns ingen automatik i hur kolumnhuvudena ska se ut, bara pagineringen (och sidfoten).&lt;br&gt;1) Är AWB ett bra verktyg för sådant?&lt;br&gt;2) Kan man annars lägga in sidhuvud och sidfot direkt tillsammans med sidans text, om man redigerat den utanför Wikisource? Jag har för mig att jag skymtat ett redigeringsläge där sidhuvud och sidfot inte låg i egna fält, utan man såg hela texten/koden. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 21 juli 2018 kl. 16.06 (CEST)

:Du skulle nog behöva en mer kraftfull bot än AWB om du det ska bli någon större arbetsbesparing än att bara klippa och klistra. Du kan komma åt &quot;råkodning&quot; med hjälp av t ex AWB men då måste du nog lägga in hela sidan manuellt och risken är att sidan blir korrupt och oläsbar. AWB ger dig inte heller någon faksimil att kontrollera emot. --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 22 juli 2018 kl. 10.23 (CEST)

::Finns det då någon mer eller mindre färdig bot för att komma åt sidhuvud/sidfot utan att behöva ladda sidan i redigeringsläge? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 22 juli 2018 kl. 18.15 (CEST)

:::Nej, alla botar och botägare som hade den kompetensen är inte längre aktiva här. Du kan möjligen försöka att fråga på mötesplatsen om någon av dem fortfarande bevakar den.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 22 juli 2018 kl. 22.46 (CEST)

Jag försöker få till spaltbrytning i sidnamnrymden. Men jag kan inte få det att funka i sidnamnrymden och huvudnamnrymden samtidigt; på endera stället får jag en oönskad styckebrytning (nu har jag prioriterat att det ska bli rätt i huvudnamnrymden). Exempel: [[Sida:Djurbergs_geografiska_lexicon_1818.djvu/49]] resp [[Användare:Slager/sandlåda/helbok]]. Något tips? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 6 augusti 2018 kl. 15.20 (CEST)

:Det beror på två regler i mediawiki. 1) Man får inte lämna kvar radbrytningen utanför nowikitaggarna. 2) På grund av en märklighet i mediawiki så blir det ett nytt stycke om texten har en radbrytning på samma rad som vertikalstrecket. Den enklaste lösningen brukar vara att lägga den avslutande noinclude-taggen efter radbrytningen:
&lt;pre&gt;
mellan byarnes ägor pryda de
&lt;noinclude&gt;|valign=top|
&lt;/noinclude&gt;odlade slätterne nedanför höga
&lt;/pre&gt;
:--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 6 augusti 2018 kl. 18.13 (CEST)

::OK, tack! -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 6 augusti 2018 kl. 18.45 (CEST)

== Redigering Wikisource ==

Hej Thurs, Jag såg att du rättade till mina indrag i Lefnadsteckning öfver Catherine Booth. Först hade jag inga, sedan såg jag att någon hade lagt till indrag, så jag började lägga till de på alla sidor som jag redan korrekturläst. Min fråga till dig är: vad gäller? Jag vill inte fortsätta med indrag om det inte behövs, så att det blir mindre jobb för nästa person som korrekturläser, men om det ska behövas är det jobbigt att lägga till i efterhand. Enkelt sagt: jag vill göra så rätt som möjligt från början. :-) Jag är nybörjare på Wikisource. Tack på förhand! --[[Användare:Audrey Lebioda, Nationalmuseum|Audrey Lebioda, Nationalmuseum]] ([[Användardiskussion:Audrey Lebioda, Nationalmuseum|diskussion]]) 1 augusti 2018 kl. 16.01 (CEST)

:Hej och välkommen till Wikisource. Vi lägger inte in indrag av första raden vid nytt stycke här på svenska Wikisource. Nytt stycke markeras med en dubbel radbrytning som i övriga Wikimediawikier. Indrag används bara i undantagsfall. Det blir ett onödigt extra moment i korrekturläsningen och vid export av texten blir det enklare att för utforma sin egen formatering. 
:På sidan [[Wikisource:Korrekturläsning#Tips och råd]] finns en del hjälp och mer allmänt om [[Wikisource:redigering|redigering på Wikisource här]]. --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 1 augusti 2018 kl. 16.24 (CEST)

::Bra, då vet jag! Tack för det snabba svaret! --[[Användare:Audrey Lebioda, Nationalmuseum|Audrey Lebioda, Nationalmuseum]] ([[Användardiskussion:Audrey Lebioda, Nationalmuseum|diskussion]]) 1 augusti 2018 kl. 19.13 (CEST)
:::Det om indragen i nytt stycke skulle nog också passa bra i &quot;Tips och råd&quot;-stycket. Jag är definitivt ansvarig för några sådana. /[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] ([[Användardiskussion:Lokal Profil|diskussion]]) 4 augusti 2018 kl. 23.57 (CEST)
::::Jag har lagt in em rad om det nu, men det är svårt att förutse alla frågor som kan uppkomma. --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 augusti 2018 kl. 16.05 (CEST)
:::::Många tack.  Jo man vet ju inte vad folk frågar förräns de frågar :) Tack [[Användare:Audrey Lebioda, Nationalmuseum|Audrey]] för att du frågade.  /[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] ([[Användardiskussion:Lokal Profil|diskussion]]) 6 augusti 2018 kl. 12.02 (CEST)

== Janina Palmén ==

Hi,

can you help me to find the death date of Janina Palmén, a Swedish &lt;--&gt; Polish traslator?
Is there any chance for [http://alpha.bn.org.pl/search~S5*pol?/c2.026.555/c2+026+555/-3%2C-1%2C0%2CB/frameset&amp;FF=c2+026+555&amp;1%2C1%2C her translations] to be PD already? [[Användare:Ankry|Ankry]] ([[Användardiskussion:Ankry|diskussion]]) 25 september 2018 kl. 15.26 (CEST)

:As far as I can see she lived until 1974. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 25 september 2018 kl. 16.21 (CEST)

::She is probably identical with Janina Henrietta Palmén nee Steiermark, born 21 November 1891 in Galicia, who died in September 1974. So it is unlikely that her work is in public domain.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 25 september 2018 kl. 17.49 (CEST)

:::So let's wait till 2045 :) Thanks! [[Användare:Ankry|Ankry]] ([[Användardiskussion:Ankry|diskussion]]) 25 september 2018 kl. 18.04 (CEST)

== Text på Oldwikisource ==

Hej! :) På oldwikisource finns det texten [https://wikisource.org/wiki/M%C3%A4ster_Felix_(G%C3%B6ingevisan) Mäster Felix (Göingevisan)]. Den här texten är skriven på ett slags svensk dialekt. Kanske är sidan material för att importera hit? Jag vet inte säkert, eftersom det inte finns någon källa. --[[Användare:Ooswesthoesbes|Ooswesthoesbes]] ([[Användardiskussion:Ooswesthoesbes|diskussion]]) 3 oktober 2018 kl. 14.38 (CEST)

:Hej [[Användare:Ooswesthoesbes|Ooswesthoesbes]]! Jag kunde inte finna någon källa (på internet) till texten på oldwikisource så den ville jag inte föra över. Jag har istället lagt upp en något annorlunda men källbelagd version på [[Göingevisan]] från en nationssångbok från Lunds universitet. Men versionen på flerspråkiga Wikisource:[[mul:Mäster Felix (Göingevisan)]] kan väl tas bort i alla fall då den saknar källa.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 oktober 2018 kl. 17.42 (CEST)
::Tack! :) Jag ska ta bort den. --[[Användare:Ooswesthoesbes|Ooswesthoesbes]] ([[Användardiskussion:Ooswesthoesbes|diskussion]]) 5 oktober 2018 kl. 17.44 (CEST)

== Index:Psalm1695-5.djvu - bild 23, uppslaget s. 1072-1073 saknas (Jerusalems förstöring) ==

Hej!

Har förgäves sökt på internet efter nån pdf m 1695 års psalmbok. Har en upplaga från 1807 men där finns inte &quot;Jerusalems förstöring&quot;. Har du tillgång till psalmboken 1695, är det dina bilder du laddat upp? Isf vore väldigt tacksam om du kunde ladda upp bild på det saknade uppslaget. Om inte, var finns de bilder du använt? 

Mvh
ciddd  [[Användare:Ciddd|Ciddd]] ([[Användardiskussion:Ciddd|diskussion]]) 4 mars 2019 kl. 22.47 (CET)
[[file:Psalm1695-5.djvu|page=23|mini|sidorna 1072-1703]]
:H3j, [[Användare:Ciddd|Ciddd]]!
:Det är inte jag som har laddat upp den filen. Men uppslaget 1072-1073 saknas inte för mig och finns alltså i filen. Sidan är däremot inte skapad här på Wikisource. Ser du bilden här bredvid eller om du följer länken:[[Sida:Psalm1695-5.djvu/23]]? Om inte försök först att tvinga webbläsaren att ladda om sidan och se om problemet kvarstår. I så fall får du återkomma.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 mars 2019 kl. 00.07 (CET)
:Sidnamnrymden är inte heller anpassad för den mobila vyn så du kan också försöka att växla till &quot;Stationär dator&quot; om du använder mobilvyn&quot;.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 mars 2019 kl. 00.19 (CET)

Hej igen!

Stort tack! Det funkade nu, måste ha missat nåt förut..


== Ersätta en stor djvu-fil ==

Förra året laddade jag upp en djvu-fil med Djurbergs geografiska lexikon på ca 225 MB till Commons. Nu har jag upptäckt att en sida saknades och en var fel bild. Men nu kan jag inte ersätta den med en bättre fil, eftersom man kan ladda upp max 100 MB. Kan man komma runt det? Eller ska jag göra en ny fil med de rättade sidorna och låta indexsidan peka dit i stället? Fast då ligger ju den felaktiga filen kvar. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 10 maj 2019 kl. 14.10 (CEST)

:Det finns ett javascript som ska kunna användas för återuppladdning av stora filer: se [[c:help:Chunked_upload#Chunked_uploads_with_script_bigChunkedUpload]]  för mer information. Jag har ingen personlig erfarenhet av detta.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 10 maj 2019 kl. 14.48 (CEST)

::Det funkade! &quot;Version 0.0.1&quot; verkar annars inte så förtroendeinjagande, men scriptet gjorde vad jag behövde, utan problem. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 11 maj 2019 kl. 10.54 (CEST)

:::Bra att det fixade sig.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 11 maj 2019 kl. 17.18 (CEST)

== Varför blir det ingen brytning? ==

Jag har gjort sid 108-109 i Hülphers &quot;Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter&quot;, och de ser var och en för sig vettiga ut. Men när jag testar att lägga ihop dem på [[Användare:Slager/sandlåda/helbok#s109]] skrivs de ihop utan styckebrytning, även när jag lägger tomrad både i slutet av den första och början av den andra. Vad är det som stör? I övrigt fungerar ju transkluderingen som avsett. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 18 november 2019 kl. 22.10 (CET)

:[[Mall:Tomrad]] är konstruerad på det sättet att tomraden bara visas i huvudnamnrymden (0). [[Användare:Slager/sandlåda/helbok]] ligger i Användarnamnrymden. Anledningen, som jag kommer ihåg det, var att det inte skulle bli onödiga tomrader i sidnamnrymden. --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 november 2019 kl. 23.14 (CET)

== Internlänkar i Hülphers ==

Jag håller på med transkribering/korrekturläsning av Hülphers [[Index:Historisk_Afhandling_om_Musik_och_Instrumenter.pdf]], och jag har tänkt att varje &quot;Samling&quot; ska bli en sida i huvudnamnrymden. Men Hülphers numrerar notapparaten för varje Afdelning inom en Samling. När han sedan refererar till en not kommer numreringen därför inte att stämma annat än i den första Afdelningen. Man kan &lt;ul&gt;
&lt;li&gt;ändra Hülphers nummer till det nya automatiska numret. Känns konstigt, men så blir det ju ändå hela tiden i verk där noterna är numrerade per sida;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;skriva länken från Hülphers nummer så att den leder till den nya automatiska numret;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;göra nya sidor för varje Afdelning, vilket bör bli 16 sidor totalt; inget problem i sig, men de behöver i så fall ändå grupperas till Samlingar. Med tre undermappar?&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;

Vilket är bäst? Eller något fjärde? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 6 december 2019 kl. 21.29 (CET)

---

Jag tänker att det fjärde kanske är som det tredje, fast utan att göra några undermappar, bara se till att Samlingens namn finns med i huvudet. Nu lutar jag åt det. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 7 december 2019 kl. 15.37 (CET)

== Internlänkar i Hülphers ==

Jag håller på med transkribering/korrekturläsning av Hülphers [[Index:Historisk_Afhandling_om_Musik_och_Instrumenter.pdf]], och jag har tänkt att varje &quot;Samling&quot; ska bli en sida i huvudnamnrymden. Men Hülphers numrerar notapparaten för varje Afdelning inom en Samling. När han sedan refererar till en not kommer numreringen därför inte att stämma annat än i den första Afdelningen. Man kan &lt;ul&gt;
&lt;li&gt;ändra Hülphers nummer till det nya automatiska numret. Känns konstigt, men så blir det ju ändå hela tiden i verk där noterna är numrerade per sida;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;skriva länken från Hülphers nummer så att den leder till den nya automatiska numret;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;göra nya sidor för varje Afdelning, vilket bör bli 16 sidor totalt; inget problem i sig, men de behöver i så fall ändå grupperas till Samlingar. Med tre undermappar?&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;

Vilket är bäst? Eller något fjärde? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 6 december 2019 kl. 21.29 (CET)

---

Jag tänker att det fjärde kanske är som det tredje, fast utan att göra några undermappar, bara se till att Samlingens namn finns med i huvudet. Nu lutar jag åt det. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 7 december 2019 kl. 15.37 (CET)

== Tusentals internlänkar? ==

Finns det något tak för hur många internlänkar man får/kan ha på en sida?

Djurbergs geografiska lexikon är nu till och med validerat, tack vare [[Användare:Thuresson|Thuresson]]. Jag har en tanke på att göra ett separat register; i boken finns inget sådant, eftersom den är alfabetiskt uppställd. Mitt register skulle i så fall innehålla även moderniserad stavning, så att man kan hitta en ort utifrån hur den skrivs nu för tiden. Tänkte eventuellt också dela upp i två, ett för svenska orter och ett för de norska.

Men ett register tappar halva poängen om det inte länkar till den sida där resp. plats nämns; därav min fråga. Det handlar om kanske 9000 namn, och vill man länka till både sid- och huvudnamnrymden skulle det bli 18000 länkar. Verkar kanske lite jobbigt för servern att kolla alla dem för att se att det inte är döda/röda länkar? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 2 september 2020 kl. 21.26 (CEST)

:Jag känner inte till om det finns något tak för internlänkar men det kommer naturligtvis bli en tung sida att läsa in och redigera. Du får nog pröva dig fram är jag rädd. Om du förhandsgranskar en sida finns det längst ned en lista &quot;Profildata för parser&quot; som ger olika värden med gränser där du kan se om något värde ökar snabbt vid ett eventuellt test.  Är du säker på att läsarna kommer att uppskatta att ha allt på en sida? Det du inte kan göra och som säkert kommer att bryta sidan är att lägga länkarna som mallar. Där finns det en hård begränsning i programvaran och den kommer förmodligen att överskridas.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 september 2020 kl. 23.13 (CEST)

== Specialfall vid feltryck ==

Hej! Jag stötte på ett fall i [[Lefnadsteckning öfver Catherine Booth]] där Catherine i huvudfoten har råkat felstavas som Catherina. I transkriberingen har detta rättats till Catherine (och det är ju helt uppenbart så det skulle ha stått i originalet, så jag tänker att det väl är i enlighet med riktlinjerna i [[Wikisource:Redigering]]) men jag har för mig att jag har sett någonstans att det var inlagt i transkriberingen att det var en rättning men jag minns inte var eller hur det gjordes. Är det något jag borde lägga in och finns det i så fall nån bra info nånstans om hur jag gör det? --[[Användare:Hobbsansak|Hobbsansak]] ([[Användardiskussion:Hobbsansak|diskussion]]) 25 oktober 2020 kl. 14.50 (CET)

:Hej, grunderna finns i [[Wikisource:Korrekturläsning#Tips och råd]] och i mallarna {{Mall|rättelse}} och{{Mall|korrektion}}. Men dessa är egentligen till för den text som ska transkluderas. I sidhuvud och -fot, som aldrig transkluderas, har den ingen funktion annat än att markera att korrekturläsaren har noterat att det är ett tryckfel genom att det blir till röd text. I dessa fall är det frivilligt att använda mallen. Det går lika bra att ändra utan mall eller låta tryckfelet stå kvar.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 25 oktober 2020 kl. 15.26 (CET)

::Tack så mycket för hjälpen! --[[Användare:Hobbsansak|Hobbsansak]] ([[Användardiskussion:Hobbsansak|diskussion]]) 26 oktober 2020 kl. 03.23 (CET)

== Fråga om hur indrag ska hanteras  ==

Hej hej! Jag har precis gjort en första transkludering av en sida där jag blev en smula konfunderad över hur jag skulle hantera ett stycke med en återberättad konversation. Skulle du orka vara så snäll att kasta ett öga [[Sida:Lefnadsteckning öfver Catherine Booth.pdf/133|här]] och se om du tycker det ser ok ut eller om du hade löst det på ett annat sätt? //[[Användare:Hobbsansak|Hobbsansak]] ([[Användardiskussion:Hobbsansak|diskussion]]) 29 november 2020 kl. 13.16 (CET)

:Det är väl en tolkningsfråga. Men eftersom indraget är samma som det vanliga indraget för nytt stycke tolkar jag det som stycken vilket är ett vanligt sätt att formatera en konversation. Så då kan man använda vår vanliga markering med tomrader för att markera det. Men du kan ändra tillbaka om du tycker ditt sätt är bättre.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 29 november 2020 kl. 14.06 (CET)

== Noterna i Berzelius Bref ==

Såg att du makerat en del sidor i [[Index:Berzelius Bref 10.djvu]] som problematiska med kommentaren &quot;noterna&quot;.

Varför inte hantera det med hjälp av ref-taggar? Det var den lösningen som jag körde på i ''[[Tal_om_läckerheter_1/tal|Tal om Läckerheter]]'' även när det egentligen var fotnoter. Känns ju som att det skulle funka utmärkt här.

[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 6 januari 2021 kl. 16.55 (CET)

:Problemet är att det är slutnoter för hela volymen så det går inte att använda ref-taggar rakt av. Det finns lite olika sätt att lösa det på och jag har inte beslutat mig för hur än.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 6 januari 2021 kl. 17.32 (CET)

::För länge sedan skapade LA2 [[:Mall:Berzelius brev fotnot]] som är en ganska avancerad mall och (ännu) bara anpassad för [[Index:Berzelius Bref 8.djvu|volym 8]]. För volym 9 gjorde jag en annan lösning utan mall och utan &lt;nowiki&gt;&lt;ref&gt;&lt;/ref&gt;&lt;/nowiki&gt;, se [[:Sida:Berzelius Bref 9.djvu/21]]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 6 januari 2021 kl. 18.51 (CET)

:::Varför inte dela upp noterna per volym?
:::[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 6 januari 2021 kl. 21.18 (CET)

::::Jo, de är uppdelade per volym och det är bäst att behålla dem så men som Thuresson skriver finns det redan olika sätt att göra det på och jag har inte kommit fram till vad jag tycker är bäst.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 6 januari 2021 kl. 23.08 (CET)

== Tabell i Svea Rikes Lag ==

Hej.
I innehållsförteckningen till 1734 års Svea Rikes Lag, så kan man se att på den första sidan (med innehållsförteckning till Giftermålsbalken), så kommer ordet &quot;pag.&quot; rätt över sidnumren, vilket är korrekt. Men på följande sidor fungerar det i allmänhet inte. Min begränsade erfarenhet av att arbeta med den kodning som används här på Wikisource förhindrar mig att själv åtgärda det, men jag vill nämna saken för dig, för den händelse att du har möjlighet att åtgärda felet. Med vänlig hälsning --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 18 januari 2021 kl. 18.14 (CET)

:Hej och välkommen till Wikisource. Jag har fixat det nu./[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 januari 2021 kl. 22.51 (CET)

== Handskriven notering införd i korrekturtexten ==

Hej.
På sidan https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Sweriges_Rikes_Lag.djvu/244 sist i § 6 har en handskriven notering i originalet infogats som en rättelse i den korrekturlästa texten. Jag menar att blott den tryckta texten ska korrekturläsas. På andra ställen i lagen finns liknande handskrivna anteckningar, och dem har man vid korrekturläsningen bortsett ifrån. Se t ex på sidan https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Sweriges_Rikes_Lag.djvu/102 sist i § 1. Eftersom det ser ut som att du gjort denna rättelse, så vill jag inte ta bort den, men på detta sätt underkasta den ditt förnyade övervägande av dess berättigande. Med vänlig hälsning --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 27 januari 2021 kl. 16.35 (CET)
:Det riktar sig enbart till korrekturläsare. Om du tar en titt på [[Missgärningsbalken]] så ser du att den röda texten inte finns med där. [[Användare:Edaen|Edaen]] ([[Användardiskussion:Edaen|diskussion]]) 27 januari 2021 kl. 17.05 (CET)

::Jo, normalt brukar vi inte ta med text som inte tillhör verket, som noteringar. Men det kan ju finnas undantag där det är motiverat. Det är dock inte jag som har lagt in den här rättelsen från början utan [[Användare:Edaen|Edaen]] som kanske kan förklara varför det här är ett undantag.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 27 januari 2021 kl. 23.38 (CET)
:::Det var längesedan och jag kommer inte nu ihåg varför. [[Användare:Edaen|Edaen]] ([[Användardiskussion:Edaen|diskussion]]) 27 januari 2021 kl. 23.56 (CET)

::::På så vis. Men då tar jag bort den handskrivna texten, i konsekvens med hur sådana noteringar behandlats tidigare i verket. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 28 januari 2021 kl. 08.55 (CET)

== Flytta två sidor framåt från 61 för Sundhetzens Speghel? ==

Skulle du kunna vara behjälpliga med att flytta samtliga redan transkriberade sidor fr.o.m. [[Sida:Sundhetzens_Speghel-1642.djvu/61|sida 61]] [[Index:Sundhetzens Speghel-1642.djvu]] två sidor framåt?

Det fattades sidor i Lunds skannade version som jag påtalade och som de uppdaterade. När jag tankade upp den fixade versionen så hade alltså två ytterligare sidor tillkommit.

[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 6 februari 2021 kl. 16.31 (CET)

:Hej [[User:Peter Isotalo|Peter]], som &quot;Autopatrullerad&quot; har du möjlighet att göra det själv. Börja bakifrån med sista sidan och på flyttsidan ändra sidnamnet 2 nummer framåt .../486 -&gt; .../488. Du måste alltid kryssa ur &quot;Lämna kvar en omdirigering&quot; i alternativen på flyttsidan. Fortsätt sedan med nästsista sidan tills du når sid 61.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 13 februari 2021 kl. 11.23 (CET)

::Menar du manuellt? Jag tänkte att det kanske fanns något smart script för det syftet...
::[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 17 februari 2021 kl. 19.47 (CET)

:::Det är möjligt att det finns på någon annan Wikisource men det är inget jag känner till eller har använt själv.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 februari 2021 kl. 00.03 (CET)

::::Tack hursom!
::::[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 19 februari 2021 kl. 17.55 (CET)


== Saknade sidor och dubbletter ==

I [[Sida:Svenska_Akademiens_handlingar_1796_12.djvu/436|detta]] verk har det blivit något fel vid inscanningen, så att t ex djvu-sida 436 är samma som djvu-sida 426 o. s. v. Sidorna 432-435 i verkets egen sidnumrering saknas och är ersatta av dubbletter av inscannade sidor. Går detta att lösa? Med vänlig hälsning --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 8 maj 2021 kl. 18.42 (CEST)

:Det är ett vanligt problem med de äldre filerna men det är fixat nu.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 8 maj 2021 kl. 21.09 (CEST)

::Härligt. Tack! --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 maj 2021 kl. 10.10 (CEST)
:::Nej, mitt tack var för tidigt utfärdat. Felet är inte fixat. Verkets sidan 431 följs av sid 422 o. s. v., vilka sidor redan dessutom finns på sina ordinarie platser i filen. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 9 maj 2021 kl. 10.15 (CEST)

::::Filen är fixad. Problemet är troligen cachen i din webbläsare. Tvinga fram en fullständig omläsning av sidan så kommer rätt faksimil fram.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 9 maj 2021 kl. 15.56 (CEST)

== &quot;Konstiga&quot; citationstecken ==

Hej (jag ser att du har märkt &quot;Gamla kort&quot;, som jag ämnar börja med).

Men hela verket är fullt med citationstecken (som här på sid 1, t.ex. https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Gamla_kort.djvu/14&amp;action=edit&amp;redlink=1) som man kanske skulle skriva som &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;sup&gt;»&lt;/sup&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; i stället för helt enkelt &lt;code&gt;»&lt;/code&gt;. Om man tycker att det är viktigt att återge originalet så noga som möjligt, i alla fall. Alltså min fråga: Tycker du att jag borde göra det, eller är det något som ni (som har varit här på Wikisource längre än jag!) tycker är obetydligt? -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 27 juli 2021 kl. 02.10 (CEST)

:Hej! Nej, det är inte nödvändigt att följa typografin i sådana detaljer. Var konsekvent men krångla inte till det och använd de citattecken som finns som standard i unicode (raka, sneda och vinklade). I det här fallet kan det likväl tolkas som att det är en variant av sneda citattecken. Gör en anteckning om särskilda transkriptionsregler på indexsidan.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 27 juli 2021 kl. 11.19 (CEST)

== Kategorier? ==

Hej igen

Nu undrar jag om det finns (eller om du ville skriva) bättre beskrivningar för några vanliga kategorier? Just nu tänker jag på dem som har med &quot;Index&quot; att göra. Minst 3, kanske flera? Men när och var ska vi använda dem? Och när och var ska vi &lt;u&gt;inte&lt;/u&gt; använda dem? I dag kan vi bara gissa, och det skulle ju vara så mycket bättre om man faktiskt kunde titta på kategorin och få reda på saken.

Likaså med (t.ex.) &quot;1900-talets verk&quot;. Var ska det och var ska det inte stå?

Och &quot;Eget arbete&quot;? Du har laggt till det på &quot;Pigo&quot;, t.ex. Men jag förstår inte varför. &lt;u&gt;Vilkens&lt;/u&gt; eget arbete handlar det om? Jag hade trott att det skulle vara när författaren är samma person som laddar upp verket, men det passar ju inte alls för Pigo.
-- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 22 augusti 2021 kl. 08.15 (CEST)

:Kort svar:
:Index kategoriseras efter dels hur långt korrekturläsningen har kommit:

#[[:Kategori:Ej kompletta index]]: Index där råtext, OCR eller inskriven, inte inlagd på alla sidor.
#[[:Kategori:Index med rå text]]: Texten är inlagd men inte alla sidor är korrekturlästa. 
#[[:Kategori:Korrekturlästa index]]:Alla sidor i indexet är korrekturlästa (förutom tomma sidor) men inte alla validerade 
#[[:Kategori:Validerade index]]:Alla sidor i indexet är validerade.

:Dels kategoriseras de efter faksimilens ursprung, vem som har digitaliserat verket. Det är institutioner som [[:Kategori:Kungliga biblioteket]] eller websidor som [[:Kategori:Projekt Runeberg]]. [[:Kategori:Eget arbete]] betyder i de flesta fall att uppladdaren som har digitaliserat filen, men kan även användas för andra privata källor som en uppladdning på en molntjänst.

:Kategorier som berör verket i sig som [[:Kategori:1900-talets verk]] och [[:Kategori:Claës Lundin]] läggs i huvudnamnrymden och iförekommande fall i verkskategorier.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 22 augusti 2021 kl. 23.10 (CEST)

== Gammel OCR Gadget ==

Hei Thurs,

Gjennom en serie tilfeldigheter kom jeg over [[Special:Diff/425502|denne endringen]] (og [[Special:PermanentLink/473695#Automatiskt_OCR_/_eller_inte?_(+_lite_till)|denne diskusjonen]]). Forstår jeg riktig at den gamle OCR Gadget'en ikke lenger fungerer på svWS (vs. at dere har valgt å ikke lenger bruke den)? Har dere i så fall behov for at den skal fungere?

