Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.39.0-wmf.25 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/222 104 98295 505530 328473 2022-08-22T06:54:24Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thurs" />214 <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"></noinclude>'''Bror Andersson.'''<br> Se: ''Rålamb.'' '''Bååt,''' Anna Åkesdotter, f. 1579, d. 1649. G. 1608 m. <i>Axel Oxenstierna.</i> S. 9, 17, 22, 33—41, 44-49, 51, 53—58, 65, 73—76, 104, 105, 108, 110, 114—16, 120, 124, 138—39, 141, 174, 176, 187, 189, 192, 200. '''Cruus,''' Anna, f. 1654, d. 1692. G. 1675 m. ''Klas Fleming;'' änka 1685. Dotter till ''Lars Jespersson C.'' och ''Agneta Horn.'' S. 7, 156, 160—62, 166—67, 210. '''Cruus,''' Anna Maria, d. 1716. G. m. ''K. M. Lewenhaupt.'' Dotter till ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. 64—66, 106, 112, 181. '''Cruus,''' Barbro, g. 1. 1659 med <i>K. K:son Sparre;</i> änka 1672. 2. 1679 m. ''G. Oxenstierna''. Dotter till ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. {{rättelse|64, 66—106,|64—66, 106,}} 112, 181. '''Cruus,''' Brita, f. 1643, d. {{korrektion|9117|1719}}. G. 1657 m. ''Jakob Lilliehöök.'' Dotter till ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. 64—66, 106, 112, 181. '''Cruus,''' Brita, f. i Sthlm 1652 {{bråk|24|6}} d. 1716. G. 1672 m. <i>Fabian Wrede.</i> Dotter t. <i>Lars Jespersson C.</i> o. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »brita krus».) S. 7, 145, 156, 160—62, 166—67, 210. '''Cruus,''' Gustaf, öfverste, f. i Wismar {{bråk|8|4}} 1649, d. 1692. Son t. <i>Lars Jespersson C.</i> o. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »gustaf krus».) S. 7, 138, 140—44, 156, 160—62, 167, 198—99, 201, 205, 209—10. '''Cruus,''' Jesper Mattsson, riksskattmästare. D. 1622. Far till <i>Lars C.</i> S. 178. '''Cruus,''' Johan Jespersson, kammarråd. D. 1644 i Skåne. G. 1640 m. ''Karin Oxenstierna.'' S. 9, 65, 180, 188. '''Cruus,''' Johan, f. i Sthlm {{bråk|20|8}} 1650, d. 1652. Son t. <i>Lars Jespersson C.</i> o. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »iahan krus».) 141—42, 144—45, 205. '''Cruus,''' Lars Jespersson, öfverste. Son t ''Jesper Mattsson C.'' o. ''Brita De la Gardie'' (syster t. <i>Jakob D</i>.). F. 1621, d. 1656 {{bråk|20|4}} under marsch emellan Warschau o. Thorn. G. 1648 m. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »krusen».) S. 7, 10, 60, 78, 81—85, 89—91, 98, 105—48, 151—55, 167, 171, 173, 178—81, 188—95, 198—208. Bref: ''181, 198—99, 205.'' '''Cruus,''' Sofia Kristina, d. 1668. G. 1662 m. ''G. Banér''. Dotter t. ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. 64—66, 106, 112, 181. '''Dannenberg,''' furstinnan af.<br> Se: ''Sibylla.'' '''Dannenberg,''' öfverste i svensk tjänst. Pufendorf omtalar att öfverste D. blef nedhuggen, då <i>Blinde Valentin</i> d. 5 maj 1647 öfverrumplade Neu Haldensleben. (I mskr. »danenbärg».) S. 127. '''De la Gardie,''' Brita, d. 1645 {{bråk|11|8}}. G. 1. 1614 m. <i>Jesper Mattsson Cruus;</i> änka 1622. 2. m. ''Gabriel Gustafsson Oxenstierna'' i hans 3:e gifte; änka 1640. Mor till ''Lars Cruus.'' (I mskr. »brita delagarde», »delagardi».) S. 53, 75, 156, 178—81. '''De la Gardie,''' Jakob, riksmarsk. F. 1583, d. 1652. S. 110, 178. '''Els Christiersdotter,''' <i>Agneta Horns</i> kommissionär i Sthlm. G. m. ''Jakob Andersson.'' S. 163. Bref: ''163.'' '''Emporagrius,''' Erik, biskop i Strängnäs. F. 1606, d. 1674. S. 152. '''Erik Hansson,''' se: ''Ulfsparre.'' '''Filip,''' grefve af ''Pfalz-Sulzbach,'' f. 1630, d. 1703. Deltog i <i>Karl X Gustafs</i> polska krig. (I mskr. »sulsbagh».) S. 148. '''Fleming,''' Klas Hermansson, kungl.<noinclude> </div> <references/></noinclude> 33byx1oe5ut10vfh0np56yrsbmz94z3 505531 505530 2022-08-22T06:56:29Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thurs" />214 <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"></noinclude>'''Bror Andersson.'''<br> Se: ''Rålamb.'' '''Bååt,''' Anna Åkesdotter, f. 1579, d. 1649. G. 1608 m. <i>Axel Oxenstierna.</i> S. 9, 17, 22, 33—41, 44-49, 51, 53—58, 65, 73—76, 104, 105, 108, 110, 114—16, 120, 124, 138—39, 141, 174, 176, 187, 189, 192, 200. '''Cruus,''' Anna, f. 1654, d. 1692. G. 1675 m. ''Klas Fleming;'' änka 1685. Dotter till ''Lars Jespersson C.'' och ''Agneta Horn.'' S. 7, 156, 160—62, 166—67, 210. '''Cruus,''' Anna Maria, d. 1716. G. m. ''K. M. Lewenhaupt.'' Dotter till ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. 64—66, 106, 112, 181. '''Cruus,''' Barbro, g. 1. 1659 med <i>K. K:son Sparre;</i> änka 1672. 2. 1679 m. ''G. Oxenstierna''. Dotter till ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. {{rättelse|64, 66—106,|64—66, 106,}} 112, 181. '''Cruus,''' Brita, f. 1643, d. {{korrektion|1719|9117}}. G. 1657 m. ''Jakob Lilliehöök.'' Dotter till ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. 64—66, 106, 112, 181. '''Cruus,''' Brita, f. i Sthlm 1652 {{bråk|24|6}} d. 1716. G. 1672 m. <i>Fabian Wrede.</i> Dotter t. <i>Lars Jespersson C.</i> o. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »brita krus».) S. 7, 145, 156, 160—62, 166—67, 210. '''Cruus,''' Gustaf, öfverste, f. i Wismar {{bråk|8|4}} 1649, d. 1692. Son t. <i>Lars Jespersson C.</i> o. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »gustaf krus».) S. 7, 138, 140—44, 156, 160—62, 167, 198—99, 201, 205, 209—10. '''Cruus,''' Jesper Mattsson, riksskattmästare. D. 1622. Far till <i>Lars C.</i> S. 178. '''Cruus,''' Johan Jespersson, kammarråd. D. 1644 i Skåne. G. 1640 m. ''Karin Oxenstierna.'' S. 9, 65, 180, 188. '''Cruus,''' Johan, f. i Sthlm {{bråk|20|8}} 1650, d. 1652. Son t. <i>Lars Jespersson C.</i> o. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »iahan krus».) 141—42, 144—45, 205. '''Cruus,''' Lars Jespersson, öfverste. Son t ''Jesper Mattsson C.'' o. ''Brita De la Gardie'' (syster t. <i>Jakob D</i>.). F. 1621, d. 1656 {{bråk|20|4}} under marsch emellan Warschau o. Thorn. G. 1648 m. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »krusen».) S. 7, 10, 60, 78, 81—85, 89—91, 98, 105—48, 151—55, 167, 171, 173, 178—81, 188—95, 198—208. Bref: ''181, 198—99, 205.'' '''Cruus,''' Sofia Kristina, d. 1668. G. 1662 m. ''G. Banér''. Dotter t. ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. 64—66, 106, 112, 181. '''Dannenberg,''' furstinnan af.<br> Se: ''Sibylla.'' '''Dannenberg,''' öfverste i svensk tjänst. Pufendorf omtalar att öfverste D. blef nedhuggen, då <i>Blinde Valentin</i> d. 5 maj 1647 öfverrumplade Neu Haldensleben. (I mskr. »danenbärg».) S. 127. '''De la Gardie,''' Brita, d. 1645 {{bråk|11|8}}. G. 1. 1614 m. <i>Jesper Mattsson Cruus;</i> änka 1622. 2. m. ''Gabriel Gustafsson Oxenstierna'' i hans 3:e gifte; änka 1640. Mor till ''Lars Cruus.'' (I mskr. »brita delagarde», »delagardi».) S. 53, 75, 156, 178—81. '''De la Gardie,''' Jakob, riksmarsk. F. 1583, d. 1652. S. 110, 178. '''Els Christiersdotter,''' <i>Agneta Horns</i> kommissionär i Sthlm. G. m. ''Jakob Andersson.'' S. 163. Bref: ''163.'' '''Emporagrius,''' Erik, biskop i Strängnäs. F. 1606, d. 1674. S. 152. '''Erik Hansson,''' se: ''Ulfsparre.'' '''Filip,''' grefve af ''Pfalz-Sulzbach,'' f. 1630, d. 1703. Deltog i <i>Karl X Gustafs</i> polska krig. (I mskr. »sulsbagh».) S. 148. '''Fleming,''' Klas Hermansson, kungl.<noinclude> </div> <references/></noinclude> ndbdm2serdahuo3vmqo3ukszwa37hf9 505533 505531 2022-08-22T06:59:58Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />214 <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"></noinclude>'''Bror Andersson.'''<br> Se: ''Rålamb.'' '''Bååt,''' Anna Åkesdotter, f. 1579, d. 1649. G. 1608 m. <i>Axel Oxenstierna.</i> S. 9, 17, 22, 33—41, 44-49, 51, 53—58, 65, 73—76, 104, 105, 108, 110, 114—16, 120, 124, 138—39, 141, 174, 176, 187, 189, 192, 200. '''Cruus,''' Anna, f. 1654, d. 1692. G. 1675 m. ''Klas Fleming;'' änka 1685. Dotter till ''Lars Jespersson C.'' och ''Agneta Horn.'' S. 7, 156, 160—62, 166—67, 210. '''Cruus,''' Anna Maria, d. 1716. G. m. ''K. M. Lewenhaupt.'' Dotter till ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. 64—66, 106, 112, 181. '''Cruus,''' Barbro, g. 1. 1659 med <i>K. K:son Sparre;</i> änka 1672. 2. 1679 m. ''G. Oxenstierna''. Dotter till ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. {{rättelse|64, 66—106,|64—66, 106,}} 112, 181. '''Cruus,''' Brita, f. 1643, d. {{korrektion|1719|9117}}. G. 1657 m. ''Jakob Lilliehöök.'' Dotter till ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. 64—66, 106, 112, 181. '''Cruus,''' Brita, f. i Sthlm 1652 {{bråk|24|6}} d. 1716. G. 1672 m. <i>Fabian Wrede.</i> Dotter t. <i>Lars Jespersson C.</i> o. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »brita krus».) S. 7, 145, 156, 160—62, 166—67, 210. '''Cruus,''' Gustaf, öfverste, f. i Wismar {{bråk|8|4}} 1649, d. 1692. Son t. <i>Lars Jespersson C.</i> o. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »gustaf krus».) S. 7, 138, 140—44, 156, 160—62, 167, 198—99, 201, 205, 209—10. '''Cruus,''' Jesper Mattsson, riksskattmästare. D. 1622. Far till <i>Lars C.</i> S. 178. '''Cruus,''' Johan Jespersson, kammarråd. D. 1644 i Skåne. G. 1640 m. ''Karin Oxenstierna.'' S. 9, 65, 180, 188. '''Cruus,''' Johan, f. i Sthlm {{bråk|20|8}} 1650, d. 1652. Son t. <i>Lars Jespersson C.</i> o. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »iahan krus».) 141—42, 144—45, 205. '''Cruus,''' Lars Jespersson, öfverste. Son t ''Jesper Mattsson C.'' o. ''Brita De la Gardie'' (syster t. <i>Jakob D</i>.). F. 1621, d. 1656 {{bråk|20|4}} under marsch emellan Warschau o. Thorn. G. 1648 m. ''Agneta Horn.'' (I mskr. »krusen».) S. 7, 10, 60, 78, 81—85, 89—91, 98, 105—48, 151—55, 167, 171, 173, 178—81, 188—95, 198—208. Bref: ''181, 198—99, 205.'' '''Cruus,''' Sofia Kristina, d. 1668. G. 1662 m. ''G. Banér''. Dotter t. ''Johan C.'' o. ''Karin Oxenstierna.'' S. 64—66, 106, 112, 181. '''Dannenberg,''' furstinnan af.<br> Se: ''Sibylla.'' '''Dannenberg,''' öfverste i svensk tjänst. Pufendorf omtalar att öfverste D. blef nedhuggen, då <i>Blinde Valentin</i> d. 5 maj 1647 öfverrumplade Neu Haldensleben. (I mskr. »danenbärg».) S. 127. '''De la Gardie,''' Brita, d. 1645 {{bråk|11|8}}. G. 1. 1614 m. <i>Jesper Mattsson Cruus;</i> änka 1622. 2. m. ''Gabriel Gustafsson Oxenstierna'' i hans 3:e gifte; änka 1640. Mor till ''Lars Cruus.'' (I mskr. »brita delagarde», »delagardi».) S. 53, 75, 156, 178—81. '''De la Gardie,''' Jakob, riksmarsk. F. 1583, d. 1652. S. 110, 178. '''Els Christiersdotter,''' <i>Agneta Horns</i> kommissionär i Sthlm. G. m. ''Jakob Andersson.'' S. 163. Bref: ''163.'' '''Emporagrius,''' Erik, biskop i Strängnäs. F. 1606, d. 1674. S. 152. '''Erik Hansson,''' se: ''Ulfsparre.'' '''Filip,''' grefve af ''Pfalz-Sulzbach,'' f. 1630, d. 1703. Deltog i <i>Karl X Gustafs</i> polska krig. (I mskr. »sulsbagh».) S. 148. '''Fleming,''' Klas Hermansson, kungl.<noinclude> </div> <references/></noinclude> 92xqw8fbqye7190ni68wh8omynymo4i Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/221 104 98296 505529 328472 2022-08-22T06:39:23Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" /></noinclude>{{c|{{st|PERSONREGISTER.|150}}}} <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"> '''Adler-Salvius,''' Johan, riksråd, f. 1590, d. 1652. S. 176. '''Anders,''' gref.<br> Se: ''Torstensson,'' Anders. '''Anhalt-Köthen,''' fursten och furstinnan af, se: ''Ludvig I'' och ''Sofia.'' '''Anna,''' fröken, se: ''Sture.'' '''Banér,''' Anna, f. 1585, d. 1656. G. 1610 m. <i>Gabriel Bengtsson Oxenstierna.</i> S. 186. '''Banér,''' Johan, fältmarskalk, f. 1598, d. 1641. S. 134. '''Banér,''' Kirstin, d. 1696. G. 1647 m, ''Erik Leijonhufvud;'' änka 1662. Kusin till riksskattmästaren <i>Gabriel Bengtsson Oxenstiernas</i> döttrar. S. 187—88. '''Berendes,''' Märta, f. 1639, d. 1717. G. 1. 1656 m. <i>Johan Johansson Sparre;</i> änka 1659. 2. 1662 m, ''Gustaf Posse;'' änka 1676. S. 162, 209—10. Bref: ''162—63.'' '''Beureus,''' Hans, syssling till <i>Agneta Horn,</i> son till ståthållaren i Åbo, ''Tomas B.;'' var 1632 kapten öfver ett kompani finska soldater och dog 1637 efter en duell. (I mskr. »boreus».) S. 21—23. '''Bielke,''' Margareta, g. m, <i>Erik Karlsson Oxenstierna,</i> syster till <i>Sigrid B.,</i> g. m. ''Gustaf Horn.'' S. 70. '''Bielke,''' Nils, kungl. råd o. fältmarskalk, f. 1644, d. 1716. S. 164. '''Bielke,''' Sigrid, f. 1620, d. 1679. G. 1643 m. ''Gustaf Horn;'' änka 1657. (I mskr. »sigri biälke».) S. 54—56, 58, 59, 62—64, 67, 68, 70—72, 74, 76, 79—81, 84, 88, 90—94, 96—98, 104—05, 108, 117—18, 120, 156, 164, 178, 180—81, 184—86, 188—89, 191, 196. Bref: ''191—92.'' '''Bielkenstierna,''' Klas Hansson, riksråd och amiral, f. 1615, d. 1662, g. 1643 {{bråk|21|9}} m. <i>Barbro Natt och Dag.</i> (I mskr. »biälkenstina».) S. 56. '''Boije,''' Karin, g. m. ''A. Stålarm;'' änka innan {{bråk|6|7}} 1658. S. 159. '''Borre,''' Erik Erlandsson, <i>Agneta Horns</i> inspektor i Lifland. S. 157. '''Brahe,''' Elsa Elisabet, f. 1632, d. 1689. G. 1. 1648 m. <i>Erik Oxenstierna;</i> änka 1656. 2. 1661 m. pfalzgrefven ''Adolf Johan.'' S. 187. '''Brahe,''' Kerstin. f. 1609, d. 1684. G. 1638 m. ''Åke Tott;'' änka 1640. (I mskr »kirstin bra».) S. 52—54. '''Brahe,''' Margareta, f. 1603, d. 1669. G. 1. 1633 m. ''B. Oxenstierna;'' änka 1643. 2. 1648 i Wismar m. ''Johan Oxenstierna,'' son till rikskansleren; änka 1657. 3. 1661 m. landtgrefven <i>Fredrik af Hessen-Homburg.</i> (I mskr. »margreta bra».) S. 125, 196. '''Brandenburg,''' kurfursten af, se: ''Friedrich Wilhelm.'' '''Bremen,''' handlande. S. 194. '''Brisewall,''' handlande. S. 194. '''Brita Andersdotter,''' <i>Agneta Horns</i> piga. S. 166. {{Tomrad}}<noinclude> </div> <references/></noinclude> gb57zu7esqpdl3urx6vmcq256mvqfgs Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/223 104 98297 505534 328475 2022-08-22T07:12:23Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|215}} <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"></noinclude>råd o. landshöfding. F. 1649, d. 1685. G. 1675 m. ''Anna Cruus.'' S. 162. '''Fleming,''' Per, guvernör på Ösel 1661. S. 188. '''Forbus,''' Arvid, riksråd och general. F. 1598, d. 1665. Guvernör i Pommern 1648. (I mskr. »fårbus».) S. 124. '''Friedrich Wilhelm,''' »den store kurfursten» af Brandenburg. S. 200, 207. '''Gertrud,''' ''Agneta Horns'' piga, (I mskr. »gartru».) S. 57, 58. '''Grulenz'''(?)''',''' Jakob, trol. borgare i Wismar. (I mskr. »hiakop grulenz».) S. 138. '''Gustaf II Adolf,''' konung af Sverige. S. 16, 21, 29, 38, 175. '''Gustaf Åkesson,''' se: <i>Natt och Dag.</i> '''Gyllenstierna,''' Johan, riksråd och president. F. 1617, d. 1690. S. 197. '''Hedvig Eleonora,''' drottning af Sverige. S. 155, 164. '''Hierta,''' Per, generalmajor, f. 1613, d. 1693. S. 159. '''Horn,''' Agneta, f. 1629, d. 1672. G. 1648 m. öfversten ''Lars Cruus.'' Änka 1656. Bref s. <i>157—59, 177—78, 199—200, 202—04, 208—10.</i> '''Horn,''' Anna Katarina, halfsyster till ''Agneta.'' F. 1644 {{bråk|8|9}}, d. s. å. {{bråk|14|9}}. S. 72, 118, 185. '''Horn,''' Arvid, landshöfding. D. 1653. S. 188. '''Horn,''' Axel, bror till ''Agneta,'' f. {{bråk|28|8}}, 1630, d. 1631. S. 17—19, 21—26, 32, 35, 174—76. '''Horn,''' Ebba Sigrid, halfsyster till ''Agneta.'' F. tvilling {{bråk|7|2}} 1646, d. s. dag. S. 92, 96, 98, 118, 185. '''Horn,''' Eva, halfsyster till ''Agneta.'' F. 1653, d. 1740. G. 1669 m. ''Nils Bielke.'' S. 164. '''Horn,''' Gustaf Karlsson, riksmarsk. ''Agnetas'' far. F. 1592, d. 1657. S. 5, 8—10, 16—19, 21—23, 25, 27—30. 36, 38, 39, 45, 46, 48, 49, 50—56, 58, 62, 64, 66, 69, 70—74, 76—78, 80—84, 86—88, 90—97, 104—05, 110, 112, 114—15, 117—20, 125, 145, 154—55, 164, 174—77, 180, 182—84, 188—96, 198—99, 204. Bref: ''174—76, 189—91, 193—96, 200—01.'' '''Horn,''' Gustaf Evertsson, riksråd, fältmarskalk o. generalguvernör. F. 1614, d. 1666. S. 127. '''Horn,''' Hedvig Lovisa, halfsyster till ''Agneta.'' F. 1655. G. 1. 1682 m. ''Ture Sparre;'' änka 1683. 2. 1689 m. ''Bernhard von Liewen.'' S. 164. '''Horn,''' Helena, halfsyster till Agneta. F. i Reval {{bråk|17|10}} 1647, d. på Malla {{bråk|2|5}} 1648. S. 118, 191—92, 195. '''Horn,''' Henrik Henriksson, generalguvernör i Bremen o. Verden. F. 1618, d. 1693. G. 1. 1643 {{bråk|18|8}} m. ''Margareta Leijonhufvud.'' (I mskr. »hindrik horn».) S. 56. '''Horn,''' Kerstin, kusin till ''Agnetas'' far. F. 1604, d. 1673. G. 1. 1643 m. ''Torsten Stålhandske;'' änka 1644. 2. m. <i>Jöns Knutsson Kurck;</i> änka 1652. Vistades som ogift hos fru <i>Ebba Leijonhufvud</i> och åtnjöt där stort förtroende. S. 30, 31, 34. '''Horn,''' Klas, generalguvernör i Vor-Pommern. F. 1583, d. i Franken 1632. S. 10, 25, 27—29, 32, 33, 176, 183. '''Horn,''' Kristina, halfsyster till ''Agneta.'' F. tvilling {{bråk|7|2}} 1646, d. samma dag. S. 92, 96, 98, 118, 185. '''Ingrid,''' ''Agneta Horns'' piga. S. 18, 22—25, 27, 30—31. '''Jakob,''' ''Agneta Horns'' bryggare. S. 165. '''Jakob Andersson,''' gift m. <i>Els Christiersdotter.</i> S. 163. Bref: ''163.'' '''Johan Kasimir,''' konung af Polen. (I mskr. »kasmir».) S. 148. {{Tomrad}}<noinclude> </div> <references/></noinclude> kgb30i4zst402y3y0ibvk9fhiaqpb9w Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/224 104 98298 505536 328478 2022-08-22T07:22:04Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />216 <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"></noinclude>'''Johann Georg,''' kurfurste af Sachsen, f. 1585, d. 1656. S. 129, 131. '''Kannenberg,''' Christoph von, brandenburgare i svensk tjänst under 30-åriga kriget. F. 1615. Öfverstelöjtnant 1638, utmärkte sig vid belägringen af Prag (då öfverste). D. 1673 ss. general i brandenburgsk tjänst. (I mskr. »kanen bärg».) S. 130. '''Karin,''' hustru i ''Sigrid Bielkes'' tjänst(?). S. 205. '''Karl X Gustaf,''' konung af Sverige. (I mskr, »härtig karel»,) S. 115, 127, 130, 131, 133, 135—38, 146—48, 152—54, 181, 198—200, 206—207. '''Karl Siggesson.''' (I mskr. »karel sige son».) Se: ''Rosendufva''. '''Katarina''' af Pfalz-Zweibrücken, dotter till ''Karl IX.'' S. 44. '''Kirstin,''' se: ''Posse,'' Kerstin. '''Klemm,''' Ehrenfried, öfverstelöjtnant i svensk tjänst. Tjänstgjorde 1648 i Königsmarks armé. (Se ''J. Lippert,'' Geschichte der Stadt Leitmeritz, Prag 1871. S. 434.) (I mskr. »kläm».) S. 132. '''Kristian IV,''' konung af Danmark. S. 72, 73. '''Kristina,''' drottning af Sverige. (I mskr. »kirstin».) S. 5, 8, 52, 79, 115, 120, 126, 141, 146, 199, 201—02, 205—07. '''Königsmark,''' Otto Vilhelm, fältmarskalk. F. 1639, d. 1688. S. 162. '''Leijonhufvud,''' Ebba. Se: ''Lewenhaupt.'' '''Lewenhaupt,''' Ebba, f. 1595, d. 1654. G. 1. 1613 m. <i>Svante Sture;</i> änka 1616. 2. 1618 m. ''Klas Horn;'' änka 1632. (I mskr. <i>»fru eba läijonhufwet», »-hufut», »-bufwt, »-hufw», »-hufe».</i>) S. 10—11, 25—30, 32—34, 37—40, 48, 51—56, 59—60, 64, 76, 78, 82, 84—86, 88—89, 91—101, 105, 110, 142, 155, 174, 176—77, 180—82, 186. Bref: <i>176—77, 182—83.</i> '''Lewenhaupt,''' Ludvig Weirich, öfverste för Östgöta kavalleri 1651, sedermera general och riksråd. D. 1668. S. 148. '''Ludvig I''' af Anhalt-Köthen, f. 1579, d. 1650. S. 128. '''Ludvig,''' grefve, (I mskr. »gref ludwik».) Se: ''Lewenhaupt,'' Ludvig. '''Maria Eleonora.''' drottning af Sverige. S. 25, 29, 30, 141. '''Müller von der Lühnen,''' Burchard, lüneburgare, general i svensk tjänst. F. 1604, d. 1670. Var chef för ett värfvadt kavallerireg. och fick (enl. ''Mankell,'' s. 305) 1648/49 sitt vinterkvarter i Öfre Sachsen i likhet med <i>Lars Cruus.</i> (I mskr. »möl—», återstoden bortfallen till följd af att papperets kant är skadad.) S. 148, 207. '''Natt och Dag,''' Gustaf Åkesson, d. 1637 i Stettin o. begrafven i Stora Mällösa kyrka. S. 42. '''Natt och Dag,''' Åke Axelsson, riksråd. F. 1594, d. 1655. G. 1. m. ''Axel Oxenstiernas'' syster ''Elsa.'' 41, 42. '''Nickel,''' Svarte, kornett, känd kejserlig partigängare. Hette eg. Labaar. (I mskr, »swartze nickel», »nikel».) S. 127, 129. '''Nils,''' ''Agneta Horns'' kusk. S. 163. '''Olof Anderson,''' äger gård i Uppland, Litslena s:n. S. 202. '''Olof Håkanson,''' handelsman i Stockholm. S. 157. '''Olof Jonsson,''' ''Agneta Horns'' fogde i Finland. 158—59. '''Oxenstierna,''' Axel, rikskansler. F. 1583, d. 1654. S. 5, 8—11, 41, 45, 48—49, 56, 65, 73—75, 77, 95, 104—05, 110, 112—13, 115, 120, 128, 141, 155, 157—58, 165, 173—79, 181, 183—84, 188—96, 198—205. {{Tomrad}}<noinclude> </div> <references/></noinclude> 7j82675uuk0n9agzr8zesh9myw5u4st Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/225 104 98299 505538 328488 2022-08-22T08:11:03Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|217}} <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"></noinclude>'''Oxenstierna,''' Ebba, syster till rikskansleren. G. 1624 m. <i>Johan Eriksson Sparre.</i> S. 26, 41—43. '''Oxenstierna,''' Erik, son till rikskansleren och hans efterträdare i ämbetet. F. 1624, d. i Frauenburg 1656. S. 10, 46, 75, 77, 78, 84, 105, 109, 112, 154—55, 173, 186—88, 196. Bref: ''154, 187—88.'' '''Oxenstierna,''' Gabriel Bengtsson, riksskattmästare, generalguvernör öfver Lifland 1645—47. F. 1586, d. 1656. S. 55, 186, 187. '''Oxenstierna,''' Gabriel Gustafsson, riksdrots, bror till ''Axel O.'' F. 1587, d. 1640. G. 3. m. ''Brita De la Gardie,'' änka efter ''J. Cruus.'' S. 178—79. '''Oxenstierna,''' Gustaf, son till rikskansleren, f. 1609, d. 1629. (I mskr. »gustaf oxenstiärna».) S. 16. '''Oxenstierna,''' Johan, son till rikskansleren, riksråd och president i Wismarska tribunalet. F. 1611, d. 1657. (I mskr. »iahan») S. 10, 40, 47, 112. 125, 155, 173, 177, 196. '''Oxenstierna,''' Karin, dotter till rikskansleren. F. 1612. G. 1640 m. ''Johan Jespersson Cruus;'' änka 1644. S. 9, 10, 36, 40, 41, 46—47, 62—67, 75, 106, 111, 112, 156, 173, 181, 188, 192, 196. '''Oxenstierna,''' Kristina, dotter till rikskansleren, f. 1612, d. 1631. G. 1628 m. ''Gustaf Horn'' i hans 1. gifte. S. 9, 16—33, 36—37, 39, 45, 54, 58—60, 63—65, 95, 114, 118, 174—76. '''Pentz,''' Kuno Ulrich, öfverste för ett värfvadt kavalleriregemente i svensk tjänst. (Agneta uppger förnamnet för att skilja honom från ''Marqvard Pentz,'' också öfverste i svensk tjänst.) (I mskr. »kyn vldrik päns».) S. 126. '''Piccolomini,''' Ottavio, kejserlig härförare, f. 1599, d. 1656. (I mskr. »pikolomine».) S. 133. '''Platow,''' Casper Sigismund, öfverste i svensk tjänst. (I mskr. »plater».) S. 129. '''Podewils,''' ryttmästare, troligen någon medlem af den kända pommerska släkten. (I mskr. »pudewälsk».) S. 129, 133(?). '''Posse,''' Anna Maria, f. 1621, d. 1672. G. 1648 {{bråk|10|6}} m. <i>Johan Gyllenstierna,</i> skild från honom 1669. (I mskr. »påse».) S. 117, 162, 187, 197. Bref: ''197.'' '''Posse,''' Axel, öfverste, bror till ''Kerstin P.'' F. 1627, d. 1662. S. 202, 204. '''Posse,''' Gustaf, riksråd och president. F. 1626, d. 1676. S. 162. '''Posse,''' Göran, bror till ''Kerstin P.'' F. 1635, d. 1653. S. 202, 204. '''Posse,''' Kerstin, f. 1630, d. 1668. G. 1. 1658 m. ''K. F. Sack;'' änka 1661. 2. 1668 m. ''E. Creutz.'' Uppfostrades hos rikskansleren ''Axel Oxenstierna,'' som varit hennes fars förmyndare. S. 109, 110, 187—88, 192, 202, {{rättelse|04|204}}, 208—09. '''Posse,''' Märta. G. 1. 1659 m. <i>Gustaf Sperling;</i> änka 1660. 2. m. <i>Per Fleming.</i> Syster t. ''Kerstin P.'' S. 188, 202, 204. Bref: ''188.'' '''Posse,''' Nils, öfverste, bror t. ''Kerstin P.'' D. 1669. S. 202, 204. '''Prosperius,''' Gustaf, ''Agneta Horns'' kamrer(?). S. 159, 164—66. Bref: ''159, 164—66.'' '''Pär,''' ''Agneta Horns'' skeppare. S. 157. '''Rakoczy,''' Georg I, 1630 vald till furste af Siebenbürgen. F. 1591, d. 1648. S. 180. '''Renaat'''(?), tysk grefve. (Kallas äfven »lenart») S. 136, 207. '''Reuter,''' Karl Henriksson, öfverste och kommendant. F. 1607, lefde ännu 1678. S. 161—62. Bref: ''161—62.'' '''Rinteln,''' Bernt a, ''Gustaf Horns'' fullmäktige(?). S. 194. '''Rosendufva,''' Karl Siggesson,<noinclude> </div> {{sidfot|<small><i>2451/07. Agneta Horns lefverne.</i></small>||<small>28</small>}} <references/></noinclude> 39f5x2tzuajawjwizeooirgozy6z7jx Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/226 104 98300 505539 328481 2022-08-22T08:18:53Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />218 <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"></noinclude>landshöfding i Skaraborgs län 1636—48. D. 1653. S. 144. '''Rålamb,''' Bror Andersson, landshöfding. F. 1568, d. 1647. S. 52. '''Sachsen,''' kurfursten af, se: <i>Johann Georg.</i> '''Scheiding,''' Erik von, kapten vid Östgöta infanteri 1683. S. 159. '''Schelding,''' Hans Kristoffer von, regementskvartermästare vid artilleriet. S. 159. '''Schäffer,''' Hans, öfverstelöjtnant i svensk tjänst. (I mskr. »skafwer», »skäfwer».) S. 131—34, 206. '''Seneschal,''' handlande i Amsterdam. S. 194. '''Sibylla,''' furstinna af Hannover-Lüneburg, f. 1584, d. 1652. G. 1617 m. ''Julius Ernst,'' hertig af ''Braunschweig-Dannenberg,'' i hans 2:dra gifte. Änka 1636. S. 137. '''Sinclair,''' David, öfverste för ett kavallerireg., som enl. Anreps Ättartaflor sedan kallades Västgöta kavalleri. D. 1656. (I mskr. »sinkler».) S. 147. '''Sofia,''' grefvinna af ''Lippe,'' f. 1599, d. 1654. G. 1626 m. ''Ludvig I,'' regerande furste af ''Anhalt—Köthen,'' i hans 2:dra gifte. Änka 1650. S. 128, 129. '''Sparre,''' Ebba, dotter till <i>Johan Eriksson</i> i hans 1:sta gifte, f. 1615, d. 1644. G. 1642 m. <i>Bengt Ribbing.</i> S. 43, 187. '''Sparre,''' Ebba Margareta, f. 1659, d. 1698. G. 1696 m. <i>Jesper Cruus.</i> S. 162—63. '''Sparre,''' Elisabet, dotter till <i>Johan Eriksson</i> i hans 1:sta gifte. F. 1614. G. 1650 m. ''Arvid Horn.'' S. 43, 187—88. '''Sparre,''' Erik Larsson, riksråd och president i Åbo hofrätt. F. 1624, d. 1673. (I mskr. »erick spare».) S. 67—68, 76—92, 98, 104, 108, 112—13, 181, 183, 186, Bref: ''183—84.'' '''Sparre,''' Johan Eriksson, riksråd. F. 1587, d. i Mainz 1632. G. 2. m. ''Ebba Oxenstierna,'' syster till rikskansleren. (I mskr. »her iahan spare».) S. 26. '''Sparre,''' Johan Johansson, assessor. F. 1630, d. 1659. Son till <i>J. E:son S.</i> o. ''Ebba Oxenstierna.'' S. 162. '''Sparre,''' Katarina, dotter till <i>Johan Eriksson</i> i hans 1:sta gifte. F. 1613, d. 1688. G. 1642 m. <i>Fabian Berendes.</i> S. 43, 187, 209—10. '''Sparre,''' Kerstin. syster till <i>Erik Larsson,</i> d. 1662. G. på 1650-talet m. ''G. E:son Ulfsparre.'' (I mskr. »kirstin spare».) S. 87, 89—91. '''Sparre,''' Kristina, f. 1605, d. 1656. G. 1626 m. ''Krister Posse;'' änka 1643. Mor till ''Kerstin P.'' S. 202. '''Sparre,''' Lars Eriksson, riksråd och president i Svea hofrätt. F. 1590, d. 1644. Svåger till <i>Gabriel Bengtsson Oxenstierna</i> och far till <i>Erik S.