Bakgrunnen for spørsmålet er at jeg de facto har tatt over vedlikeholdet av den bakenforliggende tjenesten ([https://phetools.toolforge.org phetools]) som har hatt en del problemer som følge av endringer i infrastruktur og omkringliggende programvare. Alle de kjente problemene med denne skal nå være rettet så da burde det være mulig å få OCR Gadget'en til å fungere her på svWS også. Den fungerer fint på enWS, og det siste jeg hørte var at den fungerte bra på mulWS også, og enkelte bidragsytere foretrekker av forskjellige årsaker denne fremfor den nye OCR funksjonen fra Community Tech (altså &quot;Transkiber tekst&quot;-knappen) så vi har beholdt den i parallell med den nye. [[Användare:Xover|Xover]] ([[Användardiskussion:Xover|diskussion]]) 1 december 2021 kl. 14.18 (CET)

:Hej [[Användare:Xover|Xover]], OCR-finessen verkar fungera igen i vanliga fall. Men användaren i diskussionen hade slagit på &quot;syntaxmarkering&quot; vilket gjorde att varken den nya eller gamla OCR-funktionen fungerade. Därför trodde jag att OCR-finessen fortfarande var trasig.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 december 2021 kl. 20.52 (CET)

== How we will see unregistered users ==

&lt;section begin=content/&gt;
Hej!

Du får det här meddelandet eftersom du är administratör på en Wikimediawiki.

När någon redigerar en Wikimediawiki utan att vara inloggad visar vi deras IP-adress. Som du kanske redan vet kommer vi inte att kunna göra det i framtiden. Detta är ett beslut från Wikimedia Foundations jurister, för att normer och regleringar om integritet på nätet har ändrats sedan Wikipedia startades.

Istället för IP kommer vi att visa en maskerad identitet. Du som administratör '''kommer fortfarande ha tillgång till IP-numret'''. Det kommer också att finnas en ny användarrättighet för de som behöver tillgång till hela IP-adressen för att hantera vandalism, trakasserier och spam utan att vara administratörer. De som patrullerar kommer också att kunna se en del av IP-adressen utan användarrättigheten. Vi arbetar också på [[m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation/Improving tools|bättre verktyg]] som stöd.

Om du inte har sett sidan tidigare [[m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation|kan du läsa mer på Meta]]. Om du vill försäkra dig om att inte missa tekniska uppdateringar på Wikimediawikierna kan du [[m:Global message delivery/Targets/Tech ambassadors|prenumerera]] på det [[m:Tech/News|tekniska nyhetsbrevet]].

Vi har [[m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation#IP Masking Implementation Approaches (FAQ)|två föreslagna sätt]] den här maskerade identiteten skulle kunna fungera på. '''Vi skulle uppskatta din återkoppling''' om vilket som skulle fungera bäst för dig och din wiki, nu och i framtiden. Du kan [[m:Talk:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation|svara på diskussionssidan]]. Du kan skriva på ditt språk. Föreslagen publicerades i oktober och vi kommer att besluta oss efter 17 januari.

Tack. 
/[[m:User:Johan (WMF)|Johan (WMF)]]&lt;section end=content/&gt;

4 januari 2022 kl. 19.19 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/Target_lists/Admins2022(7)&amp;oldid=22532681 --&gt;</text>
      <sha1>qug3orgo1y7i1scjlg2d9cuik75oe8w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/612</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125774</id>
    <revision>
      <id>502634</id>
      <parentid>435406</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:07:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="948" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;{{sp|SKOGSTORPET}}&lt;/h2&gt;

DET VAR MÅNGA ÅR före det, då 
kavaljererna styrde Ekeby.

Vallgossen och vallflickan lekte samman i 
skogen, byggde hus av flata stenar, plockade hjortron
och gjorde al-lurar. Födda i skogen voro båda.
Skogen var deras hem och sätesgård. Med allt
där levde de i frid, såsom man lever i frid med
tjänare och husdjur.

De små räknade lo och räv för sina 
gårdshundar, vesslan var deras katt, hare och ekorre
voro deras storboskap, uvar och orrar sutto i deras
fågelbur, granarna voro deras tjänare och 
ungbjörkarna gäster vid deras gillen. De kände nog
hålan, där huggormarna lågo sammanslingrade 
under vintervilan, och då de hade badat, hade de sett
tomtormen komma simmande genom det klara 
vattnet, men de fruktade varken orm eller rå, sådant
hörde skogen till, och den var deras hem. Där
kunde intet skrämma dem.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
532&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rw6wmft7cymguabi2klkofql08z5z8a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/613</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125775</id>
    <revision>
      <id>502635</id>
      <parentid>435407</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:09:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1528" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;Djupt inne i skogen låg torpet, där gossen
bodde. Dit ledde backig skogsväg, berg stodo
runtom och skymde solen, bottenlös myr låg
nära och utsände året om frostkall dimma. Föga
lockande syntes slik bostad för slättfolket.

Vallgossen och vallflickan skulle en dag bygga
hjonelag samman, bo där i skogstorpet och leva av
sina händers arbete. Men innan de blevo gifta,
kom krigets olycka över landet, och gossen tog
värvning. Hem kom han åter utan sår eller skadad
lem, men märke för livet hade han fått av den
färden. Alltför mycket av världens ondska och
människors grymma framfärd mot människor hade
han skådat. Han blev ur stånd att se det goda.

Till en början såg ingen någon ändring på
honom. Med sin barndoms käresta gick han till
prästen och tog ut lysning. Skogstorpet ovan
Ekeby blev deras hem, såsom de längesedan hade
avtalat, men i det hemmet rådde ingen trevnad.

Hustrun gick där och såg på mannen som på
en främmande. Alltsedan han kom ur kriget,
kunde hon inte känna igen honom. Han skrattade
hårt och talade litet. Hon var rädd för honom.

Han gjorde ingen förtret eller skada, och han
var en flitig arbetare. Dock blev han föga avhållen,
ty han trodde alla om ont. Själv kände han sig
som en förhatad främling. Nu voro skogens djur
hans fiender. Berget, som skymde solen, och myren,
som sände dimma, voro hans ovänner. Skogen blir
en hemsk bostad för den, som bär på onda tankar.

Ljusa minnen förvärve den, som vill leva i&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|533}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>krxwsxr6bh2vioe9mfqcuabe9scwl5a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/614</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125776</id>
    <revision>
      <id>502636</id>
      <parentid>435408</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:14:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1380" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;ödemarker! Eljest ser han blott mord och förtryck
bland växter och djur, liksom han förut har sett det
bland människor. Han väntar ont av allt han möter.

Inte kunde Jan Hök, soldaten, själv tyda vad
som brast honom, men han märkte, att intet gick
honom väl. Föga frid bjöd hemmet. Sönerna,
som växte upp där, blevo starka, men vilda. 
Härdade och modiga män voro de, men också de
levde i strid med var man.

Hustrun hans lockades i sin sorg att utforska
ödemarkens hemligheter. I myr och snår sökte
hon hälsobringande örter. De underjordiskas väsen
begrundade hon, och hon visste vad offer som
behagade dem. Hon kunde bota sjukdom och ge
goda råd åt dem, som hade älskogssorger. Hon
vann rykte som trollkunnig och blev skydd, fastän
hon gjorde människor stor nytta.

En gång tog hustrun sig för att tala med 
mannen om hans bekymmer.

»Alltsedan du gick i krig,» sade hon, »har du
varit som förbytt. Vad gjorde de med dig där?»

Då for han upp och var nära att slå henne,
och sammalunda gick det varje gång hon talade
om kriget. Han råkade då i vansinnig vrede. Av
ingen tålde han höra ordet krig, och snart blev
det känt, att han inte kunde fördraga talet därom.
Så togo sig människorna i akt för det 
samtalsämnet.

Men ingen av hans krigskamrater kunde 
berätta, att han hade gjort mer ont än andra. Han&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
534&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lkjuqyuw6x7afc6krmu65ng1xgn4cmo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/615</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125777</id>
    <revision>
      <id>502637</id>
      <parentid>435409</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:16:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1583" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;hade kämpat som en god soldat. Det var blott allt
detta förfärliga han hade sett, som skrämt honom
så, att han sedan inte såg något annat än det onda.
Från kriget härledde han all sin sorg. Han tänkte,
att all naturen hatade honom, därför att han hade
tagit del i sådana ting. De, som mer veta, kunna
trösta sig med att de ha kämpat för fosterland och
ära. Vad visste han om sådant? Han kände blott,
att allt hatade honom, därför att han hade utgjutit
blod och vållat skada.

Vid den tiden, då majorskan blev driven från
Ekeby, bodde han ensam i sin stuga. Död var
hustrun, och sönerna voro borta. Vid marknadstider
fylldes dock skogstorpet av gäster. De svarthåriga,
mörkhyade skojarna togo in där. De trivas bäst
hos den, som de flesta sky. Små, långhåriga hästar
klättrade då uppför skogsvägen, dragande kärror,
lastade med förtennarverktyg, med barn och 
trasbylten. Kvinnor, tidigt åldrade, med dragen 
uppsvällda av rökande och dryckjom, och män med
bleka, skarpa ansikten och seniga kroppar följde
kärrorna. Då skojarna kommo till skogstorpet, blev
där muntert liv. Brännvin och kortspel och 
högljutt glam bragte de med sig. Om stölder och
hästbyten och blodiga slagsmål visste de att förtälja.

På fredag började Broby marknad, och då
blev kapten Lennart dödad. Starke Måns, som gav
dråpslaget, var son till gubben i skogstorpet. Då
skojarna på söndags eftermiddag sutto tillsammans
däruppe, räckte de därför den gamle Jan Hök
brännvinsflaskan oftare än vanligt och talade med&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|535}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>px0q9l7i0jr495t80xjxqwjm0srnil1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/616</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125778</id>
    <revision>
      <id>502638</id>
      <parentid>435410</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:18:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1441" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;honom om fängelseliv och fångkost och 
rannsakning, ty sådant hade de ofta prövat.

Den gamle satt på huggkubben i spiselvrån
och talade föga. Hans stora, glanslösa ögon stirrade
ut över den vilda skara, som fyllde rummet.
Skymningen var kommen, men torrvedsbrasan gav
ljus. Trasor, elände och bister nöd belyste den.

Öppnades så dörren helt sakta, och in trädde
två kvinnor. Det var den unga grevinnan Elisabet,
följd av Brobyprästens dotter. Sällsam tedde hon
sig för den gamle, då hon, älsklig och strålande
i blid skönhet, trädde in i brasans ljuskrets. Hon
berättade för dem därinne, att Gösta Berling inte
hade varit sedd på Ekeby, alltsedan kapten Lennart
dog. Hon och hennes tjänarinna hade gått upp i
skogen och sökt honom hela eftermiddagen. Nu
såg hon, att härinne funnos män, som mycket
vandrat och kände alla stigar. Hade de sett 
honom? Hon hade kommit in för att vila och fråga
om de hade sett honom.

Det var en gagnlös fråga. Ingen av dem hade
sett honom.

De satte fram en stol åt henne. Hon sjönk
ned på den och satt tyst en stund. Larmet i stugan
hade förstummats. Alla sågo på henne och 
undrade över henne. Så blev hon skrämd av 
tystnaden, ryckte till och sökte en likgiltig sak att
tala om.

Hon vände sig till gubben i vrån. »Jag tycker
mig ha hört, att ni har varit soldat, gamle far,»
sade hon. »Tala om något från kriget!»
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
536&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>g2fsd6cxnptey63hatmx70p9s7bobph</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/617</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125779</id>
    <revision>
      <id>502639</id>
      <parentid>435411</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:19:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="115" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;[[File:Georg Pauli Gösta Berlings saga 37.jpg|miniatyr|center|stående=2.0|Skogstorpet.]]
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nd5d4sk98fyce62hiv0hout6watb21b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/619</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125780</id>
    <revision>
      <id>502640</id>
      <parentid>435412</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:20:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1376" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;Än mer förstenande tyst blev det. Gubben
satt, som om han intet hade hört.

»Det skulle mycket roa mig att höra talas om
krig av en, som själv har varit med,» fortfor 
grevinnan, men hon avbröt sig tvärt, ty Brobyprästens
dotter skakade på huvudet åt henne. Hon måtte
ha talat opassande ord. Alla de församlade 
människorna sågo på henne, som om hon hade brutit
mot det passandes enklaste lag. Plötsligt höjde en
skojarhustru sin skarpa röst och frågade:

»Det är visst hon, som har varit grevinna på
Borg.»

»Det är det.»

»Det var annat, det, än att löpa kring skogen
efter den galna prästen. Tvi för så'nt byte!»

Grevinnan reste sig och bjöd farväl. Hon hade
vilat nog. Kvinnan, som hade talat, följde henne
ut genom dörren.

»Grevinnan förstår,» sade hon, »jag fick lov att
säga något, för det går inte an att tala med gamle
far om krig. Han tål inte höra det ordet. Jag
mente väl, jag.»

Grevinnan Elisabet skyndade bort, men hon
hejdade sig snart. Hon såg den hotande skogen,
det skymmande berget och det rykande träsket.
Hemskt måtte det vara att bo här för den, vars
sinne fylldes av onda minnen. Hon kände 
medömkan med den gamle, som satt därinne med
de mörka skojarna till sällskap.

»Jungfru Anna Lisa,» sade hon, »låt oss vända
om! De voro goda mot oss därinne, men jag&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|537}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o8il19zgunckrpvz1z28m6gfhkg3kw7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/620</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125781</id>
    <revision>
      <id>502641</id>
      <parentid>435413</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:22:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1540" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;uppförde mig illa. Jag vill tala med den gamle
om gladare ting.»

Och lycklig över att ha funnit någon att
trösta, gick hon åter in i stugan.

»Det är så,» sade hon, »att jag tror, att Gösta
Berling går här i skogen och tänker på att ta livet
av sig. Det är därför viktigt, att han snart blir
funnen och hindrad därifrån. Jag och jungfru Anna
Lisa ha trott oss se honom ibland, men så har
han försvunnit för oss. Han håller sig i trakten av
berget, där Nygårdsflickan slog ihjäl sig. Jag kom
nu att tänka på att jag väl inte behöver gå ända ner
till Ekeby för att skaffa hjälp. Här sitta många
raska män, som lätt skulle kunna fånga honom.»

»Ge er i väg, karlar!» utbrast skojarkvinnan.
»När grevinnan inte håller sig för god att be 
skogsfolket om en tjänst, skall ni genast gå.»

Männen reste sig genast och gingo att söka.

Den gamle Jan Hök satt stilla och stirrade
framför sig med glanslös blick. Skrämmande dyster
och hård satt han där. Den unga frun fann inte ord
att säga honom. Då såg hon, att ett barn låg sjukt
på en halmkärve, och märkte, att en kvinna hade
ont i en hand. Genast började hon ansa de sjuka.
Hon var snart god vän med de sladdrande 
kvinnorna och lät visa sig de minsta barnen.

Om en timme kommo männen tillbaka. De
förde Gösta Berling bunden in i stugan. På golvet
framför spiselden lade de ned honom. Hans kläder
voro rivna och smutsiga, anletsdragen avtärda och
ögonen vilda. Förskräcklig hade hans färd varit&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
538&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lmmczxondc74pqjxz6hsryodxztcthk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/621</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125782</id>
    <revision>
      <id>502642</id>
      <parentid>435414</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:24:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1288" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;under dessa dagar: på den fuktiga marken hade
han legat, han hade borrat ned händer och ansikte
i mossjorden, släpat sig fram över stenhällar,
trängt genom de tätaste snår. Godvilligt hade han
inte följt männen, men de hade övermannat och
bundit honom.

Då hans hustru återsåg honom sådan, vart hon
vred. Hon löste inte hans bundna lemmar, utan
lät honom ligga kvar på golvet. Med förakt vände
hon sig från honom.

»Så du ser ut!» sade hon.

»Inför dina ögon hade jag inte mer ämnat
komma,» svarade han.

»Är jag då inte din hustru? Är det inte min
rätt att vänta, att du kommer till mig med din
sorg? Med bitter ängslan har jag väntat på dig
i dessa två dagar.»

»Jag hade ju vållat kapten Lennarts olycka.
Hur kunde jag våga att visa mig för dig? Hur
kunde jag?»

»Rädd var du sällan, Gösta.»

»Den enda tjänst jag kan göra dig, Elisabet,
är att befria dig från mig.»

Outsägligt förakt ljungade under hennes 
sammandragna ögonbryn ned mot honom.

»Till en självmördares hustru vill du göra mig!»

Hans anletsdrag förvredos.

»Elisabet, låt oss gå ut i den tysta skogen
och tala samman!»

»Varför skulle inte dessa människor kunna höra
oss?» utbrast hon, talande i gälla tonfall. »Äro&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|539}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mjwawxe7bwxlzepwrojm9vua68o7nnd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/622</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125783</id>
    <revision>
      <id>502643</id>
      <parentid>435415</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:26:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1498" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;vi bättre än någon av dem? Har någon av dem
vållat mera sorg och skada än vi? De äro skogens
och landsvägens barn, de hatas av var man. Låt
dem höra hur synd och sorg också följa härskaren
över Ekeby, den av alla älskade Gösta Berling!
Tror du din hustru håller dig för bättre än någon
av dem — eller gör du det?»

Han reste sig mödosamt på armbågen och såg
på henne med uppflammande trots. »Jag är inte
så usel, som du tror.»

Då fick hon höra dessa två dagars historia.
Första dygnet drev Gösta omkring i skogen, jagad
av samvetskval. Han kunde inte uthärda att möta
en människas blick. Men han tänkte inte på att
dö. Han ämnade draga till fjärran land. På 
söndagen steg han dock ned från höjderna och gick
fram till Bro kyrka. Än en gång ville han se
folket: Lövsjö härads fattiga, hungrande folk, som
han hade drömt om att tjäna, då han hade suttit
vid Brobyprästens skamhög, och som han hade
kommit att älska, då han hade sett dem draga
bort i natten med den döda Nygårdsflickan.

Gudstjänsten var börjad, då han kom till 
kyrkan. Han smög sig upp på en läktare och såg
ned på folket. Grymma kval grepo honom då.
Han hade velat tala till det, trösta det i dess 
fattigdom och hopplöshet. Hade han blott fått tala i
Guds hus, han skulle, så hopplös han var, ägt ord
av hopp och frälsning för alla.

Då lämnade han kyrkan, gick in i sakristian
och skrev den kungörelse, som hans hustru redan&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
540&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8zv39vt6od45uo9kjds0s1mkowu86dq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/623</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125784</id>
    <revision>
      <id>502644</id>
      <parentid>435416</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:28:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1469" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;kände. Han hade lovat, att arbetet skulle 
återupptagas på Ekeby och säd där utdelas till de
mest behövande. Han hade hoppats, att hans
hustru och kavaljererna skulle uppfylla hans löften,
då han vore borta.

Kommen ut, såg han en kista stå framför
sockenstugan. Den var grov, i hast tillyxad, men
prydd med svart krusflor och kransar av lingonris.
Han förstod, att det var kapten Lennarts. Folket
hade väl bett kaptenskan att påskynda 
begravningen, så att den stora mängden av 
marknadsbesökande skulle kunna övervara jordafärden.

Han stod och såg på kistan, då en tung hand
lades på hans axel. Sintram hade kommit fram
till honom.

»Gösta,» sade han, »om du vill göra en 
människa ett riktigt spratt, så lägg dig att dö! Det
finns intet knipslugare än att dö, ingenting, som
så lurar en ärlig man, som intet ont anar. Lägg
dig att dö, säger jag!»

Förfärad lyssnade Gösta till vad den elake
talade. Denne klagade över väl lagda planers 
förolyckande. Öde bygd hade han velat se vid Lövens
strand. Därför hade han gjort kavaljererna till
traktens herrar, därför hade han låtit Brobyprästen
utarma folket, därför hade han framkallat torkan
och hungersnöden. På Broby marknad skulle det
avgörande slaget hava stått. Hetsat av olyckor
skulle folket ha hängivit sig åt mord och stöld.
Sedan skulle rättegångar ha kommit och utarmat
det. Hungersnöd, upplopp och alla slags olyckor&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|541}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bble9xn75vg82ypoi779t22578s09wj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/624</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125785</id>
    <revision>
      <id>502645</id>
      <parentid>435417</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:30:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1512" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;skulle ha härjat. Så styggt och förhatligt skulle till
sist landet ha blivit, att ingen hade kunnat bo där,
och allt detta skulle ha varit Sintrams verk. Hans
glädje och stolthet skulle detta ha varit, ty han var
ond. Han älskade öde trakter och obruten mark.
Men denne, som hade vetat att dö i rätta stunden,
hade fördärvat allt för honom.

Då frågade honom Gösta vartill allt detta
skulle ha tjänat.

»Det skulle ha behagat mig, Gösta, ty jag
är ond. Jag är slagbjörnen på fjället, jag är 
snöstormen på slätten, jag tycker om att mörda och
förfölja. Bort, säger jag, bort med människor och
människors verk! Jag tycker inte om dem. Jag kan
låta dem löpa mellan mina klor och göra sina 
krumspång — det kan också vara lustigt för en stund
—, men nu var jag mätt på lek, Gösta, nu ville
jag hugga till, nu ville jag döda och fördärva.»

Han var galen, helt galen. Han började för
längesedan på lek med dessa helveteskonster, och
nu hade ondskan tagit överhand, nu trodde han
sig vara en ande från avgrunden. Nu hade han
närt och fostrat det onda inom sig, så att det hade
tagit väldet över hans själ. Så kan elakhet göra
människor galna liksom kärleken och grubblet.

Han var rasande, den elake brukspatronen, och
i sin vrede började han rycka i kistans kransar
och krusflor, men då ropade Gösta Berling:

»Rör inte kistan!»

»Se, se, se, skall jag inte röra den? Jo, jag
skall kasta min vän Lennart på marken och för-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
542&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o4sde2w0zjjw2p0iuluhtr00prahgh5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/625</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125786</id>
    <revision>
      <id>502646</id>
      <parentid>435418</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:32:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1396" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;trampa hans kransar. Ser du inte vad han har gjort
mig? Ser du inte i vilken fin, grå kalesch jag 
kommer åkande?»

Och Gösta Berling såg då, att ett par 
fångkärror med länsman och häradstjänare stodo och
väntade utanför kyrkogårdsmuren.

»Se, se, se, skall jag inte sända kaptenskan på
Helgesäter ett tack, därför att hon i går satte sig ned
att läsa i gamla papper för att finna bevis mot mig
i den där krutsaken, du vet? Skall jag inte låta
henne veta, att hon hellre borde ha sysslat med
brygd och bak än skicka länsman och häradstjänare
efter mig? Skall jag inte ha något för de tårar
jag har gråtit för att beveka Scharling att låta mig
komma hit och läsa en bön vid den gode vännens
kista?»

Och han började åter rycka i krusfloret.

Då stod Gösta Berling tätt bredvid honom
och fattade om hans armar.

»Allt vill jag ge, för att inte brukspatron skall
röra kistan!» sade han.

»Gör vad du vill!» sade den galningen.
»Ropa, om du vill! Något hinner jag dock, innan
länsmannen kommer. Slåss med mig, om du det
vill! Det blir en glad syn här på kyrkbacken.
Låt oss slåss bland kransar och bårkläden!»

»Jag vill köpa ro för den döde till vad pris
det vara må, brukspatron. Ta mitt liv, ta allt!»

»Du lovar stort, gossen min.»

»Brukspatron kan pröva.»

»Nå, så döda dig då!»
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|543}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>b949r794w23how8e5wwommh868w6se8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/626</title>
    <ns>104</ns>
    <id>125787</id>
    <revision>
      <id>502647</id>
      <parentid>435419</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T23:34:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1544" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;»Det kan jag göra, men först skall kistan vara
säkert under jord.»

Så blev det. Sintram tog ed av Gösta, att han
inte skulle finnas till, tolv timmar efter sedan
kapten Lennart hade jordats. »Så vet jag, att du
aldrig kan bli en bra karl,» sade han.

Detta var lätt att lova för Gösta Berling. Han
var glad över att få ge sin hustru friheten. 
Samvetskvalen hade jäktat honom dödstrött. Det enda,
som förfärade honom, var, att han hade lovat 
majorskan att inte dö, så länge Brobyprästens dotter
var tjänarinna på Ekeby. Men Sintram sade, att
hon nu inte kunde räknas som tjänarinna, sedan
hon hade ärvt sin fars rikedomar. Gösta invände,
att Brobyprästen hade gömt sitt gods så väl, att
ingen hade kunnat finna hans skatter. Då log
Sintram och sade, att de voro gömda bland 
duvnästena i Broby kyrktorn. Därmed gick han. 
Därpå gick Gösta åter upp till skogen. Bäst syntes
det honom att dö på den plats, där Nygårdsflickan
hade slagit ihjäl sig. Däruppe hade han irrat hela
eftermiddagen. Han hade sett sin hustru i skogen,
därför hade han inte genast mäktat döda sig.

Detta berättade han för sin hustru, medan han
låg bunden på golvet i skogstorpet.

»O,» sade hon sorgset, då han hade slutat, »vad
jag väl känner igen detta! Hjältefasoner, hjälteståt!
Alltid färdig att sticka händerna i eldbrasan, Gösta,
alltid redo att kasta bort dig själv! Vad sådant
en gång syntes mig stort! Vad jag nu prisar lugn
och besinning! Vad nytta gjorde du den döde&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
544&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5iy617ft7eeb9u53pthu5gd4nle9e5n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Karin Brandts Dröm 1904.djvu/137</title>
    <ns>104</ns>
    <id>128361</id>
    <revision>
      <id>502626</id>
      <parentid>440281</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T20:36:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="718" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;XI.&lt;/h2&gt;

Alltid hade Karin sett sitt lif som en leende
dröm, hvarpå hon aldrig behöft någon förklaring.
Nu hade denna dröm fått något af salighet som
aldrig förr. Icke heller nu frågade hon. Icke
heller nu kom ett hvarför på hennes läppar.
Ju närmare afskedets stund kom, desto 
oroligare och mera dyster blef Sigfrid 
Björnram. Karin ensam gick omkring, som hade
hennes lycka burit henne högt öfver tillvarons
sorger.

— Sörjer du icke öfver, att jag reser? sade
han en gång.

— Nej, svarade Karin.

— Kommer du icke att sakna mig?

— Hon svarade icke, endast såg på honom 
och log.

— Du kommer ju alltid att vara hos mig,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>htavlyy0hzkttdz1z4h3ypauqn83e3d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Karin Brandts Dröm 1904.djvu/138</title>
    <ns>104</ns>
    <id>128362</id>
    <revision>
      <id>502627</id>
      <parentid>440283</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T20:37:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1201" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|— 128 —}}&lt;/noinclude&gt;sade hon. Inne och ute, sommar och vinter. 
Hvar jag går och står. 

När dessa ord växlades dem emellan, följdes
de åt på vägen, som gick utmed sjön. Rundt
om dem knoppades björkarna. Luften var
full af fågelsång. Maj var inne, och den sjuke
hade länge varit frisk.

Så kom den afton, då de sista gången
måste säga hvarandra farväl. Den kvällen föll
regnet i strömmar, och blåsten hven. De hade
smugit sig ned i trädgården för att få träffas,
inne i det lilla växthuset bakom aplarna stodo
de, och rundt om dem silade regnet i strömmar
utför växthusets glasvägg, så tätt och våldsamt,
att i det trånga rummet mellan blomkrukorna
blef det nästan mörkt.

— Så fort jag kommer fram, sade Sigfrid
Björnram, skrifver jag och sänder dig min adress.

Karin nickade. Det var så klart och enkelt
alltsammans.

— Jag skall gömma dina bref, sade hon. Och
läsa i dem hvar dag.

— Du skall också skrifva ofta, svarade han.

Karin nickade åter.

Det fanns intet mer att säga. Tiden var
knapp. Däruppe väntade Magnus Brandt och
hans äldsta dotter på gästen, som dröjde, och
Karin, som ingen visste, hvar hon fanns.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c3h3jfuq07x8s04n9hjvd0z8l08o1wy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Karin Brandts Dröm 1904.djvu/139</title>
    <ns>104</ns>
    <id>128363</id>
    <revision>
      <id>502628</id>
      <parentid>440284</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T20:38:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1207" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|— 129 —}}&lt;/noinclude&gt;— När jag rest i morgon, sade Sigfrid
Björnram, skall du smyga dig in i mitt rum.
Där har jag lagt något, som jag vill, att du skall
få, när jag är borta.

— Tack.

Karins tankar voro på flykt, och hon hade
knappt hört hans ord.

— Tänk, när du en gång kommer igen
och hämtar mig, sade hon och log.

Utan att kunna svara ett enda ord drog
den unge mannen flickan till sig. Hans hjärta
var fullt, och han ville icke visa henne, hur
han led. Då grät Karin för första gången, grät
tyst och stilla i hans famn. Hvarken ord eller
smekningar kunde trösta henne.