</i> S. 78, 178. '''Stake,''' Magnus, »kapten under gardet» (?). (''Ridderstad'' omnämner i »Gula gardet» en ''Mauritz Stake,'' som i mars 1644 avancerade till kaptenlöjtnant, men han skall hafva stupat i april samma år. Agneta Horns namnuppgift beror troligen på minnesfel.) S. 71, 72. '''Sten Jakobsson,''' kan möjl. vara felskrifning för ''Sten Svantesson'' och afse den ''Bielke'' som till 1638 var ägare af Görväln. (I mskr. »sten iakopson».) S. 42. '''Stenbock,''' Fredrik, öfverste, riksråd och president i Göta hofrätt. F. 1607, d. 1652. (I mskr. »frädrik stenbok».) S. 69. '''Stenbock,''' Gustaf Otto, fältmarskalk o. riksamiral. F. 1614, d. 1685. (I mskr. »stenboken».) S. 148, 152. '''Sture,''' Anna Margareta, dotter till fru ''Ebba Leijonhufvud'' i hennes<noinclude> </div> <references/></noinclude> ly524mabyjmewxrehbl1hvy90dltuz9 Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/227 104 98301 505540 328483 2022-08-22T08:26:14Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|219}} <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"></noinclude>1:sta gifte. F. 1614, d. 1646 i Osnabrück. G. 1636 m. <i>Johan Oxenstierna</i> i hans 1:sta gifte. S. 34, 40, 46, 47, 105, 173. '''Sture,''' Svante, hertig Johans råd och kansler. F. 1587, d. 1616. S. 10. '''Stålarm,''' Axel, landshöfding i Viborgs län 1656. D. innan {{bråk|6|7}} 1658. S. 159. '''Sulzbach,''' fursten af, se ''Filip.'' '''Thegner,''' Olof Arvidsson, landshöfding. F. 1615, d. 1689. S. 164. '''Thott,''' Anna, f. 1581, d. 1646. G. 1621 m. ''Bror Andersson Rålamb'' i hans 2:dra gifte. (I mskr. »anna tot».) S. 52, 53. '''Tideman,''' öfverste för ett kav-reg. i svensk tjänst. S. 180. '''Torstensson,''' Anders, riksråd o. president. F. 1641 d. 1686. S. 165. '''Torstensson,''' Lennart, riksråd o. fältmarskalk. F. 1603, d. 1651. S. 180. '''Ulfeld,''' Leonora Kristina, dotter till danske konungen Kristian IV. F. 1621, d. 1698. G. m. <i>Korfitz Ulfeld.</i> S. 6. '''Ulfsparre,''' Erik Hansson, kommendant i Wismar fr. 1641. S. 125, 137, 139, 199. '''Ulfsparre,''' Maria (kallas i Anreps Ättartaflor Märta). G. m. <i>H. Chr. von Scheiding;</i> änka före {{bråk|9|9}} 1671. S. 159—60. Bref: ''159—60.'' '''Wachsmann,''' Christoph, kommendant i Leitmeritz från augusti till midten af december 1648. Se: ''Lippert,'' J., Gesch. d. Stadt Leitmeritz. Prag 1871. S. 434.) S. 134. '''Valentin,''' Blinde, ryttmästare, känd kejserlig partigängare. (I mskr. »falentin».) S. 126, 127. '''Wanke,''' Jakob, öfverste i svensk tjänst. Uppgjorde i okt. 1647 en komplott att öfverrumpla Dresden och mörda kurfurstliga familjen. Dömdes af svensk krigsrätt till döden, men blef 1650 frigifven. (I mskr. »wank».) 129. '''Vegesach,''' Conrad von, rådsherre i Hamburg. Svensk adelsman 1651. S. 196. '''Werth,''' Johann von, kavallerigeneral i bayersk och österrikisk tjänst. F. på 1590-talet, d. 1652. Utväxlades 1642 mot ''Gustaf Horn'' efter flera års fångenskap. Fick af kejsaren godset Benatek nära Jung-Bunzlau.(l mskr. »iahan de wärdh».) S. 136. '''Wingarten,''' Jacob von, lifländare. Regementskvartermästare vid Hof- o. Lifregementet. Adlad 1649. S. 129, 131. '''Winss,''' Greger von, generalkommissarie vid ''Gustaf Horns'' armé. (I mskr. »gregert», »greget», »won winsen».) S. 18, 19, 176. '''Wittenberg,''' Arvid, riksråd o. fältmarskalk. F. 1606, d. 1657. (I mskr. »witenbärgh».) S. 148. '''Wrede,''' Fabian, kungl. råd o. president. F. 1641, d. 1712. G. 1672 m. ''Brita Cruus.'' S. 162. '''Åke Axelsson,''' se: ''Natt och Dag.'' '''Ödla,''' Udde, landshöfding i Nylands o. Tavastehus län. F. 1617, d. 1668 {{bråk|28|7}}. S. 159. </div> {{linje|6em}} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> mv4x5axnlbdq03i2df2o90nm1wrcvcy Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/228 104 98302 505541 328485 2022-08-22T08:32:37Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" /></noinclude>{{c|{{st|ORTREGISTER.|150}}}} <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"> '''Alingsås.''' S. 205. '''Alsike,''' gods i Uppland, Alsike s:n, vid Mälaren, nu ''Krusenberg.'' Så uppkalladt efter <i>Johan Jespersson Cruus,</i> g. m. ''Karin Oxenstierna,'' som ägde och bebyggde det. S. 110. '''Altmark,''' del af Brandenburg, (I mskr. »altemark».) S. 136, 198, 207. '''Amsterdam.''' S. 194. '''Anhalt.''' (I mskr. »anchalt».) S. 128. '''Annaberg,''' stad i konungariket Sachsen, nära böhmiska gränsen. (I mskr. »anenbärg».) S. 132, 206. '''Arensburg,''' stad på Ösel. S. 188, '''Arnswalde,''' stad i Brandenburg. (I mskr. »arnesfalde».) S. 148. '''Askefjärden.''' Troligen Mälarfjärden mellan Tidö och Askholmen. (I mskr. »Aske fjälen.{{rättelse||»}}) S. 46. '''Aussig,''' stad i norra Böhmen v. Elbe. (I mskr. »ausik».) S. 136. '''Barsund,''' inloppet söderifrån till skärgården utanför Slätbaken. (I mskr. »barsundh».) S. 148. '''Bautzen,''' stad i Oberlausitz vid Spree. 136. '''Bergen,''' stad på Rügen. (I mskr. {{rättelse||»}}bärgen».) S. 123, 124. '''Bergen,''' ort i Lüneburg, s. o. om Ülzen, (I mskr. »bärgen».) S. 126. '''Bergshammar,''' gods i Södermanland, Fogdö s:n. Ägdes af Krister Posses arfvingar. S. 203—04. '''Berlin,''' (i mskr. »bärlin», barlin.) S. 21, 29, 136, 200, 207. '''Bernburg,''' hufvudstad i Anhalt-Bernburg vid Saale. (I mskr. »barnborg».) S. 128. '''Björklinge,''' kyrka i Uppland. S. 5, 151, 155, 167. '''Blacken,''' Mälarfjärden sydost om Tidölandet. (I mskr. »blaken».) S. 46. '''Brabant.''' S. 179. '''Brandels,''' stad i Böhmen vid Elbe. (I mskr. »brandiz».) S. 135, 206—07. '''Bremen''' (landet). S. 201, 207. '''Bro,''' gods i Uppland, Bro s:n, (nu ''Brogård''). Ägdes af <i>Bror Andersson Rålamb.</i> S. 52. '''Brünn,''' stad i Mähren. S. 180. '''Brüx,''' stad i Böhmen. (I mskr. »brüxz».) S. 133, 134, 181, 206. '''Bützow,''' stad i Mecklenburg-Schwerin. (I mskr. »bytso».) S. 125. '''Böhmen.''' S. 207, '''Böhmerwald,''' den beteckning, som Agneta Horn använder för Böhmens nordliga gränsberg (''Ersgebirge'' och ''Riesengebirge''). (I mskr. »bemerwal», »bemerwaldh», »bemer walen».) S. 131, 132, 136, 206—07. '''Bösig,''' stad i Böhmen. (I mskr. »bisiz»,) S. 136. '''Calais,''' stad i Frankrike vid engelska kanalen. S. 179. '''Chemnitz,''' stad i Sachsen. (I mskr. »kämnitz», »kamnitz».) S. 131. '''Dalarön,''' hamnplats i Södertörn.<noinclude> </div> <references/></noinclude> 1u71oue9mafqgrj5i4oluod651rft9b Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/229 104 98303 505542 328494 2022-08-22T08:40:33Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|221}} <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"></noinclude>(I mskr. »dalerön».) S. 32, 117, 121, 139, 206—07. '''Damm,''' stad i Pommern. (I mskr. »dam».) S. 148. '''Danmark.''' (I mskr. »danemark».) S. 69, 72, 73, 75, 179. '''Dannenberg,''' stad i Hannover vid Jetze. (I mskr. »danenbärg».) S. 126, 137. '''Doberan,''' stad i Mecklenburg med berömd kyrka, grundlagd 1171. (I mskr. »dabran».) S. 124. '''Dresden.''' (I mskr. »dräsen».) S. 130, 131. '''Drömlingen,''' skogs- och sumptrakt i Sachsen på gränsen till Hannover. (I mskr. »dromlingen».) S. 126, 137, 207. '''Dunkerque,''' stad i nuv. Frankrike vid Nordsjön. S. 179. '''Dömitz,''' stad i Mecklenburg-Schwerin vid Elbe. (I mskr. »demitz», »domitz».) S. 126, 127, 137, 206. '''Eger,''' biflod till Elbe. (I mskr. »egern», »egeren».) S. 133, 134, 206. '''Ekebyhof.''' gods i Uppland på Ekerön i Mälaren. Ägdes af ''Ebba Leijonhufvud (Lewenhaupt);'' byggdes troligen af hennes make i senare giftet riksrådet ''Klas Horn.'' Skall hafva brunnit på 1740-talet. (I mskr. »ekebyhåf».) S. 48, 52, 110, 183. '''Ekedal,''' gods i Västergötland, Sjötofta s:n, Ägdes af <i>Anna Maria Posse.</i> S. 197. '''Elbe''' (i mskr. »älwen», »alwan», »älwan», »elban», »elven».) S. 126, 134—37, 206—07. '''Elbing,''' stad i Preussen. S. 154, 174. '''Elbogen,''' stad i norra Böhmen vid Eger. (I mskr. »älboge».) S. 133. '''Elfsnabben,''' hamnplats i Södertörn. (I mskr. »älsnaben», »elsnabben».) S. 17. '''Engelholm''' (i mskr. »ängle holm».) S. 73, 74. '''England''' (i mskr. »ängelandh».) S. 40, 179. '''Estland.''' S. 10, 188, 193, 196. '''Fiholm,''' gods i Södermanland, Jäders s:n. Ägdes af <i>Axel Oxenstierna</i> S. 16, 178, 200—01. '''Finland''' (i mskr. »finlandh».) S. 16, 105, 106, 156, 158—59. '''Flandern.''' S. 179. '''Florens.''' S. 179. '''Frankfurt am Main.''' S. 161. '''Frankrike''' (i mskr. »fränkerike».) S. 75, 162, 179. '''Frauenburg,''' stad i Preussen. S. 155. '''Fånö,''' gods i Uppland, Löt s:n. Ägdes af ''Agneta Horn.'' S. 156, 165, 209. '''Gardelegen,''' stad i Altmark. (I mskr. »garlapen», »garläpen», »garlaben».) S. 127, 206. '''Genua.''' S. 179. '''Golombo,''' by i Polen på ö. stranden af Weichsel. S. 152. '''Grabow,''' stad i Mecklenburg-Schwerin vid Elbe. (I mskr. »grabo».) S. 126. '''Greifswald,''' stad i Pommern. (I mskr. »gripsval», »gripswol».) S. 32. '''Gudhem,''' kloster och kungsgård i Västergötland, {{bråk|3|4}} mil från Falköping. ''Lars Cruus’'' friherrskap 1651. Reducerades 1680. (I mskr. »gudom».) S. 144, 197, 205. '''Gäddeholm,''' gods i Västmanland, Ihrsta s:n. Ägdes af ''Krister Posses'' arfvingar. S. 202—04. '''Göksholm,''' gods i Närke, Stora Mellösa s:n. Ägdes af <i>Åke Axelsson Natt och Dag.</i> (I mskr. »gochsholm».) S. 41, 42. '''Görkau,''' stad i norra Böhmen. (I mskr. »hieriko».) S. 132, 133, 206. '''Görlitz,''' stad i Oberlausitz vid Neisse. (I mskr. »gorlitz».) S. 136. '''Görväln,''' gods i Uppland, Järfälla s:n, vid Mälaren. Ägdes af ''Sten''<noinclude> </div> <references/></noinclude> pyy0g39f6ay7pcjckj312vlm71b16fw Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/230 104 98304 505543 328495 2022-08-22T08:54:34Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />222 <div style="padding-left:1em; text-indent:-1em"></noinclude>''Svantesson Bielke.'' (I mskr. »görwäl».) S. 42. '''Göteborg''' (i mskr. »götborg», »goteborgh»). S. 115, 139, 147, 206—07. '''Hainichen,''' stad i Sachsen. (I mskr. »hanichin».) S. 129. '''Halland''' (i mskr. »hallandh».) S. 62. '''Halle,''' stad i nuv. provinsen Sachsen. S. 175. '''Halmstad''' (i mskr. »halmstädh».) S. 69. '''Hammarskog,''' gods i Uppland, Dalby s:n. Ägdes af <i>Anna Maria Posse.</i> S. 162—63. '''Hessen''' (i mskr. »häsen».) S. 137. '''Hjälmaren''' (i mskr. »hiälmären».) S. 41. '''Holland.''' S. 179, 194——95. '''Holstein.''' S. 180. '''Hälsingborg''' (i mskr. »hälsinge borg».) S. 69. '''Häringe,''' gods i Södertörn. Västerhanninge s:n. Ägdes af <i>Gustaf Horn</i> och sedermera af hans dotter ''Agneta''. S. 17, 156, 165, 192. '''Italien.''' S. 179. '''Jankowitz,''' stad i Böhmen, sydost om Prag. S. 180. '''Jasmund,''' norra delen af Rügen. ([ mskr. »iasmunt».) S. 122, 206. '''Jung-Bunzlau,''' stad i Böhmen vid Iser. (I mskr. »iunge bunslel».) S. 135. '''Jüterbog,''' stad i Brandenburg. (I mskr. »guterbuk».) S. 136. '''Jöhstadt,''' stad i konungariket Sachsen vid böhmiska gränsen. (I mskr. »gatstat».) S. 132. '''Jönköping''' (i mskr. »iöneköping», »hionkoping», »ionkopingh»). S. 62, 69, 181. '''Kalbe,''' stad i nuvarande provinsen Sachsen vid Saale. S. 127, 128. '''Kalmar.''' S. 32, 91. '''Kalmar sund.''' S. 206. '''Kassel''' (i mskr. »kaser», »kasel»). S. 137, 207. '''Kimito,''' ''Axel Oxenstiernas'' friherrskap i Finland. S. 178. '''Kloster Jerichow''' (i mskr. »giriko».) S. 136, 207. '''Kolditz,''' stad i Sachsen vid Mulde. S. 129, 197. '''Kolin,''' stad i Böhmen vid Elbe. S. 135, 207. '''Kolo,''' stad i Polen vid Warthe. (I mskr. »kola».) S. 148. '''Konin,''' stad i Polen vid Warthe. S. 148. '''Kosmanos,''' ort i Böhmen, norr om Jung-Bunzlau, öster om Iser. (I mskr. »kosmonitz».) S. 136. '''Krakau''' (i mskr. »krako»). S. 148, 152. '''Kretzietitz'''(?), ort i Böhmen, nära Kuttenberg. S. 198, 207. '''Krivitz,''' stad i Mecklenburg-Schwerin. (I mskr. »kribitz».) S. 126. '''Kröpelin,''' stad i Mecklenburg-Schwerin. (I mskr. »kroplin».) S. 124. '''Kurland''' (i mskr. »kurlandh»), S. 16. '''Kuttenberg,''' stad i Böhmen, sydost om Prag. (I mskr. »kutenbarg», »kutenbargh», »kutenbärg».) S. 135, 198. '''{{Korrektion|Kürstrin|Küstrin|236}},''' stad i Brandenburg. S. 174. '''Kägleholm,''' gods i Närke, Ödeby s:n. Ägdes af <i>Ebba Leijonhufvud (Lewenhaupt).</i> S. 37, 48, 177—78. '''Köthen''', hufvudstad i Anhalt-Köthen. ([ mskr. »koten».) S. 128. '''Laholm''' (i mskr. »lage holm».) S. 69, 74. '''Landskrona''' (i mskr. »landz krona», »lanskrona».) S. 69, 70, 72, 73, 185. '''Land-Rügen,''' se: ''Rügen.'' '''Langensalze,''' stad i Sachsen. (I mskr. »langensaltz».) Säkerl. felskrifning för ''Gross-Salze,'' stad i Sachsen, ej långt från Magdeburg. S. 127. '''Laun,''' stad i Böhmen vid Eger. (I mskr. »lauen».) S. 133. {{Tomrad}}<noinclude> </div> <references/></noinclude> fu61a9pqfiu7ksl4jp8u4f4hjqpvtw8 Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/209 104 98444 505479 327439 2022-08-21T18:07:39Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|201}}</noinclude>att min måg hafver varit sine rytare till Stade i stift Bremen fölgachtig, och sedan han dem därsammastedes hafver embarquera latidh, so hafver han begefvidh sigh till Wismar igien, ditt han och lyckligen var ankommen, för som bemelte captein därifrån förreste, och hafver sampt min käre dotter och deres lille sohn varit, des Gudh skie lof, ved godh hälssa, och hafver allenast förbidat eett bequemt skiep, därupå han sigh begefva kunde. Gudh dem nådeligen ledsaga och medh hugnadh shnart hit forhielpa — — — —. Högvelborne Grefve, Herr Rijkscantzler, högtährade kiäre Herr Fadher. — — — Hvadh oss på denne orten vedkommer, så tacker jag Gudh, som mig och min käre huussfru sampt lille dottren vedh helsan uppeholler, så är och min måg, herr Lars Kruus, med sin hussfru, min käre dotter Fru Agneta Horn, och deres lille käre son för otte dagar sedhan lyckeligen hijt ankommen, och i förgår till sin gård Sätuna samptligen herifrå reest. Förmoder, at min mâg innan kort skall sig hoos min högtährede käre Herr Fader instella och der sin skyldigheet afleggia. — — — Stockholm den 15 Novembris Anno 1649. {{högertext|Min högtährade K. Her Faders<br> tienstvilligste<br> Gustaf Horn.|2em|style=text-align:center;}} Redan d. 12 november skrifver Lars Cruus själf från Stockholm till Axel Oxenstierna för att omtala deras lyckliga öfverresa och säga, att de följande dag ämna sig till Sätuna. Här har sålunda minnet svikit Agneta Horn med afseende på data. I samma bref, som han adresserar till Fiholm, och i ett senare, skrifvet d. 21 nov. på Sätuna och adresseradt till Tidö, försäkrar Lars Cruus, att de genast skulle rest och hälsat på rikskansleren, om ej vägarna varit »illacka» och »alt för slemma» och deras hästar »något illa farna vpå siöön». På Axel Oxenstiernas inrådan reste de sedermera i december på några dagar öfver till Stockholm igen för att uppvakta drottningen; och därifrån skrifver Lars Cruus d. 10, att han om 10 à 12<noinclude> {{sidfot|<small><i>2451/07. Agneta Horns lefverne.</i></small>||<small>26</small>}} <references/></noinclude> jiy387qia64iu7psf6qpnw8q0snmlse Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/210 104 98445 505480 327441 2022-08-21T18:13:24Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />202</noinclude>dagar hoppas kunna komma med sin hustru till Tidö öfver helgen. Den {{bråk|18|1}} 1650 skrifver han åter från Sätuna. ''[[Agneta Horns lefverne/Agneta Horns själfbiografi/1649 nov—1654#s142|{{ankare|Sid. 142}}.]]'' Troligen är det under Stockholmsvistelsen 1650 som Agneta Horn skrifver följande bref<ref>Finnes liksom följande i Bergshammars arkiv.</ref> till sin goda vän från uppväxtåren i mormoderns hus, Kerstin Posse. Hon är vid denna tid hemma hos sin mor, fru Kristina Sparre. Wälbornne J[ungfru] högt ärade hiärtans kiära syster. Jagh har intet kunat wnderlåta mädh mindre än at iag min h. k. s[yster] mäd däna min skrifwelse bemöda skule, efter at iagh ser at thet inte kan wara at wi råkas här i staden, för wi hafua ärnat til at draga til sätuna, om gud wil, til hälgän. Och menar iagh wist at thet blir om fredagh. Gud wet huru wist iagh har tenckt, at du skule hafwa låtit digh behaga til at koma hit til migh. Iagh har wänt dig al dena tiden til mig, men nu sir iag, at thet är alt fåfäng för mig. Men gud gefue, at min k. s. wile låta sigh behaga at koma til migh til sätuna i hiälgän, så skal du wara mig så hiärteligh wälkomin. Och om min k. s. är på gädeholm, så kan hon på halfanan dagh til thet längsta war[a] hos migh. Och liger der wåra bönder i wägen i liselhena soken strax utemäd olof andersons gård, så om min k. syster behagar til at koma til migh, så får hon wäl där, huad hon behöfuer. Iag har wäl skrifuit min k. s. til för några wecker sedan och bad at hon wile koma hit til dråningens födelsedag<ref>Drottning Kristina var född d. 7 december.</ref>, hwilket bref iag sände til bror axel och bad, at han wile sända thet til dig; män efter iag inga swar har fåt därpå. kan iag inte weta, om min k. s. har fåt thet häler intet. K. s., kom til mig til helgän, häler iagh tror wist, at du har aldeles glömt bort mig och at du har försuurit til at koma til mig. Ber iagh min k. s. hon wile hälsa moster fru kirsten och sina syskion med min k. mans och min flitiga tiänst. Låter<noinclude> <references/></noinclude> ouz8uzv260f1scjjpd7xn3cv6f9ft99 Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/211 104 98446 505481 327470 2022-08-21T18:16:32Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|203}}</noinclude>och min k. m. så flitigt hälsa digh. Nu wil iagh inte längre bemöda min k. s., wtan wil här mäd hafua min k. s. och alt thet häne kiärt är then högsta gud befalat både til siäl och lif; där hos förblifuer {|width=100% align=center |- align=center |width=50% valign=top|af stokholm <br>den 17 detsemer. |colspan=2 width=50% valign=top|m. h. k. s. t[rogen] o[ch] <br>t[iänst]w[illig] s[yster]<br>s[å] l[änge] i[ag] l[efver] |- | || ||align=center width=25%| Agneta<br>göstasdåter<br>horn. |} Den Wälbornne Jungfru Kristina pose til bärgshamar och gädeholm, min högt ärade hiärtans kiäre syster, theta bref kiärligen til handa. Då Lars Cruus den 26 december 1650 skrifver till Axel Oxenstierna från Sätuna, nämner han emellertid intet om någon gäst. Han säger endast, att han och hans hustru fjärdedag jul ämna resa öfver till Erik Oxenstierna och hans grefvinna på Viby, eftersom de nu blifvit så nära grannar. Sedan Agneta i början af följande år blifvit ensam på Sätuna (ännu den 27 januari var hennes man hemma kvar) försökte hon ännu en gång att få Kerstin Posse till sig. Från 1651 förskrifver sig nämligen med all säkerhet följande bref: Wälbornne jungfru högt ärade hiärtans kiäre syster Jagh önskar min h. k. s. al lykeligh wälmågan och långh warigh hälsa; der hos tackar iag min h. k. s. så tiänstelig för al trogen wänskap, som iag alltidh af min h. k. syster förnumit hafue[r], huarför iagh altid skal finas min h. k. s. en trogen och tiänstwilig syster, så länge iagh lefuer. Der hos är til min h. k. syster min wänliga begäran, at hon wile göra migh så mycket til wilies at skafua sigh lof til at koma hit til migh. Iagh wil försäkra häne där på, at hon inte skal fara ila hos mig. Och om min h. k. s. kunde få låf til at koma til migh (som iagh inte anat wil hopas, at du iw så gärna skule få lof at koma til mig som någen<noinclude> <references/></noinclude> axzhs41tr9xm1ryhokq4ym65l5iqrjk Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/212 104 98447 505482 328471 2022-08-21T18:18:55Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />204</noinclude>andärstäs för wårt gamla kameratskaps skul), så wile iagh gärna strax sända hästar och slädar äfter digh och din piga, äfter tidän är migh långh, för min man är nu bårt dragen til wästergötland at mönsta och komer inte igän på säx weker. Therföre är til min h. k. syster min wänliga begäran, at hon wile göra mig den stora wänskapen och skafwa sigh låf til at koma til migh, efter moster fru kirstin har syster märta hos sigh til ro. jag skal gärna wara moster och digh til wilies igen, i huad måta iag kan, och är i den wisa förhopni[n]g at min bön inte blir vtslagin, vtan på mit frieri wäntar et got suar. Iag skal aldrigh så snart få iaa, at icke mina hästar skola wara i gålen hos dig. Män däd skal du försäkra dig på, om du inte wil koma til mig dena gången, så skal iag aldrig vara din wän. Käre syster, kom til migh! Thet är så lesamt för mig nu, mädan iag är ensam. Nu har iag intet mer til at skrifua, utan ber, at du wile hälsa din k. syster och brör på mina wägnar. Här med befaler iag min k. s. och alt thet hene kiärt är then högsta gudh och stadigt förblifuer {|style="margin: 1em auto;" width=100% |- |valign=top| af sätuna den<br> 16 februarie<br> {{em}}k. s. låt mig weta<br> {{em}}huar du är, at iag<br> {{em}}kan sända hästar<br> {{em}}äfter dig. Farwäl! |valign=top| m. h. k. syster[s] trogna<br> och tjäns[t]wilig[a]<br> {{em|3}}syster altidh<br> {{em|5}}Agneta<br> {{em|5.5}}horn. |} Wälborne Jungfru Kristina påse, Jungfru til bärshamar och giädeholm, min högt ärade hiärta[ns k]iäre syster, theta bref[wet] systerligh och kiärligen til handa. Af anteckningarna vill det knappast synas, som om Agneta fått ja på sitt frieri; troligen skulle hon då nämnt något om Kerstin Posses besök. Den 13 mars kom Lars Cruus (enligt ett bref af d. 17 mars från honom till Axel Oxenstierna) tillbaka från mönstringen i Västergötland. Agnetas illamående vill han icke låtsa om för morfadern. Han skrifver att han funnit hustru och barn »vti got tilståndh såsom the ennu äro». Men i ett bref till Gustaf Horn af d. 31 mars säger han: »thet<noinclude> <references/></noinclude> q5en24zervmmkfky9yck9o7unzd1ize Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/213 104 98448 505483 327382 2022-08-21T18:21:44Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|205}}</noinclude>låter sigh til bettrings medh min hustru» och hänvisar till hustru Karin för närmare underrättelser om hennes sjukdom. Hustru Karin har ej kunnat lämna dem, »för en», säger han, »min hustru kunne si wart siukan wille wenda sigh». Äfven för de följande åren erbjuda Lars Cruus’ bref till Axel Oxenstierna några jämförelsepunkter med Agnetas anteckningar. Så skrifver han den 23 augusti 1651 från Sätuna och beklagar, att en uppgjord plan gått om intet och att de ej varit »så lyckesamme» att få dit till sig sin »h. a. k. Moderfader»; på samma gång lugnar han rikskansleren med att »wåra små» (för att begagna hans eget uttryck), sedan de skildes åt i Stockholm, varit vid god hälsa. I slutet af februari 1652 skrifver han från Gudhem, där han då vistas med Agneta och deras »lille sohn», att han d. 24 haft generalmönstring i Skara och dagen därpå skall resa till Alingsås, där 2 kompanier af hans regemente skola mönstras den 3 mars. Sedan ämna de med första resa tillbaka till Uppland. I det sista bevarade brefvet, skrifvet i Stockholm den 10 september 1653, berättar Lars Cruus, att han den 7 anländt dit med hustru och barn och att Agneta väntas snart »komma wthj barnsengh heer att liggia». Kanske måste han själf resa till Sätuna igen »för siukdomm skull». I Stockholm för spörjes emellertid, att pesten något skall grassera och att »några folck» i ett hus dött däraf. »Ähr och», säger han, »några andra huuss som igenslagne ähre». Drottningen lär vara betänkt på att lämna staden med hela hofvet, och Lars Cruus förutser nödvändigheten att, om sjukdomen tager öfverhand, med första föra sin familj tillbaka till Sätuna. Ättartaflorna ha intet att förmäla om ett barns födelse vid denna tid. Det är möjligt, att en brådstörtad flykt till Sätuna undan pesten måste företagas och att Agneta, om hon fortsatt sin själfbiografi, än en gång måst anteckna: »gick det mig illa». Lars Cruus bref andas den uppriktigaste tillgifvenhet för Axel Oxenstierna, och han uttalar en gång sin tacksamhet »för denn stoora och gooda omwårdnaden och faderlige afection, såsom min högtähre (!) k:e moorfader emot oss, sina barn, beter.» {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> mmnceqy0c8tr08yxg2ci11eq6s4l4kk Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/214 104 98449 505484 327445 2022-08-21T18:26:13Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />206</noinclude>''[[Agneta Horns lefverne/Agneta Horns själfbiografi/1649 nov—1654#s145|{{ankare|Sid. 145}}.]]'' Anteckningarna<ref name="n206-1" /> på det lösa ark, hvarifrån fortsättningen af själfbiografien lånats, börja på följande sätt: 1647 den 20 agusti förlofuades min saliga kiäre man och iagh på tijdön, och sama året gaf dråningh kristina min s. m. öfwerste tijtelen. 1648 dän 4 martsi reste min saligh man til wästergötlandh til at första gången taga mot regemänte på mönstringän och kom til ståkholm igen den 3 april til at bestäla om regemäntes wtredningh, och efter rigemä[n]te gik til skeps i göteborgh. Den 20 juni stogh wårt brölop, och den 12 augusti droge wi från stokholm och til dalarön. Den 14 stege wi til skeps och seglade wt samar dagen och seglade öland förbi. 16 finge wi motwär och måste til baka i kalmaresund för anckar intil 21. Om måranen finge wi win och seglade wr sundet. 23 kome wi om aftonen vnder land ryge wedh iasmun och för motwäder skul stege wi til lands wedh iasmundh 24. Den 25 kome wi til stralsun. 26 droge wi dädan. 31 kome wi til wismar, der war wåra hästar. 7 säptämer droge wi från Wismar. 10 kome wi til karkom<ref>Felskrifning för Parchim.</ref>. 25 droge wi dädan och droge den 26 öfwer elwen wed demits. Den 9 kome wi til garläben. Den 13 droge wi derifrån. 18 kome wi til läijpsik. 26 droge wi dedan. 27 kome wi til respen. Den 30 droge wi dedan och til mitwaijde. Den 1 nowämer droge vi dädan och kome til öfwerste löijtnant siafwer. Den 4 ginge wi öfwer walen wed anenbärgh och kome den 5 til hieriko och gingo öfwer egeren wedh sats den 9. Den 11 ginge wi derifràn och åt pragh, och när wi ginge de[r]ifrån 2 mil finge we en boden imot oss at kongen war dedan gången och den kaijserliga armen war dit igen. Då wände wi om och ginge igönom egerströmen och til brix om natan. Och den 13 ginge wi om natan öfwer älwan wedh brandis. Och fik min s. k. m. kongens årder til at taga sigh part[it] an och at han skule lemna krutwagnana kuar i <ref follow="n206-1"> De meddelas här ordagrant, med undantag af att uteglömda prickar öfver a och o tillsatts och öfverflödiga borttagits. Den egentliga själfbiografien är i allmänhet ordentligare skrifven. </ref><noinclude> <references/></noinclude> 97wgiugue81sukv1ky4xzrwvwantypv Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/215 104 98450 505485 327406 2022-08-21T18:30:39Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|207}}</noinclude>loijtmarits, och gick så den 14 mädh partit fort til konge öfwer pasen wed mälnik och brandis och så til kretzietits i bemen, huarest hans durkläijtigkäyt lågh mädh armen och min saligh mans regemänte war. Och kome dit den 20 och blefwe så der ligiandes in til den 29 nowemer. Marserade wi dädan och ginge den sama dagen öfwer brygia wedh kålin. Och den 5 detsämer ginge wi öfwer brygian wed löijtmarits och skule gå i kuarterän och låge i en by 3 mil ifrån löijtmarits. Och fik min man kungens årder at han för sin egen pärsom (!) skvle koma til honom. Och gik han den 6 der ifrån och til kungen. Den 11 märserade regemänt til bakas igen öfwer isen wedh löijtmarit, och möte min man der och fik då årder til at gå den wägen mädh möler öfwe bemerwal och åt säxtadern, wändhlandh och lautesnis och åt altemark i winterkwarte[r]. Och den 20 marserade wi seto förbi, och den 25 låge wi s[t]ila hos en grefwe som het lenart. 28 gick min k. m. ifrån regemänte och til barlin ti at handla mädh kurförster och<ref>Skall vara »om».</ref> sina kuarter och sit tracktamänten. 1649 den 2 januarie kom han tilbakas igen ifrån bärlin och til rigemänte wedh klåster ieriko. Och gik regemänte then 3 öfwer älwan mädh kanen wedh tangermynde. 