Ingenting mera hände, som en dröm syntes
det dem båda, att de skiljts och sagt hvarandra
farväl. När Karin ensam kom in, sutto de
andra vid kvällsbordet, och fadern bannade
henne, därför att hon kom sent. När hon åter
kunde se upp, tvang hon sig att le, undrade
bara öfver, att allt omkring henne tycktes så
främmande, och att hon med ens blifvit flyttad
så långt bort från alla och allt.

Tidigt följande morgon reste Sigfrid 
Björnram. Karin låg i sin bädd och hörde vagnen
rulla bort. Hon vågade ej stiga upp för att
icke röja sig för systern, som hon hörde gå i&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>d3hb8jlbtjhins98bi6m8mhojfmba9p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Karin Brandts Dröm 1904.djvu/140</title>
    <ns>104</ns>
    <id>128364</id>
    <revision>
      <id>502629</id>
      <parentid>440287</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T20:39:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1242" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|— 130 —}}&lt;/noinclude&gt;det yttre rummet. I stället slöt hon ögonen 
för att icke visa, att hon låg vaken, och en ren
omöjlighet syntes det henne, att hon så plötsligt 
var ensam. Ända till dess att hon hörde systern
gå ut genom sin dörr och nedför trappan, låg
Karin så. Då smög hon sig upp, och på bara
fötter gick hon genom korridoren fram till
gästrummets dörr. Den stod öppen, och därinne var Sara sysselsatt med att göra i ordning
rummet efter gästen, som rest.

Men Karin såg, att på bordet framför soffan
låg ett kuvert. Hon förstod, att det var hennes
egendom, hans afsked till henne, som han velat,
att hon skulle få, när hon blef ensam. Därför
gick hon in, som om hon icke sett Sara, tog
kuvertet och gömde instinktlikt handen och
dess byte innanför linnet vid sitt bröst.

Sara hejdade sig i sina sysslor och blef
stående tyst. Ingen fråga gjorde hon. Men
när Karin såg upp och mötte blicken från detta
gamla ansikte, hvilket nu hade blifvit iskallt
och stramt, blef hon rädd. Snabbt gick hon
fram till den gamla, och i det hon lade den
lediga armen kring hennes hals, sade hon
brådskande:

— Säg ingenting, gamla Sara. Lofva mig
det!

Ängsligt såg hon gumman i ögonen och&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>k1wcxhd8a38utrbzojfelndhgj58ki5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Karin Brandts Dröm 1904.djvu/141</title>
    <ns>104</ns>
    <id>128365</id>
    <revision>
      <id>502630</id>
      <parentid>440286</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T20:40:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1207" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|— 131 —}}&lt;/noinclude&gt;fann, att hon icke var ond. Endast rädd såg
hon ut, rädd, som om hon på gamla dagar
plötsligt och mot sin vilja kommit att vara
med om något orätt.

— Jag vill ingenting veta om sådant, sade
gamla Sara. Kom det ihåg!

Lättad från den oro, som gripit henne,
återvände Karin in i sitt rum. Af Saras ord
och hela sätt förstod hon, att hvad som än måtte
hända, skulle den gamla icke förråda henne.
Lugnad bröt hon kuvertet. Det innehöll ett bref,
som Karin läste och kysste. Men inne i brefvet
låg en smal ring af guld med en liten infattad
blå sten. Och i brefvet stod:

»Ringen har varit min mors. Jag fick den
efter hennes död. En annan ring har jag icke
att gifva dig. Men den vill jag, att du skall
bära för att minnas mig. Göm den väl, så att
jag kan få den i byte en gång, när jag fäster dig som min brud inför hela världen.»

Karin profvar ringen, högtidligt sätter hon
den på vänstra handens ringfinger, och när
hon det gjort, knäpper hon händerna samman
som till bön.

— Hvar kväll, tänker hon, skall den sitta
där, och hvar morgon skall jag se den, när
jag vaknar.

Därpå tar hon ur sin öfversta låda ett smalt&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gnoyq6g3k02kr5szwsd67hoprwc7e9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Karin Brandts Dröm 1904.djvu/142</title>
    <ns>104</ns>
    <id>128366</id>
    <revision>
      <id>502631</id>
      <parentid>440288</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T20:40:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="356" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|— 132 —}}&lt;/noinclude&gt;sammetsband. Däri fäster hon ringen och 
binder sedan bandet om sin hals. Dold skall hon 
bära den dagen lång, så att ingen anar, att hon 
bär på en hemlighet.

»Ingen brud», tänker Karin, »har blifvit
vackrare fäst, och ingen salighet öfvergår den
att vara bunden för hela lifvet.»


{{linje|4em}}
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>92a2pm0k8kwcr10b60j4nuevnbgo8j4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Nordstjernan1843.djvu/37</title>
    <ns>104</ns>
    <id>141183</id>
    <revision>
      <id>502693</id>
      <parentid>467004</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T11:31:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="134" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{c|{{st|{{sp|'''DIKTER'''}}|200}} 


{{sc|af}} 


{{m|'''EUPHROSYNE.'''}} &lt;br&gt;
'''''(Julie Nyberg.)'''''}}


{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ew97vqvyhobqmjkqtmb8t2df87g7b3m</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>502694</id>
      <parentid>502693</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T11:33:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="163" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Thurs&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;{{c|{{st|{{sp|'''DIKTER'''}}|200}} 


{{sc|af}} 


{{m|'''EUPHROSYNE.'''}} &lt;br&gt;
'''''([[Författare:Julia Nyberg|Julie Nyberg]].)'''''}}


{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bs742e2e3d2rdm52tqzr2nmtim95njs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2021</title>
    <ns>4</ns>
    <id>149136</id>
    <revision>
      <id>502657</id>
      <parentid>484590</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T08:37:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>138</id>
      </contributor>
      <comment>/* Föreningsprotokoll? */</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66755" xml:space="preserve">
== 600 år av svenskt tryck ska digi­ta­li­se­ras ==

Från Kungliga Bibliotekets webbplats:

&lt;i&gt;Hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet fram till i dag ska göras digitalt tillgänglig. Det är målet med en avsiktsförklaring som undertecknas av Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Målet är att digitalisera och tillgängliggöra det samlade svenska trycket med gemensamma insatser. Det innebär att samtliga böcker, tidningar, tidskrifter, läromedel och rapporter som getts ut i Sverige ska finnas digitalt tillgängliga.

– Forskningen och allmänheten efterfrågar allt mer digitaliserat material. Genom att våra sex bibliotek nu samverkar säkerställer vi att vi utnyttjar våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt vilket ökar farten i digitaliseringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

I första fasen digitaliseras material som är katalogiserat och fritt från upphovsrätt. Parallellt ska biblioteken även arbeta för att digitalisera och tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material och okatalogiserat äldre tryck. Arbetet kommer att genomföras i delprojekt under längre tid. 

Kompetens och teknik finns redan i dag på biblioteken, men samordningen behöver ökas och nya ekonomiska resurser för massdigitalisering behöver tillföras. 

Digitaliseringsarbetet ska ledas och samordnas av en styrgrupp, som ansvarar för att gemensamma strategier, standarder och rekommendationer tas fram. Styrgruppen inrättar i sin tur arbetsgrupper för olika ändamål.&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;
[https://www.kb.se/om-oss/nyheter/nyhetsarkiv/2020-01-28-600-ar-av-svenskt-tryck-ska-digitaliseras.html kb.se 28 januari 2020]

[[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 29 januari 2020 kl. 15.36 (CET)

:Jag hade helt missat detta - har vi någon aning om hur detta kan tänkas påverka arbetet här på wikisource? Finns någon form av samarbete/kontakt etablerad kring detta? //[[Användare:Hobbsansak|Hobbsansak]] ([[Användardiskussion:Hobbsansak|diskussion]]) 14 april 2021 kl. 23.48 (CEST)

::Det kan säkert bidra till större urval av äldre tryck att arbeta med, men för allt som är tryckt i fraktur (merparten av allt svenskt tryck före ca 1850) så är det fortfarande helt beroende av manuell transkription. OCR för svenskt tryck med fraktur håller i min erfarenhet så låg kvalitet att det går snabbare att transkribera manuellt än att gå in och rätta alla fel.
::Det skulle vara ett jättestort framsteg för att tillgängliggöra äldre tryck om OCR-verktyg som funkar på fraktur på svenska.
::[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 16 april 2021 kl. 12.05 (CEST)

[https://www.svd.se/snart-gar-hela-1800-talet-att-lasa-pa-mobilen Svenska Dagbladet] har idag en artikel om Litteraturbanken och där framgår det att det idag finns 3 000 verk från 1800-talet och ytterligare några tusen verk kommer att läggas ut de närmaste månaderna, [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 17 april 2021 kl. 14.14 (CEST)

== Hur lägger man till ett index ==

Vet inte om jag använder rätt ord, första gången här på wikisource, men snubblade över den här dikten och såg att det fanns en del fel i texten
[[Man äger ej snille för det man är galen]]. 

Det verkar dock inte finns några inscannade bilder länkade till texten. Det finns dock inscannade bilder på b.l.a. [http://runeberg.org/snl/5/0039.html Projekt Runeberg]. 

Så två frågor
# Är det ok att kopiera över sidor från Projekt Runeberg och ladda upp dem på Wikimedia och sen skapa ett index här på wikisources? 
# Givet att man på något sätt får upp bilder/pdf-er på wikimedia. Hur går man till väga för att skapa ett korrekt index och länka det till en existerande text?
--[[Användare:Dgse87|Dgse87]] ([[Användardiskussion:Dgse87|diskussion]]) 20 december 2020 kl. 23.55 (CET)

:Hej och välkommen till Wikisource.!
:# De flesta inscannade sidorna på Projekt Runeberg ska vara fria att ladda ner enligt dem själva. Man får dock vara uppmärksam på att projekt runeberg har texter med olika licenser varav en del inte är fria att ladda upp på Commons. I det här fallet kan jag inte se några problem. Men eftersom PR inte tillhandahåller någon pdf- eller djvu-fil, och inte är så stora internationellt, kan man gå till dess källa om möjligt, i det här fallet [https://archive.org/details/sverigesnational05stoc/ Internet archive] . Engelskspråkiga Wikisource har en hjälpsida för uppladdningar därifrån: [[:en:Help:Internet Archive]].
:# När du laddat upp filen på commons skapar du en index sida med det exakta namnet på din fil. &lt;nowiki&gt;[[Index:Exempel.djvu]]&lt;/nowiki&gt;. du får då upp ett formulär som är någorlunda självförklarande. Det mesta går att lägga till senare. I fältet sidor måste &lt;nowiki&gt;&lt;pagelist /&gt;&lt;/nowiki&gt; läggas in för att indexet ska fungera. Hjälpsidor finns på [[Wikisource:Korrekturläsning]] och [[Wikisource:Skanna in texter]].
:--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 21 december 2020 kl. 09.07 (CET)

::Fungerade tillslut :) IA-Uploadern timade bara ut och felrapporteringssidan för den gick inte att nå så jag laddade upp filen manuellt (förhoppningsvis korrekt :)) och nu har jag i vart fall sidor att jobba med. Tack för hjälpen!
::--[[Användare:Dgse87|Dgse87]] ([[Användardiskussion:Dgse87|diskussion]]) 21 december 2020 kl. 16.45 (CET)

:::Bra att det fungerade trots allt. Förutom de ovannämnda sidorna finns det tips på [[Wikisource:Redigering]].--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 21 december 2020 kl. 16.59 (CET)
::::Jag har skapat ett verktyg (https://pypi.org/project/runeberg/) för att enkelt ladda ner Projekt Runeberg böcker som djvu. Det var steg ett i ett påbörjat runeberg-&gt;wikisource importverktyg som inte blev färdigt (vill minnas att det är kapitelhanteringen samt hur man hanterar felaktiga taggar jag fastnat på). /[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] ([[Användardiskussion:Lokal Profil|diskussion]]) 18 januari 2021 kl. 23.49 (CET)

== Transkribering av &lt;u, v, w, I, J&gt; i äldre tryck ==

Tänkte att det vore bra att försöka sätta en enkel standard för hanteringen av hur följande bokstäver ska transkriberas från äldre tryck:

*&lt;nowiki&gt;&lt;u&gt;&lt;/nowiki&gt; och &lt;v&gt;: Ska det vara enbart som det är tryckt eller ska man försöka göra någon konsekvent tolkning inom själva verket? Om det 
*&lt;w&gt; som ersättning för dubbel-u: När det används för att ange en vokal, som o &quot;hws&quot; eller &quot;sjwk&quot;, ska det skrivas så? Jag har själv tolkat om det som &quot;huus&quot; eller &quot;sjuuk&quot; med avsikt att vara lite snällare mot moderna läsare. Har själv tänkt att det jämförbart med att vi skriver &quot;ss&quot; istället för &quot;ß&quot; och att vi helt undviker svårbegripliga &quot;ſ&quot;.
*&lt;nowiki&gt;&lt;I&gt;&lt;/nowiki&gt; och &lt;J&gt;: Ska stort I/J återges exakt som det är tryckt, som i t.ex. &quot;Jtem&quot; eller ska den som transkriberar försöka tolka om det som &quot;Item&quot;? Men då skulle man inte tolka om t.ex. &quot;Jord&quot; till &quot;Iord&quot;.

Skulle vi vilja lägga upp lite kortare riktlinjer för det här?

[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 28 december 2020 kl. 13.08 (CET)


:Håller med, både om behovet av en standard och om [[Användare:Peter Isotalo|Peters]] antydda linje. Vi har ju som mål att återge texten snarare än typografin, och då tycker jag det är rimligt att betrakta sättarens val av typ som – just det – en del av typografin. Dubbel-m förkortat till ett m med ett streck över är ett annat exempel, där vi väl har som praxis att skriva ut mm. Jag tycker man bör kunna utgå från vad (&lt;small&gt;ok, vad man tror att&lt;/small&gt;) en dåtida läsare tyckte att det stod. Och då är det för mig uppenbart att I och J ska skiljas åt i transkriberingen utifrån om I-et står som vokal eller konsonant. Och att &quot;hws&quot; ska utläsas=transkriberas &quot;huus&quot;.

:(Men visst, varför behåller vi då gammalstafning över huvud taget? För att den ändå är läsbar, och förstås en del av charmen med gamla texter, och för att vi inte vill ta bort något ur texterna. Det skulle för övrigt ändå uppstå gränsdragningsproblem om vi försökte modernisera.)

:Att transkribera frakturstilens w med w, till och med i texter där samma (svenska) ord är satt med v i antikva, stör mig för övrigt också, liksom praxis att markera antikva i en omgivande frakturstil med &amp;lt;tt&amp;gt;-taggar. Det är fult, det är tänkt för en helt annan användning i wiki-världen, det avviker från nutida typografisk praxis, och i min nuvarande browser syns det nästan inte över huvud taget som någon avvikelse. Kursivera! &lt;br&gt;-- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 28 december 2020 kl. 17.45 (CET)

::Skulle själv vara för att vi gick över till kursivering för antikva. Rekommendationerna för specifikt detta finns på [[Wikisource:Redigering#Olika_slag_av_betoningar_i_texten]]. Tror det är läge att se över våra tidigare lösningar, för efter rätt många års transkribering så skulle jag säga att lösningen med &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt; är väldigt osmidigt. Som [[användare:Slager|Slager]] påpekar så syns det inte utanför Wikisource, och då blir det ganska meningslöst.
::Både antikva och diskussionen angående tolkning av diverse bokstäver skulle vara bra att ta upp på [[Wikisourcediskussion:Redigering]]. Jag lägger upp lite förslag på ändringar där inom kort. Haka gärna på diskussionen, ni andra!
::[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 6 januari 2021 kl. 16.27 (CET)

== Neutralitet i förhållande till representerade författare ==

Givetvis måste Wikisource förhålla sig saklig till de författare vars verk finns representerade här. Att i Wikisources namn sprida skruvade tolkningar i beskrivningar av verk kan inte vara tillåtet. Detta med anledning av [[Wikisourcediskussion:Tidigare lästips]]. [[Användare:Edaen|Edaen]] ([[Användardiskussion:Edaen|diskussion]]) 10 januari 2021 kl. 08.29 (CET)

:Tror det är bra om du skiljer på vad som ska stå i arkivet och vad som ska visas på huvudsidan i framtiden. Vi ska såklart inte ändra på vad som varit, men kom gärna med ett förslag på hur texten ska ändras om den läggs upp på huvudsidan igen.
:[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 10 januari 2021 kl. 15.55 (CET)
::Snippets från den sidan visas återkommande på förstasidan. Det var så jag såg texten i höstas. Det rör sig inte om ett signerat inlägg, vilket vore en helt annan sak. [[Användare:Edaen|Edaen]] ([[Användardiskussion:Edaen|diskussion]]) 10 januari 2021 kl. 16.07 (CET)
:::Det du har försökt ändra på är [[Wikisource:Tidigare lästips]] som jag förstår som en &quot;arkivkopia&quot; av det som vi visat tidigare, d.v.s. en helt neutral redogörelse för vad som tidigare skett (som är enklare att komma åt än redigeringshistoriken).
:::Som jag förstår det så tas texten på huvudsidan från [[Wikisource:Veckans lästips]]. Om du vill fixa problemet för framtida visningar på huvudsidan så måste du föreslå ny beskrivning där. ''Kris i befolkningsfrågan'' är inlagd att återkomma vecka 44 i år, så det finns gott om tid att komma överens om en ny beskrivning.
:::[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 10 januari 2021 kl. 17.51 (CET)
::::Ok. Tack. [[Användare:Edaen|Edaen]] ([[Användardiskussion:Edaen|diskussion]]) 10 januari 2021 kl. 18.05 (CET)

== Nybörjarfrågor? ==

Hej. 

Jag har nyss 'funnit' Wikisource och tänker att nog kan jag väl hitta några intressanta verk som borde vara lite mer tillgängliga. Men först, en fråga om tillgängligheten:

Jag tog en slumpsida https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Scener_i_Nord-Amerika.djvu/61 och på 2:a raden stod det &quot;att till och med den vurmigaste antiquarius skulle ha förtvinat att ej kunna utreda&quot; osv. När jag sökte på Google så gick det bra; sidan har ju funnits till sedan 2010. Men raden är feltolkad; det borde vara &quot;förtviflat&quot;. Så jag ändrade det. Det var ett par dagar sen. När jag &lt;u&gt;nu&lt;/u&gt; söker på den rättade texten så blir det ingen träff.
&lt;br&gt;Alltså frågan (#1): Ungefär hur länge brukar det ta tills sökmotorer (Google) har indexerat en sida? Dagar? Veckor? Längre?

[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 29 januari 2021 kl. 02.38 (CET)

:Hej och välkommen till Wikisource. Wikisource, ligger till skillnad, från Wikipedia rätt långt ned på prioriteringen för sökmotorer. Jag brukar räkna med att det tar minst en månad för ändringar att slå igenom på Google.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 29 januari 2021 kl. 10.05 (CET)

Tack Thurs.
&lt;br&gt;Verket som jag tänker på är om &quot;rättegången&quot; efter &quot;Upproret i Jönköping&quot; i 1855. Den har blivit skannad på Google Books https://books.google.ca/books/about/Upproret_i_J%C3%B6nk%C3%B6ping_den_25_och_26_Sep.html?id=GfROAE7fKrUC&amp;redir_esc=y den enda plats jag har hittat, och eftersom det är Google Books så antar jag att det är ok. Jag har redan laddat ner PDF-filen och kört OCR och konverterat den till djvu. Men ... &lt;br&gt;(1) Filen har ett par extra sidor i början (om Google Books) som inte hör till själva boken. Hur/när ska jag ta bort dom? Och vad ska man göra med pärmarna och (t.ex.) tomsidorna i slutet? Hör dom till verket?&lt;br&gt;(2) Hur och var ska jag ladda upp verket till Wikisource? &lt;br&gt;-- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 29 januari 2021 kl. 22.49 (CET)

:Djvu-filen laddar du upp på [[C:|Commons]]. Praxis är att man tar bort de inledande google-sidorna innan uppladdningen. Det finns fria och kommersiella djvu-redigerare som klarar av detta. Ett enkelt sätt som jag ibland har använt är att, t ex i [http://djvu.sourceforge.net/ DjVu Libre], använda spara som-funktionen, vilket tillåter dig att välja vilket sidintervall som ska sparas.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 29 januari 2021 kl. 23.36 (CET)
:Vi brukar ta med pärmar och tomsidor i filen. Men de behöver ju inte korrekturläsas utan markeras bara som tomma.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 29 januari 2021 kl. 23.45 (CET)

En till? &lt;br&gt;Nu har jag laddat upp verket, här (?bilden till höger): [[File:Upproret i Jönköping den 25 och 26 September 1855.djvu|thumb|Rättegången efter upproret i Jönköping 1855]] men det är fortfarande inte klart hur jag ska fortsätta. När jag tittar på några exempel så ser jag att en del verk har bara wikitext, och andra också har länkar till bilderna (djvu filen) i vänsterspalten; ofta med helt olika rubriker/titlar. När jag tittar på Wikipedia:Redigering börjar det hela med att sidan redan finns till, och det är ju precis det (skapat sidan) som jag inte har gjort än. Alltså har jag en fil med bilder, men inte någonting som kan redigeras. Kanske borde jag också fråga om alla de här instruktionerna redan finns nånstans, men tydligen har jag inte lyckats hitta dem. Vad är det som jag ska göra näst? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 1 februari 2021 kl. 02.25 (CET)

:Hjälpsidor finns också på [[Wikisource:Korrekturläsning]] och [[Wikisource:Inskanning]]. För att påbörja korrekturläsning av en ny volym finns instruktioner på  [[Wikisource:Inskanning#Skapa en Index-sida på Wikisource]] och [[Wikisource:Korrekturläsning#Indexsida]]. Du skapar en index sida med det exakta namnet på din fil. [[Index:Upproret i Jönköping den 25 och 26 September 1855.djvu]]. Du får då upp ett formulär som är någorlunda självförklarande. Det mesta går att lägga till senare om du skulle missa något. I fältet sidor måste dock &lt;nowiki&gt;&lt;pagelist /&gt;&lt;/nowiki&gt; läggas in för att indexet ska fungera.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 1 februari 2021 kl. 09.49 (CET)

Några andra frågor!
&lt;br&gt;1) om mallen &lt;nowiki&gt;{{tomrad}}&lt;/nowiki&gt;: Enligt dokumentationen så skall den användas när en sida börjar med ett nytt stycke; och man ska sätta den på föregående sidan. Men ... går det inte lika bra att sätta den på toppen (där stycket börjar) eller att lägga till en verklig tom rad där istället? (Har inte försökt endera, men jag undrar.)
&lt;br&gt;2) Hur ska man använda de där kulörta knapparna om sidans status? När jag gör en ny sida blir den &quot;röd&quot;. Kan jag själv kolla den och sen trycka på den gula knappen? Eller borde det vara någon annan som gör det? (Alla sidor är ju inte lika komplicerade, så om det är en enkel sida så kanske det är okej att göra det själv???) Och den gröna knappen? Skall det vara en 3:e person (det står ju &quot;av flera personer&quot;, alltså fler än 2)? eller ...
&lt;br&gt;3) Just det här verket (Upproret ...): Vad tycker ni är en bra kategori för det? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 mars 2021 kl. 02.51 (CET)
:1) Att istället lägga tomradsmallen överst ger en felaktig radbrytning i vissa fall. Att lägga en verklig tomrad överst eller underst är riskabelt. Mediawiki och korrekturläsningsfunktionen är under ständig utveckling så det som eventuellt fungerar idag kan vara helt buggigt imorgon och då är det bra att ändra mallen istället för att leta upp alla ställen där det blivit fel.
:2) Rött är egentligen till för obehandlad OCR-text som ingen har korrekturläst. Den kan läggas in av vem som helst även en bot. Gult betyder att sidan är klar och korrekturläst. Om man lägger in OCR-texten och korrekturläser den på samma gång kan man hoppa över det steget och gulmarkera den på en gång. Om det inte finns någon OCR-text eller att den är mycket dåligt så att man måste korrigera i stora delar kan det dock vara klokt att låta den &quot;vila&quot; några dagar innan man korrekturläser den och gulmarkerar den. Men det finns i så fall inget krav att det måste vara någon annan som gör det. Grönt betyder att en annan användare har gått igenom sidan och justerat eventuella fel och att sidan nu ska vara färdig. Detta är hårdkodat så att ingen ska kunna validera sina egna sidor. Det är således bara två steg i processen som är obligatoriska.
:3) Jag skulle lägga den i: &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;
[[Kategori:1850-talets verk]] 
[[Kategori:Juridik]]
[[Kategori:Historiska dokument]] 
[[Kategori:Småland]]
[[Kategori:Sveriges historia]]
&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;.
:--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 9 mars 2021 kl. 12.25 (CET)

3a) och ''var'' borde kategorierna vara? Jag har börjat transkludera boken och har läggt till kategorierna på Titel-sidan https://sv.wikisource.org/wiki/Upproret_i_J%C3%B6nk%C3%B6ping. Räcker det, eller skulle de också vara på ''alla'' kapitlen, t.ex.? Kanske även någon annanstans?? Index:xxxxx.djvu sidan??
&lt;br&gt;4) När jag jämför resultatet med ett annat verk ( https://sv.wikisource.org/wiki/Jane_Eyre/9 ) så ser jag att &quot;min&quot; titel (i den ljusgröna rutan på https://sv.wikisource.org/wiki/Upproret_i_J%C3%B6nk%C3%B6ping/26Sep1855, t.ex.) inte fungerar som en länk till 1:a sidan. Tydligen är det något som fattas, men vad?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 10 mars 2021 kl. 07.04 (CET)

:Kategorier behöver du bara ha i verkets titel-sida, inte undersidor. Verkets titel måste stå inom &lt;nowiki&gt;[[ och ]]&lt;/nowiki&gt; på [[:Index:Upproret i Jönköping den 25 och 26 September 1855.djvu|indexsidan]] för att det ska bli som du har tänkt. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 10 mars 2021 kl. 16.12 (CET)

::För verk med undersidor brukar vi dock skapa en speciell kategori för det verket som alla sidor inklusive titelsidan läggs in i t. ex. &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;[[Kategori:Upproret i Jönköping]].&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 10 mars 2021 kl. 17.23 (CET)

5) Var kan man se vad som innegår i en tagg som t.ex. &lt;nowiki&gt;&lt;pages /&gt;&lt;/nowiki&gt;? Det är ju inte en standard html-tagg (med dokumentation), så den måste tillhöra Wikisource nånstans. Men var? Iden är ''inte'' att ändra nånting, men kanske kunde man lära sig något om man kunde se vad &quot;innehållet&quot; är! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 21 mars 2021 kl. 06.44 (CET)

:Är inte riktigt säker på vad du letar efter. Men hur taggarna kodas finns under [[Wikisource:Korrekturläsning#Avancerade funktioner]]. Där kan du också hitta till motsvarande sida på engelska Wikisource i högermarginalen som är något utförligare. Tänk dock på att alla funktioner som finns där kanske inte är implementerade här.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 30 mars 2021 kl. 20.29 (CEST)

6) Hur mycket är det okej att flytta till nästa sida? Visst går det bra om det är ett ord som har blivit avstavat. Men t. ex. om det är ett nytt stycke med ett par rader på botten, och så på nästa sida så är det bara en bild (hela sidan) och texten fortsätter på sidan efter bilden. Är det tillåtet att flytta de två raderna till sidan efter bilden? De två sidorna är ju då inte helt &quot;rätta&quot;, men om man bara läser &lt;u&gt;en&lt;/u&gt; sida så hänger nog det hela ihop lite bättre. Tillåtet? Eller inte? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 5 maj 2021 kl. 02.47 (CEST)

:Det räcker nog med bara avstavade ord. Sidindelning är egentligen bara relevant för att kunna korrläsa och verifiera att transkriptionen stämmer överens med originalet. När sidorna sen visas i versionen avsedd för läsare så kan man visa sidor på det sätt som är tydligast i digital form.
:[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 5 maj 2021 kl. 16.48 (CEST)

::Så det är din åsikt att &quot;versionen avsedd för läsare&quot; blir bättre om den har ett stycke som &quot;råkar&quot; ha en jättestor bild i mitten än om bilden ligger &lt;u&gt;mellan&lt;/u&gt; styckena?? Om grundavsikten är att läsarens version skall bli så bra som möjligt så skulle det hela väl bli mer lättläst och begripligt om styckena hänger ihop? Ett annat exempel: om det ligger en mindre bild på en sida som också råkar bli mitt i ett stycke (tryckeriet brydde sig ju inte om styckena, de satte bilden &quot;i mitten&quot; oavsett var styckena var) så borde man väl 'flytta' bilden lite grann så att den ligger mellan två stycken?