4 kome wi til standel, huaren wi blefwe ligandes och regemäntet lades kringh i dromlingen. Den 7 februarie reste min man ifrån standel och til kongen til norenbärg och fan honom intet där wtan wedh kasel. Och kom til baka igen den 14 och blef så där in til den 19 martsi. Reste han til wismar och reste så strax der från igen til ständel, huarest han förblef hos regemänte intil den 2 october, när ha[n] fik årder til at marsira dädan och til bramen och låta regemänt där stiga til siös. Och när folket war bårta til giöteborgh, drogh han til Wismar och fick der et skiep och seglade io nowämer ifrån wismar och kom den 13 til landhs wedh dalerön. Den 15 kome wi til stokholm och wore der någen tiden och sedan til sin gårdh, hwar han blef den winteren öfwer intil maij månat 1650, at häredagen skule stå och dråningh skvle krönas. Och blef der den somaren öfuer och mäste delen af winteren. Och 1651 fik han årder til at resa neder<noinclude> <references/></noinclude> 5zafwj4i29t39ex0exnjuiua9k20gu5 Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/216 104 98451 505486 327448 2022-08-21T18:33:54Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />208</noinclude>til wästergiötlandh och mönstra sit regemänte, hwilket han och så giorde i februarie månat och kom til bakars igen til stokholm den 24 martsi. Och då i maij blef han giordh til frihäre. Och blef så sedan stadigt här vpe på sina gos, efter han intet hade någet synderligh til at giöra i ståkholm intil 1652 om hösten, at häredagen skule stå i ståkholm. Reste han ifrån sina gos och hitil stokholm, så länge häredagen skule stå. (Fortsättningen är meddelad i själfbiografiens text.) ''[[Agneta Horns lefverne/Slutord#s152|{{ankare|Sid. 152}}.]]'' Ett annat vittnesbörd om Agneta Horns sinnesstämning under den första änketiden finnes bevaradt i några verser, som hon skrifvit för sin ungdomsväns, Kerstin Posses, stambok.<ref>Den tillhör Bergshammars arkiv.</ref> De äro visserligen otympliga — Agneta Horns prosa har mycket mer flykt än hennes vers — men blifva rörande genom den sorg, som genomströmmar dem. De säga tydligt, att hon ej vidare kan tänka sig någon lycka här på jorden utan ställer hela sitt hopp till en annan värld. Med afseende på dateringen af hennes själfbiografi kunna dessa verser hafva en viss betydelse, i det de visa, att hennes tankar just vid denna tid, efter mannens död, sysselsätta sig med hennes eget lefnadslopp, hennes »swåra lyka» och »tunga wärd» alltifrån barndomen: Den tidh jagh har warit liten och vngh,<br> hafwer min swåra lyka warit migh mycket tungh;<br> och när iagh än war komin til några få åhr,<br> och än war min blinda lyka migh licka swår.<br> Män nu iagh har trot min högsta lyck til niuta få,<br> har min högsta hiärtans sårg och olyka kommit migh på.<br> Och brukar så lykan mädh migh sit vnderliga spel åhr ifrån åhr<br> och giör min bedröfwade och tunga wärd migh myket swår;<br> ty håler så mädh migh min tungha lyka dagh ifrån dagh,<br> in til des Gudh täkes hiälpa migh i min graf.<br> Gudh, som har lagt migh en så tung och blindh lycka på,<br> han hiälp migh alt mädh gåt tålamod wäl igönom gå<br> och wne migh i al min h[i]ärtans stora sårgh, motgång och nödh<br><noinclude> <references/></noinclude> rbj294m3bfxcg0m4pgvgypncjggux50 Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/217 104 98452 505487 327449 2022-08-21T18:36:54Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|209}}</noinclude>christeligh här i wärlden til at lefwa och sedan saligh döö!<br> Gudh låte migh sedan mädh alla mina i wår graf roligen hwilas få<br> och sedan mädh huar anan på then ytersta dagen glada vp stå.<br> och låt oss mädh tig sedan och ala christna til lika<br> hafwa glädia och frögdh i titt ewiga rike!<br> Tå läre Gudh giöra på min tunga lyka och stora sårgh en godh ända,<br> thena wärdenes glädiä och blinda lycka iag mig aldeles från wänder.<br> Gudh läge mig för sin barmhärtighet eij mera kårs, motgång och nöd vpå,<br> än han iu ser migh kuna mädh gåt tålamod igönom gå!<br> Gudh höre min bön för sin stora nådh och mildhet!<br> Thensama Gudh befaler iag mig och de mina i evighet. Min hiärtans glädie hafver en ända, min danz är wänt vti klago grådh, af mit hufwet är min krona falen. Och ve at iagh så syndat hafwer! Ther före är mit hiärta bedröfwat och min ögon för mörkat. Theta hafwer iagh skrifwit min h. ä. h. k. s. kirstin pose til wilies och behagh och försäkrar hene der vpå, at iagh altidh är henes trogna och tiänst wiliga syster, så länge iag lefwer. Gudh är min tröst i al min stora hiärtans sårgh och bedröfwelse, som migh hända heler påkoma kan. {{c|Agneta horn gustafdåter,<br> en af hiärta högt bedröfwat och förlåten änckia.}} Skrifwit på fånön den 28 Iuni 1657. ''[[Agneta Horns lefverne/Slutord#s162|{{ankare|Sid. 162}}.]]'' Bland de på Börstorp förvarade brefven till Agneta Horn ligger äfven ett bref från henne till hennes son, odateradt och mycket slarfvigt skrifvet på ett groft, oskuret och upptill afslitet pappersblad. Hon har tydligen, då hon skrifvit det, varit på besök hos sin fränka Katarina Sparre, gift Berendes, hvars dotter Ebba ligger sjuk i någon smittosam sjukdom. Af brefvet synes framgå, att Ebba Berendes varit god vän med sin jämnårige frände, Agnetas son. {{Tomrad}}<noinclude> {{sidfot|<small><i>2451/07. Agneta Horns lefverne.</i></small>||<small>27</small>}} <references/></noinclude> nsuezq0t3dx9qvzn7bhbugnuppcxjxl 505488 505487 2022-08-21T18:38:31Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|209}}</noinclude>christeligh här i wärlden til at lefwa och sedan saligh döö!<br> Gudh låte migh sedan mädh alla mina i wår graf roligen hwilas få<br> och sedan mädh huar anan på then ytersta dagen glada vp stå.<br> och låt oss mädh tig sedan och ala christna til lika<br> hafwa glädia och frögdh i titt ewiga rike!<br> Tå läre Gudh giöra på min tunga lyka och stora sårgh en godh ända,<br> thena wärdenes glädiä och blinda lycka iag mig aldeles från wänder.<br> Gudh läge mig för sin barmhärtighet eij mera kårs, motgång och nöd vpå,<br> än han iu ser migh kuna mädh gåt tålamod igönom gå!<br> Gudh höre min bön för sin stora nådh och mildhet!<br> Thensama Gudh befaler iag mig och de mina i evighet. Min hiärtans glädie hafver en ända, min danz är wänt vti klago grådh, af mit hufwet är min krona falen. Och ve at iagh så syndat hafwer! Ther före är mit hiärta bedröfwat och min ögon för mörkat. Theta hafwer iagh skrifwit min h. ä. h. k. s. kirstin pose til wilies och behagh och försäkrar hene der vpå, at iagh altidh är henes trogna och tiänst wiliga syster, så länge iag lefwer. Gudh är min tröst i al min stora hiärtans sårgh och bedröfwelse, som migh hända heler påkoma kan. {{c|Agneta horn gustafdåter,<br> en af hiärta högt bedröfwat och förlåten änckia. Skrifwit på fånön den 28 Iuni 1657.}} ''[[Agneta Horns lefverne/Slutord#s162|{{ankare|Sid. 162}}.]]'' Bland de på Börstorp förvarade brefven till Agneta Horn ligger äfven ett bref från henne till hennes son, odateradt och mycket slarfvigt skrifvet på ett groft, oskuret och upptill afslitet pappersblad. Hon har tydligen, då hon skrifvit det, varit på besök hos sin fränka Katarina Sparre, gift Berendes, hvars dotter Ebba ligger sjuk i någon smittosam sjukdom. Af brefvet synes framgå, att Ebba Berendes varit god vän med sin jämnårige frände, Agnetas son. {{Tomrad}}<noinclude> {{sidfot|<small><i>2451/07. Agneta Horns lefverne.</i></small>||<small>27</small>}} <references/></noinclude> fg5c2b5zhet8qc4mosq6rpcvh5lieqr 505489 505488 2022-08-21T18:39:12Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|209}}</noinclude>christeligh här i wärlden til at lefwa och sedan saligh döö!<br> Gudh låte migh sedan mädh alla mina i wår graf roligen hwilas få<br> och sedan mädh huar anan på then ytersta dagen glada vp stå.<br> och låt oss mädh tig sedan och ala christna til lika<br> hafwa glädia och frögdh i titt ewiga rike!<br> Tå läre Gudh giöra på min tunga lyka och stora sårgh en godh ända,<br> thena wärdenes glädiä och blinda lycka iag mig aldeles från wänder.<br> Gudh läge mig för sin barmhärtighet eij mera kårs, motgång och nöd vpå,<br> än han iu ser migh kuna mädh gåt tålamod igönom gå!<br> Gudh höre min bön för sin stora nådh och mildhet!<br> Thensama Gudh befaler iag mig och de mina i evighet. Min hiärtans glädie hafver en ända, min danz är wänt vti klago grådh, af mit hufwet är min krona falen. Och ve at iagh så syndat hafwer! Ther före är mit hiärta bedröfwat och min ögon för mörkat. Theta hafwer iagh skrifwit min h. ä. h. k. s. kirstin pose til wilies och behagh och försäkrar hene der vpå, at iagh altidh är henes trogna och tiänst wiliga syster, så länge iag lefwer. Gudh är min tröst i al min stora hiärtans sårgh och bedröfwelse, som migh hända heler påkoma kan. {{c|Agneta horn gustafdåter,<br> en af hiärta högt bedröfwat och förlåten änckia.}} Skrifwit på fånön den 28 Iuni 1657. ''[[Agneta Horns lefverne/Slutord#s162|{{ankare|Sid. 162}}.]]'' Bland de på Börstorp förvarade brefven till Agneta Horn ligger äfven ett bref från henne till hennes son, odateradt och mycket slarfvigt skrifvet på ett groft, oskuret och upptill afslitet pappersblad. Hon har tydligen, då hon skrifvit det, varit på besök hos sin fränka Katarina Sparre, gift Berendes, hvars dotter Ebba ligger sjuk i någon smittosam sjukdom. Af brefvet synes framgå, att Ebba Berendes varit god vän med sin jämnårige frände, Agnetas son. {{Tomrad}}<noinclude> {{sidfot|<small><i>2451/07. Agneta Horns lefverne.</i></small>||<small>27</small>}} <references/></noinclude> 1u93jjbghjjjh8jvu0n4fibb28g0gyx Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/218 104 98453 505490 328470 2022-08-21T18:40:54Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />210</noinclude>»Min a[llra] k[äraste] son», skrifver Agneta, »Jagh låter er weta at eba berns är wäl mykit elak, män lel håpas iag, at thet intet skal haffwa någen nöd mädh henn[e]. Hon har wäl giärna sitt at i kume hitt, män effter at i intet weta, om i haffwa hafft honom siälff, så näns hon intet bedia min a. k. son ther om. Och iagh för min person sir thet intet heler giärna, effter her liga några styken siuka ther aff. Iag wil bedia henne at hon säijer mig hvadh hon wil, och iag hopas wist mädh gudz hiälp at hon blir betre igen ... Gudh befaler iag min a. k. son och förblifwer {|style="margin: 1em auto;" |- |width=70% valign=top| Syster katrina och eba bedia så<br> flitigt hälsa er och mina barn. Helsa<br> dem och på min wägnar. |width=30% valign=top align=center| min a. k. s.<br> trogna moder så<br> länge iagh lefuer<br> Agneta horn. |} {{linje|6em}} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 75rzyq4a7mxaa329eubfj0ymnux09m0 Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/219 104 98454 505491 327475 2022-08-21T18:46:23Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" /></noinclude>{{c|{{st|NÅGRA ORDSPRÅK,|150}}<br> som Agneta Horn använder, jämförda med Grubbs »Penu proverbiale», uppl. af 1678.}} {|style="margin: 1em auto 1em auto;" |- |align=center|(s. 23)||(Hon) hölt sin lofven så som hunden hölt fastan. |- |align=center|Grubb s. 297||Han håller affsked, som Hunden fastan. |- |&nbsp; |- |align=center|(s. 34)||Du är väl klok nog som gammalt folck. |- |align=center|Grubb s. 298||Han är fulle så klook som gammalt folck. |- |&nbsp; |- |align=center|(s. 54)||Själf göra, själf bära. |- |align=center|Grubb s. 716||Siälff giöra, skiälff bähra. |- |&nbsp; |- |align=center|(s. 56) ||Ur askan och i ellen. |- |align=center|Grubb s. 839||Uhr askan i elden. |- |&nbsp; |- |align=center|(s. 65)||Di värsta fölen bli di bästa hästarna. |- |align=center|Grubb s. 6||Aff ruggota Fohlar blijr och goda Hästar. |- |&nbsp; |- |align=center|(s. 78)||Få först, flå sedan. |- |align=center|Grubb s. 225||Få först och flå sedan. |- |&nbsp; |- |align=center|(s. 80)||Så hvitt salt har jag sitt förr. |- |align=center|Grubb s. 772||Swart Salt aff ond Giäldenär. |- |&nbsp; |- |align=center|(s. 84)||Blir jag inte gift, så blir jag inte heller knekt. |- |align=center|Grubb, Tillägg s.&nbsp;12||Blijr iagh ey gifft, så blijr iagh icke heller någon Landzknecht. |- |&nbsp; |- |align=center|(s. 88)||Ingen ville bita det djuret. |- |align=center|Grubb s. 114||Den Hund man drar til Skogz, han bijter intet mång Diur. |- |&nbsp; |- |align=center|(s. 89)||Jag måtte taga betslet med tänderna. |- |align=center|Grubb s. 294||Han tog Betzel medh Tänderna. |- |&nbsp; |- |align=center|(s. 109)||Blod är aldrig så tjockt, det är icke tunnare än vatten. (afsiktlig förvrängning?) |- |align=center|Grubb s. 49||Blod är altijd tiockre än Wattn. |} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> oml7jo00xcx3dqg8peyzy3k1gj72mew Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/220 104 98455 505492 328451 2022-08-21T18:47:41Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" /></noinclude>{{c|{{st|'''Släkttafla'''|150}}<br> öfver Agneta Horns närmaste fäderne- och mödernesläktingar, för så vidt de omnämnas i hennes själfbiografi.}} [[Fil:Agneta Horns lefverne - släkttafla.png|frameless|Agneta Horns släkttavla.|stående=2|center]] {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 8hroiyanp4xmj6pf8leqdnp65kyl5yr Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/162 104 153417 505457 495294 2022-08-21T14:34:46Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 152 )|}}</noinclude>''Gräflingar'' eller Gräfsvin, som lika med Björnen och Mullvaden ligga i vinterqvarter, finnas til större antal än man i almänhet tror. Gräflingen är aldrig synlig om dagen. Man borde lära af Blekingsboen at jaga desse djur, som lönar mödan: ty en fullvuxen frodig Gräfling, tagen om efterhösten, kan gifva til inemot ett lispund utsmält fett, hvilket är den bästa smörja för alt läder. ''Uttrar'' finnas, men mäst vid ström- och å-mynnningar. Desse fisk-frätare kunna fångas med räfsaxar, nedsänkte i vatnet, äfven med nät af groft hamp-garn. Man får tilfälle at skjuta dem, när de lyfta hufvudet öfver vatnet at hämta luft, när de gå på isen ifrån den ena vaken til den andra, när de vid väderskiften begifva sig åt bergsgryten och stenklyfter. De paras i Februarii, hafva 3 och 4 ungar som i Maj framkomma. Bonden tycker om vintermössor af Utterskinn, i anseende til deras bekanta varaktighet. ''Bäfrar,'' desse undransvärde byggmästare, som nedhugga stora Aspar hvaraf de äta barken, hafva på någre ställen blifvit sedde i fjärdarne och vid<noinclude> {{huvud|||ström-}} <references/></noinclude> e3u3urnqzgoxqd5dee6xb03o6fols71 Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/163 104 153433 505458 495322 2022-08-21T14:36:30Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 153 )|}}</noinclude>strömlopp. De fångas dels med nedsänkte saxar, i hvilka til bete sättas små gröna Asp-qvistar, dels med Tenor bygde såsom små hus, dels med starka nät, af lika stora maskor som i en Laxnot. De paras i April, och yngla sidst i Maj många ungar. Deras kött smakar väl, fett som svinkött. ''Igelkottar'' äro på åtskillige ställen sedde. På marker der Enbuskar öfverflöda, hafva de gärna tilhåll. I dem bygga de sina bo, som de tilreda af mossa eller laf, runda och ihåliga som Ikornens. De vandra om nätterne at söka sig föda. De kunna simma från den ena holmen til den andra. ''Mullvador'' äro här så almänne som på andra orter. Det är en vilfarelse, at de skada frukt-trän genom rötternas afbitande och barkens afgnagande. ''Jord-råttor'' <ref>''Mus avellanarius,'' har tilhåll i gråstensmurar, hvarföre Espalier-trän ej der böra ställas.</ref> och ''Mullsårkar'' <ref>''Mus terrestris,'' som gjort mången ledsen vid träns planterande.</ref> äro de, som göra åverkan. På Ekerön är med framgång försökt, at fördrifva dem<noinclude> {{huvud||K 5|med}} <references/></noinclude> mxfacv57g21gbhxgy9nco76xv01uilo Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/164 104 153435 505462 495324 2022-08-21T16:59:21Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 154 )|}}</noinclude>med frisk garfvar-bark, som lägges omkring träd-rötterna. ''Råttor'' blifva här på landsbygden mäst besvärlige, då säden är inbärgad. Fordom troddes, at jord hämtad från Biörkön, skulle aldeles kunna fördrifva denna ohyra ur husen. ''Flädermöss'' eller Läderlappar, som ligga hela vinteren såsom döde, fångas om sommar-qvällar under deras jagande efter Natt-fjärilar, med utbredda hvita dukar. Almogen tror at de pulveriserade skola vara ett godt preservatif emot boskapens sjukdomar. Hvad ''Djurfång'' angår i almänhet, så idkas det här vid Mälaren icke med särdeles omtanka. Man säger at föga vinnes med anstälde skallgångar emot rofdjuren, och det är illa när Almogen flere dagar skall syslosättas med fåfänga jagter. Luderplatsar böra anses såsom bästa medlet til odjurens förminskning. Lapp-jagttyg, såsom härvid nödvändige, äro af alla 4 Länens inbyggare inköpte, utom södra delen af Stockholms län eller Södertörn <ref>Består af 3 Härader, Öknebo, Svartlösa och Sotholm.</ref>; men om luder-<noinclude> {{huvud|||platsar}} <references/></noinclude> hmpqhtyvc47bi9y3v57u1p29aikhe1a Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/165 104 153436 505464 495325 2022-08-21T17:01:53Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 155 )|}}</noinclude>platsar på flere ställen hvarken rätt anläggas, skötas och nyttjas, så kan ju ingen särdeles fördel af dem ärhållas? Alt annat villebråd förminskas årligen, men ingen landtman vil medgifva, at antalet af rofdjur lider någon betydelig minskning. Sommar-skall hållas, varg-gropar anläggas, räf-saxar utställas, likväl påstås, at både Varg och Räf oftast undgå alla dessa försåteliga anläggningar. Detta probleme kunna Herrar Vederbörande bäst utreda - - Man omtalar här ännu den besynnerliga Björnjagten i Kon. {{sc|Carl}} den XII:tes tid, hvarvid inga andre gevär tilstaddes än träklubbor och rönnpåkar, och likväl fångades åtskillige Björnar, som med kaflar i munnen, måste på bakfötterne vandra til Kongsör <ref name=s155>Omkring denna Kongsgård måste Björnar fordom visat sig nog ofta. Kon. {{sc|Carl}} den XI:te sköt vid Kongsör en Björn, som står afmålad på Drottningholm, och vägde 135 marker. Kon. {{sc|Fredric}}, som jagade så gärna, jagade ofta i Västmanland. Vid en ordentelig jagt år 1737 derstädes, sköt Konungen med egen hand 6 ansenliga Björnar, 3 Vargar och 3 Lodjur, at förtiga 12 Elgar, som då äfven</ref>. {{tomrad}}<noinclude> {{huvud|||{{sc|Foglar,}}}} <references/></noinclude> tedy3cxo9gq8dq9rck3pqedsm5mvdmk Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/166 104 153437 505466 495326 2022-08-21T17:07:17Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 156 )|}}</noinclude><ref follow=s155>måste tilsätta lifvet. ''A. Schönberg'' var då Öfver-Jägmästare i orten. Aldrig hafva Rofdjuren omkring Mälaren haft en farligare fiende. Han förföljde Vargar så ifrigt, at under flere år knapt kunde finnas något Vargspår omkring Mälaren. Hans nya påfund af Luderplatsar förtjänar efterföljd.</ref>{{sc|Foglar}},<br> som blifvit anmärkte på öarne och holmarne, vid Mälarens strander, eller ock i närmaste granskapet, vil jag upteckna efter den rang-ordning som våre Ornithologer behagat fastställa. Således finnes af Falk-slägtet: <i>Landt-Örnen</i> (<i>Falco Chrysaetos</i>) som stundom här gör åverkan, och för någon tid sedan var nog dristig, at slå efter et 12 år gammalt barn af förnäm ätt, som hade gjort sälskap med en Jägare — <i>Fisk-Örnen</i> (<i>F. Albicilla</i>) som bor utmed stranderne, härjar i vatnet och lefver mäst af fisk <ref>Den beskrifves ganska olika hos Auctorerne. I <i>Syst. Nat.</i> har den fått rum bland ''Gamar,'' och hedras med namn af <i>Vultur Albicilla.</i></ref> — <i>Fisk-liusen</i> eller Fiskblinkaren (<i>F. Haliætus</i>), som gärna har tilhåll i rörhvassen, och bortsnappar Gäddor rätt behändigt, först<noinclude> {{huvud|||om}} <references/></noinclude> kyd2grgbs98dr5j62za0tem0vt9v2s8 Index:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu 108 154186 505546 498412 2022-08-22T09:20:57Z Thurs 138 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=Flera författare |Titel=[[Tros-Sånger]] |År=1916 |Oversattare= |Utgivare=Helge Borres Boktr. |Källa=[[:File:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu|djvu]] |Bild=[[File:Tros-Sånger 5th ed. 1916 Title.jpg|350px]] |Sidor=<pagelist 1=T 2to6=- 7=T 8=reklam 9=1 9to19=roman 20=- 21=3 220=T 298=- 299=1 323to324=- /> |Anmärkningar={{Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/9}} {{Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/10}} {{Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/11}} {{Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/12}} |Width= |Css= |Kommentar=Femte upplagan }} [[Kategori:Ej kompletta index]] sx3bppv7nn5gzxl4750im6d2muvmlvk Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/10 104 155219 505493 502539 2022-08-21T20:00:33Z Cassiodore89 12149 /* Proofread */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|ii}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Din kärlek, Fader]] |align="right" valign="top"|89 |- |align="left" valign="top"|[[Dig, o Jesus, nu vår sång vi höja]] |align="right" valign="top"|11 |- |align="left" valign="top"|[[Din kärlek högre än all kunskap är]] |align="right" valign="top"|81 |- |align="left" valign="top"|[[Din måltid, Herre god]] |align="right" valign="top"|109 |- |align="left" valign="top"|[[Din natt av sorg är slut]] |align="right" valign="top"|146 |- |align="left" valign="top"|[[Du död, var är din udd?]] |align="right" valign="top"|140 |- |align="left" valign="top"|[[Du kommer snart]] |align="right" valign="top"|126 |- |align="left" valign="top"|[[Du milde, tålige]] |align="right" valign="top"|188 |- |align="left" valign="top"|[[Du skall komma|Du skall komma och]] |align="right" valign="top"|149 |- |align="left" valign="top"|[[Du som av nåd kunnat kalla]] |align="right" valign="top"|180 |- |align="left" valign="top"|[[Du som av kärlek dog]] |align="right" valign="top"|197 |- |align="left" valign="top"|[[Du som oss älskat]] |align="right" valign="top"|159 |- |align="left" valign="top"|[[Du vilsegångna, bliv ej längre borta|Du vilsegångne bliv ej längre]] |align="right" valign="top"|246 |- |align="left" valign="top"|[[Du värdig är av lov och pris]] |align="right" valign="top"|84 |- |align="left" valign="top"|[[Du är det eviga Guds Ord]] |align="right" valign="top"|116 |- |align="left" valign="top"|[[Du är Guds Son]] |align="right" valign="top"|156 |- |align="left" valign="top"|[[Dyra namn, det namnet Jesus]] |align="right" valign="top"|227 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ej av denna världen]] |align="right" valign="top"|165 |- |align="left" valign="top"|[[Ej fjärran är den stund]], |align="right" valign="top"|69 |- |align="left" valign="top"|[[Ej offrens blod, som flöt]] |align="right" valign="top"|13 |- |align="left" valign="top"|[[Ej se vi allting ännu]] |align="right" valign="top"|155 |- |align="left" valign="top"|[[Ej silver, ej guld har förvärvat min frälsning|Ej silver, ej guld har förvärvat]] |align="right" valign="top"|206 |- |align="left" valign="top"|[[En gång på dödens stig jag var|En gång på dödens stig]] |align="right" valign="top"|202 |- |align="left" valign="top"|[[En liten tid — så kommer Han]], |align="right" valign="top"|14 |- |align="left" valign="top"|[[En morgon skön och härlig vänta vi|En morgon skön och härlig]] |align="right" valign="top"|174<noinclude> |- |} <references/></noinclude> a6uux8blwwx1eip5d58bjsywgisbxl0 Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/11 104 155222 505494 499449 2022-08-21T20:02:15Z Cassiodore89 12149 /* Proofread */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|||{{sc|iii}}}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[En tillflyktsort är urtidens Gud]] |align="right" valign="top"|194 |- |align="left" valign="top"|[[En tjänarenas tjänare]] |align="right" valign="top"|132 |- |align="left" valign="top"|[[Ett lydigt barnasinne]] |align="right" valign="top"|228 |- |align="left" valign="top"|[[Ett vilsegånget får]] |align="right" valign="top"|196 |- |align="left" valign="top"|[[Evigt liv det är att känna]] |align="right" valign="top"|133 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Fader, Allsmäktige]] |align="right" valign="top"|199 |- |align="left" valign="top"|[[Din kärlek, Fader|Fader, din kärlek mäktig, fri]] |align="right" valign="top"|89 |- |align="left" valign="top"|[[Fader, Du som från din himmel|Fader, Du som från din]] |align="right" valign="top"|151 |- |align="left" valign="top"|[[Fader! Vi din kärlek prisa|Fader, vi din kärlek prisa]] |align="right" valign="top"|162 |- |align="left" valign="top"|[[Fader vi ha vilse vandrat|Fader, vi ha vilse vandrat]] |align="right" valign="top"|187 |- |align="left" valign="top"|[[Fader uti härligheten]] |align="right" valign="top"|168 |- |align="left" valign="top"|[[Fast Adams fall vanärat Gud]] |align="right" valign="top"|172 |- |align="left" valign="top"|[[Fast i en värld av synd och strid]] |align="right" valign="top"|107 |- |align="left" valign="top"|[[Fast ännu av världen förkastad]] |align="right" valign="top"|32 |- |align="left" valign="top"|[[Från Egypten Gud sitt folk har]] |align="right" valign="top"|119 |- |align="left" valign="top"|[[Från sitt hem i härligheten]] |align="right" valign="top"|150 |- |align="left" valign="top"|[[Från smärta och sorg]] |align="right" valign="top"|203 |- |align="left" valign="top"|[[Fullbordat verket är]] |align="right" valign="top"|141 |- |align="left" valign="top"|[[För Israel Du fordom]] |align="right" valign="top"|224 |- |align="left" valign="top"|[[Fördömelse ej finnes mer]] |align="right" valign="top"|122 |- |align="left" valign="top"|[[Förlossningen är vunnen]] |align="right" valign="top"|60 |- |align="left" valign="top"|[[Förrän ett stoftgrand lades]] |align="right" valign="top"|125 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Gud ett löfte gav i Eden]] |align="right" valign="top"|175 |- |align="left" valign="top"|[[Gud, giv oss nåd i tron att stå]] |align="right" valign="top"|170 |- |align="left" valign="top"|[[Gud har segrat genom Kristus Jesus]], |align="right" valign="top"|71<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 9x7vv78bnva1vut1by05c4vr1f8okom 505495 505494 2022-08-21T20:02:45Z Cassiodore89 12149 /* Proofread */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|||{{sc|iii}}}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[En tillflyktsort är urtidens Gud]] |align="right" valign="top"|194 |- |align="left" valign="top"|[[En tjänarenas tjänare]] |align="right" valign="top"|132 |- |align="left" valign="top"|[[Ett lydigt barnasinne]] |align="right" valign="top"|228 |- |align="left" valign="top"|[[Ett vilsegånget får]] |align="right" valign="top"|196 |- |align="left" valign="top"|[[Evigt liv det är att känna]] |align="right" valign="top"|133 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Fader, Allsmäktige]] |align="right" valign="top"|199 |- |align="left" valign="top"|[[Din kärlek, Fader|Fader, din kärlek mäktig, fri]] |align="right" valign="top"|89 |- |align="left" valign="top"|[[Fader, Du som från din himmel|Fader, Du som från