::Det ser förresten ut som om det inte är alls nödvändigt att foga samman orddelar som har blivit brutna vid sidans botten/topp. Se t. ex. https://sv.wikisource.org/wiki/Alices_%C3%A4ventyr_i_underlandet/Kapitel_07 och kolla hur sida 76 ser ut på https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Alices_%C3%A4ventyr_i_underlandet_1921.djvu/82 .  Bindestrecken har blivit borttagna helt automatiskt! --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 maj 2021 kl. 01.22 (CEST)

:::Som Wikisource är uppbyggt är det inte alltid möjligt med ett perfekt resultat. Vi har inte ansett det nödvändigt att flytta på sådana bilder generellt. Men vill du ändå göra det är den praxis som finns att flytta bilden och inte texten. Se till exempel: &lt;code&gt;[[Sida:Folksagor.djvu/38]]&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;[[Sida:Folksagor.djvu/39]]&lt;/code&gt;.

:::Automagiska bindestreck vid sidbrytning infördes först 2018. Man kan fortfarande göra på det gamla sättet om man vill.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 6 maj 2021 kl. 12.34 (CEST)

:::Jag har inga bestämda åsikter om hur bilder ska placeras i texter. Tänker mest att det är viktigt att inte förändra så mycket i texter att det blir svårt att kolla mot originalet. Har du en uttänkt idé om hur det bör se ut så, kör på det.
:::Min egen syn på Wikisource är att jag har fullt fokus på texten och bryr mig rätt lite om begränsningar som beror på det ursprungliga tryckta formatet.
:::[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 6 maj 2021 kl. 21.04 (CEST)

::::Tack Thurs och Peter. Ja det var ju &quot;praxis&quot; som jag funderade på. Jag hade inte trott att det skulle vara okej att flytta en hel sida, men tydligen går det bra! --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 maj 2021 kl. 22.07 (CEST)

== Wiki Loves Folklore 2021 is back! ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;

{{int:please-translate}}

[[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|150px|frameless]]
You are humbly invited to participate in the '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2021|Wiki Loves Folklore 2021]]''' an international photography contest organized on Wikimedia Commons to document folklore and intangible cultural heritage from different regions, including, folk creative activities and many more. It is held every year from the 1st till the 28th of February.

You can help in enriching the folklore documentation on Commons from your region by taking photos, audios, videos, and [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:UploadWizard&amp;campaign=wlf_2021 submitting] them in this commons contest.

Please support us in translating the [[:c:Commons: Wiki Loves Folklore 2021|project page]] and a [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:Translate?group=Centralnotice-tgroup-wikiloveslove2020&amp;language=en&amp;filter=%21translated&amp;action=translate|one-line banner message] to help us spread the word in your native language.

'''Kind regards,'''

'''Wiki loves Folklore International Team'''

[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 6 februari 2021 kl. 14.25 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Tiven2240@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Tiven2240/wll&amp;oldid=21073884 --&gt;

== Ny mall?? ==

Jag tycker att det skulle vara bra om det fanns en mall som motsvarar det engelska [https://en.wikisource.org/wiki/Template:Gap &quot;gap&quot;], men jag vet inte om det redan finns en (antagligen inte, eftersom ''den'' sidan inte har nån länk till svenska), eller hur man ska göra eller vad den borde heta på svenska. Kanske &quot;mellanrum&quot;, fast det känns lite för långt. Vad tycker ni? Bra/dum/onödig/... idé? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 13 februari 2021 kl. 04.19 (CET)

:Svenska Wikisource är tyvärr inget föredöme när det gäller dokumentation och instruktioner. För det du vill göra finns mallen {{Mall|Em}}. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 13 februari 2021 kl. 06.38 (CET)

::Mall {{Mall|em}} finns som sagt. Men den mall du egentligen behöver är nog {{mall|Högertext}} som högerställer texten på sidan.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 13 februari 2021 kl. 11.26 (CET)

:::&quot;dokumentation och instruktioner&quot; : Ja jag börjar fatta det. Men nu har jag hittat Kategori:Mallar i alla fall, så det hjälper. 
:::&quot;Högertext&quot; : Tack! Jag hade hittat {{Mall|Ph}} förut, men den fungerar inte precis som jag ville ha det. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 14 februari 2021 kl. 08.54 (CET)

== Proposal: Set two-letter project shortcuts as alias to project namespace globally ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
{{int:please-translate}}

Hello everyone,

I apologize for posting in English. I would like to inform everyone that I created a new global request for comment (GRFC) at Meta Wiki, which may affect your project: [[:m:Requests for comment/Set short project namespace aliases by default globally]].

In this GRFC, I propose that two-project shortcuts for project names will become a default alias for the project namespace. For instance, on all Wikipedias, WP will be an alias to the Wikipedia: namespace (and similar for other projects). Full list is available in the GRFC.

This is already the case for Wikivoyages, and many individual projects asked for this alias to be implemented. I believe this makes it easier to access the materials in the project namespace, as well as creating shortcuts like &lt;tt&gt;WP:NPOV&lt;/tt&gt;, as well as helps new projects to use this feature, without having to figure out how to request site configuration changes first.

As far as I can see, {{SITENAME}} currently does not have such an alias set. This means that such an alias will be set for you, if the GRFC is accepted by the global community.

I would like to ask all community members to participate in the request for comment at Meta-Wiki, see [[:m:Requests for comment/Set short project namespace aliases by default globally]].

Please feel free to [[:m:User talk:Martin Urbanec|ask me]] if you have any questions about this proposal.

Best regards,&lt;br /&gt;
--[[:m:User:Martin Urbanec|Martin Urbanec]] ([[:m:User talk:Martin Urbanec|talk]]) 18 februari 2021 kl. 15.13 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Martin Urbanec@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Martin_Urbanec/MassMessage&amp;oldid=21125035 --&gt;

== Föra in böcker om Björn Immonen i Wikisource ==

Hej, är detta rätt ställe för några grundläggande frågor? Författaren Henrik Immonen skulle villa överföra tre av hans verk av Björn Immonen till allmän tillgänglighet.  Böckerna finns som PDF:ar med sökbar text. Vad vore bästa sättet att agera? Är Commons and Wikisource rätta ställe för dom? 

Om jag förstår [https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Skanna_in_texter#Skapa_en_Index-sida_p%C3%A5_Wikisource Wikisource instruktionerna för nya böcker] rätt, så ska PDF:n laddas upp på Common, och därefter skapar man en Index-sida på Wikisource där man sedan kan redigera texten till Wikisource format. Hur vet vi om PDFn borde bearbetas på något sätt före den laddas upp på Commons? 

Hur lönar det sej att göra med [https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Upphovsr%C3%A4tt upphovsrätten] till Commons i vårt fall? PDF:arna innehåller copyright texten &quot;Copyright ©️ 2005 Henrik Immonen All rights reserved&quot;. Om vi laddar upp filerna, kan väl Henrik verifiera per email (med OTRS-processen) att han licensierar texterna som CC BY SA 4.0 på Commons? Förstås kan existerande copyright texten i boken vara missvisande, men han har väl rätt att licensera om boken. 

Böckerna i fråga är: ISBN 952-99337-1-1, ISBN 952-99337-2-X, ISBN 952-99337-3-8

Mvh, [[Användare:Robertsilen|Robertsilen]] ([[Användardiskussion:Robertsilen|diskussion]]) 18 februari 2021 kl. 21.10 (CET)

:Vad gäller själva publiceringen på Wikisource så är det viktigaste främst att det ska röra sig om skrifter som har publicerats tidigare, alltså att texten har fixerats så att det finns en slutgiltig version. Åtminstone enligt min mening ska det inte handla om texter som författaren har publicerat genom egenutgivning, utan att det bör ha skett någon form av redaktionellt arbete oberoende av författaren på det sätt som normalt görs av bokförlag. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 18 februari 2021 kl. 21.40 (CET)

== Föreningsprotokoll? ==

Jag har kontakt med Scouternas arkiv och museum, som under många år sysslat med att digitalisera sitt material. Bland annat innebär det att decenniers handskrivna och maskinskrivna original till styrelse- och årsmötesprotokoll finns avskrivna i Wordfiler. Jag tycker att det här borde tillgängliggöras, dels för forskning, dels för den intresserade delen av allmänheten (som kanske inte är så stor, men som finns), i synnerhet som det låter sig göras ganska lätt när så mycket redan är digitaliserat genom avskrift. Och då har jag funderat på om Wikisource skulle kunna vara ett alternativ. Jag har inte omedelbart kunnat se att det finns något liknande material, men jag gissar att motsvarande fråga diskuterats tidigare bland användarna. Är det någon hjälpsam person som har möjlighet att ge mig lite vägledning?

Vänliga hälsningar
[[Användare:Bokstavligt|Bokstavligt]] ([[Användardiskussion:Bokstavligt|diskussion]]) 10 mars 2021 kl. 15.16 (CET)

:Hej [[Användare:Bokstavligt]], opublicerade dokument passar inte riktigt in på Wikisource. Huvudprincipen är att verken här ska vara publicerade förut, men inte egenpublicerade. Opublicerade historiska dokument av större allmänintresse skulle kunna tas in, förutsatt att de är fria från upphovsrätt förstås. Men då är nog kravet att det också finns ett digitalt faksimil av dokumentet. Anledningen är att läsaren ska kunna kontrollera textens riktighet på ett någorlunda enkelt sätt.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 17 mars 2021 kl. 11.18 (CET)

::Hej [[Användare:Thurs|Thurs]]! Tack för svar! Det låter ju rimligt med digital faksimil. Bättre källvärde också. [[Användare:Bokstavligt|Bokstavligt]] ([[Användardiskussion:Bokstavligt|diskussion]]) 17 mars 2021 kl. 20.38 (CET)


== Köra bot? ==

Jag skulle vilja göra lite enklare körningar med bot för att korrigera formatering. Alltså att byta &quot;ABC&quot; mot &quot;XYZ&quot; i ett helt index.

Hur går jag bäst till väga?
 
[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 2 april 2021 kl. 11.30 (CEST)

:Det enklaste verktyget är [[w:WP:AutoWikiBrowser]]. På ditt vanliga konto kan du köra 2 redigeringar per minut. Vill du arbeta snabbare kan du skapa ett botkonto och ansöka om botflagga för den.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 7 april 2021 kl. 21.24 (CEST)

== Tidningssidor ==

Finns det någon bra mall/förebild för hur man transkriberar gamla tidningssidor med många spalter, fortsättning på annan sida etc? Även om det är texten/innehållet vi förmedlar och inte layouten, så är ju tidningslayout i viss mån betydelsebärande – vad är det får toppa sidan, hur mycket utrymme får artikeln innan den bryts och fortsätter någon annanstans? Är det rimligt att ta en spalt i taget på en sida i taget, eller ska texter hänga ihop? Etc. Hur gör man med blänkare? Annonser? -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 8 april 2021 kl. 21.47 (CEST)

:Att korrekturläsa och transkribera dagstidningar har väl främst varit något som LA2 varit inblandad i. Viss information finns på [[Wikisource:Tidningar]], bland annat med de särskilda utmaningar det finns med detta. Om man talar om äldre dagstidningar från cirka år 1900 så är ju läsbarheten inte särskilt bra; det vill säga liten text, många kolumner och artiklar som hoppar mellan kolumner och sidor som gör att det blir en utmaning att kunna transkribera detta med bra resultat. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 8 april 2021 kl. 23.33 (CEST)

::Vet inte om det satts någon standard, men jag skulle föreslå att försöka transkribera artiklar, kolumner och följetänger i tur och ordning som om de var kapitel i en bok. Transkriptionen har ju som syfte att förmedla texterna, inte typografi och sättning. Den läsare som vill se äldre tiders layout gör det ju enklast genom att kolla på originalet.
::[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 8 april 2021 kl. 23.57 (CEST)

== Skapa sidor med befintlig OCR:ad text ==

Jag skulle vilja prova att köra AWB på verk som har underliggande OCR, d.v.s. att skapa sidor på ungefär [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Anwisning_till_Tarfwelig_Matredning-1818.djvu/100&amp;oldid=442851 det här sättet]. Fast så att jag inte behöver göra det manuellt.

Jag har bara kört AWB lite grann och började först för nån vecka sen. Är det någon som kan bistå med hjälp om hur jag bär mig åt, eller hänvisning till instruktion?

[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 24 april 2021 kl. 13.04 (CEST)

:Jag är emot ett sådant arbetssätt som innebär att någon användare systematiskt skapar sidor som är icke korrekturlästa, oavsett om detta görs manuellt eller med någon annan teknik. Att lägga in korrekturlästa texter är inget problem. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 24 april 2021 kl. 13.24 (CEST)

::Det handlar om att testa att först lägga upp den text som finns och sen köra AWB med sök-och-ersätt för vanliga fel. Det återstår att se om det faktiskt funkar, men jag vill gärna prova på åtminstone ett verk i fraktur. Att göra det off-wiki skulle innebära hantering utan tillgång till någon av verktygen här, och dessutom massa manuellt arbete att separering av sidor.
::Det skulle också potentiellt bidra med strukturerad rådata som kan förbättra OCR:ande av svenskt tryck med fraktur.
::[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 24 april 2021 kl. 13.54 (CEST)

:::Det går inte att göra med AWB. (Har inte fungerat förut i alla fall.) Du behöver en mer avancerad plattform som python för sådana skript. De som var kunniga i sådana botkörningar är dock inte aktiva här längre.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 24 april 2021 kl. 16.26 (CEST)

== Fel vid redigering ==

Jag försökte korrekturläsa men det blev bara så här, [[Special:Diff/444741]]. Vad hände? ----[[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 3 maj 2021 kl. 19.12 (CEST)

:Jag tror bara att du av misstag råkat trycka på några av ikonerna ovanför redigeringsfönstret. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 maj 2021 kl. 19.39 (CEST)
::Kanske det, men vid den första redigeringen kunde jag bara redigera med VisuelEditor, nu, efter den första redigeringen kan jag redigera i wikitextläge. Väldigt konstigt tycker jag, nåväl det funkar nu iallafall. --[[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 5 maj 2021 kl. 01.40 (CEST)

==Referenser över två sidor==
Den här sidan: [[Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/190]] har fyra referenser som inte listas förrän på efterföljande sida, [[Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/191]]. Jag får inte till att föregående sidas referenser listas på efterföljande. Ber om ursäkt för sjabbel.--[[Användare:LittleGun|LittleGun]] ([[Användardiskussion:LittleGun|diskussion]]) 6 maj 2021 kl. 17.48 (CEST)

:Det ser i princip korrekt ut om du inte menar själva fotnumreringen. Det går inte att få fram på ett enkelt sätt. Ref follow-funktionen är egentligen menat för noter som går över flera sidor så taggen tolkar det som noten börjat på föregående sida. Den här volymen använder den på ett sätt som den inte var tänkt för. Det blir rätt när sidorna transkluderas i huvudnamnrymden.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 6 maj 2021 kl. 18.29 (CEST)

== Index:xxxx/styles.css ? ==

När man redigerar en sida, längs ned på botten är det lista på &quot;Mallar som används på den här sidan:&quot;. Och sist på listan är det en som heter &quot;Index:xxxx.djvu/styles.css&quot; (xxxx är verkets djvu filnamn). T. ex. [[Index:En gammal stockholmares minnen Del 2.djvu/styles.css]]. Jag vet inte om den har alltid varit där eller om det är något nytt. I alla fall har jag bara nyss märkt den. 

Men fungerar den? Jag skapade filen (ovan) och skrev ett par rader som jag skulle tro att de borde ha ''någon'' effekt. Men ... ingenting händer. Kanske gjorde jag något fel? Är det någon som känner till hur den ska fungera? Kanske ett exempel? --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 10 maj 2021 kl. 07.29 (CEST)

:Okej, ingen vet hur den ska fungera. Är det någon som åtminstone vet om det här är något nytt, eller har det 'alltid' varit en länk till en sådan fil i mall-listan? --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 19 maj 2021 kl. 04.41 (CEST)
::Nej, alltid, nej. Men jag vet inte alls ''hur'' nytt det är. [[User:Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra|Sex två etc]] ([[User talk:Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra|Hej!]]) 19 maj 2021 kl. 09.11 (CEST)

:::Ingen vet något om det eftersom ingen har brytt sig om att informera svenska Wikisource om det. Men det infördes tydligen 31 mars. ([[:en:Wikisource:Scriptorium/Archives/2021-03#New_toys_in_1.36.0-37_-_work-specific_CSS_and_fixed_DjVu_paragraphs]]). Du kan läsa mer om det här:[[:en:Help:Page styles]]. Orsaken till att ditt script inte fungerade är att css för denna funktion är begränsad av säkerhetsskäl. Du ska inte heller generellt ändra typsnitt och annat i användargränsnittet på sidan även om du skulle hitta något sätt att kringgå detta.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 maj 2021 kl. 14.50 (CEST)

== Klurigt siduplägg ==

Skulle behöva tips om hur jag ska lösa ett problem i [[Sundhetzens Speghel/Första delen, bok 5]]. Sida 224-29 är en serie uppslag med affekter som utmärker en &quot;stadig&quot; respektive &quot;ostadig&quot; på rim. I slutet, på uppslaget för sida 228-29 så slutar rimdelen på halva sidan. På verso börjar prosatext in på halva sidan och fortsätter sen på recto, också efter halva sidan.

Finns det något sätt att formatera det så att rimuppslagen visas sida vid sida men att prosan visas som övrig löpande text?

[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 27 maj 2021 kl. 22.39 (CEST)

:Jag antar att du menar på den transkluderade versionen förstås; de enskilda sidorna är ju redan rättade och rätta. Jag vet också inte om jag helt begriper vad du menar, men som jag (en nybörjare) förstår det, är det två olika problem:
::1) Hur ska du få den &quot;stadiga&quot; och den &quot;ostadiga&quot; texten att visas bredvid varandra. 
::2) Hur du ska få den vanliga prosan i slutet (s.228/229) att se ut som '''ett''', utan att ha vers i mitten.

:Problem n:r 1 kan du kanske lösa med att använda tabeller. Det går faktiskt att lägga till en tabell med 2 spalter. T. ex.
::&lt;syntaxhighlight&gt;&lt;div class=layout2 &gt;
{|
|&lt;pages index=&quot;Sundhetzens.djvu&quot; from=224 to=224 /&gt;
|&lt;pages index=&quot;Sundhetzens.djvu&quot; from=225 to=225 /&gt;
|-
|&lt;pages index=&quot;Sundhetzens.djvu&quot; from=226 to=226 /&gt;
|&lt;pages index=&quot;Sundhetzens.djvu&quot; from=227 to=227 /&gt;
|}
&lt;/div&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;Det har jag försökt och det går bra; i princip - men inte med Sundhetzens. 
:Problem n:r 2 får du väl använda &lt;code&gt;section&lt;/code&gt; till. T. ex. sätt in en &lt;code&gt;section&lt;/code&gt; där prosan börjar, på både s.228 och 229 &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;section begin=&quot;prosa&quot; /&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; (jag tror inte det är nödvändigt att ha någon &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;section end=&quot;prosa&quot; /&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; i slutet på sidan (men det är möjligt att du behöver en med ett annat namn i slutet av visorna). Sedan kan du ha en linje i tabellen med &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;pages index=&quot;Sundhetzens.djvu&quot; from=228 to=228 fromsection=&quot;prosa&quot; /&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; och så en till för s.229.

:Hur det hela kommer att se ut har jag ingen aning; har inte försökt det. Det är ju möjligt att spalterna blir för smala för att alltid innehålla precis en hel rad, och då kanske stycke n:r 8 till höger inte ligger precis bredvid stycke n:8 till vänster. Säkert finns det en hel del andra saker som kan gå fel också. Men det här är ju åtminstone en idé som du kanske vill leka med. --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 29 maj 2021 kl. 07.09 (CEST)

::Tack för tipset. Har fått till prosan så att den visas på rätt sätt, men jag vet inte hur jag ska få till uppslagen med rim så att de hamnar sida vid sida utan att kolumnerna blir för smala.
::Är det någon som kan bistå med kodformatering?
::[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 30 maj 2021 kl. 16.47 (CEST)

:::Är det för simpelt att helt enkelt ge kolumnerna den bredd de behöver? Jag drog till med 900px, jag tyckte det blev ok.
:::&lt;syntaxhighlight&gt;&lt;div class=layout2 style=&quot;width:900px&quot;&gt;
{|
|&lt;pages index=&quot;Sundhetzens_Speghel-1642.djvu&quot; from=224 to=224 /&gt;
|&lt;pages index=&quot;Sundhetzens_Speghel-1642.djvu&quot; from=225 to=225 /&gt;
|-
|&lt;pages index=&quot;Sundhetzens_Speghel-1642.djvu&quot; from=226 to=226 /&gt;
|&lt;pages index=&quot;Sundhetzens_Speghel-1642.djvu&quot; from=227 to=227 /&gt;
|-
|&lt;pages index=&quot;Sundhetzens_Speghel-1642.djvu&quot; from=228 to=228 tosection=poem /&gt;
|&lt;pages index=&quot;Sundhetzens_Speghel-1642.djvu&quot; from=229 to=229 tosection=upp /&gt;
|-
|colspan=2|&lt;hr /&gt;
|}
&lt;/div&gt;
&lt;div class=layout2&gt;
&lt;pages index=&quot;Sundhetzens_Speghel-1642.djvu&quot; from=228 to=228 fromsection=&quot;prosa&quot; /&gt;
&lt;pages index=&quot;Sundhetzens_Speghel-1642.djvu&quot; from=229 to=229 fromsection=&quot;prosa&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;
::: -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 30 maj 2021 kl. 20.09 (CEST)

:::Det ser ut som att anledningen att texten på hela sidan är så smal är att du använder &lt;code&gt;class=layout2&lt;/code&gt;. Det finns en förklaring på engelska Wikisource https://en.wikisource.org/wiki/Help:Layout#Available_layouts. Antagligen fungerar det likadant på svenska Wikisource - men jag har inte testat alla. Om du istället använder t. ex. &lt;code&gt;class=layout1&lt;/code&gt; så blir alltihop bredare, inklusive dessa två spalter. 
:::Också ... du har '''två''' &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;div&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; men bara '''en''' &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;/div&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;. Jag skulle tro att du inte behöver den 1:a raden alls och kan lägga till layout1 i den då kvarstående div'en.
:::Och som [[Användare:Slager|Slager]] har påpekat, har du glömt bort verserna på toppen på s.228-29.
::: -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 30 maj 2021 kl. 21.51 (CEST)

===Fixa registret?===
Har ett sista problem samma verk som jag inte vet hur jag ska hantera:

[[Sundhetzens_Speghel/register|Registret]] blir inte snyggt. Hur göra för att få allt att raddas upp i spalter så att sidnumreringen är tydlig?

[[Användare:Peter Isotalo|Peter]] &lt;sup&gt;[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]&lt;/sup&gt; 3 juni 2021 kl. 22.53 (CEST)

:Ett alternativ är att göra innehållsförteckningen som en tabell som går över flera sidor, då kan man styra över att sidnummer hamnar ovanför varandra. Som [[Sida:Wallmark Forvaltningen 1809-1838.djvu/7|detta exempel]]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 3 juni 2021 kl. 22.59 (CEST)

:Tabell hela vägen, skulle jag säga, som du har gjort på en del. Lägg till &quot;width=100%&quot; i varje tabellstart för att få alla sidor lika. Sen gjorde jag ett alternativt förslag i nedre delen av den näst sista sidan, med hängande indrag i stället för kapitelnumren i egen cell. Smaksak. Men bestäm dig för om sidnumret ska vara topp- eller bottenjusterat, nu förekommer bägge varianterna vad jag kan se. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 3 juni 2021 kl. 23.52 (CEST)

:Jag tycker att sidnumreringen '''är''' tydlig. Precis som den ser ut på de första sidorna (66, 67, t.ex.) där du använde &lt;nowiki&gt;{{högertext}}&lt;/nowiki&gt; mallen. Om du vill att numren skall raddas upp in en spalt, så är det ju bara ''en'' spalt som är viktig, och där fungerar ju högermarginalen lika bra! Sidorna ''med'' tabell ser ''inte'' bättre ut och de har istället andra problem. Som det heter på engelska: &quot;If it's not broken, don't fix it.&quot; Alltså: ta bort tabellerna. -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 juni 2021 kl. 22.38 (CEST)

==Siffernotation==
Hej! Jag skulle behöva hjälp med siffernoteringen i [[Index:Psalmodikon.pdf]] (sida 1–198). Finns det någon mall man kan använda för att skriva siffernotation eller hur gör man? [[Användare:Marcus.linneberg|Marcus.linneberg]] ([[Användardiskussion:Marcus.linneberg|diskussion]]) 22 juni 2021 kl. 18.59 (CEST)

:Jag prövade att använda mallen &lt;nowiki&gt;{{division}}&lt;/nowiki&gt;, som ser ut att funka hyfsat; se [[Sida:Psalmodikon.pdf/26]]. Men man borde kanske hellre göra en ny mall som inte förändrar textstorleken. Kan titta på det. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 23 juni 2021 kl. 09.56 (CEST)

::Kul att du hittade en lösning! Det svår är sen en sådan här sida [[Sida:Psalmodikon.pdf/37]]. [[Användare:Marcus.linneberg|Marcus.linneberg]] ([[Användardiskussion:Marcus.linneberg|diskussion]]) 23 juni 2021 kl. 14.35 (CEST)

:::Jo jag har sett den där sidan. Det går säkert att lösa med en komplicerad tabell, men frågan är om man inte skulle överväga att ta med den sidan som faksimil i stället – det är väl ingen poäng med att göra en sådan sida sökbar? Ja kanske för texten, då, men då kunde man lägga den även separat under faksimilen.&lt;br /&gt;Men vill du hellre ha en helt transkriberad version kan jag nog åstadkomma en. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 24 juni 2021 kl. 21.19 (CEST)

:::PS. Så länge det gäller enstaka noteringar bör man kunna använda vanlig understrykning &lt;nowiki&gt;&lt;u&gt;..&lt;/u&gt;&lt;/nowiki&gt; respektive mallen [[Mall:Överstreck|Överstreck]]. -- [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 24 juni 2021 kl. 21.26 (CEST)

== Wikisource Satisfaction Survey 2021 ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
[[File:Astronaut illustration simplified with Wikimedia logo.png|{{dir|{{pagelang}}|left|right}}|80px]]
{{int:hello}}!

''Apologies for writing in English. {{Int:Please-translate}}''

In the past year, there has been a lot of changes to Wikisource features and tools. This was done by the [[m:Community Tech|Community Tech]] team at the Wikimedia Foundation, grantees funded by the Foundation or through projects like Google Summer of Code. '''We would like to understand what you feel about the changes'''. Tell us what you think about such tools as the [[m:Special:MyLanguage/Wikisource Pagelist Widget|Wikisource Pagelist Widget]] or the new [[m:Community_Tech/Ebook_Export_Improvement#March_31,_2021:_Final_update|Ebook Export tool]].

'''[[m:Wikisource Satisfaction Survey 2021|Take the survey]]''' in English, French, Spanish, Polish, Hindi or Punjabi. '''The deadline is 25th July 2021.'''

This survey will be conducted via a third-party service, which may subject it to additional terms. For more information on privacy and data-handling, see the survey privacy statement ([[wmf:Wikisource Community Tech Survey Privacy Statement|English]], [[wmf:Wikisource Community Tech Survey Privacy Statement/es|Spanish]], [[wmf:Wikisource Community Tech Survey Privacy Statement/fr|French]], [[wmf:Wikisource Community Tech Survey Privacy Statement/pl|Polish]], [[wmf:Wikisource Community Tech Survey Privacy Statement/hi|Hindi]] and [[wmf:Wikisource Community Tech Survey Privacy Statement/pa|Punjabi]]).

If you prefer to send your answers via email, copy [[m:Special:MyLanguage/Wikisource Satisfaction Survey 2021|the text of the survey]] and send to sgill@wikimedia.org.

If you have any questions or feedback about the survey, write to me at sgill@wikimedia.org.

{{int:Feedback-thanks-title}} [[user:SGill (WMF)|SGill (WMF)]] 17 juli 2021 kl. 00.30 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGill_(WMF)/lists/WS_VPs&amp;oldid=21748797 --&gt;

== Universal Code of Conduct - Enforcement draft guidelines review == 
Hello all,&lt;br /&gt;
The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Drafting_committee#Phase_2|Universal Code of Conduct Phase 2 drafting committee]] would like comments about the '''[[:m:Universal Code of Conduct/Enforcement draft guidelines review|enforcement draft guidelines]]''' for the [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] (UCoC). This review period is planned to begin 17 August 2021.