din]] |align="right" valign="top"|151 |- |align="left" valign="top"|[[Fader! Vi din kärlek prisa|Fader, vi din kärlek prisa]] |align="right" valign="top"|162 |- |align="left" valign="top"|[[Fader vi ha vilse vandrat|Fader, vi ha vilse vandrat]] |align="right" valign="top"|187 |- |align="left" valign="top"|[[Fader uti härligheten]] |align="right" valign="top"|168 |- |align="left" valign="top"|[[Fast Adams fall vanärat Gud]] |align="right" valign="top"|172 |- |align="left" valign="top"|[[Fast i en värld av synd och strid]] |align="right" valign="top"|107 |- |align="left" valign="top"|[[Fast ännu av världen förkastad]] |align="right" valign="top"|32 |- |align="left" valign="top"|[[Från Egypten Gud sitt folk har kallat|Från Egypten Gud sitt folk har]] |align="right" valign="top"|119 |- |align="left" valign="top"|[[Från sitt hem i härligheten]] |align="right" valign="top"|150 |- |align="left" valign="top"|[[Från smärta och sorg]] |align="right" valign="top"|203 |- |align="left" valign="top"|[[Fullbordat verket är]] |align="right" valign="top"|141 |- |align="left" valign="top"|[[För Israel Du fordom]] |align="right" valign="top"|224 |- |align="left" valign="top"|[[Fördömelse ej finnes mer]] |align="right" valign="top"|122 |- |align="left" valign="top"|[[Förlossningen är vunnen]] |align="right" valign="top"|60 |- |align="left" valign="top"|[[Förrän ett stoftgrand lades]] |align="right" valign="top"|125 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Gud ett löfte gav i Eden]] |align="right" valign="top"|175 |- |align="left" valign="top"|[[Gud, giv oss nåd i tron att stå]] |align="right" valign="top"|170 |- |align="left" valign="top"|[[Gud har segrat genom Kristus Jesus]], |align="right" valign="top"|71<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 0g4sdbhxfqagamzyk7e9j4v934ojkci Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/12 104 155223 505496 498793 2022-08-21T20:05:09Z Cassiodore89 12149 /* Proofread */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|iiii}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Gud i kärlek Sonen skänkt]] |align="right" valign="top"|237 |- |align="left" valign="top"|[[Gud i nåd de sina valde]] |align="right" valign="top"|72 |- |align="left" valign="top"|[[Guds ende Son, Du kvinnans säd]], |align="right" valign="top"|16 |- |align="left" valign="top"|[[Guds kärleks ord jag hör]], |align="right" valign="top"|210 |- |align="left" valign="top"|[[Guds milda Lamm, Du dyra Lamm]], |align="right" valign="top"|17 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, oskyldig|Guds rena Lamm oskyldig]], |align="right" valign="top"|18 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, på korsets stam|Guds rena Lamm, på korsets]] |align="right" valign="top"|82 |- |align="left" valign="top"|[[Guds väsens avbild]] |align="right" valign="top"|106 |- |align="left" valign="top"|[[Guds vare tack, som oss]] |align="right" valign="top"|96 |- |align="left" valign="top"|[[Guds älskar utan like]] |align="right" valign="top"|236 |- |align="left" valign="top"|[[Guds är kärlek; uti Jesus Kristus]] |align="right" valign="top"|249 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Han lever, Han lever, vårt salighetshopp]] |align="right" valign="top"|118 |- |align="left" valign="top"|[[Han är uppstånden (Tros-Sånger)|Han är uppstånden]]. |align="right" valign="top"|114 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader! Tacksamt vi]] |align="right" valign="top"|225 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader, Du som är oss nära]] |align="right" valign="top"|255 |- |align="left" valign="top"|[[Hell dig, uppståndne Jesus]] |align="right" valign="top"|19 |- |align="left" valign="top"|[[Hell vare Herrens Smorde]], |align="right" valign="top"|20 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, ditt anlet’ Du döljer ej för]] |align="right" valign="top"|211 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, Du vår starkhet är]] |align="right" valign="top"|123 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, i din måltid nu vi skåda]] |align="right" valign="top"|95 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, Dig vi ära]], |align="right" valign="top"|70 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, må vi fröjdas]] |align="right" valign="top"|178 |- |align="left" valign="top"|[[Herre kär, var mig när]] |align="right" valign="top"|233 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, med kraft genom Anden]] |align="right" valign="top"|215 |- |align="left" valign="top"|[[Herren en segrande fana]] |align="right" valign="top"|214<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 09z2in9g3jusgsdl8qbo1qpcswkjqep 505503 505496 2022-08-21T20:09:48Z Cassiodore89 12149 /* Proofread */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|iiii}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Gud i kärlek Sonen skänkt]] |align="right" valign="top"|237 |- |align="left" valign="top"|[[Gud i nåd de sina valde]] |align="right" valign="top"|72 |- |align="left" valign="top"|[[Guds ende Son, Du kvinnans säd]], |align="right" valign="top"|16 |- |align="left" valign="top"|[[Guds kärleks ord jag hör]], |align="right" valign="top"|210 |- |align="left" valign="top"|[[Guds milda Lamm, Du dyra Lamm]], |align="right" valign="top"|17 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, oskyldig|Guds rena Lamm oskyldig]], |align="right" valign="top"|18 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, på korsets stam|Guds rena Lamm, på korsets]] |align="right" valign="top"|82 |- |align="left" valign="top"|[[Guds väsens avbild]] |align="right" valign="top"|106 |- |align="left" valign="top"|[[Gud vare tack, som oss segern har givit|Guds vare tack, som oss]] |align="right" valign="top"|96 |- |align="left" valign="top"|[[När Herren är min herde|Guds älskar utan like]] |align="right" valign="top"|236 |- |align="left" valign="top"|[[”Gud är kärlek”|Guds är kärlek; uti Jesus Kristus]] |align="right" valign="top"|249 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Han lever, Han lever, vårt salighetshopp]] |align="right" valign="top"|118 |- |align="left" valign="top"|[[Han är uppstånden (Tros-Sånger)|Han är uppstånden]]. |align="right" valign="top"|114 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader! Tacksamt vi]] |align="right" valign="top"|225 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader, Du som är oss nära]] |align="right" valign="top"|255 |- |align="left" valign="top"|[[Hell dig, uppståndne Jesus]] |align="right" valign="top"|19 |- |align="left" valign="top"|[[Hell vare Herrens Smorde]], |align="right" valign="top"|20 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, ditt anlet’ Du döljer ej för]] |align="right" valign="top"|211 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, Du vår starkhet är]] |align="right" valign="top"|123 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, i din måltid nu vi skåda]] |align="right" valign="top"|95 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, Dig vi ära]], |align="right" valign="top"|70 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, må vi fröjdas]] |align="right" valign="top"|178 |- |align="left" valign="top"|[[Herre kär, var mig när]] |align="right" valign="top"|233 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, med kraft genom Anden]] |align="right" valign="top"|215 |- |align="left" valign="top"|[[Herren en segrande fana]] |align="right" valign="top"|214<noinclude> |- |} <references/></noinclude> ews5r4v9o1mndal2goflzud5sv3wbf9 505504 505503 2022-08-21T20:10:31Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|iiii}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Gud i kärlek Sonen skänkt]] |align="right" valign="top"|237 |- |align="left" valign="top"|[[Gud i nåd de sina valde]] |align="right" valign="top"|72 |- |align="left" valign="top"|[[Guds ende Son, Du kvinnans säd]], |align="right" valign="top"|16 |- |align="left" valign="top"|[[Guds kärleks ord jag hör]], |align="right" valign="top"|210 |- |align="left" valign="top"|[[Guds milda Lamm, Du dyra Lamm]], |align="right" valign="top"|17 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, oskyldig|Guds rena Lamm oskyldig]], |align="right" valign="top"|18 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, på korsets stam|Guds rena Lamm, på korsets]] |align="right" valign="top"|82 |- |align="left" valign="top"|[[Guds väsens avbild]] |align="right" valign="top"|106 |- |align="left" valign="top"|[[Gud vare tack, som oss segern har givit|Guds vare tack, som oss]] |align="right" valign="top"|96 |- |align="left" valign="top"|[[När Herren är min herde|Guds älskar utan like]] |align="right" valign="top"|236 |- |align="left" valign="top"|[[”Gud är kärlek”|Guds är kärlek; uti Jesus Kristus]] |align="right" valign="top"|249 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Han lever, Han lever, vårt salighetshopp]] |align="right" valign="top"|118 |- |align="left" valign="top"|[[Han är uppstånden. Vad ljus vad fröjd!|Han är uppstånden (Tros-Sånger)|Han är uppstånden]]. |align="right" valign="top"|114 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader! Tacksamt vi]] |align="right" valign="top"|225 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader, Du som är oss nära]] |align="right" valign="top"|255 |- |align="left" valign="top"|[[Hell dig, uppståndne Jesus]] |align="right" valign="top"|19 |- |align="left" valign="top"|[[Hell vare Herrens Smorde]], |align="right" valign="top"|20 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, ditt anlet’ Du döljer ej för]] |align="right" valign="top"|211 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, Du vår starkhet är]] |align="right" valign="top"|123 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, i din måltid nu vi skåda]] |align="right" valign="top"|95 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, Dig vi ära]], |align="right" valign="top"|70 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, må vi fröjdas]] |align="right" valign="top"|178 |- |align="left" valign="top"|[[Herre kär, var mig när]] |align="right" valign="top"|233 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, med kraft genom Anden]] |align="right" valign="top"|215 |- |align="left" valign="top"|[[Herren en segrande fana]] |align="right" valign="top"|214<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 7kdj3f9uvwb8iyxbrqhhz9rmv6rkl0x 505505 505504 2022-08-21T20:12:00Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|iiii}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Gud i kärlek Sonen skänkt]] |align="right" valign="top"|237 |- |align="left" valign="top"|[[Gud i nåd de sina valde]] |align="right" valign="top"|72 |- |align="left" valign="top"|[[Guds ende Son, Du kvinnans säd]], |align="right" valign="top"|16 |- |align="left" valign="top"|[[Guds kärleks ord jag hör]], |align="right" valign="top"|210 |- |align="left" valign="top"|[[Guds milda Lamm, Du dyra Lamm]], |align="right" valign="top"|17 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, oskyldig|Guds rena Lamm oskyldig]], |align="right" valign="top"|18 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, på korsets stam|Guds rena Lamm, på korsets]] |align="right" valign="top"|82 |- |align="left" valign="top"|[[Guds väsens avbild]] |align="right" valign="top"|106 |- |align="left" valign="top"|[[Gud vare tack, som oss segern har givit|Guds vare tack, som oss]] |align="right" valign="top"|96 |- |align="left" valign="top"|[[När Herren är min herde|Guds älskar utan like]] |align="right" valign="top"|236 |- |align="left" valign="top"|[[”Gud är kärlek”|Guds är kärlek; uti Jesus Kristus]] |align="right" valign="top"|249 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Han lever, Han lever, vårt salighetshopp]] |align="right" valign="top"|118 |- |align="left" valign="top"|[[Han är uppstånden. Vad ljus vad fröjd!|Han är uppstånden (Tros-Sånger)|Han är uppstånden]]. |align="right" valign="top"|114 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader! Tacksamt vi]] |align="right" valign="top"|225 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader, Du som är oss nära]] |align="right" valign="top"|255 |- |align="left" valign="top"|[[Hell dig, uppståndne Jesus]] |align="right" valign="top"|19 |- |align="left" valign="top"|[[Hell vare Herrens Smorde]], |align="right" valign="top"|20 |- |align="left" valign="top"|[[Guds kärleks ord jag hör|Herre, ditt anlet’ Du döljer ej för]] |align="right" valign="top"|211 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, Du vår starkhet är]] |align="right" valign="top"|123 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, i din måltid nu vi skåda]] |align="right" valign="top"|95 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, Dig vi ära]], |align="right" valign="top"|70 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, må vi fröjdas]] |align="right" valign="top"|178 |- |align="left" valign="top"|[[Herre kär, var mig när]] |align="right" valign="top"|233 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, med kraft genom Anden]] |align="right" valign="top"|215 |- |align="left" valign="top"|[[Herren en segrande fana]] |align="right" valign="top"|214<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 6hql6ei64qlljg1cltzlhtwmtpu6n9z 505517 505505 2022-08-21T20:28:36Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|iiii}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Gud i kärlek Sonen skänkt]] |align="right" valign="top"|237 |- |align="left" valign="top"|[[Gud i nåd de sina valde]] |align="right" valign="top"|72 |- |align="left" valign="top"|[[Guds ende Son, Du kvinnans säd]], |align="right" valign="top"|16 |- |align="left" valign="top"|[[Guds kärleks ord jag hör]], |align="right" valign="top"|210 |- |align="left" valign="top"|[[Guds milda Lamm, Du dyra Lamm]], |align="right" valign="top"|17 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, oskyldig|Guds rena Lamm oskyldig]], |align="right" valign="top"|18 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, på korsets stam|Guds rena Lamm, på korsets]] |align="right" valign="top"|82 |- |align="left" valign="top"|[[Guds väsens avbild]] |align="right" valign="top"|106 |- |align="left" valign="top"|[[Gud vare tack, som oss segern har givit|Guds vare tack, som oss]] |align="right" valign="top"|96 |- |align="left" valign="top"|[[När Herren är min herde|Guds älskar utan like]] |align="right" valign="top"|236 |- |align="left" valign="top"|[[”Gud är kärlek”|Guds är kärlek; uti Jesus Kristus]] |align="right" valign="top"|249 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Han lever, Han lever, vårt salighetshopp]] |align="right" valign="top"|118 |- |align="left" valign="top"|[[Han är uppstånden. Vad ljus vad fröjd!|Han är uppstånden (Tros-Sånger)|Han är uppstånden]]. |align="right" valign="top"|114 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader! Tacksamt vi]] |align="right" valign="top"|225 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader, Du som är oss nära]] |align="right" valign="top"|255 |- |align="left" valign="top"|[[Hell dig, uppståndne Jesus]] |align="right" valign="top"|19 |- |align="left" valign="top"|[[Hell vare Herrens Smorde]], |align="right" valign="top"|20 |- |align="left" valign="top"|[[Guds kärleks ord jag hör|Herre, ditt anlet’ Du döljer ej för]] |align="right" valign="top"|211 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, Du vår starkhet är]] |align="right" valign="top"|123 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, i din måltid nu vi skåda]] |align="right" valign="top"|95 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, Dig vi ära]], |align="right" valign="top"|70 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, må vi fröjdas]] |align="right" valign="top"|178 |- |align="left" valign="top"|[[Herre kär, var mig när]] |align="right" valign="top"|233 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, med kraft genom Anden]] |align="right" valign="top"|215 |- |align="left" valign="top"|Herren en segrande fana |align="right" valign="top"|214<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 9vnmt7hp6eygny0ijtr81mxz32ihcdl 505525 505517 2022-08-21T20:34:31Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|iiii}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Gud i kärlek Sonen skänkt]] |align="right" valign="top"|237 |- |align="left" valign="top"|[[Gud i nåd de sina valde]] |align="right" valign="top"|72 |- |align="left" valign="top"|[[Guds ende Son, Du kvinnans säd]], |align="right" valign="top"|16 |- |align="left" valign="top"|[[Guds kärleks ord jag hör]], |align="right" valign="top"|210 |- |align="left" valign="top"|[[Guds milda Lamm, Du dyra Lamm]], |align="right" valign="top"|17 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, oskyldig|Guds rena Lamm oskyldig]], |align="right" valign="top"|18 |- |align="left" valign="top"|[[Guds rena Lamm, på korsets stam|Guds rena Lamm, på korsets]] |align="right" valign="top"|82 |- |align="left" valign="top"|[[Guds väsens avbild]] |align="right" valign="top"|106 |- |align="left" valign="top"|[[Gud vare tack, som oss segern har givit|Guds vare tack, som oss]] |align="right" valign="top"|96 |- |align="left" valign="top"|[[När Herren är min herde|Guds älskar utan like]] |align="right" valign="top"|236 |- |align="left" valign="top"|[[”Gud är kärlek”|Guds är kärlek; uti Jesus Kristus]] |align="right" valign="top"|249 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Han lever, Han lever, vårt salighetshopp]] |align="right" valign="top"|118 |- |align="left" valign="top"|[[Han är uppstånden. Vad ljus vad fröjd!|Han är uppstånden]]. |align="right" valign="top"|114 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader! Tacksamt vi]] |align="right" valign="top"|225 |- |align="left" valign="top"|[[Helige Fader, Du som är oss nära]] |align="right" valign="top"|255 |- |align="left" valign="top"|[[Hell dig, uppståndne Jesus]] |align="right" valign="top"|19 |- |align="left" valign="top"|[[Hell vare Herrens Smorde]], |align="right" valign="top"|20 |- |align="left" valign="top"|[[Guds kärleks ord jag hör|Herre, ditt anlet’ Du döljer ej för]] |align="right" valign="top"|211 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, Du vår starkhet är]] |align="right" valign="top"|123 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, i din måltid nu vi skåda]] |align="right" valign="top"|95 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, Dig vi ära]], |align="right" valign="top"|70 |- |align="left" valign="top"|[[Herre Jesus, må vi fröjdas]] |align="right" valign="top"|178 |- |align="left" valign="top"|[[Herre kär, var mig när]] |align="right" valign="top"|233 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, med kraft genom Anden]] |align="right" valign="top"|215 |- |align="left" valign="top"|Herren en segrande fana |align="right" valign="top"|214<noinclude> |- |} <references/></noinclude> b7lo0zf5h8jvyyan4ajs3ol7f968edp Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/13 104 155224 505506 498794 2022-08-21T20:13:47Z Cassiodore89 12149 /* Proofread */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|||{{sc|v}}}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Herren kommer! Helgon höjen|Herre kommer! Helgon höjen]] |align="right" valign="top"|121 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, nu vi samlas alla]] |align="right" valign="top"|137 |- |align="left" valign="top"|[[Herren är min Herde]] |align="right" valign="top"|209 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, se din lilla skara]], |align="right" valign="top"|12 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, vi prisa Dig]], |align="right" valign="top"|21 |- |align="left" valign="top"|[[Hur blir det hos vår Gud]] |align="right" valign="top"|130 |- |align="left" valign="top"|[[Hur djup den frid, som Du, o Jesus]], |align="right" valign="top"|120 |- |align="left" valign="top"|[[Hur god är vår trofaste Gud]], |align="right" valign="top"|23 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvligt mången gång]] |align="right" valign="top"|42 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvt ditt namn, o Jesus, är]] |align="right" valign="top"|200 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvt att tänka uppå dem]] |align="right" valign="top"|177 |- |align="left" valign="top"|[[Hur mäktig och hur tålig]] |align="right" valign="top"|248 |- |align="left" valign="top"|[[Hur sällt det är, o Herre]], |align="right" valign="top"|25 |- |align="left" valign="top"|[[Härlighet och makt och ära]] |align="right" valign="top"|186 |- |align="left" valign="top"|[[Här vi samlas, Herre Jesus]], |align="right" valign="top"|130 |- |align="left" valign="top"|[[Högt ovan i vår Faders hus]] |align="right" valign="top"|66 |- |align="left" valign="top"|[[Hör, millioners sälla skara]] |align="right" valign="top"|30 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[I djupet av Guds hjärta]] |align="right" valign="top"|94 |- |align="left" valign="top"|[[I himmelen, i himmelen (Tros-Sånger)|I himmelen, i himmelen]] |align="right" valign="top"|171 |- |align="left" valign="top"|[[I hoppet längtans blickar lyfta vi]] |align="right" valign="top"|83 |- |align="left" valign="top"|[[I hoppet sig min frälsta själ]] |align="right" valign="top"|201 |- |align="left" valign="top"|[[I Jesu namn där finns en källa]] |align="right" valign="top"|128 |- |align="left" valign="top"|[[I Kristus Jesus liv vi fått]] |align="right" valign="top"|103 |- |align="left" valign="top"|[[Intet avstånd mellan Kristus]] |align="right" valign="top"|76<noinclude> |- |} <references/></noinclude> ac9ejxok8bvpms366fsjeed43tt21zg 505507 505506 2022-08-21T20:14:43Z Cassiodore89 12149 /* Proofread */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|||{{sc|v}}}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Herren kommer! Helgon höjen|Herre kommer! Helgon höjen]] |align="right" valign="top"|121 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, nu vi samlas alla]] |align="right" valign="top"|137 |- |align="left" valign="top"|[[Herren är min herde (Tros-Sånger 1916)|Herren är min Herde]] |align="right" valign="top"|209 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, se din lilla skara]], |align="right" valign="top"|12 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, vi prisa Dig]], |align="right" valign="top"|21 |- |align="left" valign="top"|[[Hur blir det hos vår Gud]] |align="right" valign="top"|130 |- |align="left" valign="top"|[[Hur djup den frid, som Du, o Jesus]], |align="right" valign="top"|120 |- |align="left" valign="top"|[[Hur god är vår trofaste Gud]], |align="right" valign="top"|23 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvligt mången gång]] |align="right" valign="top"|42 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvt ditt namn, o Jesus, är]] |align="right" valign="top"|200 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvt att tänka uppå dem]] |align="right" valign="top"|177 |- |align="left" valign="top"|[[Hur mäktig och hur tålig]] |align="right" valign="top"|248 |- |align="left" valign="top"|[[Hur sällt det är, o Herre]], |align="right" valign="top"|25 |- |align="left" valign="top"|[[Härlighet och makt och ära]] |align="right" valign="top"|186 |- |align="left" valign="top"|[[Här vi samlas, Herre Jesus]], |align="right" valign="top"|130 |- |align="left" valign="top"|[[Högt ovan i vår Faders hus]] |align="right" valign="top"|66 |- |align="left" valign="top"|[[Hör, millioners sälla skara]] |align="right" valign="top"|30 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[I djupet av Guds hjärta]] |align="right" valign="top"|94 |- |align="left" valign="top"|[[I himmelen, i himmelen (Tros-Sånger)|I himmelen, i himmelen]] |align="right" valign="top"|171 |- |align="left" valign="top"|[[I hoppet längtans blickar lyfta vi]] |align="right" valign="top"|83 |- |align="left" valign="top"|[[I hoppet sig min frälsta själ]] |align="right" valign="top"|201 |- |align="left" valign="top"|[[I Jesu namn där finns en källa]] |align="right" valign="top"|128 |- |align="left" valign="top"|[[I Kristus Jesus liv vi fått]] |align="right" valign="top"|103 |- |align="left" valign="top"|[[Intet avstånd mellan Kristus]] |align="right" valign="top"|76<noinclude> |- |} <references/></noinclude> mwx7nr776c4b3ja17tfmx98b4r79itw 505508 505507 2022-08-21T20:15:31Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|||{{sc|v}}}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Herren kommer! Helgon höjen|Herre kommer! Helgon höjen]] |align="right" valign="top"|121 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, nu vi samlas alla]] |align="right" valign="top"|137 |- |align="left" valign="top"|[[Herren är min herde (Tros-Sånger 1916)|Herren är min Herde]] |align="right" valign="top"|209 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, se din lilla skara]], |align="right" valign="top"|12 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, vi prisa Dig]], |align="right" valign="top"|21 |- |align="left" valign="top"|[[O Du, som gav ditt liv för fåren|Hur blir det hos vår Gud]] |align="right" valign="top"|130 |- |align="left" valign="top"|[[Från Egypten Gud sitt folk har kallat|Hur djup den frid, som Du, o Jesus]], |align="right" valign="top"|120 |- |align="left" valign="top"|[[Hur god är vår trofaste Gud]], |align="right" valign="top"|23 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvligt mången gång]] |align="right" valign="top"|42 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvt ditt namn, o Jesus, är]] |align="right" valign="top"|200 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvt att tänka uppå dem]] |align="right" valign="top"|177 |- |align="left" valign="top"|[[Hur mäktig och hur tålig]] |align="right" valign="top"|248 |- |align="left" valign="top"|[[Hur sällt det är, o Herre]], |align="right" valign="top"|25 |- |align="left" valign="top"|[[Härlighet och makt och ära]] |align="right" valign="top"|186 |- |align="left" valign="top"|[[Här vi samlas, Herre Jesus]], |align="right" valign="top"|130 |- |align="left" valign="top"|[[Högt ovan i vår Faders hus]] |align="right" valign="top"|66 |- |align="left" valign="top"|[[Hör, millioners sälla skara]] |align="right" valign="top"|30 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[I djupet av Guds hjärta]] |align="right" valign="top"|94 |- |align="left" valign="top"|[[I himmelen, i himmelen (Tros-Sånger)|I himmelen, i himmelen]] |align="right" valign="top"|171 |- |align="left" valign="top"|[[I hoppet längtans blickar lyfta vi]] |align="right" valign="top"|83 |- |align="left" valign="top"|[[I hoppet sig min frälsta själ]] |align="right" valign="top"|201 |- |align="left" valign="top"|[[I Jesu namn där finns en källa]] |align="right" valign="top"|128 |- |align="left" valign="top"|[[I Kristus Jesus liv vi fått]] |align="right" valign="top"|103 |- |align="left" valign="top"|[[Intet avstånd mellan Kristus]] |align="right" valign="top"|76<noinclude> |- |} <references/></noinclude> e8zsf6uv0t7e9r41h6m8f4kq7noqtqb 505509 505508 