Community and staff members collaborated to develop these draft guidelines based on [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Discussions|consultations, discussions, and research]]. These guidelines &lt;u&gt;are not final&lt;/u&gt; but you can help move the progress forward. Provide comments about these guidelines by 17 October 2021. The committee will be revising the guidelines based upon community input.

Everyone may share comments in a number of places. Facilitators welcome comments in any language on the [[:m:Talk:Universal Code of Conduct/Enforcement draft guidelines review|draft review talk page]] or by email. Comments can also be shared on talk pages of translations, at local discussions, or during round-table discussions and conversation hours.

There are planned live discussions about the UCoC enforcement draft guidelines:

*[[:wmania:2021:Submissions/Universal_Code_of_Conduct_Roundtable|Wikimania 2021 session]] - 16 August @ 11:00 UTC - 11:45 UTC (recording of the session)
*[[:m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/2021_consultations/Roundtable_discussions#Conversation hours|Conversation hours]] - 24 August, 31 August, 7 September @ 03:00 UTC &amp; 14:00 UTC
*[[:m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/2021_consultations/Roundtable_discussions:|Roundtable calls]] - 18 September @ 03:00 UTC &amp; 15:00 UTC

The facilitation team supporting this review period hopes to reach a large number of communities. Having a shared understanding is important. If you do not see a conversation happening in your community, please organize a discussion. Facilitators can assist you in setting up the conversations.

Discussions will be summarized and presented to the drafting committee every two weeks. The summaries will be published [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Drafting committee/Digests|here]].

Please let me know if you have any questions about the draft, the community consultation or the UCoC. &lt;br /&gt;
Many thanks! [[Gebruiker:Mervat (WMF)|Mervat (WMF)]] ([[Overleg gebruiker:Mervat (WMF)|overleg]]) 18 aug 2021 15:53 (CEST)

== Förslag på ny finess/gadget ==

(@[[Användare:Thuresson]]) Jag vill föreslå att [[s:en:Help:Gadget-Easy_LST]] läggs till på den här Wikin. Jag arbetar just nu med en bok som har många sektioner, och att behöva ändra namnet för varje två gånger kan lätt leda till fel som sedan blir svåra att hitta. [[Användare:Mårtensås|Mårtensås]] ([[Användardiskussion:Mårtensås|diskussion]]) 12 oktober 2021 kl. 13.22 (CEST)

:[[Användare:Thurs|@Thurs]] har nog bättre koll på sådant. Jag tror att detta är något som läggs in via [[Special:Finesser]] eller [[MediaWiki:Gadgets-definition]]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 12 oktober 2021 kl. 17.10 (CEST)
::Jo, det är en finess som ska läggas in i men jag har inte särskilt mycket kunskap i ämnet och jag inte heller rättighet att göra det nuförtiden. Har dock inget emot att den läggs in som en frivillig finess. Jag pingar [[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] som är kunnig i detta och kan i så fall få gränssnittsredigeringsrättigheter att göra detta.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 oktober 2021 kl. 21.10 (CEST)

== Härnösands Stifts Herdaminne ==

Can we upload a complete copy of [[wikidata:Q20819342|Härnösands Stifts Herdaminne]]? The ASCII copy is [https://web.archive.org/web/20190507083754/http://www.solace.se/~blasta/herdamin/torsaker.pdf available here], stored as a fragment for each parish. Please ping me when you respond. --[[Användare:Richard Arthur Norton (1958- )|Richard Arthur Norton (1958- )]] ([[Användardiskussion:Richard Arthur Norton (1958- )|diskussion]]) 26 oktober 2021 kl. 06.09 (CEST)

== Celebrating 18 years of Wikisource ==

Hello Wikisource enthusiasts and friends of Wikisource,

I hope you are doing alright! I would like to invite you to celebrate 18 years of Wikisource. 

The '''first birthday party''' is being organized on '''24 November 2021 from 1:30 - 3:00 PM UTC''' ([https://zonestamp.toolforge.org/1637760610 check your local time]) where the incoming CEO of the WMF, [[:meta:Wikimedia Foundation Chief Executive Officer/Maryana’s Listening Tour|Maryana Iskendar]], will be joining us. Feel free to drop me a message on my talk page, telegram (@satdeep) or via email (sgill{{@}}wikimedia.org) to add your email address to the calendar invite.

Maryana is hoping to learn more about the Wikisource community and the project at this event and it would be really nice if you can share your answers to the following questions:

*What motivates you to contribute to Wikisource?
*What makes the Wikisource community special?
*What are the major challenges facing the movement going forward?
*What are your questions to Maryana?

You can share your responses during the live event but in case the date and the time doesn't work for you, you can share your responses on the '''[[:mul:Wikisource:Eighteenth Birthday|event page on Wikisource]]''' or in case you would like to remain anonymous, you can share your responses directly with me.

Also, feel free to reach out to me in case you would like to give a short presentation about your and your community's work at the beginning of the session.

We are running a poll to find the best date and time to organize the '''second birthday party''' on the weekend right after 24th November. Please share your availability on the following link by next Friday: 

https://framadate.org/zHOi5pZvhgDy6SXn

Looking forward to seeing you all soon!

Sent by [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 12 november 2021 kl. 10.10 (CET)

&lt;small&gt; on behalf of [[:meta:User:SGill (WMF)|User:SGill (WMF)]] &lt;/small&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGill (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGill_(WMF)/lists/WS_VPs&amp;oldid=22324957 --&gt;

== Automatiskt OCR / eller inte? (+ lite till)==

Jag skulle börja med ett nytt verk: [[Index:Gamla Stockholm 1882.djvu]]. När jag skall lägga till text så får jag bara en tom ruta att skriva i. Det förra verket jag arbetade på blev texten tolkad automatiskt. Med några fel förstås, men bättre än att börja med en tom sida.
Är det någon som vet varför? Har jag gjort någonting nu som jag inte gjort förut? Går det att ändra det? Eller måste jag köra OCR &quot;på sidan om&quot; och kopiera det hit? Eller ...? --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 18 november 2021 kl. 01.43 (CET)

:En del pdf/djvu-filer har inte ett OCR-lager inlagt i filen. Om du tar bort &quot;.ext-wikisource-ExtractTextWidget { display: none; }&quot; från din css-sida får du fram en funktion/knapp där du kan skapa en OCR-text direkt på sidan.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 november 2021 kl. 17.32 (CET)

::Okej, på Inställningar/Finesser finns det en checkbox som låter som om det skulle vara det du talar om. Så jag klickade den. Men det är också en not som säger att &quot;finessen inte fungerar för närvarande&quot;. Och på min common.css sida tog jag också bort raden (med /* */). Nu ser jag en ny knapp som heter OCR. Men ... den gör ingenting (antagligen för att finessen inte &quot;fungerar för närvarande&quot;). Så jag får väl köra OCR själv - lite krångligare, men det går ju. Men (hmmm) kanske det skulle vara möjligt att lägga till OCR-lagret och ladda upp filen igen? Är det möjligt (jag har inte Adobe Acrobat)?

::En annan fråga (som inte har något att göra med OCR): Det här verket har ett stort antal illustrationer (fler än 200) plus musik (redan på 1:a sidan). Hur skall man göra det här? 1) Musiken: Jag har ingen aning om det går att &quot;tolka&quot; noterna; eller ska de behandlas som en bild? eller ...(nå't annat)?? 2) Är det acceptabelt att ''inte'' foga in bilderna? Eller borde jag faktiskt göra det? Jag har ingenting emot bilder, men det är ju så många. Kanske en generisk &quot;Bild&quot;-bild med sin egen bildtext?? Det här är väl inte det första verket med många bilder; vad gjordes förut? --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 18 november 2021 kl. 20.27 (CET)

:::Jag antar att det är bilder på Stockholm och att utelämna illustrationerna skulle väl förta en stor del av charmen med detta verk. Det finns ett tillägg för att visa noter och då kan även musiken spelas upp. Mer information om hur man gör finns på [[:mediawikiwiki:Extension:Score]] och för den praktiska tillämpningen kan man kika på [[:en:Waltzing Matilda]]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 18 november 2021 kl. 20.47 (CET)

::::Du ska inte använda finessen! Du ska nu ha en knapp på höger sida i menyraden som heter &quot;Transkribera text&quot;, tryck på den istället. Den fungerar för mig i alla fall.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 november 2021 kl. 23.08 (CET)

:::::Okej: 1) Jag skall infoga bilderna. 2) Musiken kan jag inte göra. Man måste lära sig en hel ny markup &lt;u&gt;och&lt;/u&gt; förstå vad noterna betyder. Alltså - nej. Det får bli någon sorts bild, och om någon annan kan/vill ändra det sedan, så blir det ju en bättring. 3) Ja jag ser &quot;Transkribera text&quot; men den gör intenting heller. Det spinner lite grann och se'n står det &quot;Ångra ...&quot; -- men, ingen text. Fungerar den för dig på &lt;u&gt;det här&lt;/u&gt; verket?? --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 19 november 2021 kl. 07.05 (CET) &lt;br&gt;ps: (om det betyder något som du förstår): knapparna för fetstil och kursiv fungerar inte för mig heller. De lägger alltid till någonting (t.ex: &lt;nowiki&gt;''Kursiv text''&lt;/nowiki&gt; på en annan plats; vanligtvis längst upp i toppen, men ibland där jag hade varit &lt;u&gt;innan&lt;/u&gt; jag markerade texten som jag ville påverka. Med undantag av den här sidan (Mötesplatsen) där de fungerar som de borde. :-?

::::::Jag tror du kan ha &quot;Syntaxmarkering&quot; påslagen (penna i verktygsmenyn). Den fungerar inte särskilt bra med korrekturläsningstillägget. (Som många andra wikimediafunktioner som utvecklats för Wikipedia).--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 november 2021 kl. 11.46 (CET)

:::::::Tack! &quot;Syntaxmarkering&quot; var precis vad det var. Men ibland är det ju bra att ha det påslaget, så nu vet jag åtminstone när jag skall trycka på den knappen. &lt;br&gt;Sedan började jag förstås leta efter en beskrivning på vad den gör. Och hittade ... ingenting! Och det borde väl stå ''något'' om den ''någon''stans. Men vad och precis var är inte klart för mig. T.ex. på [[w:Wikipedia:Redigering|Wikipedia:Redigering]] kanske? Det är 1:a redigeringslänken på Hjälpsidan. Men ... den ligger på Wiki''pedia,'' inte Wiki''source'', så det passar kanske inte så bra. Var tycker du att en beskrivning skulle stå? Kan du skriva den? :-) Tack! &lt;br&gt;(Det skulle ju vara bra att ha beskrivning på ''alla'' verktyg, och (fast jag har inte kollat) det här är nog inte det enda som fattas. Men ett i tag, och så småningom blir det bättre!) --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 20 november 2021 kl. 08.46 (CET)

:Okej, det här (följande) har väl inget mer att göra med &quot;OCR&quot;, men det handlar om samma verk åtminstone: [[Index:Gamla Stockholm 1882.djvu]]. Och jag har ett par nya frågor. &lt;br&gt;1) Jag har klippt ut bilderna (och laddat upp dem som hör till inledningen: sid. 1-27). Men de är inte alla lika &quot;lyckliga&quot;. T. ex. på sid. 1 finns det två bilder: en med lite musik och en andra med en &quot;Brandvakts-Sax&quot;. Musiken ser inte så dum ut (för mig / på min egen skärm), men saxen är alldeles för stor. Båda bilderna finns på Commons i 2 storlekar. Här på Wikisource-sidan ser det ut som om de visas i en 3:e storlek; kanske något som 'algorithmet' tycker passa?? Men det ser tokigt ut. Och så bildtexten. Med musik borde ju en &quot;rad&quot; visas som &lt;u&gt;en&lt;/u&gt; rad. På sid. 1 lyckas det (för mig), men inte på sid. 3. Texten ser ut som om den blir lika bred som bilden, även om det finns gott om rum bredvid. Alltså frågan: Kan man göra någonting som gör att det hela ser bättre ut?? Eller inte?? &lt;br&gt;2) På sid. 3 används en annan stil (fraktur) på ett par rader. Jag har återgivit det som kursivt. Är det okej, eller skulle jag göra det annorlunda? &lt;br&gt;--[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 23 november 2021 kl. 07.37 (CET)
::Miniatyr-variabeln har en konstant bredd för bilderna. Standard är 220px. För långsmala eller breda bilder brukar vi därför använda en extra variabel &quot;stående&quot; för att bilden inte ska bli för liten bredd/höjd , t.ex 0.25 (obs. anglosaxisk decimalpunkt). För saxen på sidan 1 kan det tex vara &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Fil:Gamla Stockholm 1882 s1 Fig1.jpg|miniatyr|höger|Fig 1. Brandvakts-Sax.&lt;br&gt; Ur ''Outhier’s voyage.'' 1736.|stående=0.25]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;. Du kan lägga bildtexten efter fil-länken (ändra variabeln &quot;miniatyr&quot; till &quot;ramlös&quot;) eller göra bilden bredare efter samma princip som brandvaktssaxbilden. Men det är nog omöjligt att få till en layout som blir bra på alla skärmar och utskrifter. Det finns ingen standard om hur fraktur i antikva ska markeras, men eftersom det numera är okej att markera antikva i fraktur som kursiv är väl motsatsen det också. --[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 23 november 2021 kl. 19.11 (CET)

:::Tack, med din hjälp hittade jag engelska sidan https://en.wikipedia.org/wiki/Help:Pictures som förklarar en hel del. Till slut använde jag &lt;code&gt;stående=0.4&lt;/code&gt;; och &lt;code&gt;stående=1.5&lt;/code&gt; för musiken som jag tycker duger. --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 24 november 2021 kl. 08.11 (CET)</text>
      <sha1>0o9jey6qao9inwx6ix5c8h36g7f3u95</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/81</title>
    <ns>104</ns>
    <id>152568</id>
    <revision>
      <id>502610</id>
      <parentid>492544</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T17:53:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1385" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||( 71 )|}}&lt;/noinclude&gt;''ten'' &lt;ref&gt;Desse 4 stora fjärdar: Galten, Blacken, 
Gran-fjärden och Västerås-fjärden äro 
Västmanland tilhörige.&lt;/ref&gt;, den upvikande &lt;i&gt;Söder-fjärden,&lt;/i&gt; 
den vackra &lt;i&gt;Tynnelsö-fjärden,&lt;/i&gt; de 
skärfulla &lt;i&gt;Grönsö- Oxe-&lt;/i&gt; och 
&lt;i&gt;Öknebo-fjärdarne,&lt;/i&gt; den kringskansade &lt;i&gt;Staby-fjärden,&lt;/i&gt; 
den besynnerliga &lt;i&gt;Ull-fjärden,&lt;/i&gt; den 
långsträckta &lt;i&gt;Löfsta-fjärden,&lt;/i&gt; den runda ''Gåran,'' 
den farliga ''Ekoln,'' den aflånga 
&lt;i&gt;Sko-fjärden,&lt;/i&gt; den nästan instängda &lt;i&gt;Bro-fjärden,&lt;/i&gt; 
den vördiga &lt;i&gt;Sigtuna-fjärden,&lt;/i&gt; den nätta 
&lt;i&gt;Skarfven, Gjörvälsfjärden, Näs-fjärden, 
Malmviks-fjärden&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;Fiskare-fjärden.&lt;/i&gt; 
Ändteligen de smala &lt;i&gt;Strängnäs- Ekerö- 
Hessinge- Ulfsunda-&lt;/i&gt; och 
&lt;i&gt;Riddar-fjärdarne&lt;/i&gt; &lt;ref&gt;Mälare-farare omtala flere små fjärdar, 
hvilka på våra Cartor icke finnas utsatte, 
såsom &lt;i&gt;Rödstens-fjärden,&lt;/i&gt; näst intil 
Fiskar-fjärden, vid näringsstället Rödsten; 
&lt;i&gt;Stråholms fjärden&lt;/i&gt; midt emot ön Löfsärken; 
&lt;i&gt;Lambar-fjärden&lt;/i&gt; mellan Loföns uddar 
utåt Löfsta-fjärden m. fl. Den smala 
passagen emellan Kolsundet och Vaxängskär, 
kallas af sjöfarande ''Flarn.'' At detta ord 
skulle utmärka någon rymd af segelbart 
vatten, lärer vår språk-kunnige {{sc|Ihre}} icke 
en gång vetat.&lt;/ref&gt;. 
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
{{huvud||E 4|Alla}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>llaz413f3fs8aiyso9nlb464wy64jkv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/82</title>
    <ns>104</ns>
    <id>152602</id>
    <revision>
      <id>502612</id>
      <parentid>492622</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T17:59:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1326" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||( 72 )|}}&lt;/noinclude&gt;Alla dessa fjärdar, omgifne af 
fruktbärande och bebodde strander, äro så 
rymlige, at de minsta af dem kunna 
räknas til en half mils längd. Någre 
sträcka sine vattendrag nog nära intil 
östersjön. Merendels alla formera de 
skönaste {{sc|Vikar}}; antingen inåt öarne 
eller åt fasta landet. Huru ansenliga 
äro &lt;i&gt;Söder-Telje- Mariæfreds-&lt;/i&gt; och 
&lt;i&gt;Köpings-vikarne, Låsta-viken&lt;/i&gt; emellan 
Girista- och Balingsta-socknar, &lt;i&gt;Garns-viken&lt;/i&gt; 
på andra sidan Sigtuna, &lt;i&gt;Sunds-viken&lt;/i&gt; 
inåt Turinge-socken, &lt;i&gt;Svingarns-viken&lt;/i&gt; vid 
inloppet til Enköping, &lt;i&gt;Hornby-viken&lt;/i&gt; 
inåt Sela-ön, &lt;i&gt;Sátuna-viken&lt;/i&gt; emellan 
Munsön och Svartsjö-landet, 
&lt;i&gt;Callmar-viken&lt;/i&gt; ifrån norra Biörkfjärden, 
&lt;i&gt;Knarr-viken&lt;/i&gt; åt samma fjärd, &lt;i&gt;Mager-viken&lt;/i&gt; 
inåt Toster-ön, &lt;i&gt;Barkare-vikarne&lt;/i&gt; från 
Galten och Blacken, &lt;i&gt;Gorsinge-viken&lt;/i&gt; i 
Strängnäs socken, och &lt;i&gt;Mälby-viken&lt;/i&gt; på andra 
sidan Torshälla-stad! Jag nämner bland 
sköna vikar, &lt;i&gt;Strömsholms viken, 
Ekolmsunds viken, Svartsjö-&lt;/i&gt; eller 
&lt;i&gt;Hillersjö-viken, Ventholms viken, Räfsnäs viken&lt;/i&gt; i 
Präst-fjärden, &lt;i&gt;Ekeby- Steks- Ölsta-&lt;/i&gt; och 
&lt;i&gt;Ekends-vikarne&lt;/i&gt; inåt Sela-ön, &lt;i&gt;Granhamars 
viken,&lt;/i&gt; vid Törnesund, ''Rosersbergs-'' och&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||''Ste-''}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>6vrkrsh52w2993fk8lc1ci4cgtc3w8i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/83</title>
    <ns>104</ns>
    <id>152605</id>
    <revision>
      <id>502619</id>
      <parentid>492630</parentid>
      <timestamp>2022-07-26T18:32:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1289" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||( 73 )|}}&lt;/noinclude&gt;&lt;i&gt;Steninge-vikarne&lt;/i&gt; vid sjön Skarfven, 
&lt;i&gt;Håtuna-viken&lt;/i&gt; inåt socknen af samma 
namn, &lt;i&gt;Eka-viken&lt;/i&gt; vid Staby-fjärden, 
&lt;i&gt;Engsö-viken&lt;/i&gt; inåt Engsön, ''Ryssviken'' 
emellan Öfver-Gran- och 
Eggeby-socknar, &lt;i&gt;Tibble-viken&lt;/i&gt; vid Gjörväls fjärden, 
&lt;i&gt;Hammarskogs- Välsätra-&lt;/i&gt; och 
&lt;i&gt;Alsike-vikarne&lt;/i&gt; ifrån Ekoln, &lt;i&gt;Grista-viken&lt;/i&gt; 
emellan Wekholm- och Hacksta-socknar, 
''Bondkroken'' och &lt;i&gt;Hagbyholms viken&lt;/i&gt; åt 
Sko-fjärden, &lt;i&gt;Jälsta-viken&lt;/i&gt; inåt 
Jälsta-socken, &lt;i&gt;Säby- Magerö- Botholms-&lt;/i&gt; och 
&lt;i&gt;Hessleby-vikarne&lt;/i&gt; inåt Aspön, &lt;i&gt;Menhamars 
viken&lt;/i&gt; vid Skyttholm på Ekerön, 
&lt;i&gt;Eka-viken&lt;/i&gt; från Staby-fjärden, &lt;i&gt;Fogel-viken&lt;/i&gt; 
och ''Kohagsviken'' vid Lofön, och flere 
små vikar, såsom &lt;i&gt;Hummelsta-viken&lt;/i&gt; inåt 
Lööt-socken, &lt;i&gt;Sisshamars viken&lt;/i&gt; åt 
Villberga-socken, ''Bro-'' och &lt;i&gt;Qvista-vikarne&lt;/i&gt; 
från Bro-fjärden, ''Säby-'' och 
&lt;i&gt;Broby-vikarne&lt;/i&gt; inåt Torpa-socken. Ändteligen 
&lt;i&gt;Alby-viken&lt;/i&gt; genom Botkyrka- och 
Huddinge-socknar, &lt;i&gt;Ulfsunda- Rörstrands-&lt;/i&gt; 
och &lt;i&gt;Årsta-vikarne&lt;/i&gt; nära Stockholm. 

Icke sällan förenas Mälarens vackra 
fjärdar genom smala och trånga {{sc|Sund}}, 
formerade af motgående landtuddar och&lt;noinclude&gt;
{{huvud||E 5|näs,}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>6t58cqltap9fx4p3whgiekd8fm6anzp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikisource:GUS2Wiki</title>
    <ns>4</ns>
    <id>157148</id>
    <revision>
      <id>502648</id>
      <parentid>502542</parentid>
      <timestamp>2022-07-27T07:25:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Alexis Jazz</username>
        <id>13925</id>
      </contributor>
      <comment>Updating gadget usage statistics from [[Special:GadgetUsage]] ([[phab:T121049]])</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="906" xml:space="preserve">{{#ifexist:Project:GUS2Wiki/top|{{/top}}|This page provides a historical record of [[Special:GadgetUsage]] through its page history. To get the data in CSV format, see wikitext. To customize this message or add categories, create [[/top]].}}
Följande data är cachad och uppdaterades senast 2022-07-26T13:40:32Z. Maximalt {{PLURAL:5000|ett|5000}} resultat finns {{PLURAL:5000|tillgängligt|tillgängliga}} i cachen.
{| class=&quot;sortable wikitable&quot;
! Finess !! data-sort-type=&quot;number&quot; | Antal användare !! data-sort-type=&quot;number&quot; | Aktiva användare
|-
|ReferenceTooltips || data-sort-value=&quot;Infinity&quot; | Standard || data-sort-value=&quot;Infinity&quot; | Standard
|-
|hocr || 22 || 3
|-
|ocr || 30 || 4
|-
|proofread-editnext || 20 || 0
|}
* [[Special:GadgetUsage]]
* [[w:en:Wikipedia:GUS2Wiki/Script|GUS2Wiki]]
&lt;!-- data in CSV format:
ReferenceTooltips,default,default
hocr,22,3
ocr,30,4
proofread-editnext,20,0
--&gt;</text>
      <sha1>e27booovxt8yylcolnxiare46ubbg35</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/400</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157497</id>
    <revision>
      <id>502586</id>
      <timestamp>2022-07-26T16:35:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2461" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|66|&lt;small&gt;OSCAR MONTELIUS.&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;äro silfver. Fyndet är beskrifvet och den stora ringen afbildad
i &lt;i&gt;Månadsbladet&lt;/i&gt; 1884, sid. 1.

I samma härad har man äfven funnit: under plöjning vid
Olofstorp i Hvalinge socken en ovanligt stor spjutspets af brons
(St. M. 7141), och vid Apelvik i Träslöfs socken en ungefär lika
stor spjutspets af brons samt bitar af en dylik (St. M. 7146).

I {{sp|Bohuslän}} har man vid Apleröd i Ödsmåls socken,
Inlands Nordre härad, funnit en halsring af brons lik fig. 229 i
&lt;i&gt;Sv. forns.&lt;/i&gt; (St. M. 6984).

I ett potatesland vid Känstorp i Spekeröds socken,
nyssnämnda härad, har man för ett par år sedan hittat ett
bronssvärd med tånge (St. M. 7305).

I en myr på Narfveröds egor i Myckleby socken på Orust
hittades för några år sedan ett svärd af brons med smal klinga
och kort, smal tånge, som är beskrifvet af d:r Ekhoff i
&lt;i&gt;Bohuslänska fornsaker,&lt;/i&gt; sid. 324 (St. M. 7082: &lt;small&gt;5&lt;/small&gt;).

På Hogens mark i Tegneby socken på Orust har man
funnit båda halfvorna af en gjutform af täljsten för gjutning af
hålcelter. Ena halfvan är afbildad fig. 202 i &lt;i&gt;Bohuslänska fornsaker&lt;/i&gt;
(St. M. 7082: &lt;small&gt;4&lt;/small&gt;). — Endast &lt;i&gt;en&lt;/i&gt; gjutform från bronsåldern var
förut känd från Bohuslän. Äfven denna är af sten, men afsedd
för gjutning af fyra sågar. Den är funnen vid Täcklebo i Bottna
socken, Qville härad, och afbildad fig. 163 i nyss anförda arbete.

I en mosse vid Heberg i Tegneby socken hittades år 1884
en halsring lik fig. 228 i &lt;i&gt;Sv. forns.,&lt;/i&gt; men tjockare, utan sirater
på de smala ovalerna och på rundlarna (St. M. 7515).

I hafvet utanför Orust upptogs våren 1884 ett ovanligt stort
och väl bevaradt bronssvärd. Det upptäcktes under fiske i
Ellösefjorden vid kusten af Morlanda socken, der det stod upprätt på
2 famnars vatten; det var nedsjunket i gyttjan, så att endast
fästet syntes öfver hafsbottnen. Svärdet, som är alldeles helt
och rakt, liknar fig. 109 i &lt;i&gt;Sv. forns.,&lt;/i&gt; men flikarna å fästets
nedre del äro hopvuxna, så att de bilda en ring; en grund skåra
ses dock på det ställe, der flikarna skulle hafva mötts, om de
varit fria. Svärdets hela längd, med fästet, är 1,15 meter (St.
M. 7460).

D:r Ekhoff har vid genomforskandet af Orust åren 1882 och
1883 funnit ett stort antal af de för bronsåldern egendomliga,
vanligen högt upp på bergen belägna rösena. Läget af hvarje&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>tlqj3mit43imcfi1zp77r0slltmmtxy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/201</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157498</id>
    <revision>
      <id>502587</id>
      <timestamp>2022-07-26T16:52:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1379" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|197}}&lt;/noinclude&gt;visste jag, att återfall därvidlag medförde mycket
svåra följder. Jag hade velat giva uttryck åt min
ångest, men jag fruktade att skrämma henne för
mycket.

Jag bävade sålunda för hennes skull utan att våga
varsko henne om faran, och jag omfamnade henne
suckande för att åtminstone försäkra henne om min
kärlek, som var nästan den enda känsla jag tordes
uttrycka.

— Manon, sade jag, säg mig uppriktigt, kommer
du att älska mig alltid?

Hon svarade, att det gjorde henne mycket ont, att
jag kunde tvivla därpå.

— Nej, återtog jag, jag tvivlar inte, och med 
denna förvissning är jag i stånd att bjuda alla våra
fiender spetsen. Jag skall taga min familj till
hjälp för att slippa ut ur Châtelet, och allt mitt blod
gagnar till intet, om jag inte rycker dig därifrån,
så snart jag blivit fri.

Vi anlände till fängelset. Där skilde man oss åt
och inspärrade oss på olika håll. Detta slag 
drabbade mig ej så hårt, emedan jag förutsett det. Jag
anbefallde Manon enständigt hos 
uppsyningsmannen, i det jag upplyste honom om, att jag var en
person av börd och lovade honom en betydlig 
vedergällning.