2022-08-21T20:16:39Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|||{{sc|v}}}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Herren kommer! Helgon höjen|Herre kommer! Helgon höjen]] |align="right" valign="top"|121 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, nu vi samlas alla]] |align="right" valign="top"|137 |- |align="left" valign="top"|[[Herren är min herde (Tros-Sånger 1916)|Herren är min Herde]] |align="right" valign="top"|209 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, se din lilla skara]], |align="right" valign="top"|12 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, vi prisa Dig]], |align="right" valign="top"|21 |- |align="left" valign="top"|[[O Du, som gav ditt liv för fåren|Hur blir det hos vår Gud]] |align="right" valign="top"|130 |- |align="left" valign="top"|[[Från Egypten Gud sitt folk har kallat|Hur djup den frid, som Du, o Jesus]], |align="right" valign="top"|120 |- |align="left" valign="top"|[[Hur god är vår trofaste Gud]], |align="right" valign="top"|23 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvligt mången gång]] |align="right" valign="top"|42 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvt ditt namn, o Jesus, är]] |align="right" valign="top"|200 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvt att tänka uppå dem]] |align="right" valign="top"|177 |- |align="left" valign="top"|[[Hur mäktig och hur tålig]] |align="right" valign="top"|248 |- |align="left" valign="top"|[[Hur sällt det är, o Herre]], |align="right" valign="top"|25 |- |align="left" valign="top"|[[Härlighet och makt och ära]] |align="right" valign="top"|186 |- |align="left" valign="top"|[[Här vi samlas, Herre Jesus]], |align="right" valign="top"|130 |- |align="left" valign="top"|[[Högt ovan i vår Faders hus]] |align="right" valign="top"|66 |- |align="left" valign="top"|[[Hör, millioners sälla skara]] |align="right" valign="top"|30 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[I djupet av Guds hjärta]] |align="right" valign="top"|94 |- |align="left" valign="top"|[[I himmelen, i himmelen]] |align="right" valign="top"|171 |- |align="left" valign="top"|[[I hoppet längtans blickar lyfta vi]] |align="right" valign="top"|83 |- |align="left" valign="top"|[[I hoppet sig min frälsta själ]] |align="right" valign="top"|201 |- |align="left" valign="top"|[[I Jesu namn där finns en källa]] |align="right" valign="top"|128 |- |align="left" valign="top"|[[I Kristus Jesus liv vi fått]] |align="right" valign="top"|103 |- |align="left" valign="top"|[[Intet avstånd mellan Kristus]] |align="right" valign="top"|76<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 5zflve9m7depkru5k3zk97pdwncprt2 505510 505509 2022-08-21T20:17:22Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|||{{sc|v}}}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Herren kommer! Helgon höjen|Herre kommer! Helgon höjen]] |align="right" valign="top"|121 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, nu vi samlas alla]] |align="right" valign="top"|137 |- |align="left" valign="top"|[[Herren är min herde (Tros-Sånger 1916)|Herren är min Herde]] |align="right" valign="top"|209 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, se din lilla skara]], |align="right" valign="top"|12 |- |align="left" valign="top"|[[Herre, vi prisa Dig]], |align="right" valign="top"|21 |- |align="left" valign="top"|[[O Du, som gav ditt liv för fåren|Hur blir det hos vår Gud]] |align="right" valign="top"|130 |- |align="left" valign="top"|[[Från Egypten Gud sitt folk har kallat|Hur djup den frid, som Du, o Jesus]], |align="right" valign="top"|120 |- |align="left" valign="top"|[[Hur god är vår trofaste Gud]], |align="right" valign="top"|23 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvligt mången gång]] |align="right" valign="top"|42 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvt ditt namn, o Jesus, är]] |align="right" valign="top"|200 |- |align="left" valign="top"|[[Hur ljuvt att tänka uppå dem]] |align="right" valign="top"|177 |- |align="left" valign="top"|[[Hur mäktig och hur tålig]] |align="right" valign="top"|248 |- |align="left" valign="top"|[[Hur sällt det är, o Herre]], |align="right" valign="top"|25 |- |align="left" valign="top"|[[Härlighet och makt och ära]] |align="right" valign="top"|186 |- |align="left" valign="top"|[[Här vi samlas, Herre Jesus]], |align="right" valign="top"|130 |- |align="left" valign="top"|[[Högt ovan i vår Faders hus]] |align="right" valign="top"|66 |- |align="left" valign="top"|[[Hör, millioners sälla skara]] |align="right" valign="top"|30 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[I djupet av Guds hjärta]] |align="right" valign="top"|94 |- |align="left" valign="top"|[[I himmelen, i himmelen]] |align="right" valign="top"|171 |- |align="left" valign="top"|[[I hoppet längtans blickar lyfta vi]] |align="right" valign="top"|83 |- |align="left" valign="top"|[[I hoppet sig min frälsta själ förnöjer|I hoppet sig min frälsta själ]] |align="right" valign="top"|201 |- |align="left" valign="top"|[[I Jesu namn där finns en källa]] |align="right" valign="top"|128 |- |align="left" valign="top"|[[I Kristus Jesus liv vi fått]] |align="right" valign="top"|103 |- |align="left" valign="top"|[[Intet avstånd mellan Kristus]] |align="right" valign="top"|76<noinclude> |- |} <references/></noinclude> qvd7v3f6v67h5ippu4xfbsxbbqnefeb Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/14 104 155225 505511 498796 2022-08-21T20:18:06Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|vi}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Jag hörde Jesus säga|Jag hörde Jesus säga:]] |align="right" valign="top"|220 |- |align="left" valign="top"|[[Jag hör till himlens fria barn]] |align="right" valign="top"|207 |- |align="left" valign="top"|[[Jag är främling, jag är en pilgrim (Tros-Sånger)|Jag är främling, jag är en pilgrim]] |align="right" valign="top"|208 |- |align="left" valign="top"|[[Jesu blod för oss har banat]] |align="right" valign="top"|245 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Du min hägnad]] |align="right" valign="top"|195 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Fadrens sanna avbild]] |align="right" valign="top"|115 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]] |align="right" valign="top"|240 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår Frälsare, ljuvt är ditt namn]] |align="right" valign="top"|124 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår uppfarne Herre,]] |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|[[Jerusalem, Guds stad]] |align="right" valign="top"|97 |- |align="left" valign="top"|[[Just som jag är — ej med ett strå]] |align="right" valign="top"|238 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss i anden]] |align="right" valign="top"|205 |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss på barnavis (Tros-Sånger)|Kom, låtom oss på barnavis]] |align="right" valign="top"|36 |- |align="left" valign="top"|[[Korsfästad i svaghet,]] |align="right" valign="top"|67 |- |align="left" valign="top"|[[Kristus för oss lever]] |align="right" valign="top"|152 |- |align="left" valign="top"|[[Kärlek, stor som oceanen]] |align="right" valign="top"|217 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ljuva stund, då vi få sitta neder]] |align="right" valign="top"|157 |- |align="left" valign="top"|[[Ljuvligt blir hos dig att vara]] |align="right" valign="top"|38 |- |align="left" valign="top"|[[Lovsjungom Herren Jesu kärlek,]] |align="right" valign="top"|39 |- |align="left" valign="top"|[[Lov, tillbedjan, pris och ära]] |align="right" valign="top"|108 |- |align="left" valign="top"|[[Lyft blicken upp]] |align="right" valign="top"|190 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss sjunga, evigt sjunga]] |align="right" valign="top"|117 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss vår Gud förbida]] |align="right" valign="top"|166<noinclude> |- |} <references/></noinclude> r7pl3ga0db6xyuezj5yhrtrly5r7ekr 505512 505511 2022-08-21T20:18:30Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|vi}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Jag hörde Jesus säga|Jag hörde Jesus säga:]] |align="right" valign="top"|220 |- |align="left" valign="top"|[[Jag hör till himlens fria barn]] |align="right" valign="top"|207 |- |align="left" valign="top"|[[Jag är främling, jag är en pilgrim|Jag är främling, jag är en pilgrim (Tros-Sånger)|Jag är främling, jag är en pilgrim]] |align="right" valign="top"|208 |- |align="left" valign="top"|[[Jesu blod för oss har banat]] |align="right" valign="top"|245 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Du min hägnad]] |align="right" valign="top"|195 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Fadrens sanna avbild]] |align="right" valign="top"|115 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]] |align="right" valign="top"|240 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår Frälsare, ljuvt är ditt namn]] |align="right" valign="top"|124 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår uppfarne Herre,]] |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|[[Jerusalem, Guds stad]] |align="right" valign="top"|97 |- |align="left" valign="top"|[[Just som jag är — ej med ett strå]] |align="right" valign="top"|238 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss i anden]] |align="right" valign="top"|205 |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss på barnavis (Tros-Sånger)|Kom, låtom oss på barnavis]] |align="right" valign="top"|36 |- |align="left" valign="top"|[[Korsfästad i svaghet,]] |align="right" valign="top"|67 |- |align="left" valign="top"|[[Kristus för oss lever]] |align="right" valign="top"|152 |- |align="left" valign="top"|[[Kärlek, stor som oceanen]] |align="right" valign="top"|217 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ljuva stund, då vi få sitta neder]] |align="right" valign="top"|157 |- |align="left" valign="top"|[[Ljuvligt blir hos dig att vara]] |align="right" valign="top"|38 |- |align="left" valign="top"|[[Lovsjungom Herren Jesu kärlek,]] |align="right" valign="top"|39 |- |align="left" valign="top"|[[Lov, tillbedjan, pris och ära]] |align="right" valign="top"|108 |- |align="left" valign="top"|[[Lyft blicken upp]] |align="right" valign="top"|190 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss sjunga, evigt sjunga]] |align="right" valign="top"|117 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss vår Gud förbida]] |align="right" valign="top"|166<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 558vzh0nuwihpwtnkg479t3dd2hq2ib 505513 505512 2022-08-21T20:19:14Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|vi}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Jag hörde Jesus säga|Jag hörde Jesus säga:]] |align="right" valign="top"|220 |- |align="left" valign="top"|[[Jag hör till himlens fria barn]] |align="right" valign="top"|207 |- |align="left" valign="top"|[[Jag är främling, jag är en pilgrim|Jag är främling, jag är en pilgrim (Tros-Sånger)|Jag är främling, jag är en pilgrim]] |align="right" valign="top"|208 |- |align="left" valign="top"|[[Jesu blod för oss har banat]] |align="right" valign="top"|245 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Du min hägnad]] |align="right" valign="top"|195 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Fadrens sanna avbild]] |align="right" valign="top"|115 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]] |align="right" valign="top"|240 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår Frälsare|Jesus, vår Frälsare, ljuvt är ditt namn]] |align="right" valign="top"|124 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår uppfarne Herre,]] |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|[[Jerusalem, Guds stad]] |align="right" valign="top"|97 |- |align="left" valign="top"|[[Just som jag är — ej med ett strå]] |align="right" valign="top"|238 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss i anden]] |align="right" valign="top"|205 |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss på barnavis (Tros-Sånger)|Kom, låtom oss på barnavis]] |align="right" valign="top"|36 |- |align="left" valign="top"|[[Korsfästad i svaghet,]] |align="right" valign="top"|67 |- |align="left" valign="top"|[[Kristus för oss lever]] |align="right" valign="top"|152 |- |align="left" valign="top"|[[Kärlek, stor som oceanen]] |align="right" valign="top"|217 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ljuva stund, då vi få sitta neder]] |align="right" valign="top"|157 |- |align="left" valign="top"|[[Ljuvligt blir hos dig att vara]] |align="right" valign="top"|38 |- |align="left" valign="top"|[[Lovsjungom Herren Jesu kärlek,]] |align="right" valign="top"|39 |- |align="left" valign="top"|[[Lov, tillbedjan, pris och ära]] |align="right" valign="top"|108 |- |align="left" valign="top"|[[Lyft blicken upp]] |align="right" valign="top"|190 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss sjunga, evigt sjunga]] |align="right" valign="top"|117 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss vår Gud förbida]] |align="right" valign="top"|166<noinclude> |- |} <references/></noinclude> agjzidboed7be8dpexzfutcq8crf8jr 505514 505513 2022-08-21T20:19:49Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|vi}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Jag hörde Jesus säga|Jag hörde Jesus säga:]] |align="right" valign="top"|220 |- |align="left" valign="top"|[[Jag hör till himlens fria barn]] |align="right" valign="top"|207 |- |align="left" valign="top"|[[Jag är främling, jag är en pilgrim|Jag är främling, jag är en pilgrim (Tros-Sånger)|Jag är främling, jag är en pilgrim]] |align="right" valign="top"|208 |- |align="left" valign="top"|[[Jesu blod för oss har banat]] |align="right" valign="top"|245 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Du min hägnad]] |align="right" valign="top"|195 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Fadrens sanna avbild]] |align="right" valign="top"|115 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]] |align="right" valign="top"|240 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår Frälsare|Jesus, vår Frälsare, ljuvt är ditt namn]] |align="right" valign="top"|124 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår uppfarne Herre|Jesus, vår uppfarne Herre,]] |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|[[Jerusalem, Guds stad]] |align="right" valign="top"|97 |- |align="left" valign="top"|[[Just som jag är — ej med ett strå]] |align="right" valign="top"|238 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss i anden]] |align="right" valign="top"|205 |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss på barnavis (Tros-Sånger)|Kom, låtom oss på barnavis]] |align="right" valign="top"|36 |- |align="left" valign="top"|[[Korsfästad i svaghet,]] |align="right" valign="top"|67 |- |align="left" valign="top"|[[Kristus för oss lever]] |align="right" valign="top"|152 |- |align="left" valign="top"|[[Kärlek, stor som oceanen]] |align="right" valign="top"|217 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ljuva stund, då vi få sitta neder]] |align="right" valign="top"|157 |- |align="left" valign="top"|[[Ljuvligt blir hos dig att vara]] |align="right" valign="top"|38 |- |align="left" valign="top"|[[Lovsjungom Herren Jesu kärlek,]] |align="right" valign="top"|39 |- |align="left" valign="top"|[[Lov, tillbedjan, pris och ära]] |align="right" valign="top"|108 |- |align="left" valign="top"|[[Lyft blicken upp]] |align="right" valign="top"|190 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss sjunga, evigt sjunga]] |align="right" valign="top"|117 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss vår Gud förbida]] |align="right" valign="top"|166<noinclude> |- |} <references/></noinclude> a6mgd9ol9cnehep6dq3q1iwwkbzxlql 505515 505514 2022-08-21T20:20:43Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|vi}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Jag hörde Jesus säga|Jag hörde Jesus säga:]] |align="right" valign="top"|220 |- |align="left" valign="top"|[[Jag hör till himlens fria barn]] |align="right" valign="top"|207 |- |align="left" valign="top"|[[Jag är främling, jag är en pilgrim|Jag är främling, jag är en pilgrim (Tros-Sånger)|Jag är främling, jag är en pilgrim]] |align="right" valign="top"|208 |- |align="left" valign="top"|[[Jesu blod för oss har banat]] |align="right" valign="top"|245 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Du min hägnad]] |align="right" valign="top"|195 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Fadrens sanna avbild]] |align="right" valign="top"|115 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]] |align="right" valign="top"|240 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår Frälsare|Jesus, vår Frälsare, ljuvt är ditt namn]] |align="right" valign="top"|124 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår uppfarne Herre|Jesus, vår uppfarne Herre,]] |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|[[Jerusalem, Guds stad]] |align="right" valign="top"|97 |- |align="left" valign="top"|[[Just som jag är ― ej med ett strå]] |align="right" valign="top"|238 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss i anden]] |align="right" valign="top"|205 |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss på barnavis (Tros-Sånger)|Kom, låtom oss på barnavis]] |align="right" valign="top"|36 |- |align="left" valign="top"|[[Korsfästad i svaghet,]] |align="right" valign="top"|67 |- |align="left" valign="top"|[[Kristus för oss lever]] |align="right" valign="top"|152 |- |align="left" valign="top"|[[Kärlek, stor som oceanen]] |align="right" valign="top"|217 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ljuva stund, då vi få sitta neder]] |align="right" valign="top"|157 |- |align="left" valign="top"|[[Ljuvligt blir hos dig att vara]] |align="right" valign="top"|38 |- |align="left" valign="top"|[[Lovsjungom Herren Jesu kärlek,]] |align="right" valign="top"|39 |- |align="left" valign="top"|[[Lov, tillbedjan, pris och ära]] |align="right" valign="top"|108 |- |align="left" valign="top"|[[Lyft blicken upp]] |align="right" valign="top"|190 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss sjunga, evigt sjunga]] |align="right" valign="top"|117 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss vår Gud förbida]] |align="right" valign="top"|166<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 7uy80wh0wtm8814e9bj41wq2w4u4vxo 505516 505515 2022-08-21T20:21:56Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|vi}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Jag hörde Jesus säga|Jag hörde Jesus säga:]] |align="right" valign="top"|220 |- |align="left" valign="top"|[[Jag hör till himlens fria barn]] |align="right" valign="top"|207 |- |align="left" valign="top"|[[Jag är främling, jag är en pilgrim|Jag är främling, jag är en pilgrim (Tros-Sånger)|Jag är främling, jag är en pilgrim]] |align="right" valign="top"|208 |- |align="left" valign="top"|[[Jesu blod för oss har banat]] |align="right" valign="top"|245 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Du min hägnad]] |align="right" valign="top"|195 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Fadrens sanna avbild]] |align="right" valign="top"|115 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]] |align="right" valign="top"|240 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår Frälsare|Jesus, vår Frälsare, ljuvt är ditt namn]] |align="right" valign="top"|124 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår uppfarne Herre|Jesus, vår uppfarne Herre,]] |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|[[Jerusalem, Guds stad]] |align="right" valign="top"|97 |- |align="left" valign="top"|[[Just som jag är ― ej med ett strå]] |align="right" valign="top"|238 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss i anden uppstämma nu med fröjd|Kom, låtom oss i anden]] |align="right" valign="top"|205 |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss på barnavis (Tros-Sånger)|Kom, låtom oss på barnavis]] |align="right" valign="top"|36 |- |align="left" valign="top"|[[Korsfästad i svaghet,]] |align="right" valign="top"|67 |- |align="left" valign="top"|[[Kristus för oss lever]] |align="right" valign="top"|152 |- |align="left" valign="top"|[[Kärlek, stor som oceanen]] |align="right" valign="top"|217 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ljuva stund, då vi få sitta neder]] |align="right" valign="top"|157 |- |align="left" valign="top"|[[Ljuvligt blir hos dig att vara]] |align="right" valign="top"|38 |- |align="left" valign="top"|[[Lovsjungom Herren Jesu kärlek,]] |align="right" valign="top"|39 |- |align="left" valign="top"|[[Lov, tillbedjan, pris och ära]] |align="right" valign="top"|108 |- |align="left" valign="top"|[[Lyft blicken upp]] |align="right" valign="top"|190 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss sjunga, evigt sjunga]] |align="right" valign="top"|117 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss vår Gud förbida]] |align="right" valign="top"|166<noinclude> |- |} <references/></noinclude> rj49j6e9rdu0gi4m0i119j0r9my77oo 505521 505516 2022-08-21T20:32:20Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|vi}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Jag hörde Jesus säga|Jag hörde Jesus säga:]] |align="right" valign="top"|220 |- |align="left" valign="top"|[[Jag hör till himlens fria barn]] |align="right" valign="top"|207 |- |align="left" valign="top"|[[Jag är främling, jag är en pilgrim|Jag är främling, jag är en pilgrim (Tros-Sånger)|Jag är främling, jag är en pilgrim]] |align="right" valign="top"|208 |- |align="left" valign="top"|[[Jesu blod för oss har banat]] |align="right" valign="top"|245 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Du min hägnad]] |align="right" valign="top"|195 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Fadrens sanna avbild]] |align="right" valign="top"|115 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]] |align="right" valign="top"|240 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår Frälsare|Jesus, vår Frälsare, ljuvt är ditt namn]] |align="right" valign="top"|124 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår uppfarne Herre|Jesus, vår uppfarne Herre,]] |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|[[Jerusalem, Guds stad]] |align="right" valign="top"|97 |- |align="left" valign="top"|[[Just som jag är ― ej med ett strå]] |align="right" valign="top"|238 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss i anden uppstämma nu med fröjd|Kom, låtom oss i anden]] |align="right" valign="top"|205 |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss på barnavis]] |align="right" valign="top"|36 |- |align="left" valign="top"|[[Korsfästad i svaghet,]] |align="right" valign="top"|67 |- |align="left" valign="top"|[[Kristus för oss lever]] |align="right" valign="top"|152 |- |align="left" valign="top"|[[Kärlek, stor som oceanen]] |align="right" valign="top"|217 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ljuva stund, då vi få sitta neder]] |align="right" valign="top"|157 |- |align="left" valign="top"|[[Ljuvligt blir hos dig att vara]] |align="right" valign="top"|38 |- |align="left" valign="top"|[[Lovsjungom Herren Jesu kärlek,]] |align="right" valign="top"|39 |- |align="left" valign="top"|[[Lov, tillbedjan, pris och ära]] |align="right" valign="top"|108 |- |align="left" valign="top"|[[Lyft blicken upp]] |align="right" valign="top"|190 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss sjunga, evigt sjunga]] |align="right" valign="top"|117 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss vår Gud förbida]] |align="right" valign="top"|166<noinclude> |- |} <references/></noinclude> hzjg5ugoskj2rkobw1tcy2tygzg56r9 505522 505521 2022-08-21T20:32:39Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|vi}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Jag hörde Jesus säga|Jag hörde Jesus säga:]] |align="right" valign="top"|220 |- |align="left" valign="top"|[[Jag hör till himlens fria barn]] |align="right" valign="top"|207 |- |align="left" valign="top"|[[Jag är främling, jag är en pilgrim]] |align="right" valign="top"|208 |- |align="left" valign="top"|[[Jesu blod för oss har banat]] |align="right" valign="top"|245 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Du min hägnad]] |align="right" valign="top"|195 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Fadrens sanna avbild]] |align="right" valign="top"|115 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]] |align="right" valign="top"|240 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår Frälsare|Jesus, vår Frälsare, ljuvt är ditt namn]] |align="right" valign="top"|124 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår uppfarne Herre|Jesus, vår uppfarne Herre,]] |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|[[Jerusalem, Guds stad]] |align="right" valign="top"|97 |- |align="left" valign="top"|[[Just som jag är ― ej med ett strå]] |align="right" valign="top"|238 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss i anden uppstämma nu med fröjd|Kom, låtom oss i anden]] |align="right" valign="top"|205 |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss på barnavis]] |align="right" valign="top"|36 |- |align="left" valign="top"|[[Korsfästad i svaghet,]] |align="right" valign="top"|67 |- |align="left" valign="top"|[[Kristus för oss lever]] |align="right" valign="top"|152 |- |align="left" valign="top"|[[Kärlek, stor som oceanen]] |align="right" valign="top"|217 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ljuva stund, då vi få sitta neder]] |align="right" valign="top"|157 |- |align="left" valign="top"|[[Ljuvligt blir hos dig att vara]] |align="right" valign="top"|38 |- |align="left" valign="top"|[[Lovsjungom Herren Jesu kärlek,]] |align="right" valign="top"|39 |- |align="left" valign="top"|[[Lov, tillbedjan, pris och ära]] |align="right" valign="top"|108 |- |align="left" valign="top"|[[Lyft blicken upp]] |align="right" valign="top"|190 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss sjunga, evigt sjunga]] |align="right" valign="top"|117 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss vår Gud förbida]] |align="right" valign="top"|166<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 17ank0l08pafp8nx4m6tzh0ehy6tsec 505523 505522 2022-08-21T20:33:17Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|vi}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Jag hörde Jesus säga|Jag hörde Jesus säga:]] |align="right" valign="top"|220 |- |align="left" valign="top"|[[Jag hör till himlens fria barn]] |align="right" valign="top"|207 |- |align="left" valign="top"|[[Jag är främling, jag är en pilgrim]] |align="right" valign="top"|208 |- |align="left" valign="top"|[[Jesu blod för oss har banat]] |align="right" valign="top"|245 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Du min hägnad]] |align="right" valign="top"|195 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Fadrens sanna avbild]] |align="right" valign="top"|115 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]] |align="right" valign="top"|240 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår Frälsare|Jesus, vår Frälsare, ljuvt är ditt namn]] |align="right" valign="top"|124 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår uppfarne Herre|Jesus, vår uppfarne Herre,]] |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|[[Jerusalem, Guds stad]] |align="right" valign="top"|97 |- |align="left" valign="top"|[[Just som jag är ― ej med ett strå]] |align="right" valign="top"|238 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss i anden uppstämma nu med fröjd|Kom, låtom oss i anden]] |align="right" valign="top"|205 |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss på barnavis]] |align="right" valign="top"|36 |- |align="left" valign="top"|[[Korsfästad i svaghet|Korsfästad i svaghet,]] |align="right" valign="top"|67 |- |align="left" valign="top"|[[Kristus för oss lever]] |align="right" valign="top"|152 |- |align="left" valign="top"|[[Kärlek, stor som oceanen]] |align="right" valign="top"|217 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ljuva stund, då vi få sitta neder]] |align="right" valign="top"|157 |- |align="left" valign="top"|[[Ljuvligt blir hos dig att vara]] |align="right" valign="top"|38 |- |align="left" valign="top"|[[Lovsjungom Herren Jesu kärlek,]] |align="right" valign="top"|39 |- |align="left" valign="top"|[[Lov, tillbedjan, pris och ära]] |align="right" valign="top"|108 |- |align="left" valign="top"|[[Lyft blicken upp]] |align="right" valign="top"|190 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss sjunga, evigt sjunga]] |align="right" valign="top"|117 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss vår Gud förbida]] |align="right" valign="top"|166<noinclude> |- |} <references/></noinclude> 24ok3g4ds8om239oxgtilzqkz5n37ki 505524 505523 2022-08-21T20:33:42Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|vi}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Jag hörde Jesus säga|Jag hörde Jesus säga:]] |align="right" valign="top"|220 |- |align="left" valign="top"|[[Jag hör till himlens fria barn]] |align="right" valign="top"|207 |- |align="left" valign="top"|[[Jag är främling, jag är en pilgrim]] |align="right" valign="top"|208 |- |align="left" valign="top"|[[Jesu blod för oss har banat]] |align="right" valign="top"|245 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Du min hägnad]] |align="right" valign="top"|195 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, Fadrens sanna avbild]] |align="right" valign="top"|115 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, min Herre, till Betlehem kom]] |align="right" valign="top"|240 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår Frälsare|Jesus, vår Frälsare, ljuvt är ditt namn]] |align="right" valign="top"|124 |- |align="left" valign="top"|[[Jesus, vår uppfarne Herre|Jesus, vår uppfarne Herre,]] |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|[[Jerusalem, Guds stad]] |align="right" valign="top"|97 |- |align="left" valign="top"|[[Just som jag är ― ej med ett strå]] |align="right" valign="top"|238 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss i anden uppstämma nu med fröjd|Kom, låtom oss i anden]] |align="right" valign="top"|205 |- |align="left" valign="top"|[[Kom, låtom oss på barnavis]] |align="right" valign="top"|36 |- |align="left" valign="top"|[[Korsfästad i svaghet|Korsfästad i svaghet,]] |align="right" valign="top"|67 |- |align="left" valign="top"|[[Kristus för oss lever]] |align="right" valign="top"|152 |- |align="left" valign="top"|[[Kärlek, stor som oceanen]] |align="right" valign="top"|217 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ljuva stund, då vi få sitta neder]] |align="right" valign="top"|157 |- |align="left" valign="top"|[[Ljuvligt blir hos dig att vara]] |align="right" valign="top"|38 |- |align="left" valign="top"|[[Lovsjungom Herren Jesu kärlek|Lovsjungom Herren Jesu kärlek,]] |align="right" valign="top"|39 |- |align="left" valign="top"|[[Lov, tillbedjan, pris och ära]] |align="right" valign="top"|108 |- |align="left" valign="top"|[[Lyft blicken upp]] |align="right" valign="top"|190 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss sjunga, evigt sjunga]] |align="right" valign="top"|117 |- |align="left" valign="top"|[[Låt oss vår Gud förbida]] |align="right" valign="top"|166<noinclude> |- |} <references/></noinclude> e3r0vmqg3h4e1t3rxej5d3st2kfktge Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/15 104 155226 505518 498743 2022-08-21T20:30:15Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|||{{sc|vii}}}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Lär oss din kärlek bättre känna här,]] |align="right" valign="top"|68 |- |align="left" valign="top"|[[Lär oss, Gud, att vara stilla]] |align="right" valign="top"|110 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Med Jesu blod är all vår synd]] |align="right" valign="top"|193 |- |align="left" valign="top"|[[Min herde Lammet är]] |align="right" valign="top"|191 |- |align="left" valign="top"|[[Må vår Herres nåd och kärlek]] |align="right" valign="top"|183 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Ned i en död av namnlöst ve]] |align="right" valign="top"|160 |- |align="left" valign="top"|[[Nu nådens dag är inne]] |align="right" valign="top"|239 |- |align="left" valign="top"|[[Nu vi skiljas, dock förbliva]] |align="right" valign="top"|184 |- |align="left" valign="top"|[[Nu är behaglig tid]] |align="right" valign="top"|244 |- |align="left" valign="top"|[[Nåd är ett härligt ord]] |align="right" valign="top"|64 |- |align="left" valign="top"|[[När Herren är min herde]] |align="right" valign="top"|235 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[O, att lik Kristus vara]] |align="right" valign="top"|173 |- |align="left" valign="top"|[[O, djup av barmhärtighet]] |align="right" valign="top"|231 |- |align="left" valign="top"|[[O, drag mig Herre efter Dig]] |align="right" valign="top"|212 |- |align="left" valign="top"|[[O Du heliga Guds Lamm]] |align="right" valign="top"|147 |- |align="left" valign="top"|[[O Du, som gav ditt liv för fåren]] |align="right" valign="top"|129 |- |align="left" valign="top"|[[O Du, som sade, ingen kan]] |align="right" valign="top"|144 |- |align="left" valign="top"|[[O Du ärans Konung]] |align="right" valign="top"|93 |- |align="left" valign="top"|[[O dyre Herre Jesus!]] |align="right" valign="top"|164 |- |align="left" valign="top"|[[O, glädjens i Herren]] |align="right" valign="top"|131 |- |align="left" valign="top"|[[O Gud, din Sons försoningsverk|O Gud, din Sons försoningsverk,]] |align="right" valign="top"|33 |- |align="left" valign="top"|[[O Gud, skall jag din Son få bliva lik]] |align="right" valign="top"|145 |- |align="left" valign="top"|[[O Guds underbara kärlek]] |align="right" valign="top"|252 |- |align="left" valign="top"|[[O Gud vår Fader, god och mild]] |align="right" valign="top"|80<noinclude> |- |} <references/></noinclude> leugt6feymbo6wn2jsmac8tm1v2yirf Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/16 104 155227 505520 498745 2022-08-21T20:31:45Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|{{sc|viii}}||}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[O Herre, då din kärlek är]] |align="right" valign="top"|54 |- |align="left" valign="top"|[[O Herre, hur omätlig]] |align="right" valign="top"|74 |- |align="left" valign="top"|[[O Herre Jesus, Du är värdig]] |align="right" valign="top"|4 |- |align="left" valign="top"|[[O Herre, kom och tag ditt folk]] |align="right" valign="top"|75 |- |align="left" valign="top"|[[O Herre, när vi tänka på,]] |align="right" valign="top"|43 |- |align="left" valign="top"|[[O Herre, vilken fröjd det är,]] |align="right" valign="top"|45 |- |align="left" valign="top"|[[O, huru ljuv den tanken är]] |align="right" valign="top"|44 |- |align="left" valign="top"|[[O Jesus, ditt namn är ett fäste]] |align="right" valign="top"|153 |- |align="left" valign="top"|[[O Jesus, Du Guds Lamm]] |align="right" valign="top"|73 |- |align="left" valign="top"|[[O Jesus, vår Herre, bliv när oss]] |align="right" valign="top"|182 |- |align="left" valign="top"|[[O, kom till Herren Jesus]] |align="right" valign="top"|250 |- |align="left" valign="top"|[[O Kristus, Du Guds källa]] |align="right" valign="top"|138 |- |align="left" valign="top"|[[Om svår och törnig blir vår stig]] |align="right" valign="top"|234 |- |align="left" valign="top"|[[Om vi vart djur på tusen berg]] |align="right" valign="top"|204 |- |align="left" valign="top"|[[Outsägeliga kärlek]] |align="right" valign="top"|47 |- |align="left" valign="top"|[[O vilken salig värld]] |align="right" valign="top"|24 |- |align="left" valign="top"|[[O vilket hem, vår Faders hus]] |align="right" valign="top"|158 |- |align="left" valign="top"|[[O vår Fader, vi vilja Dig hembära lov]] |align="right" valign="top"|79 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Prisen Herren! Han är kärlek,]] |align="right" valign="top"|48 |- |align="left" valign="top"|[[Prisen Herren, helgon alla!]] |align="right" valign="top"|31 |- |align="left" valign="top"|[[Pris ske Dig, Herre och Konung]] |align="right" valign="top"|112 |- |align="left" valign="top"|[[Pris vare Dig, o Jesus Krist,]] |align="right" valign="top"|219 |- |align="left" valign="top"|[[Pris vi Dig, o Fader|Pris vi Dig, o Fader, ge,]] |align="right" valign="top"|35<noinclude> |- |} <references/></noinclude> a6xjp0i3d9w2wt8p6bcbhaepjkmjst6 Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/19 104 155230 505519 498799 2022-08-21T20:31:03Z Cassiodore89 12149 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Cassiodore89" />{{huvud|||{{sc|xi}}}} {| |-</noinclude> |- |align="left" valign="top"|[[Vår Fader, hur omätligt stor]] |align="right" valign="top"|22 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Fader, i din dyre Son]] |align="right" valign="top"|46 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Fader, vi av hjärtat tacka Dig]] |align="right" valign="top"|163 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Fader, vi komma som lyckliga barn|Vår Fader, vi komma som lyckliga]] |align="right" valign="top"|34 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Gud, vi Dig tacka]] |align="right" valign="top"|222 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Herre, fast fjärran, dock när,]] |align="right" valign="top"|41 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Herre Jesus, huld och god,]] |align="right" valign="top"|8 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Herre Jesu Kristi nåd (Tros-Sånger)|Vår Herre Jesu Kristi nåd]] |align="right" valign="top"|185 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Herre Jesus Krist]] |align="right" valign="top"|101 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Herre Krist i himlens höjd]] |align="right" valign="top"|78 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Jesus, Du som själv är Gud]] |align="right" valign="top"|143 |- |align="left" valign="top"|[[Vår Jesus, vi påminnas,]] |align="right" valign="top"|62 |- |align="left" valign="top"|[[Vår trogne, gode Herde,]] |align="right" valign="top"|40 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Åt Dig vi nu lovoffer bära,]] |align="right" valign="top"|90 |- |{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|[[Än finns det rum,]] |align="right" valign="top"|243 |- |align="left" valign="top"|[[Ära, Herre, vi Dig ge]] |align="right" valign="top"|85 |- |align="left" valign="top"|[[Ära, ära, evig ära]] |align="right" valign="top"|63 |- |align="left" valign="top"|[[Är du i nöd (Tros-Sånger)|Är du i nöd]] |align="right" valign="top"|253 |- |} {{innehåll slutar}} {{linje|12em|height=3px}} {{c|''Din kärlek Fader ⇒ Fader din kärlek,''}} {{c|''Herren en segrande ⇒ Som ett banér,''}} {{c|''Hur blir det hos ⇒ Vad skall det bli.''}}<noinclude> <references/></noinclude> ab7x1dp3qqbu6kgszy0yds1mzzvfv2h Herre, i din måltid nu vi skåda 0 155819 505497 499424 2022-08-21T20:06:24Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=121 to=121 fromsection=S95 tosection=S95 prev="[[I djupet av Guds hjärta]]" current="[[Herre, i din måltid nu vi skåda]]" next="[[Gud vare tack, som oss segern har givit]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 14bptvgcwxizkkrftcd15hcmr0ii6oc 505498 505497 2022-08-21T20:06:37Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=121 to=121 prev="[[I djupet av Guds hjärta]]" current="[[Herre, i din måltid nu vi skåda]]" next="[[Gud vare tack, som oss segern har givit]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] nmd87rwwp6wawyek2zvm26k61mvge6w Gud vare tack, som oss segern har givit 0 155820 505500 499425 2022-08-21T20:07:16Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=122 to=122 fromsection=S96 tosection=S96 prev="[[Herre, i din måltid nu vi skåda]]" current="[[Gud vare tack, som oss segern har givit]]" next="[[All nådens Gud, vem mäta kan din nåd]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 3s6kda6s9f9uhpmird5nrh02bv2ffdu 505501 505500 2022-08-21T20:07:40Z Cassiodore89 12149 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=122 to=122 fromsection=S96 tosection=S96 prev="[[Herre, i din måltid nu vi skåda]]" current="[[Gud vare tack, som oss segern har givit]]" next="[[Jerusalem, Guds stad]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] c2ivzyakrq8yw96jjxawwfiv0dwneoj Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/58 104 158215 505548 505456 2022-08-22T11:15:44Z Gottfried Multe 11434 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|40|<small>2. OFFICERARE.</small>|}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>någon högre grad än de andra amiralerna, så inrättades för honom en ny charge, kallad amiralgeneral, hvartill han nämn­des d. 2 maj. Redan d. 4 augusti samma år återgick han till armén.<ref name="s40-1">R. R.</ref> Några år derefter eller den 9 december 1680 utfärdades en kungl. förordning om rang.<ref name="s40-1" /> I denna är ej amiralgene­ralen omnämnd, antagligen derför att man ansåg embetet hafva upphört med Henrik Horns afgång. {{Vänster marginalnot|<i>Amiral-gene­-<br>rallöjtnant.</i>}}Amiral-generallöjtnantsgraden inrättades d. 7 dec. 1679 och tilldelades amiralen friherre Hans Wachtmeister.<ref name="s40-1" /> I 1680 års rangordning är amiral-generallöjtnanten jemte generallöjtnanter uppförd i 6:e klassen.<ref>R. R. {{bråk|9|12}} 1680.</ref> {{Vänster marginalnot|<i>Amiraler.</i>}}Amiralerna voro af två skilda slag: amiraler af rikets råd och öfriga amiraler. De förra voro enligt regeringsformen två till antalet och voro såsom amiralitetsråd i ständig tjenstgöring. De andra voro en eller två och inkallades vid behof i tjenstgöring. Detta inträffade ofta, särdeles under riks­amiral Gyllenhjelms tid. Redan d. 20 nov. 1635 förklarade Gyllenhjelm i rådet, att han var gammal (han var 61 år) och trött och behöfde hvila; och som flottan var delad i tre rege­menten, af hvilka han samt amiralerna af rikets råd Klas Fleming och Erik Ryning hade att förestå hvar sitt, så an­höll han att honom måtte bestås en adjutant. Han hade dertill redan förordnat vice amiralen Jöran Gyllenstjerna, hvilket han nu ville hafva hos regeringen förebragt.<ref>Rådsprot.</ref> Efter något betän­kande godkände rådet åtgärden och utfärdade d. 18 dec. 1635 fullmakt för Gyllenstjerna att vara amiral och riksamiralens “adjutant“.<ref name="s40-1" /> Sedan Gyllenstjerna blifvit landshöfding i Upp­land år 1640, förordnades d. 18 sept. samma år öfversten Åke Hansson Ulfsparre till amiral och riksamiralens “assistent“.<ref name="s40-1" /> Amiraler, som icke voro riksråd, hade lägre rang än mot­svarande grad i armén. Den första rangordningen är af d. 10 dec. 1672.<ref>A. A. von Stjernman: ekonom. förf. saml.</ref> Den upptager från rikets råd räknadt nio klasser, af hvilka den 4:e utgöres af generaler, den 5:te af generallöjtnanter, den 6:e af hofkanslern, den 7:e af landshöfdingar, amiraler och generalmajorer efter ålder i tjensten samt de 8:e och 9:e af öfverkammarherrar och hofmarskalker.<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 17chgibtwilho6t7lujjtb3jbi4v7oi Sida:Waverley 1879.djvu/147 104 158216 505459 2022-08-21T16:50:40Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|143}}</noinclude>skulle komma att möta en ''sassenach duinhé wassel'' (en engelsk herre) på ett sådant vis?» Men när de kommit litet närmare, sade han med ett förödmjukadt utseende: »min sann, är det inte ändå verkligen han, och det utan att ha sin svans efter sig — det fins ingen lefvande varelse mer än Callum Beg med honom.» Fergus Mac-Ivor, om hvilken en fransman skulle kunnat säga med lika skäl som om hvarje annan man i högländerna: »''qu'il connaît bien ses gens''», hade verkligen aldrig fallit på den tanken att höja sig i en rik, ung engelsmans ögon genom att uppträda med en för tillfället opassande svit af sysslolösa högländare. Han insåg fullkomligt, att en så gagnlös uppvaktning snarare skulle förefalla Edward löjlig än aktningsbjudande; och ehuru få menniskor hyste ett högre begrepp om en höfdings och feodalherres makt, var han af just detta skäl varsam att framvisa de yttre tecknen af sin värdighet, utom vid de tillfällen, då de hade största utsigten att åstadkomma ett vördnadsbjudande intryck. Ehuru han således sannolikt skulle varit åtföljd af hela den svit, Evan med så mycken svada uppräknat, i fall han gått emot någon annan höfding, ansåg han det mera passande att möta Edward med en enda följeslagare, en vacker höglandsgosse, som bar sin husbondes skjutväska och bredsvärd, utan hvilket senare han sällan gick ut. Då Fergus och Waverley möttes, blef den sistnämnde öfverraskad af det egendomliga behaget och värdigheten i höfdingens gestalt. Den enkla höglandsdrägten framstälde hans person, som var öfver medelstorlek och särdeles väl växt, till dess största fördel. Utom att han bar långbyxor af röd- och hvitrutigt tartan samt ej hade något vapen utom en dolk med rikt arbetadt silfverfäste, liknade hans drägt i alla andra hänseenden Evans. Som vi redan nämnt, bar hans page bredsvärdet, och fogelbössan, som han sjelf bar i handen, syntes endast bestämd för jagt. Han hade under loppet af sin vandring skjutit några unga änder, emedan hjerpungarne ännu voro för späda att blifva föremål för jagt. Hans ansigte var utpregladt skotskt, med detta folks alla fysionomiska egendomligheter, men hade likväl så litet af dess sträfhet, att det i hvilket land som helst skulle förklarats för utmärkt<noinclude> <references/></noinclude> rxmmcyroxfeopruhx1e79f0d37h1bdz Sida:Waverley 1879.djvu/148 104 158217 505460 2022-08-21T16:55:06Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />144</noinclude>vackert. Den med en örnfjäder som utmärkelsetecken prydda mössans krigiska utseende bidrog mycket till det manliga uttrycket i hans ansigte, som dessutom smyckades af vida naturligare och vackrare svarta lockar, än som någonsin blifvit utbjudna till salu vid Bond-Street. En min af öppenhet och förbindlighet ökade det gynnsamma intryck, som hans vackra och värdiga yttre ingaf; men en skicklig fysionomist skulle likväl varit mindre belåten med hans utseende vid andra än vid första anblicken. Ögonbrynen och öfra läppen talade om vana att oinskränkt befalla och att ständigt visa sin öfverlägsenhet. Till och med hans artighet, ehuru öppen och otvungen, tycktes röja ett medvetande af personlig betydenhet, och vid hvarje invändning eller tillfällig sinnesrörelse utvisade en plötslig, ehuru öfvergående, mörk blixt i ögat ett häftigt, våldsamt och hämdgirigt lynne, hvilket var ej mindre fruktansvärdt, derför att det i hög grad tycktes stå under dess egares lydnad. Höfdingens ansigte liknade med ett ord en leende sommardag, hvarunder vi likväl genom säkra, ehuru obetydliga tecken underrättas, att det torde komma att blixtra och åska innan aftonens slut. Det var likväl ej vid deras första sammanträffande, som Edward hade tillfälle att göra dessa mindre gynnsamma anmärkningar. Höfdingen mottog honom, såsom varande en vän till baronen af Bradwardine, med den utmärktaste artighet och med uttryck af den förbindligaste tacksamhet för besöket, förebrådde honom vänligt, emedan han valt ett så tarfligt herberge, som föregående natten varit fallet, och ingick i ett lifligt samtal med honom rörande Donald Beans vistelseort, men utan den ringaste hänsyftning på hans röfvarhandtering eller den omedelbara anledningen till Waverleys besök, ett ämne, hvilket vår hjelte äfven undvek, då höfdingen ej vidrörde det. Under det de sålunda glädtigt gingo framåt mot Glennaquoich, hade Evan vördnadsfullt slutit sig till eftertruppen och gjorde sällskap med Callum Beg och Dugald Mahony. Vi skola passa på tillfället att göra läsaren bekant med några drag af Fergus Mac-Ivors karaktär och historia, som ej blefvo fullkomligt kända af Waverley förrän<noinclude> <references/></noinclude> jrlw798t66q42zt03wssrkbh39z3n4r Sida:Waverley 1879.djvu/149 104 158218 505461 2022-08-21T16:56:34Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|145}}</noinclude>efter en längre tids umgänge, hvilket, ehuru uppkommet af en så tillfällig anledning, likväl för en lång tid utöfvade det starkaste inflytande på hans egen karaktär, hans handlingar och utsigter. Men som detta är ett vigtigt ämne, måste det utgöra början till ett nytt kapitel. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{huvud|<small><i>Waverley.</i></small>||<small>10</small>}}</noinclude> 8e5mkfj6eozpg6zaphe2tpn6q9kiotp Sida:Waverley 1879.djvu/150 104 158219 505463 2022-08-21T17:00:23Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none;">NITTONDE KAPITLET.<br /><b>Höfdingen och hans bostad.</b></h2> {{Initial|I}} början af sin historia om La Picara Justina Diez — hvilken, i förbigående sagdt, är en af de sällsyntaste böcker i hela spanska literaturen — beklagar den sinnrike licentiaten Francisco de Ubeda sig öfver, att ett hårstrå fastnat på hans penna, och begynner derpå, med mera vältalighet än sundt förstånd, en rörande klagan öfver detta nyttiga redskap; han förebrår det att vara en gåspenna. alldenstund gåsen är en fogel, ostadig till sin natur, såsom uppehållande sig ömsom i de tre elementen, vattnet, jorden och luften och följaktligen aldrig hållande sig stadigvarande vid någonting. Men jag bedyrar dig, käre läsare, att jag i denna sak är af en helt olika tanke med Francisco de Ubeda och anser det för min pennas gagneligaste egenskap, att den plötsligt kan vexla från skämt till allvar och från beskrifning eller samtal till karaktärsskildring. Om min penna derför ej visar sig hafva ärft några andra egenskaper af sin gåsmamma än hennes ombytlighet, så skall jag vara fullkomligt belåten, och jag föreställer mig, att ni, min värde vän, ej skall hafva någon anledning till missnöje. Från de högländska unga männens prat öfvergår jag derför till skildringen af deras höfdings karaktär. Det är en vigtig undersökning, och derför måste vi, liksom Dogberry, inte spara någon visdom. Fergus Mac-Ivors stamfader hade, ungefär tre århundraden förut, gjort anspråk på att blifva erkänd som<noinclude> <references/></noinclude> 1oc7aoquzhb2gs0konb0dxl1df4nogj Waverley/Kap 18 0 158220 505465 2022-08-21T17:02:09Z Thuresson 20 Kap 18 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Waverley 1879.djvu" from=138 to=149 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Waverley|18]] [[fr:Waverley/Chapitre XVIII]] kk8ecfqwlx0lc92i8qqaeuwiecps9m7 Sida:Waverley 1879.djvu/151 104 158221 505467 2022-08-21T17:29:41Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|147}}</noinclude>höfding öfver den talrika och mäktiga clan, han tillhörde, och hvars namn det är obehöfligt att omnämna. Sedan han blifvit besegrad af en motståndare, som hade större rättvisa eller åtminstone större styrka på sin sida, flyttade han, lik en annan Æneas, jemte sina anhängare söderut för att söka nya boningsplatser. De Perthshireska Högländernas tillstånd gynnade hans afsigt. En mäktig baron i detta landskap hade nyligen blifvit högförrädare, och Ian — så var äfventyrarens namn — förenade sig med dem, som konungen utsändt för att tukta honom, och lemnade dervid så god tjenst, att han fick förläningsbref på baronens egendom, hvilken han och hans efterkommande sedermera bebodde. Han följde äfven konungen på ett krigståg till Englands bördiga trakter, der han så flitigt använde sina lediga stunder till att uppbära subsidier bland allmogen i Durham och Northumberland, att han vid sin återkomst var i stånd att uppbygga ett stentorn eller fäste, hvilket så högt beundrades af hans underlydande och grannar, att han, som dittills kallats Ian Mac-Ivor, eller Johan, Ivors son, dädanefter både i sånger och slägtregister utmärktes med den höga titeln af <i>Ian nan Chaistel</i>, eller Johan af Tornet. Denne ryktbare mans afkomlingar voro så stolta öfver honom, att den regerande höfdingen alltid bar en titel, som angaf hans ursprung, nemligen Vich Ian Vohr, det vill säga Johan den stores son; sjelfva clanen benämndes ''Sliochd nan Ivor'', Ivors stam, till åtskilnad från den clan, från hvilken den skilt sig. Fergus' fader, den tionde i rätt nedstigande led från Joban af Tornet, hade med hjerta och hand inlåtit sig i 1715 års uppresning och tvangs att fly till Frankrike, sedan detta års försök till Stuartarnes återinsättande misslyckats. Lyckligare än många andra flyktingar, fick han en befattning i fransk tjenst och gifte sig i nämnda land med ett förnämt fruntimmer, med hvilket han hade två barn, Fergus och hans syster Flora. Den skotska egendomen hade blifvit indragen och utbjuden till salu, men återköptes för ett obetydligt pris i den unge egarens namn, hvilken i följd deraf nedsatte sig på sitt fädernegods. Det märktes snart, att han egde en ovanligt skarpsinnig, eldig och ärelysten karaktär, hvilken, allt efter som han blef närmare bekant med landets tillstånd, små-<noinclude> <references/></noinclude> 4lnjwppuay0dp14qvzelqosejn8yc0r Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/59 104 158222 505468 2022-08-21T17:33:20Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>AMIRALER.</small>|41}}</noinclude>“Men hvad de öfriga tjensterna anlangar, så har Kungl. Maj:t för höga och vigtiga orsaker intet kunnat determinera någon rang dem emellan“. Nästa rangordning utkom d. 9 dec. 1680 och har 28 klasser. Amiralerna behålla sin rang; de upptagas i 8:e klassen tillsammans med generalmajorer och landshöfdingar. Sista klassen utgöres af ryttmästare, kaptener och assessorer i kollegierna.<ref>R. R. {{bråk|9|12}} 1680.</ref> Amiralerna utnämndes af kungl. maj:t. Af de tio ami­raler af rikets råd, som funnits under denna period, voro vid utnämningen till amiral tre vice amiraler eller amirallöjtnanter, en holmamiral, en fältmarskalk, en öfverste, en ryttmästare, två landshöfdingar och en kammarråd. Af de elfva öfriga amiralerna voro vid utnämnandet åtta vice amiraler eller amirallöjtnanter, en engelsk vice amiral, en öfverste och en holländsk kapten. En amiral, Johan Olofsson Berg (Bergenstjerna) har tjenat sig upp genom alla graderna från bösseskytt. Rörande amiralernas åligganden och bestyr innehåller Åke Ulfsparres amiralsfullmagt d. 18 sept. 1640: Som rikets flotta blifvit fördelad i tre särskilda flottor, en hvar under sin amiral, och som riksamiralen i anseende till sin ålder och sjuklighet icke alltid kan vara vid amiralitetet tillstädes, så skall Ulfsparre hafva befälet öfver riksamiralens flotta i dennes frånvaro. Han skall utöfva sådan tillsyn öfver denna flotta, att hon blir tillbörligen försörjd med tackel och “tyg“ (segel), stycken och lådor, med hvad dertill hörer, såsom ock att officerare och gemene äro goda och dugliga, att rigtiga rullor föras, så att ingen införes i rullan, som ej finnes, samt att efterkomma allt som af amiralitetskollegium blir kollegialiter förordnadt till rikets tjenst och nytta.