Jag omfamnade min älskade, innan vi skildes, och
besvor henne att icke låta sig överväldigas av 
förtvivlan och ingenting frukta, så länge jag befann
mig i livet. Jag var icke utan pengar. Jag gav&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3q8vjguts4eoutt1f56xed0ecmw9sfi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/401</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157499</id>
    <revision>
      <id>502588</id>
      <timestamp>2022-07-26T16:52:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2486" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||&lt;small&gt;DEN FÖRHISTORISKA FORNFORSKNINGEN I SVERIGE 1882—84.&lt;/small&gt;|67}}&lt;/noinclude&gt;sådant röse är angifvet på kartan A i hans utmärkta beskrifning
öfver de fasta fornlemningarna på Orust, införd i 3:dje bandet af
&lt;i&gt;Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen
och historia.&lt;/i&gt;

Han omtalar der (sid. 181) en egendomlig anordning vid tvänne
rösen på Eskekärrs egor, vid gränsen mellan Tegneby och Morlanda
socknar. »De ligga», säger han, »omkring 100 fot från hvarandra
på det jemna krönet af en temligen hög bergås. Mellan dem
framgår en ganska djup, omkring 5 meter bred remna berget.
Vägen från det ena röset till det andra är således ganska
besvärlig, ehuru kort. Öfver remnan är emellertid lagd en med
mycket arbete åstadkommen, omkring 0,80 m. bred bro eller
vall af kullerstenar, på hvilken man ännu kan passera från ena
sidan till den andra. Bron är nu något lägre än remnans
sidokanter, men har, som de på ömse sidor om densamma liggande,
nedfallna stenarna visa, förr varit högre än nu, troligen i
jemnhöjd med bergets yta. Det finnes intet skäl att antaga, att
bron blifvit lagd i senare tid. Den är utan tvifvel samtidig
med rösena och anbringad i afsigt att förkorta vägen dem
emellan.»

I likhet med Tjörn saknar Orust nästan helt och hållet
hällristningar, hvilka deremot äro så vanliga i norra delen af
Bohuslän. »Skälet», säger d:r Ekhoff (anf. arb., sid. 181), »hvarför
sådana ej finnas på Orust och Tjörn, består i bergartens
grofkorniga beskaffenhet, hvarigenom bergytorna blifva ojemna och
skrofliga och derigenom mycket otjenliga att mottaga dylika
teckningar. Samma skäl torde äfven förorsaka frånvaron af
hällristningar i hela södra delen af Bohuslän. Hvad de nämnda
öarna beträffar, skulle det vara förenadt med stor svårighet att
på deras ojemna, skrofliga berghällar framställa de på
hällristningarna förekommande större bilderna (skepp, menniskor, djur
och vapen). Jemte dessa finnas emellertid på bergtaflorna
mycket allmänt enklare tecken, hvilka med lätthet kunna anbringas
äfven på mycket ojemna ytor. Sådana äro till exempel de små
halfrunda fördjupningar, man gifvit namnet skålformiga hålor,
och de s. k. fotsulorna, så benämnda på grund af deras likhet
med spåret af en mensklig fot.» Dylika enkla tecken förekomma
äfven på Orust. D:r Ekhoff har på 6 ställen funnit sådana
inhuggna på fast häll.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c95zf2uqwrnyhfo1rf6775ys01y1sgx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/202</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157500</id>
    <revision>
      <id>502589</id>
      <timestamp>2022-07-26T16:53:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1463" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;198&lt;/noinclude&gt;henne en del därav och betalade av återstoden till
uppsyningsmannen en månads riklig kost i förskott
för henne och mig.

Pengarna gjorde uppenbarligen god verkan. Jag
blev insatt i en ganska hyggligt möblerad kammare,
och man försäkrade mig, att Manon erhållit en 
likadan.

Jag började genast tänka på utvägar att påskynda
min frigivning. Det var tydligt, att det ej förelåg
någonting verkligt brottsligt i mitt fall, och även om
man antoge, att vår stöldplan förråddes genom 
Marcels vittnesmål, så visste jag väl, att man icke 
plägar straffa blotta avsikter.

Jag beslöt, att ofördröjligen skriva till min far och
bedja honom personligen infinna sig i Paris. Som
jag redan nämnt, blygdes jag vida mindre över att
vara i Châtelet än i Saint-Lazare. Dessutom hade
tillväxten i ålder och erfarenhet mycket minskat
min försagdhet, ehuruväl jag bevarat all vördnad
för den faderliga myndigheten. Jag skrev således,
och man gjorde i fängelset inga svårigheter att låta
mitt brev avgå. Men jag kunde ha sparat mig detta
besvär, om jag vetat, att min far följande dag skulle
ankomma till Paris.

Han hade erhållit det brev, som jag skrivit till
honom åtta dagar förut. Han hade vid läsningen
därav erfarit den största glädje, men vilka 
förhoppningar jag än hugnat honom med i fråga om min
omvändelse, hade han icke funnit för gott att utan
vidare låta nöja sig med mina löften.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gtwjjphkdi300uqcpz905vuoz4um0qi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/203</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157501</id>
    <revision>
      <id>502590</id>
      <timestamp>2022-07-26T16:54:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1432" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|199}}&lt;/noinclude&gt;Fördenskull hade han beslutit fara och förvissa sig
om min förändring med egna ögon och rätta sitt
handlingssätt efter uppriktigheten i min ånger.
Dagen efter min arrestering anlände han.

Hans första besök gällde Tiberge, till vilken jag
bett honom adressera sitt svar. Av honom kunde
han dock ej få veta min vistelseort eller mina 
nuvarande omständigheter, utan erhöll blott upplysning
om det huvudsakliga av mina upplevelser, sedan jag
rymt från Saint-Sulpice.

Tiberge yttrade sig särdeles förmånligt om den
sinnesstämning, vari han funnit mig vid vårt sista
sammanträffande. Han tillade, att han trodde mig
nu vara fullständigt lösgjord från Manon, men att
han icke desto mindre förundrade sig över att jag
icke på åtta dagar låtit höra av mig.

Min far var icke så godtrogen. Han förstod, att
det låg någonting, som undgick Tiberges 
skarpsinne, bakom den tystnad, varöver denne beklagade
sig, och vinnlade sig med så stor iver att spåra upp
mig, att han två dagar efter sin ankomst erhöll
kännedom om var jag befann mig.

Innan jag fick besök av honom (vilket jag var
långt ifrån att vänta mig så snart) fick jag visit av
polismästaren, eller kanske rättare sagt, jag 
undergick ett förhör.

Han gjorde mig en del förebråelser, men de voro
varken stränga eller ohöviska. Han yttrade helt 
vänligt, att han beklagade mitt dåliga uppförande, jag&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4tvw36gj9dlcihpju7lznpo8s3f0s6i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/204</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157502</id>
    <revision>
      <id>502591</id>
      <timestamp>2022-07-26T16:55:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1418" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;200&lt;/noinclude&gt;hade burit mig oförståndigt åt, då jag skaffade mig
en sådan fiende som herr de G. M., men man kunde
lätt nog se, att här förelåg mera ungdomlig 
obetänksamhet och lättsinne än ondska. Men det var icke
desto mindre andra gången jag stod till svars inför
honom, och han hade hoppats, att jag skulle bli 
förståndigare, sedan jag haft några månaders lärotid i
Saint-Lazare.

Förtjust över att ha att göra med en så resonlig
domare, förklarade jag mig på ett så aktningsfullt
och sansat sätt, att han tycktes särdeles nöjd med
mitt svaromål.

Han sade, att jag ej borde överlämna mig åt 
förtvivlan, och att han var böjd att bistå mig, i 
betraktande av min härkomst och min ungdom. Detta gav
mig mod att anbefalla Manon i hans välvilliga
åtanke och lovorda hennes goda och älskliga
väsen.

Han svarade skrattande, att han ännu icke sett
henne, men att hon beskrevs som en farlig kvinna.
Detta uttryck uppeggade min ömhet till den grad,
att jag lidelsefullt tog min stackars käresta i försvar,
och jag kunde icke ens avhålla mig från att fälla
några tårar. Han befallde då, att jag skulle föras
tillbaka till min kammare.

— O kärlek, kärlek, utropade den myndige 
ämbetsmannen, då han såg mig gå, skall du då aldrig
förenas med klokheten?

Jag satt försjunken i sorgmodiga tankar och i 
reflexioner över mitt samtal med polismästaren, då&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>06qdks4plyfgn7ifvzztnpo2hx86h96</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/205</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157503</id>
    <revision>
      <id>502592</id>
      <timestamp>2022-07-26T16:56:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1526" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|201}}&lt;/noinclude&gt;jag hörde dörren till mitt rum öppnas. Det var min
far. Ehuru jag borde varit till hälften förberedd på
denna syn, eftersom jag väntade den några dagar
senare, blev jag dock så bestört därav, att jag skulle
ha störtat mig i jordens innandömen, om den öppnat
sig vid mina fötter.

Jag gick fram och omfamnade honom med alla
tecken till den ytterligaste förvirring. Han satte sig
ned, utan att någondera av oss ännu upplåtit sin
mun. Då jag förblev stående med nedslagna ögon
och blottat huvud, sade han allvarsamt:

— Sätt er, monsieur, sätt er! Tack vare den 
skandal er sedeslöshet och era skälmstreck åstadkommit
har jag lyckats uppspåra er vistelseort. Det är 
fördelen med förtjänster, sådana som era, att de inte
kunna förbli obemärkta. Ni går genaste vägen till
ryktbarhet. Jag hoppas, att galgplatsen snart skall
bli dess ändpunkt och att ni verkligen skall komma
i åtnjutande av äran att utställas där till alla 
människors beundran.

Jag svarade intet, och han fortfor:

— Vad den far är olycklig, som efter att ömt ha
älskat en son och ingenting sparat för att uppfostra
honom till en hederlig karl, till slut finner honom
vara en skälm, som vanärar honom! Man kan trösta
sig över en olycka, tiden utplånar den och sorgen
avtager, men vilken bot finns det väl för ett ont,
som tillväxer dag för dag, sådant som utsvävningar
av en brottslig son, som förlorat all hederskänsla?
Du svarar ingenting, olycksfågel! Se bara på denna&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>a8s9v0fqn7lk5q0ikrjr7ux0uiuydwb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/206</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157504</id>
    <revision>
      <id>502593</id>
      <timestamp>2022-07-26T16:58:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1589" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;202&lt;/noinclude&gt;falska blygsamhet och denna hycklat saktmodiga
uppsyn! Kunde man inte taga honom för den mest
hedervärda av sin släkt!

Ehuru jag måste tillstå, att jag förtjänade en del
av dessa förebråelser, tycktes det mig likväl, att han
gick för långt. Jag ansåg det tillåtligt, att oförställt
uttala mina tankar.

— Jag försäkrar er, min far, sade jag, att den 
blygsamma hållning, ni ser hos mig, ingalunda är 
tillgjord, det är den hållning, som är naturlig för en
väluppfostrad son, vilken oändligen vördar sin far.
Inte heller gör jag anspråk på att gälla för den mest
stadgade av vår släkt. Jag vet, att jag är värd era
förebråelser, men jag ber er att framställa dem på
ett något mildare sätt och inte behandla mig som
den uslaste bland dödliga. Så hårda benämningar
har jag inte gjort mig förtjänt av. Det är kärleken,
det vet ni, som givit upphov till alla mina 
förseelser. Ödesdigra passion! Ack, känner ni inte dess
makt, och är det möjligt, att ert blod, som är källan
till mitt, aldrig brunnit av samma eld? Kärleken
har gjort mig alltför öm, alltför lidelsefull, alltför
trofast och kanske alltför eftergiven för en 
intagande kärestas önskningar… se där mitt brott! Kan ni
däri se något, som vanärar er? Seså, min käre far,
tillade jag innerligt, hys då en smula medlidande
med en son, vilken alltid varit uppfylld av vördnad
och tillgivenhet för er, vilken inte såsom ni tror,
avsagt sig hedern och plikten och är tusen gånger
mer beklagansvärd än ni kan föreställa er.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>08xcm51w6hef802szlofuh2tfpqdhx7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/207</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157505</id>
    <revision>
      <id>502594</id>
      <timestamp>2022-07-26T16:59:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1381" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|203}}&lt;/noinclude&gt;Vid de sista orden kunde jag ej återhålla några
tårar.

Ett fadershjärta är ett Naturens mästerverk — hon
härskar där, så att säga, med välbehag och 
manövrerar själv alla dess fjädrar. Min far, som därtill
var en man med vett och smak, blev så rörd av den
form jag givit åt mina ursäkter, att han icke 
förmådde dölja denna förändring för mig.

— Kom, min stackars chevalier, sade han, kom
och omfamna mig… det gör mig ont om dig.

Jag omfamnade honom. Han tryckte mig intill
sig på ett sätt, som för mig förrådde, vad som 
försiggick i hans hjärta.

— Men hur skola vi bära oss åt för att få dig
härifrån, återtog han. Förklara mig nu utan 
omsvep, hur alltsammans förhåller sig!

Som det, när allt kom omkring, icke fanns något
verkligt vanhedrande i mitt uppförande, åtminstone
om man dömde det efter levnadssättet bland andra
unga män av värld, och då ju en älskarinna 
ingalunda gäller för någon skam i våra dagar, lika litet
som en smula knepighet i att fånga spellyckan, 
beskrev jag utförligt och uppriktigt för min far det
liv, jag hade fört.

För varje förseelse, som jag biktade, vinnlade jag
mig om att anföra berömda föredömen i avsikt att
förringa skammen därav.

— Jag lever tillsammans med en älskarinna utan
att vara förenad med henne genom vigsel… hertig&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>50lkdsifv6uh5epxu4tilsfmh6lylc2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/208</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157506</id>
    <revision>
      <id>502595</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:16:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1485" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;204&lt;/noinclude&gt;de RB. underhåller två mitt för ögonen på hela Paris,
och herr de G. har en sedan tio år tillbaka, vilken
han älskar med en trohet, som han aldrig visat sin
maka. Två tredjedelar av alla ståndspersoner i
Frankrike sätta en heder i att ha älskarinnor. Jag
har begagnat mig av några finter i spel… markis de
C. och greve de X. äga inga andra inkomstkällor,
prins de T. och hertig de B. stå i spetsen för ett 
sällskap riddare av samma orden.

Vad beträffade mina anslag mot de båda herrarna
de G. M:s börs, kunde jag lika lätt bevisat, att jag
även därvidlag ej saknade föredömen, men jag hade
alltför mycken hederskänsla i behåll för att icke i
detta avseende döma mig själv tillika med alla dem,
som jag kunnat framhålla som mina mönster, 
varför jag bad min far ha överseende med 
denna svaghet i betraktande av de två mäktiga 
passioner, som drivit mig — kärleken och 
hämndlystnaden.

Han frågade, om jag kunde giva honom några 
anvisningar på de snabbaste medlen att utverka mitt
frigivande. Jag omtalade då, att polismästaren visat
sig synnerligen välvilligt stämd mot mig.

— Om ni skulle stöta på några svårigheter, så
kunna de endast härröra från de båda G. M. Det
skulle därför vara lämpligt, om ni ville göra er det
besväret att tala vid dem.

Han lovade mig detta. Jag vågade icke bedja 
honom att även lägga sig ut för Manon. Detta kom
sig icke av någon brist på mod utan av min fruk-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ohn9xtgmfw7jwog5sbrh885zqbgcbpi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/209</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157507</id>
    <revision>
      <id>502596</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:18:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1416" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|205}}&lt;/noinclude&gt;tan att förtörna honom genom ett sådant förslag och
giva upphov till något anslag, som kunde skilja
henne från mig.

Jag är ännu tveksam om, huruvida icke denna
fruktan vållat mina största olyckor genom att hindra
mig från att pröva min fars sinnelag och göra mitt
bästa för att göra honom gynnsamt stämd mot min
stackars käresta. Törhända hade jag ännu en gång
lyckats väcka hans medlidande och stålsatt honom
mot de inflytelser, som han alltför lätt skulle 
mottaga från gamle G. M. Vad vet jag? Mitt olycksöde
hade kanske i alla fall besegrat alla mina 
ansträngningar, men jag hade då åtminstone endast haft
detta och mina fienders grymhet att anklaga för
min olycka.

Min far gick från mig till herr de G. M., vilken
han träffade i sällskap med sonen, som livdrabanten
hederligt släppt lös. Jag har aldrig fått veta 
detaljerna av deras samtal, men det vart mig blott alltför
lätt att sluta mig därtill av dess förskräckliga 
följder.

De gingo tillsammans, jag menar de båda 
fäderna, till polismästaren, av vilken de utbådo sig två
ynnestbevis: att oförtövat släppa ut mig ur Châtelet
samt att inspärra Manon för livstiden eller sända
henne till Amerika.

Just vid denna tid började man utskeppa en hel
del löst folk till Mississippi och polismästaren gav
dem sitt ord på att skicka iväg Manon med första
fartyg.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1fkeuaq9axwaiiqbhruog3guydma8s2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/210</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157508</id>
    <revision>
      <id>502597</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:20:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1248" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;206&lt;/noinclude&gt;Herr de G. M. och min far kommo genast och 
underrättade mig om min frigivning. Den förre yttrade
några lämpliga ord om det som skett, och sedan
han lyckönskat mig till förmånen att äga en sådan
fader, förmanade han mig att hädanefter draga nytta
av dennes lärdomar och föredöme. Min far tillsade
mig att bedja G. M. om ursäkt för den oförrätt jag
velat tillfoga hans familj och tacka honom för att
han medverkat till min frigivning.


{{linje|5em}}
&lt;section end=kap18 /&gt;
&lt;section begin=kap19 /&gt;
&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;NITTONDE KAPITLET.&lt;/h2&gt;

Vi lämnade fängelset tillsammans, utan att ha
nämnt ett ord om min älskarinna. Jag vågade icke
ens tala om henne med vaktknektarna i deras 
närvaro. Ack, min stackars rekommendation skulle i
sanning varit gagnlös! Den grymma ordern hade
anlänt på samma gång som den, vilken gällde mitt
frigivande.

Den olyckliga flickan fördes en timme därefter till
spinnhuset för att där förenas med några eländiga
varelser, som voro dömda till samma öde.

Jag måste följa min far till hans bostad, och 
klockan blev nära sex på aftonen, innan jag fann 
tillfälle att lista mig ifrån honom och återvända till
Châtelet.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>prjx59hlux3gvqkt3pzehyrkbnxxlmc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/211</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157509</id>
    <revision>
      <id>502598</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:22:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1501" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|207}}&lt;/noinclude&gt;Jag ämnade blott skaffa Manon några 
förfriskningar och anbefalla henne hos 
fånguppsyningsmannen, ty jag väntade icke att få tillstånd att
träffa henne. Icke heller hade jag ännu haft tid att
övertänka möjligheterna att befria henne.

Jag bad att få tala med uppsyningsmannen. Han
hade blivit så välvilligt stämd mot mig till följd av
min frikostighet och mitt saktmod, att han, benägen
att stå mig till tjänst, begynte tala om Manons öde
som om en olycka, vilken gjorde honom mycket ont,
emedan den kunde bedröva mig.

Jag begrep ingenting av detta tal. Vi stodo och
samtalade en stund utan att förstå varandra. 
Slutligen märkte han, att jag behövde en förklaring, och
gav mig densamma, som jag redan med fasa 
meddelat er, och som det skulle vara mig en ytterligare
fasa att upprepa.

Aldrig har ett våldsamt slaganfall haft en mer
plötslig och förfärlig verkan. Jag sjönk till golvet
med en så smärtsam hjärtklappning, att jag 
ögonblicket innan jag förlorade sansen, trodde mig för
alltid skild från livet.

Något av denna föreställning dröjde till och med
kvar, sedan jag återfått medvetandet. Jag såg mig
omkring i rummet och på mig själv för att förvissa
mig om, att jag ännu hade den olyckan att vara
en levande människa. Visst är, att om jag endast
följt den naturliga drift, som bjuder en att söka 
befrielse från sina kval, intet skulle ha förefallit mig
ljuvare än döden i denna stund av bestörtning och&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gdyng8m4owovdy7i6bzqoni78diixw5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/212</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157510</id>
    <revision>
      <id>502599</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:23:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1485" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;208&lt;/noinclude&gt;förtvivlan. Icke ens religionen kunde hota mig med
någonting olidligare i livet efter detta än de 
grymma kval, som sargade mig.

Icke desto mindre återvann jag snart, genom ett
under, sådant som endast kärleken kan 
åstadkomma, tillräcklig styrka att tacka Försynen, som 
återgivit mig sans och förnuft. Min död skulle ej ha
gagnat någon annan än mig själv. Manon hade 
behov av mitt liv för att bli räddad, för att bli 
beskyddad, för att bli hämnad. Jag svor att utan
dröjsmål eller tvekan gripa mig an därmed.

Uppsyningsmannen bistod mig med en omsorg,
som jag kunnat vänta av min bästa vän. Jag mottog
hans tjänster med livlig tacksamhet.

— Ah, utbrast jag. — Ni ensam röres då av mitt
lidande! Alla människor övergiva mig. Min far
själv är utan tvivel en av mina grymmaste 
förföljare. Ingen förbarmar sig över mig. Ni ensam, här
i själva hårdhetens och barbariets hemvist, röjer
medkänsla för den olyckligaste bland människor.

Han rådde mig att icke visa mig på gatan, förrän
jag hämtat mig från min själsskakning.

— Åh, låt mig hållas bara, svarade jag, i det jag
gick därifrån. Vi återse varandra förr än ni tror.
Gör i ordning den svartaste av era fängelsehålor åt
mig… jag tänker göra mitt bästa för att förtjäna
den.

I själva verket kretsade mina första, upprörda 
tankar kring ingenting mindre än föresatsen att göra
mig av med de båda G. M. och polismästaren, samt&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ntoeajzrrzvp5qoredc61povpm4tw5u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/213</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157511</id>
    <revision>
      <id>502600</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:24:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1481" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|209}}&lt;/noinclude&gt;därpå med väpnad hand intränga i spinnhuset 
tillsammans med så många man, som jag kunde värva
för mitt företag. Min far själv skulle med knapp
nöd blivit skonad vid en hämnd, som tycktes mig
så rättmätig, ty uppsyningsmannen hade icke dolt
för mig, att han och G. M. voro upphovsmännen
till mitt fördärv.

Men då jag gått några steg på gatan och friska
luften något svalkat mitt blod och mina sinnen,
lämnade mitt raseri småningom rum för mera 
sansade tankar. Våra fienders död skulle bli till föga
gagn för Manon och tvivelsutan beröva mig alla
möjligheter att bistå henne. Dessutom… skulle jag
väl tillgripa ett fegt lönnmord? Vilken annan väg
kunde jag bana mig till hämnd?

Jag beslöt att i stället samla alla mina krafter och
alla mina själsförmögenheter för att först och främst
arbeta på Manons befrielse, i det jag uppsköt allt
det andra tills detta viktiga värv utförts.

Jag hade icke mycket pengar kvar. Sådana voro
likväl en nödvändig grundval att bygga på. Jag
kände icke mer än tre personer, av vilka jag skulle
kunna få pengar: herr de T., min far och Tiberge.
Det var föga sannolikt att de båda sistnämnda skulle
försträcka mig något, och jag blygdes för att besvära
den förre med min efterhängsenhet.

Jag begav mig oförtövat till 
Saint-Sulpiceseminariet utan att fråga efter, om jag blev igenkänd och
begärde att få tala med Tiberge.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|M. L. 14}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lxvq99fzrxq47ypoffwsfbon3r1352u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/214</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157512</id>
    <revision>
      <id>502601</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:25:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1456" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;210&lt;/noinclude&gt;Dennes första ord upplyste mig om, att han ännu
var okunnig om mitt senaste äventyr. Denna 
upptäckt föranledde mig att ändra den avsikt jag haft
att vädja till hans medkänsla. Jag talade i stället
i allmänna ordalag om det nöje jag erfarit av att
återse min far och bad därpå om ett penninglån,
under förevändning att jag, innan jag lämnade 
Paris, ville betala några skulder, som jag önskade hålla
hemliga.

Han överräckte mig genast sin börs. Jag tog 
femhundra francs av de sexhundra, jag fann där. Jag
erbjöd mig att skriva en skuldsedel, vilket han dock
ädelmodigt avböjde.

Därefter begav jag mig direkt till herr de T. 
Inför honom behövde jag ej förställa mig. Jag 
skildrade mina missöden och lidanden, han kände redan
till dem in i minsta detalj, enär han noga följt unge
G. M:s äventyr.

Han lyssnade icke desto mindre och beklagade
mig djupt. Då jag bad om hans råd beträffande
sättet att befria Manon, svarade han med 
bedrövelse, att han såg så föga ljus i saken, att man måste
avstå från allt hopp, såvida icke en av Försynens
utomordentliga skickelser inträffade.

Han hade skyndat till spinnhuset, sedan hon 
inspärrats där, men icke lyckats erhålla tillstånd att
få träffa henne. Polismästarens order voro ytterst
stränga, och till råga på allt var den olyckliga skara,
med vilken hon skulle förenas, bestämd att avresa
redan dagen efter nästa.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ba55iycbfzgj6yx4ismg6y1sosujozu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/215</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157513</id>
    <revision>
      <id>502602</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:26:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1505" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|211}}&lt;/noinclude&gt;Jag var så bestört över denna underrättelse, att
han kunnat fortsätta i en timme, utan att jag tänkt
på att avbryta honom. Han tillade, att han undvikit
att besöka mig i Châtelet för att man icke skulle
misstänka honom stå i samförstånd med mig och
han sålunda lättare skulle kunna gagna mig. 
Under de timmar, som gått, sedan jag blivit frigiven,
hade han beklagat, att han icke visste, var jag fanns
och önskat att snarast möjligt träffa mig för att giva
mig det sannolikt enda råd, som kunde skänka mig
någon förhoppning om ändring i Manons öde. Det
var emellertid ett farligt råd, varför han bad mig
städse hemlighålla hans andel däri… det var att
utse några raska karlar, som hade mod att angripa
Manons vaktare, då de lämnat Paris med henne.

Han gav mig icke tid att tala om min medellöshet,
utan lämnade mig en penningpung, i det han
sade:

— Se här hundra pistoler, som kunna bli er till
nytta. Ni kan återbetala dem, då ni fått era affärer
ordnade.

Detta storsinta ädelmod rörde mig ända till tårar.
För att ådagalägga min erkänsla uppbjöd jag all den
livlighet, som min bedrövelse lämnat mig i behåll.

Jag frågade, om man icke kunde hoppas vinna
något genom att vädja till polismästaren. Han sade,
att han visserligen tänkt därpå, men ansåg det
gagnlöst, emedan en benådning av detta slag icke
kunde begäras utan särskilt skäl, och han kunde ej
inse, vilket skäl man skulle kunna anföra för att&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ea883m2os8eeyb847e0fm5dl06hqa8m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/216</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157514</id>
    <revision>
      <id>502603</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:27:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1438" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;212&lt;/noinclude&gt;vinna någon ansedd och inflytelserik person till
medlare. Om man hade något att hoppas på den
vägen, så skulle det endast vara, om man finge herr
de G. M. och min far att ändra mening och 
förmådde dem att själva anmoda polismästaren att
återkalla sin dom.

Han erbjöd sig emellertid att göra allt vad han
kunde för att vinna unge G. M., ehuru han trodde,
att dennes vänskap för honom var något avkyld till
följd av de misstankar, som väckts av vårt 
samförstånd i den senaste affären. Han uppmanade mig
jämväl att ingenting underlåta, som kunde beveka
min fars hjärta.

Detta var ett allt annat än lätt värv för mig, jag
syftar icke blott på det motstånd, som jag helt 
naturligt skulle få att bekämpa, utan även på något
annat, som rent av kom mig att bäva för att närma
mig honom. Jag hade ju smugit mig bort från
hans bostad tvärt emot hans order, och jag hade
varit fast besluten att icke återvända dit, alltsedan
jag erfarit Manons sorgliga öde.

Jag befarade icke utan skäl, att han skulle 
kvarhålla mig mot min vilja och på samma sätt släpa
mig tillbaka till landsorten. Min äldre bror hade
ju en gång använt den metoden. Visserligen var
jag nu äldre än då, men åldern var ett svagt skäl
gentemot styrkan.

Emellertid hittade jag på en utväg, varigenom jag
undvek denna risk, nämligen att under ett annat
namn stämma möte med honom på en offentlig&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c1l820belrzrxedqcp0jfs5p5v8zqbq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/217</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157515</id>
    <revision>
      <id>502604</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:29:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1466" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|213}}&lt;/noinclude&gt;plats. Jag bestämde mig genast för detta 
handlingssätt.

Herr de T. begav sig till G. M. och jag till 
Luxembourgparken, varifrån jag sände bud till min far,
att en adelsman vördsamt bad honom infinna sig
där i och för ett samtal.

Jag var rädd, att han skulle vara hindrad att 
komma, enär natten var i annalkande. Men han 
uppenbarade sig dock snart, åtföljd av en betjänt.