<ref>R. R.</ref> Då amiral vid kommendering till sjös ej hade en flotta under sitt befäl, så var han chef för en eskader; mindre befäl kunde ej tilldelas honom. Hans vice amiral och hans major utsågos af kungl. maj:t, men öfriga officerare kommenderades af amiralitetskollegium.<ref>Se t. ex. R. R. {{bråk|4|4}} 1676.</ref> Ett undantag härifrån gjordes år 1679 för amiral Hans Wachtmeister, som fick tillstånd att på sin flotta kommendera alla officerare, utom amiraler och ami­rallöjtnanter, hvilka k. maj:t beordrade.<ref>R. R. {{bråk|25|5}} 1679.</ref> Många af amiralerna stannade qvar i tjensten till sin död,<noinclude> <references/></noinclude> 6oeqfpcqbjdhxcsd1ihmv4vaj0cxvlv Sida:Waverley 1879.djvu/152 104 158223 505469 2022-08-21T17:35:39Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />148</noinclude>ningom antog en blandad och egendomlig färgton, en sådan som endast var möjlig för sextio år sedan. Hade Fergus Mac-Ivor lefvat sextio år derförut, skulle han efter all sannolikhet saknat det förfinade sätt och den verldskännedom, han nu egde; och hade han lefvat sextio år senare, skulle hans äregirighet saknat den näring, som hans ställning nu erbjöd. Han var verkligen inom sin lilla krets en lika fullkomlig statsman, som {{Samma som|på|Q=Q1049990|ord=Castruccio Castrucani}} sjelf. Han vinnlade sig om att bilägga alla de fejder och oenigheter, som ofta uppstodo bland andra claner i hans grannskap, så att han ofta blef en skiljedomare i deras tvister. Sin egen patriarkaliska makt sökte han befästa med hvarje kostnad, som hans förmögenhet tillät, och han anlitade sina tillgångar till det yttersta för att vidmakthålla denna råa, men slösande gästfrihet, som var en höfdings mest värderade egenskap. Af samma skäl öfverfylde han sin egendom med en mängd åboer, som visserligen voro tappra och krigiska, men i antal vida öfverstego dem, som jorden var beräknad att kunna underhålla. Dessa åboer bestodo förnämligast af hans egen clan, af hvilken ej en enda tilläts att lemna hans område, om han möjligen kunde hindra det. Men han underhöll dessutom många äfventyrare från moderstammen, hvilka öfvergåfvo en mindre krigisk, ehuru rikare höfding, för att hylla Fergus Mac-Ivor. Andra personer, som ej en gång kunde förebära detta skäl, antogos likväl till hans vasaller, och detta vägrades öfver hufvud taget icke någon, som, liksom Poins, var temligen flink i näfvarna och benägen att antaga Mac-Ivors namn. Ett befäl, som han fick öfver ett af de frikompanier, hvilka regeringen upprättat för att bibehålla lugnet i Högländerna, satte honom i stånd att disciplinera denna styrka. Så länge han innehade denna befattning, uppträdde han med kraft och eftertryck och vidmakthöll mycken ordning inom det distrikt, som var öfverlemnadt åt hans uppsigt. Han lät sina vasaller i tur ingå vid hans kompani och tjena der en viss tid, hvarigenom de samtligen efter hand förvärfvade en allmän ingigt i den militäriska disciplinen. Det anmärktes, att han i sina fälttåg emot röfvarena till det yttersta utöfvade denna godtyckliga makt, hvilken, så länge lagenej hade fullt gäl-<noinclude> <references/></noinclude> a736lce295uk36fwwgaptsq4owhc22q Sida:Waverley 1879.djvu/153 104 158224 505470 2022-08-21T17:44:33Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|149}}</noinclude>lande kraft i Högländerna, ansågs tillkomma de trupper, som voro inkallade för att understödja den. Han förfor till exempel med stor och misstänkt mildhet emot de fribytare, som på hans tillsägelse återlemnade hvad de röfvat och som erbjödo sig att personligen underkasta sig honom, medan han med oblidkelig stränghet förföljde, grep och uppoffrade åt rättvisan alla sådan partigängare, som vågade förakta hans varningar och befallningar. Om å andra sidan några rättsbetjenter, soldater eller andra dristade sig att, utan att anhålla om hans samtycke eller medverkan, förfölja tjufvar eller marodörer in på hans område, var ingenting säkrare, än att de råkade ut för något anmärkningsvärdt missöde eller nederlag, hvarvid Fergus Mac-lvor alltid var den förste att beklaga dem, och sedan han vänligt förebrått dem deras oförsigtighet, aldrig underlät att djupt beklaga landets laglösa tillstånd. Dessa klagovisor utestängde likväl ej misstankar, och sakerna framstäldes så för regeringen, att vår höfding beröfvades sitt militäriska befäl. Hurudana hans känslor vid detta tillfälle än voro, hade han den skickligheten att dölja hvarje spår till missnöje; men inom kort började den angränsande trakten erfara de svåra följderna af hans onåd. Donald Bean Lean och andra af hans klass, hvilkas plundringar dittills inskränkt sig till andra distrikt, tycktes nu hafva nedslagit sina bopålar på detta åt olyckan hemfallna gränsområde, och deras härjningar rönte föga motstånd, då höglandsadeln hufvudsakligen bestod af jakobiter, hvilka blifvit afväpnade. Detta tvang flere af invånarne att ingå öfverenskommelse om ''black-mail'' med Fergus Mac-Ivor, hvilket ej blott insatte honom till deras beskyddare och gaf honom stort inflytande vid alla deras öfverläggningar, utan äfven förskaffade honom tillgångar till upprätthållande af hans feodala gästfrihet, hvilken genom indragningen af hans sold eljest torde betydligt minskats. Med sitt iakttagande af detta uppförande hade Fergus ett högre ändamål än att blott vara den förnämste mannen i sin nejd och att enväldigt herska öfver en liten clan. Alltifrån sin barndom hade han hängifvit sig åt den fördrifna konungafamiljens sak och intalat sig, ej blott att dess återinsättande vore nära för handen, utan äfven att de<noinclude> <references/></noinclude> 2swlfjnvy7pi65ljscau9kxhirt68mx Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/60 104 158225 505471 2022-08-21T17:50:49Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|42|<small>2. OFFICERARE.</small>|}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>några erhöllo andra embeten och några afskedades utan vidare. Någon säkerhet att få behålla sin tjenst medförde ej denna tids fullmagter. Uppgift å dem, som hafva varit amiraler under perioden, finnes i bil. 2. {{Vänster marginalnot|<i>Vice amiraler<br>och amiral-<br>löjtnanter.</i>}} Åren 1628—1634 användes endast benämningen viceamiral för personerna i graden mellan amiral och major, men derefter kallas de omvexlande viceamiral och amirallöjtnant. Den senare benämningen upptogs i 1635 års riksstat och blef snart den allmänt brukliga. Den upphörde år 1680, då viceamirals benämningen åter infördes. Amirallöjtnanterna Gustaf Sparre och Werner von Rosenfelt erhöllo den 29 januari 1680 “för sina tappra och redliga tjenster viceamirals titel, heder och värde“.<ref>R. R.</ref> Antalet amirallöjtnanter var i regel tre, en på hvarje af de tre skeppsregementena, men ökades i krigstider, så att för åren 1677—1678 upptogo staterna sju. Tillsammans ha under denna period funnits trettiofyra vice amiraler och ami­rallöjtnanter. Af dessa hafva de flesta eller tjugusex varit vid utnämnandet majorer vid amiralitetet och af de öfriga åtta: en holmamiral, en holmmajor, en tygmästare, två kaptener vid amiralitetet, en holländsk kapten, en öfverstelöjtnant och en ryttmästare. Enligt 1680 års rangordning rangerade viceamiraler till­sammans med öfverstar på det sätt, att då i 10:e klassen uppfördes öfversten vid lifregementet och i den 11:e öfversten vid artilleriet, så uppfördes i 12:e klassen “öfriga öfverstar och vice amiraler efter ålder i tjensten“.<ref>R. R. {{bråk|9|12}} 1680.</ref> Amirallöjtnanterna utnämndes af kungl. maj:t. Då riks­amiralen Gyllenhjelm meddelade i rådet år 1635, att han be­fordrat major Lars Bubb till viceamiral, så möttes han af invändningar. Amiral Klas Fleming förklarade, att riksami­ralen öfverskridit sin befogenhet, hvari riksdrotsen instämde och hänvisade till armén, hvars öfverstelöjtnanter utnämndes af regeringen. Något beslut blef ej fattadt.<ref>Rådsprot. {{bråk|20|11}} och {{bråk|24|11}} 1635.</ref> Först den 19 maj 1636 blef Bubb af rådet nämnd till viceamiral.<ref>Rådsprot.</ref> Derefter föreslog amiralitetskollegium vanligen den, som ansågs böra befordras till amirallöjtnant, men flera sådana<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 9dull7uf5dc03bciyz9s9vdhbaoswqs Sida:Waverley 1879.djvu/154 104 158226 505472 2022-08-21T17:51:57Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />150</noinclude>personer. som bistått den samma, skulle upplyftas till rang och äreställen. Det var i denna afsigt, han sökte att sinsemellan försona högländarne och ökade sin egen styrka till det yttersta för att vara beredd på första gynnsamma tillfälle till resning. För detta ändamål sökte han äfven stå väl hos de närboende lågländska adelsmän, hvilka voro tillgifna den goda saken; och då han oförsigtigt råkat i oenighet med mr Bradwardine, som oaktadt sina egenheter var mycket aktad i landet, begagnade han sig af samma skäl af Donald Bean Leans ströftåg för att uppgöra tvisten på sätt vi sett. Några misstänkte likväl, att han uppmanat Donald till företaget för att bana vägen till en försoning, hvilken, antaget att så var fallet, kostade lairden af Bradwardine två goda mjölkkor. Detta nit för Stuartska huset återgäldades från dess sida med stora bevis på förtroende, med ett tillfälligt understöd af louisd'orer, med öfverflöd på vackra löften, och slutligen med ett pergament med ett vidfäst stort vaxsigill, hvilket pergament innehöll en grefvefullmakt, utfärdad af ingen ringare person än Jakob, den tredje konungen af detta namn i England och den åttonde i Skottland, till hans högt betrodde och högt älskade Fergus Mac-Ivor af Glennaquoich i grefskapet Perth och konungariket Skottland. Med denna framtida grefvekrona glittrande för sina ögon, inlät sig Fergus djupt i denna olyckliga tidpunkts brefvexling och komplotter, och liksom alla dylika verksamma agenter försonade han lätt sitt samvete med vissa dåliga streck i sitt partis tjenst, från hvilka tilltag både heder och stolthet skulle afhållit honom, om hans uteslutande ändamål varit befrämjandet af hans egna personliga fördelar. Med denna insigt i en djerf, ärelysten och eldig, men på samma gång förslagen och ränkfull karaktär, återtaga vi den afslitna tråden af vår berättelse. Höfdingen och hans gäst hade nu hunnit fram till herresätet Glennaquoich. Detta bestod af Ian nan Chaistels gamla boning, ett högt, fyrkantigt torn af klumpigt utseende, jemte en tillbyggnad, nämligen ett tvåvåningshus, som blifvit uppfördt af Fergus' farfader, då han återkom från det minnesvärda tåg, som man ännu under namn af Höglandståget erinrar sig i de vestra grefskapen. På<noinclude> <references/></noinclude> irjswx4tw6myg0s9r1x4yg64h93sufx Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/61 104 158227 505473 2022-08-21T17:53:45Z Gottfried Multe 11434 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'utnämningar skedde utan kollegiets hörande och vetskap. Sedan drottning Kristina d. 23 januari 1652 utnämnt öfverstelöjt nanten Grustaf AVrangel till amirallöjtnant, skref lion d. 22 derpå följande maj till kollegiet, att AVrangel skulle “erkännas oclr respekteras såsom amirallöjtnant.“1 En eskader i en stor flotta bestod i regel af tre divi­ sioner, af livilka eskaderchefen, som var amiral, tillika var chef för l:a divisionen. För den 2:a var vicéam... proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>VICE AMIRALER OCH AMIRALLÖJTNANTER.</small>|43}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>utnämningar skedde utan kollegiets hörande och vetskap. Sedan drottning Kristina d. 23 januari 1652 utnämnt öfverstelöjt nanten Grustaf AVrangel till amirallöjtnant, skref lion d. 22 derpå följande maj till kollegiet, att AVrangel skulle “erkännas oclr respekteras såsom amirallöjtnant.“1 En eskader i en stor flotta bestod i regel af tre divi­ sioner, af livilka eskaderchefen, som var amiral, tillika var chef för l:a divisionen. För den 2:a var vicéamiral eller amirallöjtnant chef. Bil. 2 innehåller en uppgift å viceamiraler och amiral löjtnanter. Af dessa hafva Lars Bubb Bodersköld och Lars Mattsson Strusshjelm tjenat sig upp från båtsmän och Jöran Olofsson Barck från korporal. Majorernas antal var liksom amirallöjtnanternas i regel Major tre, en för hvarje skeppsregemente.2 I krigstid ökades antalet. Staterna för åren 1659—1660 upptaga åtta, men för år 1661 blott tre. Ahd periodens slut ökades antalet till fem.s Under perioden hafva funnits tillhopa femtiofem majorer, hvilka återfinnas i bil. 2. Vid utnämningen eller antagandet voro af dessa sexton kommendörer, en tygmästare, trettiotvå kaptener vid flottan, en hamnkapten, två utländska kaptener, en major vid lifgardet. en kammarherre och en (friherre Gustaf Horn) antagligen utan anställning. Majorerna utnämndes, liksom d e.öfriga flaggmännen, af kungl. maj:t. I början utsattes i deras fullmakter det rege­ mente de skulle tillhöra.4 Ibland skeddo dessa utnämningar efter hemställan af amiralitetskoUegium, men ganska ofta, derförutan. “Hvar vicéamiral skall hafva sin major, en väl förfaren och så qvalifi.cerad man, att han i riksamiralens eller vice amiralens frånvaro kan tillbörligen föra och förestå flottan och sjöfolket kommendera“.5 Såsom lägsta flaggnian var ma­ joren chef för 3:e divisionen i eskader. Han kommenderades ock såsom chef på enkelt skepp, när resan utsträcktes till aflägsnare farvatten eller när höga och förnäma personer skulle föras öfver Östersjön. 1E. E. -E. E. *»/, 1644. «E. A. riksstater. 1A. K. reg. -flocli 1644. 5 Adler Salvius förslagsinstruktion för A. K. {{Tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> cquidiqduvzccirjqu3vvmmla63pqg3 505537 505473 2022-08-22T07:33:29Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>VICE AMIRALER OCH AMIRALLÖJTNANTER.</small>|43}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>utnämningar skedde utan kollegiets hörande och vetskap. Sedan drottning Kristina d. 23 januari 1652 utnämnt öfverstelöjtnanten Gustaf Wrangel till amirallöjtnant, skref hon d. 22 derpå följande maj till kollegiet, att Wrangel skulle “erkännas och respekteras såsom amirallöjtnant.“<ref>R. R.</ref> En eskader i en stor flotta bestod i regel af tre divi­sioner, af hvilka eskaderchefen, som var amiral, tillika var chef för 1:a divisionen. För den 2:a var viceamiral eller amirallöjtnant chef. Bil. 2 innehåller en uppgift å viceamiraler och amirallöjtnanter. Af dessa hafva Lars Bubb Rodersköld och Lars Mattsson Strusshjelm tjenat sig upp från båtsmän och Jöran Olofsson Barck från korporal. {{ymn|<i>Majorer.</i>}}Majorernas antal var liksom amirallöjtnanternas i regel tre, en för hvarje skeppsregemente.<ref>R. R. {{bråk|23|5}} 1644.</ref> I krigstid ökades antalet. Staterna för åren 1659—1660 upptaga åtta, men för år 1661 blott tre. Vid periodens slut ökades antalet till fem.<ref>R. A. riksstater.</ref> Under perioden hafva funnits tillhopa femtiofem majorer, hvilka återfinnas i bil. 2. Vid utnämningen eller antagandet voro af dessa sexton kommendörer, en tygmästare, trettiotvå kaptener vid flottan, en hamnkapten, två utländska kaptener, en major vid lifgardet, en kammarherre och en (friherre Gustaf Horn) antagligen utan anställning. Majorerna utnämndes, liksom de öfriga flaggmännen, af kungl. maj:t. I början utsattes i deras fullmakter det rege­mente de skulle tillhöra.<ref>A. K. reg. {{bråk|2|1}} och {{bråk|20|2}} 1644.</ref> Ibland skedde dessa utnämningar efter hemställan af amiralitetskollegium, men ganska ofta, derförutan. “Hvar viceamiral skall hafva sin major, en väl förfaren och så qvalificerad man, att han i riksamiralens eller viceamiralens frånvaro kan tillbörligen föra och förestå flottan och sjöfolket kommendera“.<ref>Adler Salvius förslagsinstruktion för A. K.</ref> Såsom lägsta flaggman var ma­joren chef för 3:e divisionen i eskader. Han kommenderades ock såsom chef på enkelt skepp, när resan utsträcktes till aflägsnare farvatten eller när höga och förnäma personer skulle föras öfver Östersjön. {{Tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> lokzp1nxf6k6maq1tnv6nphxkryxkxx Sida:Waverley 1879.djvu/155 104 158228 505474 2022-08-21T17:57:00Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|151}}</noinclude>detta korståg emot whigpartiet och puritanerna i Ayrshire hade den tidens Vich Ian Vohr förmodligen varit lika lycklig som hans stamfader i att plundra Northumberland, och han lemnade derför äfven åt sina efterkommande en byggnad såsom ett minnesmärke af sin storhet. [[File:Waverley Woldemar Friedrich 1876 13.jpg|miniatyr|center|stående=2.0]] Omkring huset, som stod på en kulle midt i en trång högländsk dal, märktes ingen af de anordningar för beqvämlighet, ännu mindre för trefnad och prydnad, som vanligen omgifva en herregårdsbyggnad. Ett par täppor, skilda från hvarandra genom stengärdesgårdar, voro den enda del af området, som var inhägnad; men för öfrigt framvisade de små åkerlappar, som lågo invid bäcken en mager korngröda, som var utsatt för beständiga plundringar af de hjordar af vilda hästar och svart boskap, som betade på de angränsande kullarne. Kreaturen sökte allt emellanåt göra ett ströftåg in på den uppodlade marken, hvilket afvärjdes genom ett halft dussin höglandspojkars vilda och missljudande skrik, der de sprungo omkring, som om de varit galna, och ropade hvar sin halfsvulten hund till sädens räddning. Litet längre uppåt dalen fans en liten skogsdunge af dverglika björkar;<noinclude> <references/></noinclude> lthohxyhkvt0qpegb0wrid4pufen6ac Sida:Waverley 1879.djvu/156 104 158229 505475 2022-08-21T17:59:25Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />152</noinclude>kullarna voro höga och ljungbevuxna, men utan någon omvexling i sina former, så att hela utsigten snarare var vild och ödslig, än storartad och enslig. Men sådan den var, skulle ingen äkta ättling af Ian nan Chaistel velat utbyta sin egendom mot de ståtliga herresätena Stow eller Blenheim. Utanför porten visade sig likväl en anblick, som kanske skulle gifvit den förste egaren af Blenheim större nöje, än de skönaste utsigterna på det gods, som skänktes honom af hans tacksamma fosterland. Det var nämligen omkring ett hundra fullständigt beväpnade högländare, vid hvilkas åsyn höfdingen gjorde en vårdslös ursäkt för Waverley. Han hade glömt, sade han, att han uppbådat några få af sin clan för att tillse, alt de voro i stånd att kunna beskydda landet och förekomma sådana tilldragelser, som den han med ledsnad hört hade händt baronen af Bradwardine. Kanske kapten Waverley önskade se dem genomgå en del af sin exercis, innan de hemförlofvades, tillade han. Edward samtyckte, och karlarne utförde med snabbhet och noggrannhet några af de vanliga militäriska rörelserna. De sköto derefter i tur till måls och visade en utomordentlig färdighet i pistolens och muskötens handterande. De sigtade stående, sittande, lutande sig ned eller liggande, och träffade alltid den uppsatta skölden. Derefter fäktade de två och två med bredsvärd, och sedan de visat sin personliga skicklighet äfven på detta vapen, delade de sig i två hopar och framstälde en låtsad strid, hvarvid anfallet, flykten, förföljandet och hela förloppet af en häftig kamp utfördes efter den stora krigssäckpipans ljud. På ett af höfdingen gifvet tecken upphörde skärmytslingen. Derpå anstäldes täflingslekar i springande, brottande, målkastningar och dylika kroppsöfningar, hvari denna feodalmilis utvecklade en otrolig snabbhet, styrka och vighet och uppfylde det af höfdingen dermed afsedda ändamålet att gifva Waverley en hög tanke om deras förtjenster som soldater samt om makten hos den man, som med en vink befalde öfver dem. »Och huru stort är antalet af dylika tappra karlar,<noinclude> <references/></noinclude> c12bt4jfdt3a80ebojyleq1la5ed4w5 Sida:Waverley 1879.djvu/157 104 158230 505476 2022-08-21T18:01:20Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|153}}</noinclude>som ha den lyckan att kalla er sin anförare?» frågade Waverley. »I en god sak, och under en anförare, som den älskade, har Ivors stam sällan tågat i fält under fem hundra ''claymorer''<ref>Ett slags i Högländerna brukligt bredsvärd.</ref>. Men ni inser, kapten Waverley, att den för ungefär tjugu år sedan genomdrifna afväpningsakten gjort, att de numera ej kunna vara i ett fullt så rustadt skick, som i forna tider, och jag håller ej flere af min clan under vapen, än som behöfvas att försvara min egen eller mina vänners egendom, då ju landet är oroadt af sådana män, som er värd förliden natt, och emedan styrelsen, som borttagit andra försvarsmedel, måste tillåta, att vi försvara oss sjelfva.» »Men med er styrka kunde ni snart förstöra eller undertrycka sådana röfvarband, som Donald Bean Leans.» »Ja, det kunde jag visst, och min belöning blefve en befallning att aflemna de få bredsvärd, vi ännu ha qvar, till general Blakeney i Stirling, hvilket tyckes mig vore föga klokt handladt. — Men kom, kapten, pipornas ljud underrättar mig, att middagen är färdig. Låt mig få den äran att visa er vägen till min okonstlade boning.» {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 0n4x0qii8vvfr2a1iexku1cm5ljz8by Sida:Waverley 1879.djvu/158 104 158231 505477 2022-08-21T18:05:36Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none;">TJUGONDE KAPITLET.<br /><b>En högländsk fest.</b></h2> {{Initial|I}}nnan Waverley inträdde i gästabudssalen, erbjöds honom den patriarkaliska förfriskningen af ett fotbad, hvilket den starka värmen och morasen, han genomvandrat, gjorde högligen angenämt. Han blef väl ej vid detta tillfälle lika yppigt uppassad, som de resande hjeltarne i Odyssén; emedan tvagningsbestyret ej verkstäldes af en skön jungfru, van att <poem>Lemmarna gnida och med doftande oljan begjuta,</poem> utan af en inrökt, skinntorr, högländsk käring, som ej tycktes anse sig mycket hedrad af sitt åliggande, utan mumlade mellan tänderna: »våra fäders hjordar betade ej så nära hvarandra, att jag skulle göra er denna tjenst». En liten gåfva försonade likväl fullkomligt den gamla tjenarinnan med den förmenta förnedringen, och då Edward gick till salen, gaf hon honom sin välsignelse med det gaeliska ordspråket: »må den öppna handen alltid förbli den rikligast fylda!» Salen, hvari festen var anordnad, intog hela första våningen af Ian nan Chaistels ursprungliga byggnad, och ett väldigt ekbord sträckte sig genom hela dess längd. Tillredelserna för måltiden voro enkla ända till råhet, och sällskapet talrikt, så att det nästan trängdes. Öfverst vid bordet sutto höfdingen sjelf jemte Edward och två eller tre höglandsgäster från angränsande claner. Dernäst sutto hans egen stams äldste, kallade ''wadsetters'' och ''tacksmen'',<noinclude> <references/></noinclude> chglhg3t9slgmo39msafszfbctpv5db Waverley/Kap 19 0 158232 505478 2022-08-21T18:07:06Z Thuresson 20 Kap 19 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Waverley 1879.djvu" from=150 to=157 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Waverley|19]] [[fr:Waverley/Chapitre XIX]] pki9e2dqa540jjgym2gqjw0hpw8jzig Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/68 104 158233 505499 2022-08-21T20:06:56Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|50|{{linje|5em}}{{linje|5em}}|}}</noinclude><i>Albrecht</i> från <i>Mechlenburg,</i> Konung 1364, styrdes af Gunstlingar och regerade illa. Slott, Städer, Gods och Landskap, söndrades från Riket, och sjelfva <i>Stockholm</i> stod i pant, hos hans Fader, Hertigen af <i>Mechlenburg.</i> Denna pant inlöstes sedan af <i>Bo Jonsson Grip,</i> K. <i>Albrechts</i> Drots; som anses hafva varit den rikaste enskilte man i Sverige. <i>Albrecht</i> blef af plågade och missnögde Undersåter, slagen 1389 vid <i>Fahlköping,</i> och afsade sig efter ett sjuårigt fängelse, all rätt till Sveriges Krona. Hättebröderne, sammansvurne Tyskar, till <i>Albrechts</i> försvar, hade förbundit sig, att hålla honom Stockholm tillhanda. De förvandlade denna Staden, icke allenast till ett Röfvarenäste; utan ville ock deraf göra en Hansestad<ref>Ibid. p. 429.</ref>. De rasade omänskligen, emot alt hvad Svenskt var, och uppbrände på Käpplingen (Blasieholmen) 1389, uti ett instängt Hus, på en gång, 200 Stockholms Borgare, utan ransakning och dom; oskyldige till alt annat, än att vara födde af Svenska föräldrar. En omständeligare berättelse derom, finnes uti beskrifningen om Blasieholmen. Under Dr. <i>Margaretas</i> regering, led Stockholm icke mindre våld och orätt af Fetaliebröderne, hvilka uppmuntrade at Hertig <i>Johan</i> i <i>Mechlenburg,</i> att idka kaperi, gjorde handeln osäker och röfvade till sjöss. Lika olyckligt var Riket under <i>Erich XIII.</i> som under hela Unions-tiden. Hans okloka styrelse, kallade under <i>Engelbrechts</i> anförande, en uppretad Menighet till Stockholm; som belägrades, att afskudda Riket ett olideligt tyranni.<noinclude> {{huvud|||En}} <references/></noinclude> qmbp2k67ob1064yec0g2zigbc262bmy Jerusalem, Guds stad 0 158234 505502 2022-08-21T20:08:24Z Cassiodore89 12149 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=122 to=123 fromsection=S97 prev="[[Gud vare tack, som oss segern har givit]]" current="[[Jerusalem, Guds stad]]" next="[[All nådens Gud, vem mäta kan din nåd]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]]' wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu" from=122 to=123 fromsection=S97 prev="[[Gud vare tack, som oss segern har givit]]" current="[[Jerusalem, Guds stad]]" next="[[All nådens Gud, vem mäta kan din nåd]]" header=1 /> <references/> </div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Sångtexter]] 6i2lalho8jr4y5rblkdyanrlg8oswwe Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/69 104 158235 505526 2022-08-21T21:16:23Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||{{linje|5em}}{{linje|5em}}|51}}</noinclude>En afhandling träffades väl med honom i Halmstad 1435 om fred och endräckt, efter hvilken han ock personligen skulle inställa sig i Stockholm till <i>Nativitatis Mariæ,</i> enligt R. Råds och Fullmägtiges ifrån Dannemark och Norrige gifne försäkring; men hvar det icke skedde, då ville de, med Borgmästare och Råd i Stockholm besörja att Halmstads dagtingan skulle obrottsligen hållen blifva. Denna försäkran är gifven Norremalm 1435. (St. Rinkr. 2 D. p. 91). Flere förlikningar aftaltes väl med K. <i>Erich,</i> men blefvo som alla hans löften, illa hållne. Då <i>Erich</i> afsattes 1439, förklarade Ständerne Riksmarsken <i>Carl Knutsson</i> till Riks-Föreståndare; men Danskarne, genom de i Sverige myndige Prelaters och Herrars biträde, påtrugade Sverige <i>Christopher</i> af <i>Beyern</i> till Konung. Efter hans död 1448 d. 5 Jan. blef i Stockholm på valdagen, <i>Carl Knutsson</i> i <i>S. Gertruda</i> Gillestuga, med en nästan enhällig kallelse, d. 20 Jun. 1448, utvald till Sveriges Konung. Danskarnes trolöshet, Svenske Erke-Biskopens högmod och olyckeliga partier i landet, tillskyndade Stockholm och Riket, förödande krig och flere belägringar; hvarom mera här nedanföre. Uti K. <i>Carls</i> bref ifrån <i>Dantzig,</i> om sitt fördrifvande af Riket genom Erke-Biskop <i>Jöns</i> och fleres uppror och förräderi, svarar han på den honom gjorde tillvitelse, att hafva de främmande Köpmän, med ny tull och uppehåldsdagar belagdt; att han farande Köpmän alltid beskyddat och vid lag hållit, och att han alldrig någon tull, eller nya utlagor påbudit, utan efter Råd och gammal sedvana. De uppehåldsdagar som nämnas, stå i Stadens rätt beskrefne, efter uråldrig plägsed. Han hade i<noinclude> {{huvud||D 2|in-}} <references/></noinclude> 0c1do12z1913kwm8inggc47erud7g17 Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/70 104 158236 505527 2022-08-21T22:09:54Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|52|{{linje|5em}}{{linje|5em}}|}}</noinclude>ingen måtto förminskat Stadens rättighet, och af ligge- eller uppehålds-ordningen, aldrig njutit en pennings värde. m. m. (Dantzig die Georgii Martyris 1457. St. R. Kr. p. 209). Efter <i>Carls</i> flyckt 1457, ankom <i>Christian I.</i> med en Krigsmagt för Stockholm, och blef genom stemplingar, antagen till Konung. Sedan fallskheten emot Fäderneslandet, drabbat Erke Biskop <i>Jöns,</i> och han af den Konung han hyllat, blifvit förd till Danmark; blef Stockholm åter belägrat, af Biskop <i>Kettil</i> i Linköping, att utkräfva sin förmans och slägtinges frihet. <i>Carl VIII.</i> trädde åter till regeringen 1464, då Erke Biskop <i>Jöns</i> lössläptes ur fängelset, för att å nyo bereda hans fall. <i>Carl,</i> öfvervunnen i ett slag vid Stockholm, nedlade åter spiran; och änteligen 3:dje gången, i sitt Konungsliga ämbete instäld, 1466, afled han 1470 och begrofs jämte <i>Magnus Ladulås</i> i Gråmunkeholms Kyrkan. Stockholms Stad var i dessa bullersamma tider, altid så ansedd; att ingen inkräcktare trodde sig äga Riket, utan att äga Hufvudstaden; och åter, att då man hade intagit Stockholm, var hela landet en lätt erröfring. När <i>Christian</i> hade förnummit <i>Sten Stures</i> utnämnande till Riks-Föreståndare; kom han med en Flotta af 70 Skepp, d. 20 Julii 1471, till Stockholm, landsteg på Norremalm och uppslog sitt läger på <i>Brunkeberg.</i> Angripen af <i>Sturen,</i> slagen och sårad, flydde han åter till Danmark. Hans Son K. <i>Hans</i> trängde sig till thronen, emot Svenska Folkets villja, genom bedrägeliga försäkringar och fagra löften, dem han aldrig<noinclude> {{huvud|||är-}} <references/></noinclude> c1ur5zzamh2fsn8l9kcx3rxlsipabae Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/71 104 158237 505528 2022-08-21T23:53:31Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||{{linje|5em}}{{linje|5em}}|53}}</noinclude>ärnade hålla. Hyllningen skedde på Stockholms Rådstufva och hans Kröning i Stadens Storkyrka d. 26 Nov. 1497. Hans regering var endast i det afseendet lyckelig, att den blott varade 4 år. När han försåteligen tracktade efter <i>Sturens</i> lif och lät fienteligen rickta Canonerna på Slottet emot Staden, 1501 vid sin återkomst ifrån Danmark, blef en allmän uppresning. K. flydde sjöledes från Stockholm, och Rikets Fästningar återtogos, ifrån utländske våldsverkare. På en Herredag i Stockholm d. 21 Jan. 1504, valdes <i>Svante Sture</i> till Riks-Föreståndare, tvärt emot Danska Partiets försök, at återkalla K. <i>Hans.</i> Under de 8 år, han förestod Riket, till sin död 1512, oroades Landet af utländskt våld, af inhemsk oenighet och missämja. Då hans Son <i>Sten Sture</i> den Yngre, intog hans ställe, utbrast <i>Gustaf Trolles</i> agg emot Fadren och hans ovilja och otacksamhet emot Sonen, i uppenbara fiendtligheter och förföljelser. År 1517 skickade Danmark en Flotta i Stockholms skären, för att skydda och försvara den då afsatte <i>Trollen;</i> men Riks-Föreståndaren emottog så, detta besök vid <i>Dufvonds,</i> en mil Söder om Stockholm, att Danskarne snart återvände till sitt land igän. <i>Christiern</i> återkom i egen person det följande året 1518, med en Flotta för Stockholm: då han vid Bränkyrka d. 22 Julii blef slagen af <i>Sturen.</i> Qvarhållen i Stockholms skären af motvind, började han att nyttja list och försåt; af honom mera kände, åtminstone lyckeligare vapen. Då han som gisslan fådt 6 Svenska Herrar, för att sjelf begifva sig till Stockholm, att<noinclude> {{huvud||D 3|ne-}} <references/></noinclude> kbbrjna5vsjfo26xux6c6hhb6i9qccl Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/512 104 158238 505532 2022-08-22T06:59:28Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|178|<small>OSCAR MONTELIUS.</small>|}}</noinclude>Att Gokstadskeppet är nästan fullständigt bevaradt, har sin förklaringsgrund i samma omständighet, som åt oss räddat en så stor del af Tuneskeppet. Det förra var nämligen till 4 fots djup nedgräfdt i den blålera, som efter hvad vi sett fanns under Kongshaugens botten. Dessutom var skeppet invändigt fyldt med blålera, hvarjemte man öfver denna lagt mossa och faschiner af hasselgrenar. Så långt upp, som detta lager gick, var derför allt trävirke väl bevaradt, medan skeppets högsta del, hvilken således sträckte sig upp i det sandblandade lerlagret, var bortruttnad; detta gäller i synnerhet om det öfversta af för- och akterstäfven med dertill stötande bordsplankor och tillhörande reling. Detsamma skulle utan tvifvel hafva egt rum med hela öfverkanten af skeppet längs båda sidor och särskildt med stycket ofvanför spanternas toppar, om detta hade bibehållit sin ursprungliga ställning; men nu hade det lyckligtvis genom den öfverliggande jordmassans tryck blifvit böjdt inåt i nästan rät vinkel och undgick således att komma upp i det förtärande jordlagret. Hvad som slutligen måste hafva bidragit till att någorlunda bevara grafkammarens trävirke trots dess höjd öfver skeppets kanter, var att största delen deraf utgjordes af stora, runda stockar, täckta med flera lag näfver. I högen stod skeppet med förstäfven vänd mot sjön. Så var äfven fallet med Tuneskeppet, och samma förhållande omtalas i flera af sagorna. Den tanke, som låg till grund härför, var måhända, att skeppet skulle vara redo att under den högsattes ledning löpa ut på det element, dit det egentligen hörde. Gokstadskeppet, som haft en mast med ett råsegel, är af ek, klinkbygdt, och har ej varit däckadt; det har ej heller varit måladt. Det mäter fulla 80 svenska fot i längd och 17 fot i bredd midskepps, men det är der endast 4 fot djupt mellan relingens öfverkant och kölen. Liksom i Tuneskeppet äro spanten icke fästade vid kölen, utan ligga lösa ofvanpå denna; blott den nedersta plankan är fästad vid kölen med jernnaglar och de öfversta borden vid spanten med tränaglar, medan alla de mellanliggande plankorna endast varit bundna vid spanten med rep. Dessa rep gå genom hål, på vissa afstånd anbragta dels i en fals på spanten och dels i klampor, som äro utsparade i plankorna. Bordens antal på hvardera sidan är 16 och spantens 17. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 7h895wt2dpaefl3op0sm1wtzo4x0s0b Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/513 104 158239 505535 2022-08-22T07:21:07Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>OM HÖGSÄTTNING I SKEPP UNDER VIKINGATIDEN.</small>|179}}</noinclude>Liksom i Tuneskeppet är också i Gokstadskeppet det ekblock, hvarifrån masten reser sig, åt båda ändar uthugget i form af en fiskstjert; detta är ingen tillfällighet, utan står på ett intressant sätt i samband dermed, att den del af ett fartyg, som är närmast masten, ännu mångenstädes kallas »mastfisken». Å Gokstadskeppet hade man före högsättningen kapat masten. Dess nedre del stod på sin plats; det återstående, mycket längre stycket af masten låg längs skeppets midt. När skeppet ej kunde gå för segel, framdrefs det med 16 par åror. Relingen var längs styrbords så väl som babords sida besatt med runda sköldar; deras antal var på hvardera sidan 32. Icke blott sköldbucklorna, som äro af jern, utan till en stor del äfven de med olika färger målade sköldbrädena voro bevarade. Hvarannan sköld hade varit ljus och hvarannan mörk. Rodret, som är ganska smalt och liknar en stor åra, hade varit fästadt på styrbords sida invid akterstäfven, hvilken är lika spetsig som förstäfven. Rorpinnen utmärker sig för sina vackra utskurna ornament, särskildt ett väl utfördt, gapande djurhufvud; ornamenten äro målade med svart, gul och rödbrun oljefärg. Skeppet var ej alldeles nytt, då högen kastades deröfver. Det kan således ej vara gjordt särskildt för begrafningen, utan hade, liksom det af Ibn-Fosslan skildrade fallet, förut varit användt. Nicolaysen anser det hafva varit ett »långskepp», det vill säga ett krigsfartyg. Årornas och sköldarnas antal göra det troligt, att det haft en besättning af minst 64 man. Uti och bredvid fartyget funnos delar af tre smärre båtar, lemningar af segel och tågverk, samt skeppets ankarstock, åror m. m. Särskildt böra två par lika stora och lika formade, smala, ekplankor omtalas, hvilka i ena ändan, der de varit förenade med hvarandra, sluta i utskurna djurhufvud; ett par har varit användt vid hvardera ändan af skeppstältet<ref>De likna på ett i ögonen fallande sätt de upptill i hästhufvud slutande gaflar, som ses på nutida bondhus i Nordtyskland och annorstädes.</ref>. Äfven af det sistnämnda fann man ett stycke. Det är af ylle, nu gulaktigt, men har nog ursprungligen varit hvitt; det är prydt med påsydda ränder af rödt tyg. Omedelbart akter om masten var grafkammaren belägen. Den liknade till formen det tält man plägade spänna öfver skeppet, när det låg stilla, i synnerhet för natten. Emedan den<noinclude> <references/></noinclude> db0u70ln4rhyy3xmoo1gpduwpz98tx9 Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/62 104 158240 505544 2022-08-22T09:11:37Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|44|<small>2. OFFICERARE.</small>|}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>Divisionschefer kommenderades af k. maj:t, men öfriga majorer fördelade amiralitetskollegium på skeppen.<ref>R. R. {{bråk|1|4}} 1676.</ref> Under fredstid tjenstgjorde de tre regements-majorerna i allmänhet på Skeppsholmen för att hafva tillsyn enhvar öfver sitt regemente tillhörande folk och skepp.<ref>A. K. reg. {{bråk|21|11}} 1656 och A. K. prot. {{bråk|13|2}} 1665.</ref> De majorer, som voro kompanichefer, hade ock skyldighet att under uppfordringstiden vara hos sitt kompani på Skeppsholmen. {{Vänster marginalnot|<i>Schoutby-<br>nachter.</i>}}År 1680 tillkomma schoutbynachter, hvilka skulle er­sätta majorerna. Benämningen lånades från Holland. I 1680 års rangordning sattes schoutbynachterna i 21:a rangklassen eller emellan majorer af gardet och kammarherrar.<ref>R. R. {{bråk|9|12}} 1680.</ref> Majoren Frans Lauw utnämndes till schoutbynacht den 31 januari 1680<ref>R. R.</ref> och strax derefter majoren Cornelius Thijssen Ankarstjerna.<ref>Datum för hans fullmagt är ej känd, men d. 14 febr. 1680 skickade amiralgenerallöjtnanten Hans Wachtmeister fullmagten till honom i Karlskrona. (A. K. reg.)</ref> Några flera schoutbynachter tillsattes ej un­der året. {{Vänster marginalnot|<i>Kommendö­rer</i>}}En ny grad, som skulle förmedla det stora afståndet mellan flaggmans- och kaptensgraderna, tillkom år 1674 med kommendörerna. I sjelfva verket kom den att utgöra en öfvergångsgrad för sådana kaptener, som ansågos lämpliga att vid tillfälle i fråga komma att befordras till majorer. Kom­mendörens ställning var nemligen ej väsentligt olika kapte­nens och lönen var densamma.<ref>Efter freden år 1679 erhöll en kommendör (Anders Appelbom) liksom åtskilliga kaptener utrikespermission att förkofra sig i navigation. (A. K. prot. {{bråk|24|7}} 1680).</ref> Som skeppens antal och storlek ökats betydligt, så upp­satte amiralitetskollegium d. 21 febr. 1674 ett förslag å behöfligt antal officerare, bland hvilka uppfördes äfven sex kommen­dörer.<ref>A. K. prot.</ref> Detta godkändes af konungen, som befalde kammar­kollegium att uppföra sex kommendörer på amiralitetets stat.<ref>R. R. {{bråk|19|3}} 1674.</ref> Antalet ökades i 1676 års stat till tio. Kommendörerna utnämndes af amiralitetskollegium, van­ligen efter ansökan,<ref>A. K. reg. {{bråk|28|4}} 1674, A. K. prot. {{bråk|11|1}} 1675, {{bråk|3|1}} 1676, {{bråk|26|4}} 1677 och {{bråk|15|11}} 1680.</ref> men äfven efter befallning af konungen att för någon viss utfärda fullmagt.<ref>R. R. {{bråk|8|1}} 1675, A. K. reg. {{bråk|11|1}} 1675, A. K. prot. {{bråk|12|11}} 1674, {{bråk|19|5}} 1676 och {{bråk|24|3}} 1677.</ref> Ett särskildt fall<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> d4kshkbkp4p1j6own7qg6go0kbovuw1 505549 505544 2022-08-22T11:20:43Z Gottfried Multe 11434 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|44|<small>2. OFFICERARE.</small>|}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>Divisionschefer kommenderades af k. maj:t, men öfriga majorer fördelade amiralitetskollegium på skeppen.<ref>R. R. {{bråk|4|4}} 1676.</ref> Under fredstid tjenstgjorde de tre regements-majorerna i allmänhet på Skeppsholmen för att hafva tillsyn enhvar öfver sitt regemente tillhörande folk och skepp.<ref>A. K. reg. {{bråk|21|11}} 1656 och A. K. prot. {{bråk|13|2}} 1665.</ref> De majorer, som voro kompanichefer, hade ock skyldighet att under uppfordringstiden vara hos sitt kompani på Skeppsholmen. {{Vänster marginalnot|<i>Schoutby-<br>nachter.</i>}}År 1680 tillkomma schoutbynachter, hvilka skulle er­sätta majorerna. Benämningen lånades från Holland. I 1680 års rangordning sattes schoutbynachterna i 21:a rangklassen eller emellan majorer af gardet och kammarherrar.<ref>R. R. {{bråk|9|12}} 1680.</ref> Majoren Frans Lauw utnämndes till schoutbynacht den 31 januari 1680<ref>R. R.</ref> och strax derefter majoren Cornelius Thijssen Ankarstjerna.<ref>Datum för hans fullmagt är ej känd, men d. 14 febr. 1680 skickade amiralgenerallöjtnanten Hans Wachtmeister fullmagten till honom i Karlskrona. (A. K. reg.)</ref> Några flera schoutbynachter tillsattes ej un­der året. {{Vänster marginalnot|<i>Kommendö­rer</i>}}En ny grad, som skulle förmedla det stora afståndet mellan flaggmans- och kaptensgraderna, tillkom år 1674 med kommendörerna. I sjelfva verket kom den att utgöra en öfvergångsgrad för sådana kaptener, som ansågos lämpliga att vid tillfälle i fråga komma att befordras till majorer. Kom­mendörens ställning var nemligen ej väsentligt olika kapte­nens och lönen var densamma.<ref>Efter freden år 1679 erhöll en kommendör (Anders Appelbom) liksom åtskilliga kaptener utrikespermission att förkofra sig i navigation. (A. K. prot. {{bråk|24|7}} 1680).</ref> Som skeppens antal och storlek ökats betydligt, så upp­satte amiralitetskollegium d. 21 febr. 1674 ett förslag å behöfligt antal officerare, bland hvilka uppfördes äfven sex kommen­dörer.<ref>A. K. prot.</ref> Detta godkändes af konungen, som befalde kammar­kollegium att uppföra sex kommendörer på amiralitetets stat.<ref>R. R. {{bråk|19|3}} 1674.</ref> Antalet ökades i 1676 års stat till tio. Kommendörerna utnämndes af amiralitetskollegium, van­ligen efter ansökan,<ref>A. K. reg. {{bråk|28|4}} 1674, A. K. prot. {{bråk|11|1}} 1675, {{bråk|3|1}} 1676, {{bråk|26|4}} 1677 och {{bråk|15|11}} 1680.</ref> men äfven efter befallning af konungen att för någon viss utfärda fullmagt.<ref>R. R. {{bråk|8|1}} 1675, A. K. reg. {{bråk|11|1}} 1675, A. K. prot. {{bråk|12|11}} 1674, {{bråk|19|5}} 1676 och {{bråk|24|3}} 1677.</ref> Ett särskildt fall<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> tfvnfqum5u47pq8chrd13iawysw9jh4 505550 505549 2022-08-22T11:24:00Z Gottfried Multe 11434 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|44|<small>2. OFFICERARE.</small>|}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>Divisionschefer kommenderades af k. maj:t, men öfriga majorer fördelade amiralitetskollegium på skeppen.<ref>R. R. {{bråk|4|4}} 1676.</ref> Under fredstid tjenstgjorde de tre regements-majorerna i allmänhet på Skeppsholmen för att hafva tillsyn enhvar öfver sitt regemente tillhörande folk och skepp.<ref>A. K. reg. {{bråk|21|11}} 1656 och A. K. prot. {{bråk|13|2}} 1665.</ref> De majorer, som voro kompanichefer, hade ock skyldighet att under uppfordringstiden vara hos sitt kompani på Skeppsholmen. {{Vänster marginalnot|<i>Schoutby-<br>nachter.</i>}}År 1680 tillkomma schoutbynachter, hvilka skulle er­sätta majorerna. Benämningen lånades från Holland. I 1680 års rangordning sattes schoutbynachterna i 21:a rangklassen eller emellan majorer af gardet och kammarherrar.<ref>R. R. {{bråk|9|12}} 1680.</ref> Majoren Frans Lauw utnämndes till schoutbynacht den 31 januari 1680<ref>R. R.</ref> och strax derefter majoren Cornelius Thijssen Ankarstjerna.<ref>Datum för hans fullmagt är ej känd, men d. 14 febr. 1680 skickade amiralgenerallöjtnanten Hans Wachtmeister fullmagten till honom i Karlskrona. (A. K. reg.)</ref> Några flera schoutbynachter tillsattes ej un­der året. {{Vänster marginalnot|<i>Kommendö­rer</i>}}En ny grad, som skulle förmedla det stora afståndet mellan flaggmans- och kaptensgraderna, tillkom år 1674 med kommendörerna. I sjelfva verket kom den att utgöra en öfvergångsgrad för sådana kaptener, som ansågos lämpliga att vid tillfälle i fråga komma att befordras till majorer. Kom­mendörens ställning var nemligen ej väsentligt olika kapte­nens och lönen var densamma.<ref>Efter freden år 1679 erhöll en kommendör (Anders Appelbom) liksom åtskilliga kaptener utrikespermission att förkofra sig i navigation. (A. K. prot. {{bråk|24|7}} 1680).</ref> Som skeppens antal och storlek ökats betydligt, så upp­satte amiralitetskollegium d. 21 febr. 1674 ett förslag å behöfligt antal officerare, bland hvilka uppfördes äfven sex kommen­dörer.<ref>A. K. prot.</ref> Detta godkändes af konungen, som befalde kammar­kollegium att uppföra sex kommendörer på amiralitetets stat.<ref>R. R. {{bråk|19|3}} 1674.</ref> Antalet ökades i 1676 års stat till tio. Kommendörerna utnämndes af amiralitetskollegium, van­ligen efter ansökan,<ref>A. K. reg. {{bråk|28|4}} 1674, A. K. prot. {{bråk|11|1}} 1675, {{bråk|3|4}} 1676, {{bråk|26|4}} 1677 och {{bråk|15|11}} 1680.</ref> men äfven efter befallning af konungen att för någon viss utfärda fullmagt.<ref>R. R. {{bråk|8|1}} 1675, A. K. reg. {{bråk|11|1}} 1675, A. K. prot. {{bråk|12|11}} 1674, {{bråk|19|5}} 1676 och {{bråk|24|4}} 1677.</ref> Ett särskildt fall<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> k079zccu9s7pyg5d5q5un4prlvk4gkk Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/63 104 158241 505545 2022-08-22T09:13:28Z Gottfried Multe 11434 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'inträffade med kapten Cornelius Orass, som t]enstgjorde i Pom­ mern. Han hade der blifvit af fältmarskalken grefve Otto AVil lielm von Königsmarck förordnad till kommendör och konungen hade så kallat honom i hans respass hem till Sverige. Med anled­ ning häraf resolverade amiralitetskollegmm, att han skulle för samma charge i rullan inskrifvas.1 Af de trettiosju kommendörer, som funnits åren 1674 1680. voro vid utnämnandet trettiofem kaptener vid flot... proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>KOMMENDÖRER.</small>|45}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>inträffade med kapten Cornelius Orass, som t]enstgjorde i Pom­ mern. Han hade der blifvit af fältmarskalken grefve Otto AVil lielm von Königsmarck förordnad till kommendör och konungen hade så kallat honom i hans respass hem till Sverige. Med anled­ ning häraf resolverade amiralitetskollegmm, att han skulle för samma charge i rullan inskrifvas.1 Af de trettiosju kommendörer, som funnits åren 1674 1680. voro vid utnämnandet trettiofem kaptener vid flottan, I en holmkapten och en kofferdiskeppare. Uppgift å dem fin­ nes i bil. 2. Kommendörerna kommenderades på flottan af amirahtets kollegium.2 På 1677 års flotta funnos nio kommendörer, af hvilka en på hvardera af de tre amiralskeppen, en på ett vieeamiralskepp och fem voro skeppschefer.3 Kaptenerna utgjorde det kanske vigtigaste elementet i Kaptener. officerskåren, ty på kaptenernas skicklighet och tapperhet be­ rodde ganska väsentligt stridens utgång. Deras antal vexlade enligt riksstaterna ganska betydligt eller mellan tjuguen och sextioen. Ar 1635 och följande år vär­ det i stat uppförda antalet trettiotre, men gick under krigsåren 1644—1645 upp till fyrtiosex, för att derefter åter nedgå och var år 1650 blott tjuguen. Antalet ökades åter så småningom, var trettiosju år 1655 och femtioen ar 1660, men ar 1661 blott tjugunio. Detta låga antal fortfor till år 1674, då det höjdes till trettiotvå. Derpå gick stigningen raskt, sa att an­ talet var sextioen åren 1677—1678, men föll år 1679 till fyratiotre och är 1680 till tjugunio.4 Härtill komma de i krigstid förhyrda utländska kaptenerna, af hvilka aderton funnos åren 1644—1645. Kaptenerna antogos af amiralitetskollegmm. Blott un­ dantagsvis utfärdade regenten fullmagt för någon att vara kapten vid flottan. Det gälde då vanligen någon af hans om gifning.5 Deremot hände ej sällan, att kollegiet erhöll be­ fallning att utfärda kaptens fullmagt för någon viss.0 Men 1A.K. prot. -% 1678. 2R.R.% 1676. 3R. A. afd.Am:tskoll., hilaga till kollegiets bref 1677. 1 R. A. riksstater. 5 Såsom friherre Sten Bjelke enl. A. K. reg. 13/9 1648, kammarherren, friherre Ture Tures son (Natt och Pag) enligt fullmagt 20/s 1653 och kammarherren grefve Gabriel Oxenstjerna enligt k. br. 4/n> 1667 i S. K. A. 0 R. R. Vs 1649, 1650, 24/., 1652, 1-,/,l 1677, « /, 1679 m. fl.<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> iuz2irqtkrl66obl31anckmimlx41s3 505547 505545 2022-08-22T10:55:28Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>KOMMENDÖRER.</small>|45}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>inträffade med kapten Cornelius Crass, som tjenstgjorde i Pom­mern. Han hade der blifvit af fältmarskalken grefve Otto Wilhelm von Königsmarck förordnad till kommendör och konungen hade så kallat honom i hans respass hem till Sverige. Med anled­ning häraf resolverade amiralitetskollegium, att han skulle för samma charge i rullan inskrifvas.<ref>A. K. prot. {{bråk|28|3}} 1678.</ref> Af de trettiosju kommendörer, som funnits åren 1674—1680, voro vid utnämnandet trettiofem kaptener vid flottan, en holmkapten och en kofferdiskeppare. Uppgift å dem fin­nes i bil. 2. Kommendörerna kommenderades på flottan af amiralitetskollegium.<ref>R.R. {{bråk|4|4}} 1676.</ref> På 1677 års flotta funnos nio kommendörer, af hvilka en på hvardera af de tre amiralskeppen, en på ett viceamiralskepp och fem voro skeppschefer.<ref>R. A. afd. Am:ts koll., bilaga till kollegiets bref {{bråk|2|5}} 1677.</ref> {{ymn|<i>Kaptener.</i>}}Kaptenerna utgjorde det kanske vigtigaste elementet i officerskåren, ty på kaptenernas skicklighet och tapperhet be­rodde ganska väsentligt stridens utgång. Deras antal vexlade enligt riksstaterna ganska betydligt eller mellan tjuguen och sextioen. År 1635 och följande år var­ det i stat uppförda antalet trettiotre, men gick under krigsåren 1644—1645 upp till fyrtiosex, för att derefter åter nedgå och var år 1650 blott tjuguen. Antalet ökades åter så småningom, var trettiosju år 1655 och femtioen år 1660, men år 1661 blott tjugunio. Detta låga antal fortfor till år 1674, då det höjdes till trettiotvå. Derpå gick stigningen raskt, så att an­talet var sextioen åren 1677—1678, men föll år 1679 till fyratiotre och år 1680 till tjugunio.<ref>R. A. riksstater.</ref> Härtill komma de i krigstid förhyrda utländska kaptenerna, af hvilka aderton funnos åren 1644—1645. Kaptenerna antogos af amiralitetskollegium. Blott un­dantagsvis utfärdade regenten fullmagt för någon att vara kapten vid flottan. Det gälde då vanligen någon af hans omgifning.<ref>Såsom friherre Sten Bjelke enl. A. K. reg. {{bråk|13|9}} 1648, kammarherren, friherre Ture Turesson (Natt och Dag) enligt fullmagt {{bråk|20|2}} 1653 och kammarherren grefve Gabriel Oxenstjerna enligt k. br. {{bråk|4|12}} 1667 i S. K. A.</ref> Deremot hände ej sällan, att kollegiet erhöll be­fallning att utfärda kaptens fullmagt för någon viss.<ref>R. R. {{bråk|1|3}} 1649, {{bråk|16|12}} 1650, {{bråk|24|3}} 1652, {{bråk|12|9}} 1677, {{bråk|27|5}} 1679 m. fl.</ref> Men<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> pc6tej88kh3cgoqh1clzt7ejjx5xtyj 505551 505547 2022-08-22T11:26:33Z Gottfried Multe 11434 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>KOMMENDÖRER.</small>|45}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>inträffade med kapten Cornelius Crass, som tjenstgjorde i Pom­mern. Han hade der blifvit af fältmarskalken grefve Otto Wilhelm von Königsmarck förordnad till kommendör och konungen hade så kallat honom i hans respass hem till Sverige. Med anled­ning häraf resolverade amiralitetskollegium, att han skulle för samma charge i rullan inskrifvas.<ref>A. K. prot. {{bråk|28|3}} 1678.</ref> Af de trettiosju kommendörer, som funnits åren 1674—1680, voro vid utnämnandet trettiofem kaptener vid flottan, en holmkapten och en kofferdiskeppare. Uppgift å dem fin­nes i bil. 2. Kommendörerna kommenderades på flottan af amiralitetskollegium.<ref>R.R. {{bråk|4|4}} 1676.</ref> På 1677 års flotta funnos nio kommendörer, af hvilka en på hvardera af de tre amiralskeppen, en på ett viceamiralskepp och fem voro skeppschefer.<ref>R. A. afd. Am:ts koll., bilaga till kollegiets bref {{bråk|9|5}} 1677.</ref> {{ymn|<i>Kaptener.</i>}}Kaptenerna utgjorde det kanske vigtigaste elementet i officerskåren, ty på kaptenernas skicklighet och tapperhet be­rodde ganska väsentligt stridens utgång. Deras antal vexlade enligt riksstaterna ganska betydligt eller mellan tjuguen och sextioen. År 1635 och följande år var­ det i stat uppförda antalet trettiotre, men gick under krigsåren 1644—1645 upp till fyrtiosex, för att derefter åter nedgå och var år 1650 blott tjuguen. Antalet ökades åter så småningom, var trettiosju år 1655 och femtioen år 1660, men år 1661 blott tjugunio. Detta låga antal fortfor till år 1674, då det höjdes till trettiotvå. Derpå gick stigningen raskt, så att an­talet var sextioen åren 1677—1678, men föll år 1679 till fyratiotre och år 1680 till tjugunio.<ref>R. A. riksstater.</ref> Härtill komma de i krigstid förhyrda utländska kaptenerna, af hvilka aderton funnos åren 1644—1645. Kaptenerna antogos af amiralitetskollegium. Blott un­dantagsvis utfärdade regenten fullmagt för någon att vara kapten vid flottan. Det gälde då vanligen någon af hans omgifning.<ref>Såsom friherre Sten Bjelke enl. A. K. reg. {{bråk|13|9}} 1648, kammarherren, friherre Ture Turesson (Natt och Dag) enligt fullmagt {{bråk|20|2}} 1653 och kammarherren grefve Gabriel Oxenstjerna enligt k. br. {{bråk|4|12}} 1667 i S. K. A.</ref> Deremot hände ej sällan, att kollegiet erhöll be­fallning att utfärda kaptens fullmagt för någon viss.<ref>R. R. {{bråk|1|3}} 1649, {{bråk|16|12}} 1650, {{bråk|24|3}} 1652, {{bråk|12|9}} 1677, {{bråk|27|5}} 1679 m. fl.</ref> Men<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> e4k5w0h6zyoom7cs5nkocmb11vjs4qa