Jag bad honom vika av in i en allé, där vi kunde
vara ostörda, och vi gingo väl minst hundra steg
under tystnad. Han föreställde sig utan tvivel, att
så många förberedelser icke vidtagits utan ett 
viktigt syfte, och avbidade mitt anförande, vilket jag
under tiden övertänkt. Slutligen upplät jag min
mun och sade med något skälvande stämma:

— Ni är en god far. Ni har överhopat mig med
ynnestbevis och förlåtit mig mångfaldiga förseelser.
Himlen är också mitt vittne, att jag för er hyser de
mest tillgivna och vördnadsfulla känslor. Men det
tycks mig… att er stränghet…

— Nå, vidare! Min stränghet… avbröt min far,
som tydligen i sin otålighet tyckte, att jag talade
för långsamt.

— Ah, min far, återtog jag, det tycks mig, att er
stränghet gått för långt i den behandling ni låtit den
stackars Manon undergå. Ni har i detta avseende
rättat er efter herr de G. M. Hans hat har målat
henne för er i de mörkaste färger, och ni har bildat
er en lika osann som ryslig förställning om henne.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bil4g7pro5vhkpnbakzj4fyu0fc3zyu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/218</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157516</id>
    <revision>
      <id>502605</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:30:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1487" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;214&lt;/noinclude&gt;Hon är den ljuvaste och älskligaste varelse, som 
någonsin levat. O, om Försynen ingivit er lust att se
henne ett enda ögonblick! Liksom jag vet, att hon
är förtjusande, är jag också förvissad om att hon
skulle behagat er. Ni skulle ha tagit hennes parti,
ni skulle ha fattat avsky för G. M:s onda anslag, ni
skulle ha känt medlidande med henne och mig.
Ack, jag är övertygad därom! Ert hjärta är ju inte
av sten… ni skulle ha låtit er bevekas!

Han avbröt mig ännu en gång, då han hörde mig
tala med en iver, som icke skulle ha tillåtit mig att
sluta så snart, och begärde att få veta, vart jag 
ämnade komma med denna så lidelsefulla utgjutelse.

— Jag vill be er om mitt liv, svarade jag, som jag
inte kan bevara ett ögonblick, om Manon skickas
iväg till Amerika.

— Nej, nej, sade han strängt, jag vill hellre se dig
utan liv än utan förnuft och utan ära.

— Låt oss då inte fortsätta längre, utropade jag
och hejdade honom med ett grepp i hans arm. —
Tag ifrån mig detta förhatliga och outhärdliga liv,
ty i den förtvivlan, vari ni störtat mig, skall döden
bli en förmån… det blir en gåva, värdig en faders
hand!

— Jag skulle i så fall inte giva dig annat än vad
du förtjänar, svarade han. — Jag vet ganska många
fäder, som inte skulle ha dröjt så länge, innan de
gjort sig till bödlar av det slaget, men det är min
ytterliga eftergivenhet, som har störtat dig i 
fördärvet.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lpoxsbhbg6gvfw5k2vo17v5wmlgao2s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/219</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157517</id>
    <revision>
      <id>502606</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:31:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1493" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|215}}&lt;/noinclude&gt;Jag kastade mig ned och omfattade hans knän
med mina armar.

— Ack, om det ännu återstår er något därav, 
utropade jag, så förhärda er inte mot mina tårar! 
Betänk att jag är er son! Ack, påminn er min mor!
Ni älskade henne ju så innerligt. Skulle ni väl ha
fördragit, att någon slet henne ur era armar? Nej,
ni skulle ha försvarat henne intill döden. Ha inte
andra ett hjärta såväl som ni? Kan man vara 
barbarisk, sedan man en gång erfarit, vad ömhet och
sorg vill säga?

— Säg ingenting mer om din mor i detta 
sammanhang, genmälde han uppbragt, denna hågkomst
upptänder blott ytterligare min harm. Ditt dåliga
leverne skulle ha lagt henne i graven, om hon fått
uppleva det. Låt oss sluta detta samtal, det plågar
mig och kan ändå inte ändra mitt beslut. Jag 
återvänder till min bostad, och du måste följa med mig.

Den torra och hårda ton, varmed han meddelade
denna befallning, upplyste mig blott alltför klart
om, att hans hjärta var obevekligt. Jag drog mig
undan några steg, för den händelse han skulle få
det infallet att fasttaga mig med våld.

— Öka inte min förtvivlan genom att tvinga mig
till olydnad. Det är mig omöjligt att följa er. Lika
omöjligt är det mig att leva efter den hårdhet, ni
visat mig. Jag säger er därför ett farväl för evigt.
Min död, som ni snart skall få höra talas om, tillade
jag dystert, skall måhända återuppväcka era 
faderskänslor för mig.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1mhv9do9ajcn5eythyd0oad28jpnod9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Manon Lescaut 1944.djvu/220</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157518</id>
    <revision>
      <id>502607</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:32:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1194" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;216&lt;/noinclude&gt;När jag nu vände mig om för att gå, utropade han
i häftigt vredesmod:

— Du vägrar alltså att följa med mig? Nå, så gå
då… löp bort till ditt fördärv! Farväl, otacksamme
och uppstudsige son!

— Farväl, svarade jag utom mig, farväl, 
barbariske och onaturlige fader!


{{linje|5em}}
&lt;section end=kap19 /&gt;
&lt;section begin=kap20 /&gt;
&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;TJUGONDE KAPITLET.&lt;/h2&gt;

Jag lämnade genast Luxembourgparken och 
rusade som en besatt genom gatorna på väg till herr
de T:s bostad. Under det jag gick, lyfte jag ögon
och händer i åkallan av alla himmelska makter.

— O himmel, sade jag. — Skall du visa dig lika
obeveklig som människorna? Jag har inte längre
någon hjälp att vänta av andra än dig.

Herr de T. hade ännu icke återkommit hem, men
då jag väntat en stund, kom han. Hans 
underhandling hade icke utfallit lyckligare än min, vilket
han med modstulen min berättade mig. Unge G.
M. hade, ehuru mindre förtörnad på Manon och mig
än fadern, icke velat åtaga sig att fälla förböner för
oss. Han hade vägrat på grund av den fruktan han
själv hyste för den hämndgirige gubben, vilken re-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qwfac4wjude5gk6ayom5xiouzy9k7b1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Manon Lescaut/Kapitel 18</title>
    <ns>0</ns>
    <id>157519</id>
    <revision>
      <id>502608</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:34:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Kap 18</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="225" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Manon Lescaut 1944.djvu&quot; from=200 to=210 fromsection=&quot;kap18&quot; tosection=&quot;kap18&quot; kommentar={{nop}} header=1/&gt;


&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;
[[Kategori:Manon Lescaut|18]]</text>
      <sha1>8d01afz879xdueiqf4br6o4t12fpqef</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Manon Lescaut/Kapitel 19</title>
    <ns>0</ns>
    <id>157520</id>
    <revision>
      <id>502609</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:35:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Kap 19</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="225" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Manon Lescaut 1944.djvu&quot; from=210 to=220 fromsection=&quot;kap19&quot; tosection=&quot;kap19&quot; kommentar={{nop}} header=1/&gt;


&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;
[[Kategori:Manon Lescaut|19]]</text>
      <sha1>mzgpv2ri1b9e5pxlivt2c7923af90hs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/137</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157521</id>
    <revision>
      <id>502611</id>
      <timestamp>2022-07-26T17:57:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2302" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|129}}&lt;/noinclude&gt;de säga sig sjelf är, huruvida kommendanten lät beveka sig till
eftergifvenhet för en bön till någon af de straffskyldiges fördel.
Detta blef likväl, efter några invändningar, händelsen, och redan
påföljande dagen skulle Ebba på sjelfva slottet få träffa och tala
vid den förmenta Stael; likväl med det förbehåll att det måtte
ske i närvaro af vakten, som hade att svara för den fångnes
person.

Af aktning och välvilja för Ebba, lät emellertid 
kommendanten — hvilken ingalunda vägrade skönheten och den 
qvinliga älskvärdheten mer sin hyllning än hvarje annan af hans
kön — för det tillåtna mötet upplåta tvenne rum, för att ej
genom vaktens omedelbara närhet besvära henne.

Må läsaren föreställa sig den ömsesidiga förvåningen, då
Ebba och Du Rietz befunno sig midt emot hvarandra! Begge
stannade så stela, så orörliga, som om åskan slagit ned emellan
dem.

Ebba hämtade sig likväl först, och drog sig, efter en 
fremmande helsning, emot dörren.

— Nej, min fröken! — sade Du Rietz — Ni kan icke så
obarmhertigt vilja lemna mig. Ett ögonblick, ett enda 
ögonblick, att jag må öfvertyga mig, att det icke är en dröm! 
Sedan, ack sedan…

En oemotståndlig kraft qvarhöll henne, och hon sade med
en röst, som tolkade ingenting mindre än förebråelse eller 
förtrytelse:

— Hvem är ni, som tycks leka med att gång efter gång
ikläda er en annans ställe för att bedraga mina förhoppningar?

― Hvem jag är? — Jag är den, som, sedan ni en gång,
som en högre uppenbarelse, ställt er för hans syn, icke haft en
skönare förhoppning än den, som detta ögonblick uppfyller; men
som tillika skulle känna sig otröstlig om han drabbades af er
vrede.

— Detta ögonblick var beräknadt för ett vigtigt ändamål.
Jag trodde mig här träffa en person, hvars lif och hvars öde
äro mig kära; men jag har bedragit mig och… — Med
dessa ord gjorde hon en mjuk, behaglig böjning på hufvudet
såsom till afsked.

— Nej! Ni har icke bedragit er! — sade Du Rietz och
trädde henne ett steg närmare. — Detta ögonblick skall bli er
vigtigt genom den underrättelsen, att den lycklige, som eger
ert deltagande, icke hotas af någon fara. Han är i 
säkerhet.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|9}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nfx5y2cht4yfiozjlliddw62eck9jdz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/138</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157522</id>
    <revision>
      <id>502613</id>
      <timestamp>2022-07-26T18:03:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2104" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|130}}&lt;/noinclude&gt;— I säkerhet? — — Det är icke möjligt. Ni vill bedraga mig
för att lugna mig.

— I säkerhet, emedan han icke befinner sig här. Han är
qvar i Moskau.

— I Moskau? Hans namn står likväl på listan bland de 
olycklige.

— Hans namn fins der, men han sjelf befinner sig icke
bland dem. Det är deraf den förvexling uppstått som bedragit
er, men öfver hvilken jag anropar er att icke förtörnas.

— Store Gud! Skulle det verkligen så förhålla sig?

— Ni ser mig i hans ställe.

— Huru, min herre? Jag börjar ana!…

— Saken är enkel. Stael var sjuk och kunde icke utan
lifsfara företaga den långa färden. Man vägrade honom att få
qvarstanna tills han hunnit hemta sina krafter. Det fanns
icke mer än ett sätt, hvarpå han kunde räddas; det 
begagnaes…

— Och ni blef hans räddare?

— Låtom oss icke uppehålla oss vid det!

— Ni har uppoffrat er för honom.

— Jag, eller någon annan! Hvem skulle känna Stael von
Holstein utan att vara färdig låna honom samma tjenst, 
hvartill lyckan utsett mig? Men tillåt mig erinra er om vigten af
att förtiga denna, så att den icke må komma till de ryska 
auktoriteternas kunskap, hvilket skulle kunna skada Stael fullt ut
så mycket som mig.

— Var öfvertygad om att jag inser detta och skall veta
iakttaga den tystlåtenhet, som begges er säkerhet kräfver. Men
vägra ej att yppa mig det namn, vid hvilket jag hädanefter får
fästa så mycken tacksamhet och beundran!

— Du Rietz.

— Du Rietz, — upprepade Ebba. — Ack, hur varmt skall
jag ej hädanefter bedja Gud för den ädle Du Rietz's beskydd!

Dessa ord från dessa läppar försatte Du Rietz i den högsta
förtjusning.

— O, himmel! — sade han. — Hur litet har jag förmått
göra, och hur rikligt har du belönat mig! Ack, ett bifall af
er!…

Ebba slog ner sina ögon för de lågande blickar som 
brunno mot henne, och gjorde rodnande en rörelse för att aflägsna
sig.

― Nej, icke än! — bad Du Rietz. — Ni glömmer att ni 
lemnat mig i okunnighet om det namn hvarvid jag länge fästat&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>0r7i09mgxwtlneijzmrymcq9s2w5z7y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/139</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157523</id>
    <revision>
      <id>502614</id>
      <timestamp>2022-07-26T18:12:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2384" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|131}}&lt;/noinclude&gt;min dyrkan och hvilket evigt skall bibehålla den. O, tala;
säg mig hvem ni är!

— Det är Ebba Horn — som af den ädie Du Rietz 
tvenne gånger blifvit bedragen på den ädle Stael, hvilken eger en
broders rätt till hennes deltagande.

— Ebba Horn, — fröken Ebba Horn. Ett namn värdigt
denna bild, som så underbart föresväfvat mig sedan… 
sedan… O, min fröken, minnes ni denna? — och han visade
boken som han bar i sin bröstficka. — Och denna? — och
han framtog en liten medaljong som inneslöt myrtenblomman,
hvilken han funnit i boken. — Ni ser om jag troget vårdat
mina minnen. Och hädanefter, huru mycket mera värda skola
de ej blifva, då de skola tala till mig om er förnyade åsyn?

— Ni fästar för mycken vigt vid dessa… stammade
Ebba.

— För mycken, o nej! Och i mitt kanske snart utrunna
timglas, skola de ännu förvandla den sista sanden i guldkorn.

Vid dessa ord böjde han ett knä för Ebba, och fattade
hennes hand, den hon utan motstånd lät honom föra till sina
läppar och trycka mot deras purprade brand.

Midt under detta stumt talande ögonblick instörtade Brinck.
I förfärliga drag vexlade samvetsqvalens och vanvettets uttryck
på hans ansigte. Håren stodo som resta på ända, ögonen 
rullade vilda, som ville de spränga sina gropar, och läpparne 
darrade blåbleka af konvulsiviska ryckningar. Vid åsynen af Du
Rietz för Ebbas fötter var det som en ny storm brutit löst
öfver hans inres söndrade verld och slungat de sista spillrorna
af det skeppsbrutna förnuftets lemningar ned i det djup, som 
aldrig återger sitt rof.

— Du Rietz! — utropade han. — Du här! Helfvetet har
skickat dig att plåga mig! Det har skickat mig ditt ädelmod
till baneman. Fullborda, fullborda! — och han framryckte 
pistolen, som Du Rietz afstod åt honom den afton han intogs i
det företag som varit honom ämnadt. — Skjut af, skjut af 
kedjan med hvilken djef — bundit mig.

— Han är vansinnig! — stammade Ebba och ryste 
förskräckt tillbaka. Du Rietz såg på Brinck, och äfven han vek
med fasa bort från hans åsyn.

— Du vägrar? — ropade Brinck. — Ha! Du håller dig
för god att lossa ett skott mot en förrädares hjerta. Skjut,
skjut! — återtog han med bedjande stämma. — Här, här! —
och han lade handen på bröstet. — Det är icke förrädarns&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5uh6w57gsa3yrp3x3tml4lmuxoj9lno</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/140</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157524</id>
    <revision>
      <id>502615</id>
      <timestamp>2022-07-26T18:16:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2441" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|132}}&lt;/noinclude&gt;hjerta, det är den gissel hvarmed djef— sargar mig, som skall
träffas här.

— Store Gud! — sade Du Rietz.

— Du vägrar? ropade Brinck i raseri. — Ha, är det nu
så långt kommet, att du håller dig för god till denna tjenst!

— Brinck, — sade Du Rietz med imponerande allvar och
gick med stadiga steg emot honom; men den olycklige sträckte
hotande pistolen emot honom och sade: — Skjut eller!… I
ditt blod skall det svenska blyet icke sky att bada sig. I mitt
… — Han lade härvid handen öfver hjertat. — Ha! Öfver
afgrundens svalg förmår det då icke räcka!… Tre gånger
har jag lossat. — Bah! Det har ingen nåd för den svenska
förrädarn! Den stöpta kulan vill icke smälta vid förbannelsens
lågor! — — Men den skall! Skjut, säger jag!

Vid åsynen af hans ursinniga åtbörder störtade Ebba till,
och kastade sig med förtviflans mod emellan det mordiska 
vapnet och den deraf hotade, och ryckte honom med konvulsivisk
styrka åt sidan, i det hon ropade: — Hjelp, hjelp!

Vid ljudet af dessa rop inträdde vakten, en morsk ryss,
väpnad med sabel och karbin.

Med tillhjelp af den lilla färdighet i ryska språket Ebba 
kunnat inhemta, åkallade hon honom till försvar emot den 
vansinnige. Men denne hade knappt blifvit varse den inträdande, 
innan han stannade och betraktade honom, hvarunder hans 
ansigte synbart ljusnade.

— Ha! — utropade han. — Du är sänd att göra det! Du
är icke för god!… Upp med karbinen!… Sigta och skjut!…
Här — och han lade handen på hjertat — här innanför 
bränner elden, som längtar att få smälta det ryska lodet.

Vakten betraktade honom, utan att lemna sin orörliga militäriska
hållning.

— Karl, gif akt på kommando! Lägg an! Fyr! — — 
Slyngel! Du lyder ej?… Vet du hvad det kostar?… Jag är din
chef. — — Satan, underskref fullmakten med mina landsmäns
blod… Signetet flammar, du skall brännas vid dess eld!…
Fyr!… — — Usling, är också du för god? — — Jag skall
lära dig hur det tillgår!

Vid dessa ord lade han pistolen till ögat.

Soldaten, som insåg att han hade med en ursinnig att göra,
af hvilken ingen reson var att vänta, och trodde sitt lif stå på
spel, drog sin sabel, i tanka att dermed slå Brinck pistolen ur
handen. Men knappt såg den olycklige den blanka klingan 
blottad innan han, lik den flämtande hjorten, som får se källan,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>q1n80wpj8ogrdkbtiq9x19ansu1amov</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/141</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157525</id>
    <revision>
      <id>502616</id>
      <timestamp>2022-07-26T18:21:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2471" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|133}}&lt;/noinclude&gt;med ett språng störtade sig deremot. Den gick honom tvärtigenom
bröstet. Ögonblickligen störtade han till golfvet, badande i sitt
blod.

Detta allt gick så hastigt och oförberedt, att ingen mensklig
makt kunnat förekomma det. Ett rop af glädjens mer än af
smärtans stämma lät höra sig från hans läppar, vid det blodet
i heta purpurströmmar frusade ur det breda såret.

De rop, som Ebbas fasa aflockade henne, hunno ända till 
kommendantens öron och kallade honom genast till stället.

Han anlände i lycklig tid, för att sjelf och med egna ögon
öfvertyga sig om sanningsenligheten af det sätt, hvarpå 
händelsen tilldragit sig, ty ännu befunno sig alla betagna af den fasa
den uppväckt; den ryske karabinieren stod ännu med utsträckt
arm efter sabeln, som satt i den fallnes bröst, och denne höll
ännu sin hand hårdt knuten omkring den hotande pistolen, 
hvilken dock, vid närmare undersökning, befanns oladdad, tvärtemot
den föreställning Brincks upprörda fantasi fattat, till ytterligare
uppdrifvande af hans själs olideliga marter.

Du Rietz och vaktsoldaten buro den olycklige in i de rum
på slottet, som blifvit upplåtna åt honom, och dem han 
bebott sedan vi sett honom gårdagen fly från Tepatis gästvänliga
boning.

Man lade honom på hans säng, och försökte stämma det 
flödande blodet, intill dess läkaren hann anlända; men Brinck 
afvisade de hjelpsamma händerna, som ville sysselsätta sig med
honom, och hviskade: — Låt vara, låt vara! det svalkar så
godt!

Vid undersökningen af såret förklarade läkaren det af 
svåraste beskaffenhet.

Med det sjudande blodets förlust hade förvirringen och 
våldsamheten af de känslor, som rasat i den olycklige Brincks själ,
lagt sig, och lugn och redighet åter börjat vinna makt med hans
sinnen. Efter några timmars förlopp antogo hans plågor en 
karakakter, som bebådade hans snara slut. Han hörde det med
glädje och han bönföll hos kommendanten, icke med 
anspråken af en fordran för en bevisad tjenst, utan som en nåd mot
hans arma själ, att han före sin död skulle få se och meddela
sig till öfverstlöjtnant Rühl och hans öfriga kamrater från 
Sviatski, hvilka blifvit hemtade till Kasan. En önskan från en 
döendes läppar har en öfvertalningskraft, den få hjertan äro 
skapade att motstå, och ehuru vår kommendant just icke gjorde
det gerna, lät han dock beveka sig till bifall.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7axlzuz4tjr79w0mg02s0obmdzpiemr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/142</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157526</id>
    <revision>
      <id>502617</id>
      <timestamp>2022-07-26T18:27:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2444" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|134}}&lt;/noinclude&gt;Vid de efterlängtades inträde gjorde Brinck ett försök att 
uppresa sig i sängen, hvilket dock aflopp fruktlöst; hvarefter han
som en botgörare, sammanknäppte sina händer öfver bröstet och
talade:

— Jag skulle icke uthärda er åsyn, om icke dödens mörker 
redan skymde mina blickar. Redlige svenskar, nyss mina 
bröder, jag är icke värd att lyfta mina blickar till er och se den
trohet i ögat, som jag förrådt. Och dock har jag en bön att
lägga på edra hjertan. Jag ber er icke tillgifva hvad jag 
brutit — det vore att förnedra er till min egen ståndpunkt — jag
ber er icke sända en suck till Gud för min arma själ, ty jag är
den icke värd; jag ber er icke strö glömskans aska på mitt
brott, eller förstumma inför verlden den förbannelse detta 
påtryckt mitt namn; nej, jag ber er deremot, att J måtten 
stämpla mitt minne så, att hvarje hjerta ryser dervid och hvar ärlig
man spottar i förrädarns fotspår; att J måtten strö tistel på min
graf, och, om ni för min skuld skolen gå döden till möte, 
intill sista minuten visa verlden den himmelsvida skilnaden på 
förrädarns och fosterlandsvännens slut. Förkrossen mig med edra
ord och edra exempel, och lären tid och efterverld att sky min
bana; blott så kunnen J af mitt förräderi göra fosterlandet ett
gagn; blott så kan mitt brott lända det till nytta! Förvissad
härom, ser jag ännu ett hopp vid grafvens rand, ''det'', att som
dess sista förrädare nedsjunka i dess mörker. Svärjen, ack 
svärjen mig, att uppfylla detta löfte!

— — —

— J tigen? — — Den eviga rättvisan skall dock tala —
Förbannelse åt förrädarn!

— Barmhertighet åt den ångerfulle! — sade Rühl.

{{Rättelse|—&amp;nbsp;|}}Brinck drog en djup suck. Det var den sista.


{{linje|5em}}
&lt;section end=kap18 /&gt;
&lt;section begin=kap19 /&gt;
&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;19 Kapitlet.&lt;/h2&gt;

Det vådliga företaget af Staels förflyttning, midt under en
brinnande feber, hade följts af en gynsam utgång. Det var
som om Försynen till detta sista räddningsförsök velat spara all
den framgång, den nekat de föregående. Näst dess bistånd 
hade Stael derför att tacka de lika kloka som ömsinta åtgärder
Hysing iakttog, till förekommande af alla olyckliga följder,
och de vaksamma omsorger, hvarmed han oupphörligen omgaf
honom. Detta oaktadt blef dock hans sjukdom ganska långva-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>sjooh8ydhtkcq9e2a03hextl5s9jz4g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Georg Bogislaus Stael v. Holstein/Kap 18</title>
    <ns>0</ns>
    <id>157527</id>
    <revision>
      <id>502618</id>
      <timestamp>2022-07-26T18:28:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Kap 18</comment>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="263" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf&quot; from=136 to=142 fromsection=&quot;kap18&quot; tosection=&quot;kap18&quot; kommentar={{nop}} header=1/&gt;

&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;
[[Kategori:Georg Bogislaus Stael v. Holstein|18]]</text>
      <sha1>c2eyb387xlblcvl99tjus18wqiqqbc3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/143</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157528</id>
    <revision>
      <id>502620</id>
      <timestamp>2022-07-26T19:51:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2572" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|135}}&lt;/noinclude&gt;rig, och flera veckor, ja månader förgingo innan han återkom
till så pass styrka och klarhet i sinnet, att han fullkomligt 
kunde fatta sin belägenhet och draga sig till minnes de händelser,
som bringat honom dit, der han nu befann sig.  Siutligen 
segrade dock hans ungdom och fysiska kraftfullhet, så att han i
hälsans åter mot honom öppnade famn, började liksom morna
sig till för lifvet och dess intryck.

Med lika mycken tacksamhet som förvåning, erfor han då
allt hvad vänskapen för honom gjort, och med hvilka 
uppoffringar den arbetat för hans räddning.

Emellertid hade Stael icke länge varit vid det lyckliga bruk
af sina sinnen, att han åter kunde reflektera öfver hvad som
tilldrog sig omkring honom, innan han saknade lilla Sigrid och
gissade att Hysing måtte hafva skickat henne ifrån sig för hans
skuld. Då han visste hur ömt hans vän älskade barnet och
hur en skilsmessa säkert kostade honom mycken smärta, beslöt
han att hellre än att förlänga den, underkasta sig obehaget af
allt det väsen den lilla brukade åstadkomma, och frågade 
honom, då han inträdde, efter henne med uppmaning att snart 
återkalla henne.

— Kära kapten, — sade Hysing — inte kunde jag ha 
både henne och er, som sjuk, i huset på samma gång; derför
skickade jag bort henne, så snart jag tänkte på att få er hit.

— Men det gör mig ondt om både er och henne.

— Åh, bry er icke om flickan! Hon är i godt förvar der
hon är. Jag har verkligen icke, jag finner det till mitt 
bekymmer, några rigtiga theorier för flickuppfostran, och praktiken är,
Gud bättre mig, ännu sämre. Alltså har flickan ingenting att
förlora, stackars liten!

— Men ni sjelf, ni saknar henne.

— Jag håller af henne, det är sannt, och det är min 
skyldighet, som ni vet, men jag håller äfven af er, och då flickan
har det bra och sjelf finner sig nöjd, så ser jag hellre hon 
vistas bland sitt eget kön, än bland karlar, så liten hon är.

— Ni har då funnit ett godt ställe åt henne.

— Godt? — — Det må den allseende Guden dömma om.
Jag tror det icke, i det hela, men för henne kan det vara godt,
emedan hvad den ena ytterligheten skadar, kan den andra bota.
Hvad soldatlifvet förvildat i hennes natur, skall klosterlifvet 
tämja; och hvad den religiösa olikheten vidkommer, är jag 
öfvertygad, den icke skall lemna några intryck, utan gå henne 
obemärkt förbi, emedan hon är för liten att lägga det vid sig.

— Det är alltså i ett kloster ni insatt henne?
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o95vh0uf3eik8s3vyaeb8bf18ozed3m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/144</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157529</id>
    <revision>
      <id>502621</id>
      <timestamp>2022-07-26T19:54:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2648" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|136}}&lt;/noinclude&gt;— Inpensionerat henne tills vidare. Hvad skulle jag väl ta
mig till med henne? Det klostret jag valt är ett af de minst
stränga, och dess syfte är välgörenhet mot fattiga och sjuka.
Detta vill jag hoppas icke skall hafva något menligt inflytande
på hennes späda sinne, utan tvertom väcka mången mild 
qvinlig känsla, som förhållandena hittills lemnat åt sitt öde; och
hvad de katholska trossatserna beträffa, tänker jag, såsom jag
nyss sagt, att hon är för späd att kunna inhemta något; eller
hvad menar ni?

Saken intresserade i det hela Stael alltför litet att han 
skul1e störa sin vän i öfvertygelsen att han gjort rätt, hvarför han
lät honom dervid förblifva, och såg honom dag efter dag 
stoppa sötsaker i sin ficka, för att gå och besöka sin lilla 
skyddling, utan att han nånsin gjorde hans uppfostrings-regim till 
något tvistämne med sin förre trätobroder.

Den förra tvistlusten hade också till stor del försvunnit.
Sjukdomen och, mer än den, sorgen och den oöfvervinnerliga
oron öfver Ingeborgs öde, hade krossat hans själsstyrka och 
försänkt honom i ett svårmod, som gjorde honom likgiltig för allt,
som förr fängslat hans intresse. Ensamheten, der han ostörd
fick öfverlemna sig åt sina minnen, sin smärta och sin fruktan,
blef hans käraste tillflykt; af kärlek till den blef han liksom
menniskoskygg. Han stängde sig inne i sin boning, sökte sin
förströelse endast i läsning, och sin glädje i att hemligt och på
tysta vägar sprida hjelp till många af sina ekonomiskt tryckta
bröder. Detta lif, som hans böjelse föreskref, och som dagligen
stärkte intrycken af hans smärta, hade emellertid en annan 
sida, hvars fördelar icke böra förbigås, det var det, som gynnade
det incognito hans säkerhet föreskref, och allena gjorde det
möjligt för honom att med ett utseende, som så skilde sig från
mängdens, kunna under längre tid bibehålla det, midt i en 
folkrik stad, der ett mångårigt vistande gjort honom känd af 
många bland både höga och låga.

Nära ett år hade förflutit på detta sätt, utan att Stael ett
enda ögonblick kunnat glömma sin oro och smärta eller ens
känt den förminskad. Hans vedervilja mot hvarje försök att
hemta någon förströelse från den yttre verlden hade snarare
till- än aftagit. Ej en gång i sina landsmäns små enskilta 
kotterier kunde han förmås deltaga. Om några nyheter från 
fäderneslandet som kunde ega något särskilt intresse för hans 
fosterländska känsla, bland dem vankades, skulle de blifvit honom
obekanta om ej Hysing tillfört honom dem.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ci7juzac7hw0oqz4te0s0qpqrrmqmwq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/145</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157530</id>
    <revision>
      <id>502622</id>
      <timestamp>2022-07-26T19:57:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2552" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|137}}&lt;/noinclude&gt;Alla de forskningar, som denne sednare i sitt outtröttliga
nit under tiden kunnat anställa till utrönande af Ingeborgs öde
eller vistelseort, hade emellertid aflupit fruktlösa, och icke 
efterlemnat någon annan sannolikhet än den, att spåren derefter
blifvit så omsorgsfullt igensopade att ingen ledning fanns till
någon upptäckt deraf.

Sedan allt hopp sålunda längesedan lemnat äfven Hysings
hjerta, hände det en afton, då han efter hemkomsten från 
klostret, der han besökt lilla Sigrid, slängde kappan af sig på en
stol i sitt rum, att han hörde någonting klingande slå emot
golfvet. Utan att bry sig derom och utan att i skymningen
kunna upptäcka hvad det egentligen var, började han spatsera
öfver golfvet under det han med bekymrad röst sade:

— Hm, hm, den flickan kommer verkligen att göra mig 
bekymmer.

— Så-å. Börjar ni redan erfara det? — sade Stael.

— En flicka — Hm! Det är ändå något helt annat än en
pojke. Hon har en annan natur och andra böjelser. Det är
icke allt, att lära henne sanning och uppriktighet, rättrådighet
och förtröstan till sin egen kraft och sjelfständighet; hon 
behöfver… Ja, himmelens Gud vet hvad hon behöfver. Ser
ni, kapten, då Gud skapade mannen, gjorde han det af jordens
stoft och inblåste i det sin anda; han är alltså en grof lerkruka,
den herren helgat till ett heligt kärl; den mystiska trädstock,
som gömmer gnistor af himlens eld; en enkel sammansättning
af rå materia och gudomlig anda. Men qvinnan deremot, hon
skapades af mannens refben, af de redan amalgamerade 
elementerna, och derför är hon till hela sin natur ett obegripligt 
kompositum. Kan ni tro, kapten, att flickan är redan både fåfäng
och intrigant?

— Det vore mycket, det!

— Af hvem skulle hon hafva lärt det, låge det ej i hennes
egen natur? Ni skulle sett i dag när priorinnan släppte henne
genom gallret ut till mig, med hvilken omsorg hon hade sin
lilla kofta tillfästad. När jag upplyftade henne på knät, kände
jag något hårdt i form af en medaljong på hennes hals. Jag
ville se hvad det var och ville derför öppna koftan: men då
skulle ni sett hvilket minespel som började på den lillas 
ansigte; huru hon, utan att säga ett ord, betäckte sig med 
händerna och slängde ögonen åt priorinnan, som mer tycks vara 
tillstädes för att bevaka våra ord än våra rörelser.

Då hon såg att priorinnan icke gaf akt på oss, öppnade hon
något litet på koftan och visade mig ett porträtt af ett fruntim-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7mba1ykv8qo0j2lna5si7acnq87um02</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/146</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157531</id>
    <revision>
      <id>502623</id>
      <timestamp>2022-07-26T20:02:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2559" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|138}}&lt;/noinclude&gt;mer, infattadt i en dyrbar briljanterad medaljong. Hon såg att
jag blef förundrad vid denna syn och skyndade att lägga 
handen på min mun för att qvarhålla mig i tystnad. I detsamma
märkte hon att priorinnan betraktade henne. Hon blef röd
som blod i sitt lilla ansigte, men sade, för att ej låta sig
märka: “Det är fasligt varmt härinne.”

Hvad tycker ni kapten? Tror ni att en pojke vid hennes
år skulle förstått att finna sig så? Nej, på min heder! Han
hade förr låtit upptäcka sig, hade han ock vetat att han för
sitt fel blifvit klappad både gul och blå. — Men nu kommer
det bästa af alltihop! Priorinnan tillsade henne att aftaga 
koftan emedan hon var för varm. Hvad tror ni nu hon gjorde
för att dölja den grannlåt, hvarmed hon påtagligen olofligen 
utsmyckat sig? Jo, hon hoppar ned af mitt knä, går bort till
stolen der min kappa ligger, löser upp sin kofta, drar upp den
till armarne, och svänger den, med en alldeles egen manöver,
öfver hufvudet, hvarvid hon låter kedjan med medaljongen 
åtfölja. En stund derefter ser jag henne, med ryggen mot 
gallret och, som det syntes, opererande i min kappa, sysselsatt
med att i botten på sin russinstrut inpraktisera porträttet. —
Säg nu kapten, är icke detta rigtiga instinkter af qvinnolist?
Om jag blott mäktade, skulle jag sannerligen skrifva en 
afhandling öfver qvinnans psychologi, som skulle lägga de 
underbaraste saker i dagen.

— Ni kan gömma det tills ni slutat lilla Sigrids uppfostran,
— sade Stael, som oaktadt all sin nedslagenhet icke kunde 
afhålla sig från att draga på munnen, lika mycket åt sin väns
allvarsamma demonstration, som åt sjelfva den lilla 
betydelselösa handling som föranledt den.

— Gyckla icke öfver den saken! — sade Hysing under det
han tog fram ljuset och elddonet och började slå eld, hvilket
efter den tidens method icke var något ögonblickets verk. —
Hända hvad som hända vill, skall hon dock slippa att en dag
stå fremmande och förfrusen bland sina likar, utan minne af
deras kärlek, utan förtroende till deras godhet. Skall hon bli
bortskämd af mig må det då ske genom förmycken. De känslor
den qvarlemnar blifva åtminstone icke hat eller misstro mot 
hennes medmenniskor.

— Ni har rätt, min vän, och min mening var ingalunda
att såra er.

— Jag vet det, och lägger det derför icke på sinnet. Jag
har ändå min tro om den flickan, och ni skall en dag få se
att det var icke för ro skull vår herre lade henne i mina armar.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ak92jkk5mrx1kc90fedztqf46g7evnc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/147</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157532</id>
    <revision>
      <id>502624</id>
      <timestamp>2022-07-26T20:06:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2287" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|139}}&lt;/noinclude&gt;Nu hade Hysing äntligen fått eld på ljuset, och vid det
första sken som deraf spreds i rummet, såg Stael någonting
glindra på golfvet, bredvid stolen, der den förres kappa låg.

— Hvad är detta? — sade han vid det han lutade sig ned
och upptog det lysande föremålet. — Men ögonblicket derpå
stod han liksom förstenad och stirrade med orörliga blickar.

— Så sannt jag är en syndare, har icke den tistige ungen
låtit det medfölja! — — Nej, icke låtit; det har hon väl 
hvarken vågat eller haft för afsigt; men det har fallit ur 
russin-struten i fickan, och ur denna sedan här… Men, i 
himlens namn, hvad är det med er, kapten?

— Hur har detta hitkommit? — stammade Stael.

— Jag sade det ja! Och det är icke möjligt att det 
kunnat tillgå på något annat sätt! Men, ni mår illa, ni är er icke
lik.

— Det är hennes! utropade Stael och tryckte medaljongen
mot sina läppar.

— Hvems? I himlens namn, sansa er!

— Fröken Ingeborg Horns.

— Fröken Horns? Er fästmös.

— Det är hennes och kan icke tillhöra någon annan.

— Bedrar ni er icke, kapten?

— Omöjligt! Det är hennes mors porträtt. Jag 
igenkänner hvarje drag, så liknande hennes egna. Jag har sjelf 
räddat det, den dag Narva intogs, ur en roflysten hand, som 
ryckte det från min Ingeborgs hals och mordiskt vågade hota 
hennes lif. Jag kan icke bedraga mig.

— Hvilken upptäckt! Och utan Sigrid hade den icke
skett. Kan ni mera tvifla på att den flickan är mig skänkt af
himlen? Er fästmö skulle då vara förgömd i detta kloster?
— — Och så underligen upptäckt! Men mi måste vi med
allvar tänka på huru vi skola kunna utlösa vår bergtagna 
prinsessa.

— ''Huru?'' — sade Stael och rätade upp sig med en 
spänstighet, sådan Hysing ej på lång tid hos honom sett spår af.
— Huru? Äro vi icke här nog många svenska officerare för
att kunna befria general Horns dotter ur ett kloster?

— Sakta, sakta, min vän! Så får det icke tillgå. 
Klostermurar äro farligare att storma än fästningsmurar, emedan de
hafva hela rikets vidskepelse till sitt värn och hvarje enfaldig
själ till sin hämnare. Ett annat medel måste vi tillgripa; vi
måste gå försigtigare tillväga.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nxh4ykrsdgat8e0xyowg1ft362u4wr4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/148</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157533</id>
    <revision>
      <id>502625</id>
      <timestamp>2022-07-26T20:12:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2526" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{c|140}}&lt;/noinclude&gt;— Försigtigheten är ett godt ord att skyla fegheten med.
Vi skola kanhända gå och krusa med den der försigtigheten,
tills…

— Gudskelof, kapten, ni vaknar upp igen till den gamla
kraften af er liflighet. Det är just en glädje att så der bli
snubbad af er. Emellertid upprepar jag ännu att ni måste 
lugna er och tänka på försigligheten. Ja till en början min 
bäste kapten och för att något lugna er, bör ni till och med 
föreställa er, att det kunde vara möjligt att er älskade sjelf icke
befunne sig der.

— Kom icke med en sådan förutsättning! Det skulle 
bringa mig till förtviflan.

— Möjligheterna äro många, och ehuru jag, liksom ni, 
älskar att tro, att himlen upptäckt för er det tillhåll man sökt
för att beröfva er henne, så önskar jag dock att ni skall 
handla med en klokhet som ej i något fall, eller i hvilket 
förhållande saken egentligen står, kan komma att blottställa hvarken
er eller den ni önskar befria. Vet ni hvad, kapten, en tanke
faller mig just nu in.

— Låt höra! Blott det leder till en säker och hastig utgång.

— Vi måste här, som seglarn på det villande hafvet, styra
vår kosa efter de tecken vår herre upptändt för vår syn, det
vill säga vi måste göra våra slutsatser efter de anledningar 
omständigheterna gifvit oss vid handen. Om det är fröken Horn
sjelf, hvilket visserligen synes det troliga, som tillåtit flickan
att leka med och hänga på sig en nipp, så dyrbar i alla 
afseenden, tyckes det som om hon tillåtit henne ett visst förtroligt
insteg hos sig; hvilket är så mycket sannolikare, som 
qvinnans hjerta i allmänhet hyser kärlek för barn, och det 
gemensamma modersmålet ännu mer borde bidraga att göra Sigrid väl
anskrifven hos henne…

— Och ni kan förbise, min kära pastor, att i stället för
att stå här och öfverlägga, skulle ni, genom att ännu i detta
ögonblick återvända, med ett enda ord af Sigrid kunna bringa
vissheten i dagen?

— Och ni kan förbise både vådan och ändamålslösheten af
ett sådant steg? Nej, de kära i sin otålighet skulle skämma
bort de bästa planer, finge de råda sig sjelfva! Jag sade er ju,
att vi måste vara försigtiga och styra vår kurs efter de tecken
vi fått? Ser ni, priorinnans ständiga tillstädesvaro vid mina
besök hos lilla Sigrid, och flickans förbud att med mig tala
annat än tyska, hvilket priorinnan förstår, bevisa ju en 
misstanka, som måste hafva en annan grund, än i hvad som kan&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1pno013l0n5g817jltcocpxlsqbipiw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/459</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157534</id>
    <revision>
      <id>502632</id>
      <timestamp>2022-07-26T21:44:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="745" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud||( 449 )|}}&lt;/noinclude&gt;{{c|{{st|* * *|230}}}} 

{{c|Detta om {{sp|{{sc|Mälaren}}}}.}} 
Mit utkast är ofullkomligt. Jag vet 
det. Det är så mycket, som hade bordt 
närmare beskrifvas! Utan tvifvel. Men 
för det närvarande kunna flere 
uplysningar icke lämnas. &lt;i&gt;Multa sciens omisi, 
multa invitus peccavi.&lt;/i&gt; 

Man lärer i denna berättelse, finna 
åtskilliga vigtiga påminnelser, uti 
allmänna och enskildta hushållningen. De 
äro anförde i den tanka, at något 
betydeligt snille, någon ädelmodig och 
driftig själ, skulle upeldas til en ny 
ifver, at söka hjelp för våra många 
brister - - - I denna öfvertygelse har 
jag skrifvit. När den öfvergifver mig, 
skrifver jag aldrig mer.&lt;noinclude&gt;
{{huvud||F f|REGISTER}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hxi9frj8y59sfgg96rwahkmtom1iv71</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/477</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157535</id>
    <revision>
      <id>502633</id>
      <timestamp>2022-07-26T22:03:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */ och här i slutet på registret, kommer Y efter Ö !</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1218" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{c|''Register.''}}&lt;/noinclude&gt;Västra Stäket, 88. &lt;br&gt; 
Växter, 245-297, 416. 

{{em|4}}{{st|Å.}} &lt;br&gt; 
Åar, 330, 196. &lt;br&gt; 
Ådön, 90. &lt;br&gt; 
Åkerbruk, 368-382, 393, 429. &lt;br&gt; 
Åkerhönan, 165. &lt;br&gt; 
Åker-ogräs, 293. &lt;br&gt; 
Åkersborg, 115, 124. &lt;br&gt; 
Åkersenap, 295. &lt;br&gt; 
Åkervinda, 294. &lt;br&gt; 
Ål, 184. &lt;br&gt; 
Ålandsrot, 283. &lt;br&gt; 
Ålderdoms minnen, 117-141. &lt;br&gt; 
Ålgryte, 19. &lt;br&gt; 
Ållonskrika, 158. &lt;br&gt; 
Ålvonbuske, 276. &lt;br&gt; 
Årstider, 352, 358. &lt;br&gt; 
Årtan, 161. 

{{em|4}}{{st|Ä.}} &lt;br&gt; 
Änger, 202. &lt;br&gt; 
Ängkaflen, 293. &lt;br&gt; 
Ängkrasse, 284. &lt;br&gt; 
Änglärkan, 167. &lt;br&gt; 
Ängruta, 284. &lt;br&gt; 
Ängskötsel, 378, 382. &lt;br&gt; 
Ångskära, 284. &lt;br&gt; 
Ängsnärpan, 165. &lt;br&gt; 
Ängsön, 86, 329, 349. &lt;br&gt; 
Äspingen, 181. &lt;br&gt; 
Ättehögar, 113, 118-121. 

{{em|4}}{{st|Ö.}} &lt;br&gt; 
Öar, 17, 24, 26, 35, 68, 80-93, 383. &lt;br&gt; 
Ödlan, 180. &lt;br&gt; 
Ökstockar, 432. &lt;br&gt; 
Öl, 371. &lt;br&gt; 
Önskan, 44, 436. &lt;br&gt; 
Örebro, 108, 110, 115, 423. &lt;br&gt; 
Öresland, 372. &lt;br&gt; 
Örlaxen, 189. &lt;br&gt; 
Örsunda-ån, 196. &lt;br&gt; 
Örter, 245, 287, 297. &lt;br&gt; 
Örtkrämare, 297. &lt;br&gt; 
Östensborg, 125. &lt;br&gt; 
Östersiön, 68, 325, 346. 

{{em|4}}{{st|Y.}} &lt;br&gt; 
Yngve Frey, 369. &lt;br&gt; 
Yppighet, 25, 367, 375.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1ehp01f92obmj9smnhyo715al7svvnv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/402</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157536</id>
    <revision>
      <id>502649</id>
      <timestamp>2022-07-27T07:58:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2333" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|68|&lt;small&gt;OSCAR MONTELIUS.&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;Dessutom fann han en mängd hålor i ett löst block å
Härlycke mark i Stala socken. Blocket, som är långt, smalt och
af tresidig form, ligger vid foten af en starkt framåt lutande
bergvägg, som således bildar ett slags tak eller skydd för
blocket. På dettas två uppåt vända, sluttande sidor, äro omkring
40 små skålformiga hålor anbragta, stälda utan synbar ordning.
Ytorna, i hvilka hålen äro inknackade, hafva så stark lutning,
att hålorna ej kunna uppsamla något flytande ämne. Att sådana
stenar troligen varit afsedda för offer, och att de äfven funnos
under stenåldern, hafva vi redan sett (sid. 40).

I Sotenäs härad äro deremot verkliga hällristningar ganska
allmänna. Förut kände man från häradet 24 sådana bergtaflor.
Af dem återfann amanuensen Gustafson 16, då han år 1884
genomforskade Sotenäs; men dessutom påträffade han då icke
mindre än 26 förut ej beskrifna hällristningar, af hvilka två äro
särskildt anmärkningsvärda. Den ena af dem finnes vid Långön
i Tossene socken; der ses en tydlig vagn med fyra hjul. Den
andra finnes vid Rished i Askums socken; der ser man
menniskor, fartyg och hålor, men dessutom tre vagnar, af hvilka en
har fyra hjul och är förspänd med oxar, under det att de två
andra vagnarna hafva två hjul och dragas af hästar&lt;ref&gt;Enligt benäget meddelande af hr Gustafson.&lt;/ref&gt;.

En enda hällristning är känd från den mera inuti landet
belägna Berfendals socken; alla de andra ligga i de båda till
hafvet stötande Askums och Tossene socknar.

I de två sistnämnda socknarna antecknade amanuensen
Gustafson äfven ett mycket stort antal stenrösen, — i Askum 81
och i Tossene 48, — under det att han ej kunde finna en enda
sådan graf i Berfendal.

Inom {{sp|Vestergötland}} hafva, så vidt jag erfarit, inga
anmärkningsvärda fynd från bronsåldern anträffats i {{sp|Göteborgs}}
och {{sp|Elfsborgs}} län. Endast i den dels i Elfsborgs dels i
Skaraborgs län liggande Åsarps socken är en bronstång från den
äldre delen af perioden hittad (St. M. 7172).

I {{sp|Skaraborgs}} län, den på minnen både från stenåldern
och bronsåldern rikaste delen af Vestergötland, äro äfven under
de sista åren flera fynd från sistnämnda tid gjorda.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>i3160tqu1g8bxve3g4pz071ssqs47hu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/403</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157537</id>
    <revision>
      <id>502650</id>
      <timestamp>2022-07-27T08:21:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */ Illustration återstår att infoga.</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2158" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||&lt;small&gt;DEN FÖRHISTORISKA FORNFORSKNINGEN I SVERIGE 1882—84.&lt;/small&gt;|69}}&lt;/noinclude&gt;Vid Kölleberg i Mularps socken, Vartofta härad, äro två
öppna armringar af brons med skålformiga ändar hittade
tillsammans. Den ena förvaras i St. M. (n:o 7232); den andra i
trafikintendenten Troilis samling i Göteborg.

I en åker vid Rafvelstorp i Gökhems socken, Vilske härad,
hittades år 1882 en armring af guld lik fig. 240 i &lt;i&gt;Sv. forns.,&lt;/i&gt;
men alldeles slät (St. M. 7068). Den bildas af ett guldbleck,
hvars kanter äro inrullade och mötas. Ändarna äro klufna, och
hvardera halfvan utdragen i en smal, bakåt i spiral hoprullad
tråd. Vigt 6 ort 96 korn.

Vid Svartorp i Åsleds socken, Vartofta härad, fann man år
1882 i en gammal åker två hängkärl, lika fig. 248 i &lt;i&gt;Sv. forns.,&lt;/i&gt;
två till dessa kärl hörande »kupor» af samma slag som fig. 246
i &lt;i&gt;Sv. forns.,&lt;/i&gt; tre glasögonformiga spännen med kupiga skifvor,
tre hålcelter med ögla uppe vid kanten, lika fig. 11 i bihang till
&lt;i&gt;Bohuslänska forns.,&lt;/i&gt; samt en spjutspets med rund holk, utan
sirater; allt af brons (St. M. 7034). Den ena kupan har midt på
insidan en lodrät, upptill tregrenad stång, som slutar i en
vågrät, rund skifva; den andra har vid kanten en stor fyrkantig
ögla och midt emot denna en stång, som slutar i rund skifva.
Sakerna hittades under en stor sten af minst 6 fots
genomskärning: de lågo under kanten af stenen på omkring 3 fots djup
under jordytan.

3. Spänne af brons. Varnhem i Vestergötland. {{bråk|2|3}}

Å Klostret Ryttaregårdens egor i Varnhems socken, Valle
härad, hittades för ett par år sedan en sönderbruten diademliknande
halsprydnad med spiralsirater, men utan upphöjda, långsgående
åsar; ett smalt, platt, jemnbredt spänne, afbildadt fig. 3 i två
tredjedelar af verkliga storleken; en smal, trind, slät halsring,
afsmalnande mot de nu afbrutna ändarna; en enkel armring; en bit
af en dolkklinga och en stor syl, allt af brons (St. M. 7216).
Åtminstone de flesta af dessa saker äro utan tvifvel funna i en
graf, ehuru närmare upplysningar om fyndförhållandena tyvärr
saknas.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>flhc3o6qia4c3m6ibdtwb2mtpzveaz3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/404</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157538</id>
    <revision>
      <id>502675</id>
      <timestamp>2022-07-27T09:34:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2464" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|70|&lt;small&gt;OSCAR MONTELIUS.&lt;/small&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;Två i Varnhems socken funna föremål af brons, hvilka
samtidigt, men af annan person såldes till Statens Historiska
Museum (n:o 7217), höra måhända till samma fynd som de nyss
nämnda; ergen är dock något olika. Det ena är knappen till
ett fäste på en dolk eller ett svärd, närmast lik fig. 109 i &lt;i&gt;Sv.
forns.,&lt;/i&gt; med 8 upphöjda kretsar på knappens öfversida. Det
andra är en stor dubbelknapp, som har flat, rund öfverskifva med
en rund grop i midten och omkring denna 4 dylika gropar, det
hela omgifvet med två fördjupade, koncentriska kretsar. Dessa
båda bronser äro, liksom den diademliknande halsprydnaden och
spännet, af former egendomliga för en sen del af den äldre
bronsåldern, till hvilken tid äfven de öfriga nu omtalade, mindre
karakteristiska sakerna kunna höra.

På Ulunda egor i Varnhems socken undersökte jag år 1884
en mindre, högt på en backe liggande grafhög, från hvilken
man hade en vidsträckt utsigt. Högen innehöll dels lemningar
af en större för länge sedan plundrad stenkista, dels en liten
stenkista, som innehöll brända ben och en syl af brons. I
högen hittades dessutom en dubbelknapp af brons från den senare
delen af bronsåldern (St. M. 7494).

I följande i Varnhems socken belägna grafhögar, hvilka
visade sig hafva blifvit delvis genomgräfda af skattsökare, hittade
jag samma år: två afbrutna smala bronssågar i en hög vid
Öfverbo; en bit af ett knifblad eller af en bred såg af brons i en
hög vid Nygård; och en dubbelknapp af brons i en annan på
Ulunda egor liggande hög än den nyss omtalade (St. M. 7494).
Fynden, i sig sjelfva af ringa värde, äro af vigt derför att de
visa, huru talrika grafvarna från bronsåldern äro på Billingens
vestra sluttning, eller rättare huru talrika de varit.

Äfven i den intill Varnhem stötande Lundby socken äro
några graffynd från bronsåldern i senare tid anträffade. De två
fynd af detta slag, som gjordes öfverst i gånggriften å Lundby
Nils Olofsgårdens egor, äro redan omtalade (sid. 42). Andra
hafva träffats å Amundtorps egor.

På en till Amundtorp Öfverstegården hörande åker lågo
ännu för några år sedan två smärre grafhögar, till utseendet
lika hvarandra. Den ena borttogs då af jordegaren, hvarvid
två svärdsklingor, en knif och en »pil» af brons anträffades (St.
M. 7566). Hvartdera svärdet låg bredvid ett skelett i en&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kta2hr4r8lxdzlpybsidov7z28gyay6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/405</title>
    <ns>104</ns>
    <id>157539</id>
    <revision>
      <id>502676</id>
      <timestamp>2022-07-27T09:35:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'stenkista; bredvid det ena svärdet låg knifven, vilken har kort skaft,  liknande 115  ett li  bästhufvud, och således är af  1882  samma  slag  som  Sv. forns., ehuru betydligt mindre och utan sirater.  i  liknar den sid. 64 omtalade; den hade troligen legat till   iig.  Pilen  en tredje,  i  en senare del af bronsåldern börande graf högen. Den andra på samma åker liggande högen geuomgräfdes af i  mig år redan  1884,  men befanns liksom  länge  för  t...</comment>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2645" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;1&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud||&lt;small&gt;DEN FÖRHISTORISKA FORNFORSKNINGEN I SVERIGE 1882—84.&lt;/small&gt;|71}}&lt;/noinclude&gt;stenkista; bredvid det ena svärdet låg knifven, vilken har kort skaft,

liknande
115

ett
li

bästhufvud, och således är af

1882

samma

slag

som

Sv. forns., ehuru betydligt mindre och utan sirater.

i

liknar den sid. 64 omtalade; den hade troligen legat
till


iig.

Pilen

en tredje,

i

en senare del af bronsåldern börande graf
högen.
Den andra på samma åker liggande högen geuomgräfdes af
i

mig år
redan

1884,

men befanns liksom

länge

för

tecken

yttre

sedan
här

dertill

så

plundrats
lika

kunde

märkas.

Nu

större

stenkista,

hvilkens

litet

påträffade

många andra grafvar hafva

af skattsökare, ehuru något

jag

som

i

många andra högar

endast lemningarna af en

kalkstenshällar

sönderslagits, under

som eu gång legat grafven, kringföremål af metall kunde upptäckas.

det att benen af det skelett,
kastats.
I

Intet

Östergötland

Sjögestad
bronsåldern

med

deri
I

i

Vreta
hvilket

gjordes för ett par år sedan

i

en hög vid

klosters socken ett graffynd från den äldre

redan är omtaladt

stenåldersgraf,

Småland

i

(sid.

som samma hög

48)

i

sammanhang

inneslöt.

och Kronobergs län undersökte jag år 1882 en

graf belägen på Grimslöf Torbjörnsgårds egor i Skatelöfs socHär hade ett stort stenröse legat
ken, nära Skatelöfs kyrka.

på en mot sjön Asnen sluttande åker; sjön ses från grafven.
Vid borttagandet af röset hade man påträffat en stenkista, liggande
N. S., med någon dragning åt NO. SV. Kistan var
i

—

—

bygd af kantresta, tjocka, på insidan släta gråstenar; vid hvardera gafveln hade en sten stått. Sex dylika stenar hade täckt
grafven, hvilkens längd var 13,5 fot och bredd 2,2 fot; väggstenarnas höjd var 2,5 fot.
Under takstenarna var några tums

tomrum,

men för öfrigt var
som träffades 1,5 2

Öfver grusunder takstenarna, låg ett lager
af mylla och småsten, omkring 1 fot tjockt; deri kunde jag följa
ett tunnt lager af spridda, brända benbitar från den norra
ändan af grafven intill den södra. För öfrigt kunde intet anmärkningsvärdt påträffas. Då inga spär af obrända ben funnos,
då vi ej hafva något skäl att antaga, att grafven ursprungligen
bygts för ett eller par obrända lik, och att de brända benen blifvit
senare ditlagda, samt då grafvar från bronsåldern af liknande
Kronobergs län så böra vi utan
storlek några gånger anträffats
bottnen,

—

kistan alldeles fyld.

fot

1

i

Wittlock, Jord-fynd från

Vårends för-historiska

,

tid,

sid.

64 och 72.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>p1n1spyye7ys1oso48kbn7rxvm501fj</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>